Hållbarhetscontrollers kunskaper

Vad som kom fram i det empiriska materialet var att en hållbarhetscontroller antingen hade en ekonomisk utbildning, naturvetenskaplig utbildning eller en civilingenjörsutbildning. Men enligt SIH (2020) var det väsentligt och nästan ett krav på att ha minst en kurs inom hållbarhet eller miljö. Kunskaper om hållbarhet är i likhet med professionell kunskap, där denna kunskap är nödvändig för att lyckas med arbetsuppgifterna (Mietzner & Kamprath 2013; Oesterreich et al. 2019). Vidare poängterades att det var extremt viktigt att förstå sig på de olika riktlinjer och ramverk som fanns inom ramen hållbarhet, där riktlinjer såsom GRI, Agenda 2030 och ISO var viktiga att förstå för att få kunskaper kring hållbarhet. Dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och nya tillkommer även med jämna mellanrum, vilket betyder att det för hållbarhetscontrollern är viktigt att ständigt hålla sig uppdaterad för att inte missa någon viktig ny information. Science Based Targets (u.å) är ett exempel på en ny riktlinje som flertalet verksamheter har börjat applicera, detta för att ligga i framkant med hållbarhetsarbetet. Vad

gäller en traditionell controller så krävs det förståelse och kunskap om finansiell redovisning för att kunna hjälpa ledningen med beslut (Burns & Baldvinsdottir, 2007; Granlund & Lukka, 1997; Nilsson, Olve & Parment, 2010). För en hållbarhetscontroller behövdes det kunskaper inom hållbarhetsredovisningen snarare än den finansiella redovisningen, vilket är en signifikant skillnad.

En controller har en finansiell bakgrund eftersom dennes huvudsakliga arbetsuppgifter är att mäta, analysera och följa upp den finansiella informationen inom verksamheten. Controllers behöver förstå sig på alla siffror i den finansiella årsredovisningen för att svara på formella informationsbehov, vilket är i linje med Bragg (2012), Granlund & Lukka (1997) och Burns &

Baldvinsdottir (2007) förklaring för den traditionella controllern. I denna studien hade tre hållbarhetscontollers och studiens enda hållbarhetsstarteg någon annan bakgrund som inte var av finansiellt slag, varför dem inte hade en finansiell bakgrund beror på att rollen inte krävde fokus på den finansiella delen. Hållbarhet utgår inte bara från att kolla de ekonomiska aspekterna utan företag kollar utifrån ett helhetsperspektiv där även de sociala och miljömässiga aspekterna beaktas (Elkington, 1999).

De hållbarhetscontrollers som hade en finansiell bakgrund menade att tjänsten verkade utmanande och samtliga hade även ett eget intresse för hållbarhet. De förklarade att en finansiell bakgrund inte behövdes men att kunskaper som att förstå hur företag arbetar mot mål och ha kunskap om redovisning var fördelaktiga för att förstå helheten. Vi tror det kan vara fördelaktigt med en finansiell bakgrund då kan se olika sammanhang utifrån olika vinklar och förstå sig på vad som är viktigt för en organisation. Samtidigt som de har kunskap om extern och intern kontroll inom verksamheten, vilket kan leda till rådgivning och hjälpa ledningen med viktiga beslut som är i likhet med en business controller (Burns och Baldvinsdottir, 2005, Granlund och Lukka, 1997, Howieson, 2003, Parker, 2001). Däremot betraktades finansiell kunskap inte som en viktig kunskap för respondenterna, då de arbetar mycket mer med miljömässiga och sociala aspekter. Vi tror att detta kan bero på att det funnits finansiella avdelningar inom alla verksamheter under en mycket lång period, vilket gör det förståeligt att det blir en uppdelning. Vad som sägs utifrån detta är att det kan ses som att det skett en förflyttning från en controller som krävt en finansiell bakgrund till en hållbarhetscontroller som istället endast kräver expertis på hållbarhetsområdet.

Arbetsannoneserna samt hållbarhetscontrollers nämnde även kunskaper som att vara strukturerad, metodisk och analytisk som viktiga kunskaper. Dessa metodologiska kunskaper är i linje med vad Mietzner & Kamprath (2013) menar en controller behöver besitta. Vidare menar Mietzner & Kamprath (2013) att en controller behöver vara noggrann för att uppnå utfallet på bästa möjliga sätt och att kunna dra rätt slutsatser. Vilket är något vi kan se en mycket tydlig koppling till även hållbarhetscontrollers då de arbetar i lika stor utsträckning med att analysera stora mängder data.

Att vara samarbetsvillig och ha höga kommunikationsfärdigheter är en mjuk kunskap som en hållbarhetscontroller ska ha, eftersom hållbarhetscontrollern ska kunna kommunicera ut information och förståelse om just hållbarhet till olika avdelningar (Mietzner & Kamprath, 2013; Oesterreich et al. 2019). Här kan det ses signifikanta likheter med vilka kunskaper en controller och en hållbarhetscontroller ska besitta, där samtliga egenskaper behövs. Den enda skillnaden är att en hållbarhetscontroller arbetar med hållbarhetsdata medan en controller arbetar mer med finansiell data. Vidare uttryckte hållbarhetsstrategen att en hållbarhetscontroller bör ha kunskaper snarlikt som en projektledare som innefattar kommunikationskunskaper, vara lyhörd och ha tålamod. Dessa kunskaper är snarlikt vad en business controller kräver (Siegel, 2000; Burns & Baldvinsdottir, 2005; Friedman & Lyne, 1997; Granlund & Lukka, 1997). Även SIH (2020) hade som krav att ha erfarenhet som en projektledare för att komma in på utbildningen som hållbarhetscontroller. Kunskaper som en projektledare kan ses som en mjuk kunskap där dessa arbetsuppgifter behandlar sociala och personliga förmågor (Mietzner & Kamprath, 2013).

Vidare krävs det en god förståelse för verksamheten samt att individen är öppensinnad. God förståelse för verksamheten en viktig kunskap som en hållbarhetscontroller behöver, detta för att förstå verksamhetens processer och vad kunder betraktar, hur hållbarhetsdatan ska hanteras och vad som är viktigt inom organisationen. Detta efterliknar en business controller som ser utifrån ett helhetsperspektiv (Howeison, 2003) som kan stödja ledningen på bästa möjliga sätt (Burns & Baldvinsdottir, 2007; Granlund & Lukka, 1997; Friedman & Lyne, 1997; Weber, 2011). Vidare kan en god förståelse av verksamheten kopplas till en professionell kunskap, då

en god kunskap inom ett specifikt område (Oesterreich et al., 2019), detta fall om verksamheten är det som kännetecknar en professionell kunskap.

Oesterreich et al. (2019) förklarade att en controller ska vara öppen för förslag och kunna anpassa sig efter arbetsmiljön, vilket kan ses som en likhet till en hållbarhetscontrollers kunskap att vara öppensinnad. Att vara öppensinnad är snarare en egenskap som har ett driv till att lära sig nya kunskaper. Detta till följd av att hållbarhet är ett relativt nytt område där förändringstakten är snabb. För att kunna genomföra arbetsuppgifterna var det mycket viktigt att förstå utvecklingen inom hållbarhet för att vidare hjälpa verksamheten och ledningen framåt (Mietzner & Kamprath, 2013). När hållbarhetscontrollern är insatt i förändringen som sker och därmed är uppdaterad om de nya riktlinjer och ramverk, blir det nödvändigt att vara kreativ och tänka utanför boxen för att kunna applicera dessa i den egna verksamheten. Genom att förstå verksamheten och dess förändringar har hållbarhetscontrollers indirekt lärt sig nya saker och kan därmed tänka utanför boxen för att se vilket utfall som är optimalt för företaget. Vi menar därför att öppensinnad, kreativ och god förståelse för verksamheten bör kombineras för att uppnå bäst effekt. Öppensinnad är en egenskap snarare än kunskap, men eftersom respondenterna ansåg att egenskapen var ytterst nödvändig för att lyckas som hållbarhetscontrollers har denna egenskap tagit hänsyn till.

Utifrån det empiriska materialet fanns det en skillnad ifall hållbarhetscontrollern arbetar i den offentliga sektorn och den privata sektorn. Den privata sektorn la väldigt stor vikt på kunskaper som till exempel på att vara analytiskt, noggrannhet och kreativ i sitt arbete som är både metodologiska kunskaper och mjuka kunskaper (Mietzner & Kamprath, 2013; Oesterreich et al. 2019). Offentliga sektorn hade mer inriktning på de mjuka kunskaperna som kommunikativ, samarbetsvillig och anpassningsbar. En förklaring till varför den offentliga sektorn tycker att de mjuka kunskaperna är viktiga och inte de metodologiska kunskaperna kan bero på att den offentliga sektorn tänker mer på att upprätthålla hållbarhetsrapportering mer till samhällets övervägande (Spence & Rinaldi, 2014). Offentliga sektorn har inte som den privata sektorn aktieägare och därmed kan inte aktieägare påverka offentliga verksamheten. Därmed kan de offentliga verksamheterna helhjärtat följa samhällets krav och skapa värde för deras intressenter (O’Donovan 2002) och inte behöva ha ett stort fokus på ekonomisk avkastning (Tregidga, Kearins & Milne, 2013). Däremot så framgick det ifrån respondenterna inom den

offentliga sektorn att dem hade önskat kunna göra mycket mer hållbarhetsarbete men att dem är väldigt begränsade till följd av knappa resurser. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför det inom offentliga sektorn läggs stor vikt vid de mjuka kunskaper, då en begränsad budget kräver att individerna är anpassningsbara och samarbetsvillig.

Samtliga hållbarhetscontrollers och hållbarhetsstrategen menade att de professionella, metodologiska och mjuka kunskaper var viktiga. De metodologiska kunskaperna samt de mjuka kunskaper påminner lite om Karlssons (2018) synvinkel där båda är viktiga för att vara en business controller. Hållbarhetscontrollers tyckte att dessa kunskaper var viktiga för att kunna vara en affärspartner, dels genom att övervaka och analysera information till ledningen, vilket även är i likhet med den traditionella controllern (t.ex Byrne & Pierce, 2007; Burns och Baldvinsdottir, 2007; Järvenpää, 2007). De menade även att en hållbarhetscontroller behöver vara öppensinnad och kommunikativ för att kunna diskutera resultat till medarbetare, vilket är likt en business controller (Burns & Baldvinsdottir, 2005; Friedman & Lyne, 1997; Weber, 2011). Karlsson (2018) poängterade att controllers i hans studie inte såg en tydlig distinktion mellan en traditionell controller och en business controller. Det handlade om att balansera de traditionella och affärsrelaterade kunskaper utifrån hur situationen såg ut (ibid). En koppling kan göras då en hållbarhetscontroller behöver ha både analytiska (traditionell) och kommunikativa (business) kunskaper för att lyckas i sin roll, vilket är väldigt likt Karlssons (2018) förklaring till att en business controller behöver båda delarna. Hållbarhetscontrollers behöver alltså en mix av båda traditionella kunskaper och affärsrelaterade kunskaper för att kunna hjälpa verksamheten på bästa möjliga sätt.

En hållbarhetscontroller är väldigt lik en controller som har samtliga kunskaper inom de tre huvudkategorierna utifrån Oesterreich et al. (2019) kunskaper. Den enda skillnaden var att den finansiella datan översätts till hållbarhetsdata och att finansiell kunskap inte förekom i samma utsträckning utan att denna blivit utbytt mot kunskaper inom hållbarhet. Något som lades stor vikt på för en hållbarhetscontroller var framförallt hållbarhetskunskap och kunskap om att driva förändringar och tänka utanför boxen (öppensinnad och kreativ). Det har förklarats att hållbarhet är en professionell kunskap, men eftersom hållbarhet har sån påverkan på hållbarhetscontrollers arbetsuppgifter tycker vi att det är högst relevant att ha en kunskap utöver de tre kunskaperna som Oesterreich et al. (2019) nämner, nämligen en hållbarhetskunskap. Här

kommer kunskap såsom nya riktlinjer inom hållbarhetsrapporteringen, globala händelser och lagstiftningar trädas fram, som Gamerschlag, Möller & Verbeeten (2011) menar på att rapporteringen kommer påverkas med tiden. I de professionella kunskaperna kommer kunskaper om redovisning och projektledning/controlling vara relevant för en hållbarhetscontroller.

Vidare tror vi att en hållbarhetscontroller behöver en kunskap om att driva förändring och utveckla hållbarhetsarbetet, alltså en innovativ kunskap om utveckling av hållbarhetsområdet.

Det krävs att hållbarhetscontrollern ständigt är uppdaterad då hållbarhet är ett färskt område.

Detta kan göras om en hållbarhetscontroller är öppensinnad och kreativ med att konstant lära sig nya saker och utveckla de medel som finns i både hållbarhet och i verksamheten. Alltså behövs det fem kunskaper för en hållbarhetscontroller, dessa är professionella kunskaper, metodologiska kunskaper, mjuka kunskaper, hållbarhetskunskap och innovativ kunskap. Att ha IT-kunskaper är inte en avgörande faktor för en hållbarhetscontroller som Oesterreich et al.

(2019) menade på var viktigt för en controller. Trots att respondenterna inte nämnde IT kunskaper specifikt så menar vi på att alla i dagens samhälle kan hantera vanliga system och att det även är en självklarhet att alla kan detta. Men vad vi tidigare kommit fram till är att hållbarhetscontrollers inte har utvecklade system för deras data vilket innebär att det inte krävts någon ytterligare fördjupad kunskap inom specifika system. Vi kan därför konstatera att hållbarhetscontrollers i framtiden kommer att behöva större kunskap inom IT, och kanske till och med programmering och statistik när dem fått fullt utvecklade system för sin egen hållbarhetsdata. Detta styrker även Lorentz et. al (2015) som menar på att det i framtiden kommer ske en del förändringar där IT kommer ta över vissa arbetsuppgifter vilket gör att det kommer krävas förståelse över processer och IT-system likt en “data scientist”.