Bearbetning och analys av de insamlade empiriska materialet handlar enligt Patton (2015) om att skapa mening och ta tillvara på det som tidigare sagts med hjälp av tolkning. Bryman och Bell (2017) förklarar svårigheter med att analysera kvalitativ data då det snabbt kan generera en stor mängd material. Till följd av detta krävs det hantering utav tre specifika problem där det första är kaosproblemet, det andra är representationsproblemet och till sist auktoritetsproblemet (Rennstam & Wästerfors, 2015). För att kunna bemöta dessa problem förklarar Rennstam & Wästerfors (2015) att aktiviteterna sortera, reducera och argumentera bör beaktas.
En uppsats kvalitativa material kommer aldrig anlända färdigsorterat, för att materialet skall kunna analyseras är en god idé att sortera det (Rennstam & Wästerfors, 2015). Alvehus (2019) menar att detta steg inleds med en kategorisering av materialet, vilket kan göras mer eller mindre systematiskt. I denna uppsats påbörjades kategoriseringsarbetet redan innan intervjuerna, där intervjuguiden delades upp i olika teman för att säkerställa att materialet skulle få en viss struktur och ordning, vilket är i linje med Alvehus (2019). Denna kategorisering samt transkriberingen av det empiriska materialet gav en överskådlig bild av materialet vilket underlättade hanteringen av kaosproblemet för intervjuerna. Sortering av materialet ger en bättre ordning och överblick, nästa steg i processen innebär att reducera material eftersom det inte går att presentera allt material i den slutgiltiga texten (Alvehus, 2019). Detta för att skapa en mer behändig mängd att arbeta med för att svara på representationsproblemet. Reduceringen är oundviklig och det finns många olika metoder för detta (Rennstam & Wästerfors, 2015).
Alvehus (2019) förklarar att huvudprocessen är att beskriva de delar som är mest intressanta för analysen mer detaljerat och att komprimera ihop alternativt eliminera mindre intressanta delar. Efter att författarna transkriberat alla intervjuer samt fått dessa godkända och valt ut relevanta dokument så började arbetet med reduceringen av den transkriberade texten. Detta arbete påbörjades genom att markera vad som ansågs som överflödig eller icke användbar för studien, när båda författarna fullföljt detta steg lästes materialet igenom för att se att författarna var överens om vad som skulle elimineras. Genom detta tillvägagångssätt eliminerades onödig data vilket underbygger för ett minimerat representationsproblem. När reduceringen var klar återstod det att sammanställa materialet, detta eftersom det skulle blivit för mycket material att presentera varje respondent var och en. Empirin sammanställdes utifrån de teman som intervjuguiden var uppbyggd på, dock uteslöts det sista temat hållbarhet inom styrningen där den relevanta informationen från denna del fick presenteras i de redan existerade rubrikerna.
För att vidare strukturera upp empirin skapades det underrubriker där författarna utgick från frågorna i intervjuguiden men även utifrån generella förklaringar. Till exempel menade samtliga respondenter att de arbetade mixat med framtidsorienterade och historisk data vilket ledde till att rubriken “Mix av historisk- och framtidsorienterad data” skapades.
När sorteringen och reduceringen är utförd kvarstår det sista steget, vilket Rennstam &
Wästerfors (2015) förklarar vara argumentation av det kvarstående materialet. Alvehus (2019) beskriver hur analysen tydligt ska underbygga slutsatserna till de formulerade problemet. Här brottas författarna med auktoritetsproblemet där svårigheten blir att ställa sig bredvid eller tillomed under etablerade forskare. Detta genom att överta deras begrepp och perspektiv, komplettera men också nyansera dem samtidigt som det går att göra invändningar mot dem eller skapa helt egna motsvarigheter (Rennstam & Wästerfors, 2015). I denna studie handlar det om att belysa ett nytt empiriskt fenomen med hjälp av befintlig teori. Därav måste olika aspekter av fenomenet uttryckas och visa förståelse för hur fenomenet påverkar och förhåller sig till den aktuella teorin vilket är i linje med vad Alvehus (2019) förespråkar om empiriskt fenomen. För att behandla auktoritetsproblemet i denna studie har författarna använt det empiriska materialet i analysen samt kopplat detta material till de olika delarna som tas upp i teorin. För att vara extra tydliga har författarna även valt att presentera en del citat från respondenterna.
2.5 Kvalitetskriterier
Denna kvalitativa studie bedöms och värderas utifrån fyra specifika kriterier som Yin (2007) presenterat beskriva vilket kvalité en empirisk samhällsvetenskaplig undersökning har, dessa har varit i författarnas tankesätt under arbetets gång för att säkerställa uppsatsens kvalité. Dessa kriterier presenteras vara begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet och reliabilitet.
Begreppsvaliditet innebär att författarna utformar operationella mått för de begrepp som studeras (Yin, 2007). I denna studie har författarna förklarat nödvändiga begrepp för att läsaren skall få en god förståelse, vilket lägger grund för att misstolkningar kan avstås. För att stärka begreppsvaliditeten har studien även använt sig utav ett flertal empiriska källor vid insamling av data. Studiens empiri grundar sig på nio respondenter och detta för att få en sådan verklighetstrogen bild som möjligt av rollen hållbarhetscontroller. För att ytterligare stärka begreppsvaliditeten har sekundärdata i form av arbetsannonser och utbildningssidor granskats.
Intern validitet innebär att författarna drar rätt slutsatser utifrån de direkta och indirekta förhållanden samt förklaringar forskarna har beaktat (Yin, 2007). Vidare förklarar dock författaren att detta kriterium inte kan appliceras på explorativa studier eftersom denna typ av studie inte förutsätter några kausala relationer. Denna studie har inte sökt något samband mellan en händelse utan vill beskriva vad en hållbarhetscontroller är och vad deras arbetsuppgifter är, därför utesluts detta kriterium. Intern validitet beskriver Yin (2007) kunna appliceras på kvalitativa studier i den mån att hållbara slutsatser dras. För att minimera risken att uppnå en icke hållbar slutsats har författarna grundat analysen på befintlig teori samt beaktat möjliga aspekter som skulle ha kunnat påverka studiens slutsats. Författarna har även tagit avstånd från personliga preferenser och teoretiska inriktningar för att inte påverka undersökningens genomförande samt den framarbetade slutsatsen.
Extern validitet behandlar istället hur generaliserbar studiens resultat är och således hur resultatet kan överföras och tillämpas i andra sammanhang och miljöer (Yin, 2007). Då denna studie vill bidra med teoriutveckling och bidra med ytterligare kunskap om hållbarhetscontrollers roll blir studiens fokus att skapa allmänna slutsatser. Svensson och Starrin (1996) menar dock att kvalitativ forskning inte kan generera en systematisk generalisering vidare till en annan population. Studiens resultat kan dock generaliseras efter noggrann prövning till andra hållbarhetscontrollers utöver just de nio respondenter vi studerat.
Reliabilitet handlar om att studiens tillvägagångssätt skall vara väl dokumenterat, detta för att en annan forskare ska kunna upprepa studien och slutligen komma fram till samma resultat som den första forskaren (Yin, 2007). För att denna studie ska upprätthålla hög reliabilitet kommer forskarna upprätta en detaljerad dokumentation för forskningsprocessen i studiens metodkapitel. Denna dokumentation kommer möjliggöra upprepning av studien för andra forskare, det vill säga om tillvägagångssättet följs full ut. Således kommer detta tillvägagångssätt bidra till en ökad trovärdighet och tillit till denna studie samtidigt som det minskar utrymmet för skevhet vilket Yin (2007) menar vara syftet med reliabilitet. Utöver en detaljerad dokumentation har studien också granskats kontinuerligt av opponenter och examinatorn vid obligatoriska seminarier och av handledare vid olika handledningstillfällen vilket också bidrar till minimering av skevheter i studien.