2.2.1 Intervjuer
En stor del av det empiriska materialet har insamlats genom semistrukturerade videointervjuer.
En anledning till valet av intervjuer är att det dels ger bättre beskrivningar och förklaringar men även tillåter fullständiga och utförliga svar vilket ger större förståelse inom forskningsområdet (Bryman & Bell, 2017; Yin, 2007; Loftland, Snow, Andersson & Loftland 2006). Vidare menar Dalen (2015) att intervjuer är ett effektivt verktyg för att tolka och skapa förståelse för ett visst ämne. Därav var det lämpligt att använda sig av intervjuer för att få en djupare och bredare kunskap över hållbarhetscontrollers roll och hur deras arbetsuppgifter är utformade i organisationer samt deras kunskap.
Intervjuns semistrukturerade karaktär har gjort det möjligt att upprätthålla en öppen dialog mellan respondent och intervjuare samtidigt som det råder någorlunda ämnesstruktur för att bidra till relevant information för att svara på studiens frågeställning (Skärvad & Lundahl, 2016). Frågorna har därmed sammanställs i en intervjuguide (se bilaga 1) för att kunna anpassa diskussion med respondenten till studiens ramar med hjälp av olika berörda teman (Bryman &
Bell, 2017). På så sätt kunde respondenterna ge både öppna och fria svar i mån med att alla viktiga delar behandlas för studiens forskningsändamål. Intervjuguiden utgick utifrån den teoretiska referensramen som studien har. De berörda teman som användes som grund till intervjuguiden var ett allmänt kapitel som handlade om dess bakgrund, controllerns roll, arbetsuppgifter och kunskaper. Sedan fanns det även ett tema som behandlade hållbarhet i styrningen, vilket omfattade hur denna roll påverkade organisationens hållbarhet.
Valet av videointervjuer motiverades främst för det geografiska avståndet mellan studiens respondenter och författarna. Vidare har det inte funnits någon möjlighet att genomföra fysiska intervjuer på grund av covid-19 och dess restriktioner under uppsatsens genomförande. Därav använde studien sig av videosamtal på kommunikationsplattformar såsom Zoom och Microsoft Teams, vilket Jacobsen (2002) menar på är både billigare och mer tidsbesparande jämfört med en fysisk intervju. Genom att använda sig av videosamtal elimineras de stora nackdelarna som
telefonintervjuer har, nämligen att inte kunna se på respondenterna och förstå sig på de visuella signalerna de ger via ansikts- eller kroppsspråk (Irvine, Drew och Sainsbury, 2012; Jacobsson, 2002). Eftersom det var två intervjuare inför varje intervju, kunde dessa förebygga svårigheter med förtydliganden genom att komplettera, tolka och bekräfta varandra.
2.2.2 Urval av respondenter
För att finna lämpliga respondenter till studien har ett målstyrt urval använts där hänsyn har tagits för intervjurespondenternas befattning (Merriam & Nilsson, 1994) detta för att kunna svara på vad en hållbarhetscontrollers roll, arbetsuppgifter och kunskap är. Kravet för att delta i en intervju var att respondenten ska ha befattningen som hållbarhetscontroller på den svenska marknaden. Detta med undantag för en respondent som besatt titeln hållbarhetsstrateg, respondenten uttryckte själv att hen till viss del har de arbetsuppgifter som en hållbarhetscontroller har utifrån Stockholms Internationella Handelshögskolans koncisa beskrivning på en hållbarhetscontroller. Utifrån denna beskrivning ansåg författarna att en intervju kan genomföras för att sedan se ifall hens svar är relevanta för studiens frågeställning.
Efter hållbarhetsstrategens intervju började författarna se om det fanns likheter med de övriga respondenternas svar på intervjuguiden, där det fanns bra kopplingar krings hens roll och en hållbarhetscontroller. Därav ansåg författarna att hens medverkan skulle hjälpt med att förstå sig på hållbarhetscontroller, i empirin kommer hens svar skrivas komma från hållbarhetsstrateg för att förtydliga detta. I denna studie finns därför åtta med befattningen hållbarhetscontrollers och en med befattningen hållbarhetsstrateg. Med fokus på hållbarhetscontrollerns roll, arbetsuppgifter och kunskap ansågs det inte relevant med någon ytterligare avgränsning inom urvalet. Med hjälp av plattformen Linkedin sökte författarna upp personer med titeln hållbarhetscontroller, utav 11 funna personer på denna plattform var det nio som var villiga att delta i studien. Studiens respondenter arbetade antingen inom privat eller offentlig sektor, 5 individer från privat sektor och 4 från offentlig sektor vilket även illustreras i tabell 1. Genom att ha intervjuat nio olika respondenter stärks studiens syfte genom att det ger en klarare bild på vad hållbarhetscontrollerns roll är, vilket även ökar studiens trovärdighet. Kontakten med respondenterna skedde via mail och telefon, genom dessa kontaktvägar föregicks det en kort och koncis beskrivning angående studiens syfte och frågeställning som är en bra rekommendation enligt Loftland et al. (2006). Nedan presenteras en tabell över de respondenter som har blivit intervjuade (Tabell 1).
Namn Företag Privat/offentlig
sektor Datum Intervjutid
Katrin Heimstaden Privat sektor 22/3-2021 1h 16 min
Tanvir Postnord Offentlig sektor 23/3-2021 1h 15 min
Ullika Göteborgs
Universitet Offentlig sektor 25/3-2021 1h 20 min Anneli Systembolaget Offentlig sektor 22/3-2021 1h 30 min
Kenneth AMF
Fastigheter Privat sektor 29/3-2021 1h 20 min Adam Handelsbanken Privat sektor 22/3-2021 1h 20 min Hållbarhetsstrat
egen Företag X Privat sektor 26/3-2021 1h 10 min
Johanna Boliden Privat sektor 26/3-2021 1h 16 min
Erika Sundsvalls
kommun Offentlig sektor 25/3-2021 1h 5min Tabell 1. Intervjurespondenter
2.2.3 Genomförande av intervjuer, inspelning och transkribering
Kvalitativa studier resulterar arta i en stor mängd material, denna måste sammanställas och bearbetas för att kunna presenteras på ett läsbart och förståeligt sätt (Nylen, 2006). Denna studie innefattar empiri som samlats med hjälp av intervjuer från åtta hållbarhetscontollers och en hållbarhetsstrateg. Till följd av detta inledde författarna varje intervjutillfälle med att ställa frågan om det fick tillåtelse att spela in intervjun, vilket resulterade i ett godkännande från alla respondenter. Detta för att underlätta den empiriska insamlingen och även undvika missförstånd vid sammanställning av materialet vilket Patel och Davidsson (2011) beskriver fördelaktigt vid empirisk materialhantering. Fördelen med denna metod är att det fullständiga fokuset ligger i diskussionen med respondenten samtidigt som ingen information faller bort.
Vidare bidrar detta tillvägagångssätt till att materialet tolkas korrekt utifrån respondenternas exakta förklaringar. Alla de inspelade intervjuerna bearbetades sedan och blev till text, detta i form av fullständig transkribering av författarna. Transkribering belyser dock Bell & Waters
(2016) samt Patel & Davidsson (2011) vara en väldigt tidskrävande process där en inspelad timme kräver fyra-sex timmars skrivarbete. Denna process ansågs dock vara nödvändig för författarna eftersom det i senare steg underlättar arbetet med empiri och analys. Samtidigt ansåg författarna det smidigare att arbeta med en nedskriven text framför en ljudinspelning som hade behövts lyssnats om flertalet gånger för att identifiera önskat material. Efter transkriberingen skickades detta material ut till vardera respondent som fick möjlighet att bekräfta, korrigera och komplettera innehållet vid önskemål.
2.2.4 Dokument och elektroniska källor (hemsidor)
Utöver den information som tillhandahålls av videointervjer har även information samlats utifrån dokument i form av arbetsannonser och elektroniska källor såsom hemsidor.
Anledningen till varför information från både dokument och hemsidor används är att dessa källor blir ett bra komplement (Jacobsen, 2002) utöver den information studien har fått via intervjuer. Jacobsen (2002) menar även på att information från andra källor kan ge en tydligare bild av verkligheten, där alla synvinklar beaktas. Dessa källor kan även stärka empirin vilket således bidrar till att stärka studien (ibid). De berörda hemsidorna i studien utgörs av Stockholms Internationella Handelsskolas utbildningssida för hållbarhetscontroller och nio olika arbetsannonser för rollen hållbarhetscontroller som upptäckts vid sidan vakanser.se.
Dessa hemsidor ansågs tillföra en djupare förståelse tillsammans med videointervjuernas bidrag för att förstå sig på hållbarhetscontrollerns roll. Vidare ansågs dokument i form av arbetsannonser hjälpa studien att förstå vad företag efterfrågar i en hållbarhetscontroller och vilka krav på kunskaper som ställs för denna roll.