• No results found

System, Modeller och Metoder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "System, Modeller och Metoder"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

System, Modeller och Metoder

Seriekopplade, parallellkopplade och ˚aterkopplade system

Due Date: February 17

F¨or att bli godk¨and kr¨avs:

att samtliga figurer ¨ar korrekt ifyllda att figurerna fr˚an Matlab ¨ar bifogade.

bifoga (handskrivna) h¨arledningar av ¨overf¨oringsfunktionerna f¨or systemen G

  , H

  ,

F

 jω). fr˚an kretsscheman respektive block diagram.

Inledning

Denna laboration behandlar ihopkoppling av system p˚a olika s¨att. Det finns tre huvudtyper av ihop- koppling; serie, parallell eller feedback. I denna laboration ska vi dessutom anv¨anda oss av da- torn f¨or att modellera systemen i Matlab. Uppgifter markerade med en ram ska utf¨oras f¨ore labora- tionstillf¨allet.

I laborationen kommer vi att anv¨anda fyra byggblock som kopplas upp p˚a en bread board. De olika byggblocken ¨ar; systemet G

  , systemet H

  , en adderare, och en f¨orst¨arkare.

Systemet G

  , ¨ar ett l˚agpassfilter dvs. sl¨apper igenom l˚aga frekvenser och d¨ampar h¨oga frekvenser. Det har f¨oljande kretsschema:

i

PSfrag replacements

R11kΩ

C147nF

Vin Vut

Overf¨oringsfunktionen ber¨aknas till¨

G

  1

1 R1C1jω Systemet, H

  , ¨ar ett h¨ogpassfilter, dvs. sl¨apper igenom h¨oga frekvenser och d¨ampar l˚aga frekvenser och har kretsschemat:

i

PSfrag replacements

R233kΩ C247nF

Vin Vut

(2)

Overf¨oringsfunktionen blir i f¨oljade fall,¨

H

 

 R1

2C2 

Adderaren har kretsschemat

PSfrag replacements

RA100kΩ RB100kΩ

RC100kΩ RD100kΩ

Vin1 Vin2

Vut

och adderar de tv˚a insignalerna, dvs. Vout Vin1 Vin2. F¨orst¨arkaren har krestschemat

tagc

PSfrag replacements

RC10kΩ RD100kΩ

Vin

Vut

potentiometern anv¨ands till att ¨andra f¨orst¨arkningen. Som l¨agst ¨ar f¨orst¨arkningen 1 och som h¨ogst 11 enligt

k RC RD RC 

Uppkoppling

I denna laboration skall de kopplingsbord som anv¨andes i laboration 1.

(3)

Uppgift 1: ¨ Overf¨oringsfunktionerna hos G



j ω

och H



j ω

Anv¨and signalgenerator och oscillosk˚ap f¨or att m¨ata ¨overf¨oringsfunktionen f¨or G

  och H

  .

L¨ampliga frekvenser ¨ar markerade i botten p˚a figurerna nedan d¨ar resultatet skall redovisas.

M¨atresultat fr˚an G

  :

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

M¨atresultat fr˚an H

  :

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

(4)

Uppgift 2: Seriekoppling av system

Om de tv˚a systemen seriekopplas enligt

PSfrag replacements

Vin Vut

G H

a) Rita in totala teoretiska ¨overf¨oringsfunktionen f¨or de b¨agge systemen seriekopplade.

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

b) M¨at upp samma ¨overf¨oringsfunktion mha oscillosk˚apet.

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

(5)

Uppgift 3: Parallellkoppling av system

Om de tv˚a systemen parallellkopplas enligt

PSfrag replacements

Vin Vut

G s

H s

a) Rita in totala teoretiska ¨overf¨oringsfunktionen f¨or de b¨agge systemen fast nu parallellkopplade.

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

b) M¨at upp samma ¨overf¨oringsfunktion mha oscillosk˚apet.

102 103 104

gain (dB)

2 3 4

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

(6)

Uppgift 4: ˚ Aterkoppling

Koppla upp systemen fast nu med ˚aterkoppling enligt figuren nedan.

k PSfrag replacements

Vin

Vin Vut

Vut G

H F

F

  G

 

1 kG

  H

  

a) Rita in totala teoretiska ¨overf¨oringsfunktionen f¨or det ˚aterkopplade systemet, F



jω , d˚a k 1.

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

b) M¨at och rita upp ¨overf¨oringsfunktionen.

102 103 104

gain (dB)

102 103 104

−180

−135

−90

−45 0 45 90 135 180

arg (deg)

f (Hz)

c) Vid vilken f¨orst¨arkning ligger system precis p˚a gr¨ansen till stabilitet. St¨all in potentiometern p˚a gr¨ansen och m¨at sedan upp k.

(7)

Uppgift 5: Datormodeller

Nu ska vi g¨ora samma sak fast i Matlab. Vi antar f¨oljande ¨overf¨oringsfunktioner:

G

  1

1 R1C1 H

 

 R1

2C2

Starta Matlab och prova f¨oljade R1 = 1000;

R2 = 3300;

C1 = 47e-9;

C2 = 47e-9;

f = 100:10:20000;

jw = f’*2*pi*i;

H = jw./(jw + 1/(R2*C2));

figure(1) subplot(2,1,1)

semilogx(f, 20*log10(abs(H)) );

grid on xlabel(’Hz’) ylabel(’A’) subplot(2,1,2)

semilogx(f, 180*angle(H)/pi );

xlabel(’Hz’) ylabel(’arg’) grid on

resultated b¨or bli en plot i stil med

102 103 104 105

−25

−20

−15

−10

−5 0

Hz

A

102 103 104 105

0 20 40 60 80 100

Hz

arg

a) Bifoga figurer p˚a ¨overf¨oringsfunktioner f¨or l˚agpassfiltret, seriekopplingen, parallellkopplingen samt det ˚aterkopplade systemet.

References

Related documents

Denna metod bygger p˚ a att vi k¨anner till hur det ligger till med den enda kritiska punkten (origo) hos ett icke-degenererat (inget egenv¨arde = 0 ) linj¨art system med

Rutinen som anv¨ands f¨ or att definiera operatorn, kan ha antingen ett eller tv˚ a argument, men eftersom funktionen normalt definieras i samma modul som inneh˚

I en produktionsprocess blir enheterna, oberoende av varandra, felak- tiga med sannolikhet 0.01 och 300 enheter tillverkas. I en urna finns vita och

Man kan faktiskt g¨ora ett konfidensintervall f¨or medianen med konfidensgrad minst lika med 1 − α helt utan n˚ agra som helst antaganden om den bakom- liggande f¨ordelningen

Resonemang, inf¨ orda beteck- ningar och utr¨ akningar f˚ ar inte vara s˚ a knapph¨ andigt presenterade att de blir sv˚ ara att f¨ olja.. ¨ Aven endast delvis l¨ osta problem kan

Antalet kunder som bes¨ oker de tv˚ a aff¨ arerna en timme kan beskrivas med Poissonf¨ ordelningar.. Det genomsnittliga antalet kunder som bes¨ oker de tv˚ a aff¨ arerna ¨ ar

Vid bed¨ omningen av l¨ osningarna av uppgifterna i del 2 l¨ aggs stor vikt vid hur l¨ osningarna ¨ ar motiverade och redovisade. T¨ ank p˚ a att noga redovisa inf¨ orda

Matematiska institutionen Stockholms