Kurs: BG 1016 Examensarbete, kandidat, jazz, 15 hp
2020
Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp
Institutionen för jazz
Handledare: Gun-Britt Gustafsson
Sofia Svensson
Om skapandeprocesser
En undersökning om metoder och ramar kan
bidra till kreativitet
Skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete
I
Abstract
This bachelor thesis aims to investigate whether methods of composition can facilitate the creative process and, despite frameworks, produce personal and unique results. It also aims to investigate how to develop a confident and unrestricted artistry. The essays process includes the use of 6 different methods for composition and artistic preparations for the project’s examining concert. These preparations included: body awareness, vocal technique, planning and rehearsals. The result was 4 songs written based on different methods. These songs are presented through a demo recording instead of a concert due to
circumstances. The study showed that most of the methods facilitated the creative process without inhibiting a unique and personalized product. The process also led to the realization that the quest for creativity to be painless beneficially should be replaced by awareness that creativity requires courage. Through the process as well as its need for reflection and analysis, insights came about how to develop a confident and unrestricted artistry. Continuity in the practice of musical
craftmanship, mental awareness and to work with body awareness to help enhance musical expression are mentioned as three main insights.
Sammanfattning
Syftet med arbetet var att undersöka om metoder för komposition kan underlätta skapandeprocesser och trots ramar ge personliga och unika resultat, samt hur man kan utveckla ett självsäkert och obehindrat konstnärskap. Arbetets process
innefattar användning av 6 olika metoder för komposition samt arbete med konstnärliga förberedelser inför projektets redovisande konsert. Dessa förberedelser var bl.a. kroppskännedom, sångteknisk övning, planering och repetition. Resultatet presenterar 4 låtar skrivna utifrån olika metoder som
redovisas genom en demoinspelning istället för en konsert p.g.a. omständigheter. Undersökningen visade att de flesta av metoderna underlättade
II
Innehållsförteckning
Att underlätta skapandeprocesser ... 2
1. Inledning ... 2
1.1 Bakgrund ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
2. Process ... 3
2.1 Planering ... 3
2.2 Metoder och låtar ... 4
2.3 Konsertförberedelser ... 7
2.4 Repetitioner och arrangemang ... 7
2.5 Konsert ... 8
3. Konstnärliga resultat ... 8
3.1 "Det syns i ögonen" - att skriva men en harmonisk begränsning ... 8
3.2 "En dag" - att skriva under en satt tidsbegränsning ... 9
3.3 "Jag vet att du ljuger"- att skriva tillsammans med någon annan ... 10
3.4 "Kan detta vara början?" - att skriva utan begränsning ... 10
4. Reflektion ... 11
4.1 Metoder och låtar ... 11
4.2 Skapande kräver mod ... 13
4.3 Kontinuitet ... 14
4.4 Att stå för sitt konstnärskap ... 14
5. Avslutning ... 15
6. Källförteckningar ... 16
Litteratur ... 16
Skivor ... 16
2
Att underlätta skapandeprocesser
1. Inledning
Som studerande musiker, dels ifrån tidigare utbildningar men främst under min tid på Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, har jag oundvikligen försatts i situationer där jag har behövt eller förväntats skriva musik. Oftast har jag mött dessa situationer med skräck snarare än en utmanande förtjusning och har i samtal med mina medstudenter och andra musikerkollegor insett att denna känsla inför låtskrivande inte är helt ovanlig. Listan på bakomliggande faktorer för denna skräck skulle förmodligen kunna göras lång på grund av att vi alla är olika. Men insikten av att låtskrivning är något som många kämpar med fick mig att fundera på varför det har blivit ett hinder i mitt musicerande. För trots att det skrämmer mig så finns det också en inneboende längtan till att få uttrycka mig med mitt instrument, sång, på ett sådant personligt sätt som endast kan göras med egenskriven musik. Denna rädsla uppstår främst för att jag ofta behöver slåss med både självkritik och jämförelse när jag är i en skapandeprocess. Dessa faktorer kan göra sig påminda inom olika områden av mitt musikerskap, men har varit som starkast när det kommer till att skriva egen musik.
1.1 Bakgrund
Självkritik
Ett perspektiv på självkritik lyfts upp i boken The Inner Game of Music (Green & Gallaway, 2015). Här beskriver författarna att alla olika typer av mål vi jobbar mot att uppnå består av en yttre match och en inre match. Den inre matchen går emellan Jag 1 och Jag 2. Jag 1 beskrivs som den som gör ingripanden eller ger instruktioner (t.ex. kritiskt tänkande) medan Jag 2 beskrivs som den som utför själva handlingen. De säger att för att kunna prestera utifrån sin potential är det av värde att utveckla en sund relation mellan Jag 1 och Jag 2.
En ingång mer kopplat till låtskrivning finner vi i Eva Hillereds bok Lathund för låtskrivare (2017). Hon tar upp tre olika saker som man bör lämna utanför dörren när man skriver musik. Dessa är bedömning, belöning och tävlan. Hon säger att;
”För att kunna ta emot inspiration, följa idéer, komma in i ett kreativt flöde är det viktigt att
du åsidosätter vad du tror är andras bedömning och att du inte lyssnar på Bertil och farbror Anders [din inre kritiker]. I det ögonblick du börjar ifrågasätta dina impulser och idéer och undrar om de är bra eller dåliga stoppar du det kreativa flödet”. (Hillered, 2017, s 26)
Även de tidigare KMH-studenterna Koverman (2018) och Englin (2019) tar upp problematiken med självkritik kopplat till skapande.
Låtskrivning
Enligt Nationalencyklopedin innebär skapande att “bringa till existens ur formlöst
tillstånd”. Låtar är produkter av skapande och på så sätt blir låtskrivning en viss typ av
3
Lathund för låtskrivare (Hillered, 2017) där olika svenska artister delar med sig av hur de ofta
börjar sina processer att skriva låtar.
Plura Jonsson säger; “Jag börjar nästan alltid med en ackordsföljd, sen melodi och sen
text” (s 37).
Annika Norlin säger; “För mig är det alltid först och främst texterna. Det kan ofta vara att
jag hör till exempel några människor som sitter och pratar på bussen eller var som helst. Eller att jag ser ett tv-program. Ofta är det någon som säger något oövertänkt...” (s 38).
Marit Bergman säger; “Jag börjar nästan alltid med melodin, men ibland är det flera saker
samtidigt” (s 39).
Anna Järvinen säger; “Jag gör alltid ackord och melodier först. Sen uppstår någon form av
känsla i det som jag försöker sätta ord på. Det är oftast en kombination av något som uppstår i låten och det som i nuet känns viktigt. Det kan också vara andra saker som blandar sig i, förutom det musikaliska så kan man ha läst något, eller så är det någon fundering...” (s 38)
1.2 Syfte och frågeställningar
Med detta som bakgrund har jag landat i att syftet för mitt examensarbete ska vara att undersöka om metoder och verktyg kan ta mig framåt mot en mer självsäker och obehindrad plats vad gäller mitt konstnärskap och komponerande. Så frågeställningarna blir således; finns det metoder att tillgå för att underlätta processen att komponera? Kan dessa metoder trots sina ramar skapa ett unikt och personligt uttryck? Hur kan jag som sångerska med självförtroende uttrycka ett obehindrat, personligt konstnärskap?
2. Process
2.1 Planering
Jag startade det praktiska arbetet med att lägga upp en tidsplan. Den omarbetades efter hand vid behov men utgjorde en bra måttstock. Jag började även formulera olika metoder för låtskrivning som jag skulle kunna använda. Här tog jag inspiration ifrån övningar i Lathund
för låtskrivare (Hillered, 2017). Jag formulerade om vissa av dessa tillsammans med egna
idéer och skapade då egna förslag på metoder att använda. Dessa var som följer; 1. Skriv text och tonsätt sedan den
2. Föreställ dig att du skriver till en annan melodibärare (t.ex. trumpet) 3. Skriv först ackord följt av melodi och avsluta med text
4. Skriv med en harmonisk begränsning (t.ex. enbart diatoniskt) 5. Skriv tillsammans med någon annan
6. Skriv under en satt tidsbegränsning
7. Skriv utifrån en inspirationskälla där du vill efterlikna soundet 8. Skriv utan begränsning
4
och Sara Karkkonen.
2.2 Metoder och låtar
Metod 1 – Skriv med en harmonisk begränsning
Denna metod hjälpte mig att färdigställa vad som skulle bli låten ”Det syns i ögonen”. Metoden begränsar valmöjligheterna av harmonik (ackord) i skapandet. Beroende på vilken begränsning utövaren väljer förminskas antalet valbara ackord. Jag valde att sätta
begränsningen att enbart skriva med diatoniska ackord.
Innan jag startade mitt examensprojekt hade jag skrivit en melodi med harmonik och ett tema för text som jag gillade men inte slutfört. Den idén tog jag med mig när jag startade processen för denna metod. Det jag skrivit sedan innan upplevde jag som en refräng. Fortsättningen blev att försöka skriva en vers. Jag satte mig vid pianot och började laborera med de olika ackord jag hade att jobba med. Över dessa testade jag olika melodier. Jag hamnade lätt i att jag bedömde en idé som dålig tidigt i processen och gav på så sätt upp fort.
För att komma vidare tog jag mig an ett lite mer fritt förhållningssätt. Jag använde min telefon för att spela in och försökte sedan fokusera på att improvisera fritt över mina valda harmoniska
begränsningar. Detta för att skapa mindre utrymme för att bedöma mina idéer som bra eller dåliga. Jag började med att sjunga den tidigare skrivna refrängen och försökte sedan komma vidare till något annat. Efter ett försök gjorde jag samma process igen och improviserade då fram något annat.
Efter ca 30 minuter hade jag en inspelning med några olika alternativ på delar som skulle kunna bli en vers. Genom att lyssna igenom inspelningen kunde jag sedan välja ut de delar som jag tyckte var bäst och sätta ihop en vers av dessa. När detta var gjort tog jag ett beslut att låtens harmonik och melodi var klar.
Skrivandet av texten tog längre tid än melodin och harmoniken. Jag hade ett tydligt tema för låten och visste vad jag ville att den skulle handla om men lade ändå ner många timmar på att få fram de rätta orden.
Metod 2 - Skriv under en satt tidsbegränsning.
Denna metod ledde fram till låten “En Dag”. Metoden innebär att sätta en fast
tidsbegränsning inom vilken låten ska vara klar. Jag valde att sätta begränsningen att melodi och harmonik skulle vara klart inom en timme.
Vid tidigare tillfällen då jag skrivit musik har jag tenderat att inte färdigställa mina låtar. Därav hade jag en tanke om att testa denna metod redan innan jag startade upp mitt
examensarbete. När jag testade övriga metoder i detta arbete bokade jag in specifika tillfällen då jag skulle skriva, men så blev det inte med denna metod.
5
Efter 45 minuter bestämde jag att låtens grund var klar. Senare föddes tanken på att inkludera en ordlös sångmelodi som en kontrast till det jag först skrivit. Därav arbetade jag vid ett senare tillfälle fram en sångmelodi över lite alternativ harmonik.
Trots ett tydligt tema på vad låten skulle handla om tog det förhållandevis lång tid att färdigställa texten. Även här vägde jag mina ord väl och ville att texten skulle kännas genomtänkt och smart skriven.
Metod 3 – Skriv tillsammans med någon annan
Utifrån denna metod skapade jag och Joel Gustafsson låten “Jag vet att du ljuger”. Metoden innebär som titeln beskriver - att skriva en låt tillsammans med någon annan.
Att skriva tillsammans med någon annan var en metod jag hade hört gott om och ville testa i mitt examensprojekt. Här började jag med att bestämma vem jag ville skriva tillsammans med. Valet landade på Joel Gustafsson, en vän som gått på samma folkhögskola som mig. Joel är van vid att skriva musik i en liknande genre som mig samt är en person jag känner mig bekväm med.
Vi bokade in en tid för att ses och skriva. Vi bestämde att jag innan dess skulle skicka en kort inspelning av en låtidé som vi kunde utgå ifrån vid detta tillfälle. Detta blev en 8 takter lång idé till en vers. Vid första tillfället vi sågs pratade vi om vad låten skulle handla om och i vilket stil vi ville ha den. Detta för att ha samma vision och riktning innan vi började skriva. Vi hade olika visioner och valde att gå vidare med Joels idé om att skriva en ballad. Efter vår 2 timmars session hade vi fått fram några idéer för melodi och harmonik med strofer av text. Vi avslutade tillfället med att boka in en ny tid för att skriva en vecka senare.
Vårt andra tillfälle startade med att jag berättade för Joel att jag inte tyckte det kändes bra med den riktning vi valt och föreslog att vi skulle ta en annan väg. Vi tog därför upp min tidigare idé; att skriva låten i ett snabbare tempo. Vi ändrade även vad låten skulle handla om. Under denna träff skrev vi en vers och refräng med strofer av text.
Vid nästa tillfälle ville vi färdigställa låten. Det blev inte så då vi båda upplevde att det gick trögt. Vi lyckades inte komma framåt med texten trots att vi hade ett tydligt tema. Vi kämpade på och skrev trots allt ackord och melodi till ett stick under denna session.
Under det sista tillfället vi sågs satte vi ihop helheten för låten. Efter det hördes vi en gång på telefon och färdigställde då texten.
Metod 4 – Skriv utan begränsning
Denna metod användes för att skriva låten “Kan detta vara början?”. Metoden innebär som rubriken avslöjar - att skriva utan ramar och begränsningar. Alltså helt fritt.
Under slutet av arbetet med att skriva låtar insåg jag att jag behövde färdigställa ännu en låt för att få ihop tillräckligt med material för konserten.Tidspressen blev en stressfaktor och jag bestämde mig för att använda den metod som innebar minst begränsning, metoden att skriva helt utan begränsningar.
6
använda samma harmoniska grund genom hela låten och att variera melodierna över denna harmonik. Melodin jag hade gillat ifrån inspelningen upplevde jag som en vers så jag fortsatte senare med att försöka skriva en passande refräng. Efter ett tag föll även refrängen sig
naturligt.
Utifrån mina idéer kändes det naturligt att texten till låten skulle vara “feel-good” och upplyftande. Jag landade därför i att den skulle handla om framtidstro. Jag jobbade parallellt med att komponera ett stick till låten och att skriva texten. Sticket blev klart först och efter jobb fram och tillbaka fick jag även ihop en text som (till skillnad från mycket annat jag har skrivit) var mer övergripande än specifik.
Metod 5 – Skriv utifrån en inspirationskälla där du vill efterlikna soundet
Jag avbröt denna metod innan jag hade färdigställt en låt på grund av att den inte gynnade min kreativa process. Metoden innebär att lyssna in sig på någon du inspireras av och därefter försöka efterlikna soundet i en egen låt.
Från olika håll hade jag hört gott om denna metod och ville ge den ett försök i mitt projekt. Jag började med att välja ut ett album och det blev “Is your love big enough?” (2012) av Lianne la Havas. Jag hade en specifik låt som mer tydlig inspiration och det var låten
“Elusive”. Versen bygger på ett ackord som färgas på olika sätt medan refrängen har en större harmonisk variation.
Utifrån min valda inspirationskälla började jag att skriva något eget. Det första blev att skriva en vers och jag valde då att ha en harmonisk variation på två ackord. Över dessa ackord testade jag mig fram med olika melodier. Jag försökte även leda detta vidare till en refräng med större harmonisk variation.
Under skapandeprocessen hade jag hela tiden i bakhuvudet att jag ville efterlikna min inspirationskälla. Detta gjorde att jag fick avbryta skrivandet ofta på grund av jämförelse. Slutligen gav jag upp för att jag upplevde metoden som för jobbig samt att den inte gynnade min process längre.
Metod 6 – Skriv text och tonsätt sedan den
Jag avbröt denna metod innan jag hade färdigställt en låt på grund av att processen rann ut i sanden när jag började jobba med en annan låt parallellt. Metoden går ut på att skriva en text och sedan tonsätta och harmonisera den.
7
Övriga låtar till konserten
Utöver dessa nyskrivna låtar valde jag att utöka mitt material till konserten med låtar jag skrivit tidigare. Låtarna var “Melodi”, “Hur blev det såhär?”, “Lämnar” som jag förlängt med en version av Lisa Nilssons “Vi går hem” samt “En man du tyckte om” där jag skrivit om musiken till en text av Bo Sundström.
2.3 Konsertförberedelser
I mina förberedelser inför examenskonserten valde jag att arbeta med Christine Löfgren. Christine jobbar, utöver sångundervisning, med bl.a. konstnärlig gestaltning, kroppskännedom och kommunikation både musiker emellan och med publik. Till en början jobbade vi mycket med att använda och aktivera kroppen. Att kommunicera och vara aktiv i kroppen på ett sätt som också kan aktivera mitt instrument och förstärka mitt uttryck. Detta för att använda kroppen som en tillgång för att kommunicera ännu mer och släppa loss mitt instrument.
En stor del av Christines arbete ligger i att hjälpa sina elever bli medvetna om olika saker i sitt musicerande. Vi började alla våra lektioner med att jag fick berätta om min process sedan förra lektionen och insikter som den hade gett mig. Utifrån detta jobbade vi sedan vidare under själva lektionstillfället.
Vi jobbade även med att integrera kroppen vid komponerande. Christine coachade mig till att försöka musicera med kroppen och känna t.ex. en rytm eller ett beat i kroppen och röra mig utifrån det. När detta flöde var igång skulle jag improvisera melodier över musiken som jag hade igång i kroppen. Detta för att komma bort från att sitta still och leta inspiration vid ett piano och istället skapa ett musikaliskt flöde med kroppen.
Utöver arbetet med Christine arbetade jag både praktiskt och konstnärligt med olika typer av konsertförberedelser. Jag jobbade sångtekniskt, både på sånglektioner och i
övningsrummet, med mina låtar. Det var mer eller mindre utmanande på olika låtar. Det var även mycket praktiska förberedelser som behövde genomföras och dessa tenderade jag att lägga mycket tid på. Jag hade tydliga scheman på vad jag ville hinna med på alla repetitioner och jag förde detta vidare till mina medmusikanter så att de också visste vad jag planerade och förväntade mig.
2.4 Repetitioner och arrangemang
Jag valde att ha fyra tillfällen för repetitioner med mitt band. Musikerna jag tillfrågade var Magnus Jonasson på trumset, Gabriel Holmertz på elgitarr och akustisk gitarr, Sara
Hermansson på flygel och keyboard samt Oliver Löwenham på elbas och kontrabas. Utöver dessa musiker planerade jag även för att ha med en stråkkvartett och en mindre blåssektion. Dessa var Anna-Lena Ohlwein på violin 1, Emma Alrikson på violin 2, Ellen Alveteg på viola, Vida de Léon på cello, Isac Åberg på trumpet och Agnes Darelid på trombon.
Dessutom var Joel Gustafsson med och spelade akustisk gitarr på den låt han varit med och skrivit.
8
ursprungliga arrangemang utifrån vad jag uppskattade samt inte uppskattade när vi repeterade. Samspelet blev bättre vid varje repetition och den sociala stämningen blev mer och mer avslappnad. Jag blev även mer och mer bekväm i min roll som bandledare vid varje repetition vilket underlättade arbetet.
Vid det fjärde tillfället var även Joel, blåssektionen och stråkkvartetten med. Vid detta tillfälle repeterade vi alla låtar. Under halva tiden var Christine Löfgren med och coachade främst mig men även de andra i bandet gällande kommunikation. Det var ett visst motstånd från några av mina medmusiker kring Christines coachande men det släppte efter ett tag. Christine hade sedan innan bett mig skicka mina texter samt vad dessa handlade om till henne. Med detta som material jobbade vi med uttryck och kommunikation. Mer specifikt med ögonkontakt, hållning och kroppsspråk, att röra sig i rummet samt att prata om låtarnas handling.
2.5 Konsert
I mitten av mars behövde KMH ställa in sin konsertverksamhet och flytta fram
examenskonserter till ett obestämt datum. Med den informationen till hands bestämde jag mig för att göra en enkel inspelning av mina låtar. Jag träffade mitt band i en replokal där vi utförde inspelningen med en rumsmikrofon som jag placerat ut på ett utvalt ställe för att kunna göra en så rättvis redovisning av mitt material som möjligt.
3. Konstnärliga resultat
3.1 “Det syns i ögonen” – att skriva med en harmonisk begränsning
Denna låt är diatonisk och uppbyggd på ett drivande trumkomp. Pianot och basen ligger stabilt i botten medan elgitarren har en mer flytande roll. Efter två tredjedelar av låten tillkommer en stråkkvartett.
Låtens intro sätter an en positiv stämning med en melodisk körslinga över ett energirikt ackompanjemang från resterande musiker. I versen introduceras sången vars melodi ligger i ett förhållandevis lågt läge med fraser som till övervägande del avslutas i fallande tonhöjd.
I refrängen höjs både energinivån och dynamiken. Dels genom ett crescendo från tidigare del men även genom en adderad elgitarr. Sångmelodin tillför även den en ny energinivå i sitt ljusare läge med stigande tonhöjd. Melodifraserna i refrängen tenderar att starta i stigande tonhöjd för att sedan falla innan de landar.
Efter en repris av dessa delar, med ett något varierat arrangemang, introduceras
stråkkvartetten efter en dubbelrefräng. De får stor plats i ljudbilden då resten av bandet går ner i dynamik. Över denna del improviserar sångerskan melodiska fraser med text från
9
3.2 “En dag” – att skriva under en satt tidsbegränsning
Låten ”En dag” bygger på en vers som återkommer tre gånger. En ordlös melodislinga med ackompanjemang bryter av de återkommande verserna i mitten av låten. Låten startar avskalat och växer till sin dynamiska topp i den ordlösa delen, för att sedan landa i den sista versen med ett avslutande outro.
Introt startar med 4 takter akustisk gitarr som får sällskap av sången i versen. I slutet av versen börjar basen spela och i mellanspelet direkt efter första vers kommer den karaktäristiska orgeln in. I den andra versen höjs dynamiken en aning genom dessa adderade instrument och i mitten märkbart då trummorna introduceras. Versen följs av två takters crescendo då blåssektionen börjar spela.
I den textlösa delen med stark dynamik spelar blåssektionen och sången enlig notexemplet nedan.
Figur 1: Blåsarrangemang och sångmelodi i den textlösa delen av ”En dag” (exemplet är otransponerat) Arrangemang – Sofia Svensson & Sara Hermansson
10
3.3 “Jag vet att du ljuger” – att skriva tillsammans med någon annan
Låten börjar med förhållandevis stark dynamik från början och variation skapas främst i låtens arrangemang. Den akustiska gitarren skapar ett naturligt driv hela låten igenom. Låten går ner i dynamik i sitt stick för att sedan med bl.a. ett crescendo höja energinivån i den avslutande dubbelrefrängen.
Låtens startar med att alla instrument presenteras i introt. Till versen kommer sångmelodin in och gitarren och basen spelar en gemensam slinga som grund till ackompanjemanget.
Figur 2: Gitarr- och basslinga i versen av ”Jag vet att du ljuger” Arrangemang – Sofia Svensson & Oliver Löwenham
Versen följs av en refräng där trummor och keyboard markerar andra slaget i var fjärde takt. Sångmelodin ligger i ett ljusare läge vilket höjer energinivån.
I låtens andra vers spelar trummor och akustisk gitarr själva de första fyra takterna. Bas och gitarr kommer sedan in och spelar då samma slinga som innan men gitarren spelar nu en diatonisk
tersstämma över basen. Kommande refräng spelas i samma arrangemang som första men något mer bestämt.
Dessa delar följs av ett stick i lägre dynamik. Sångmelodin startar i fallande tonhöjd och ackompanjeras enbart av elgitarr och cymbaler från trummorna. Efter halva sticket kommer basen in och ett crescendo leder in till avslutande dubbelrefrängen. Under den andra halvan frångår sångerskan melodin och sjunger istället en ordlös slinga fram till låtens slut.
3.4 “Kan detta vara början?” – att skriva utan begränsning
Låtens alla delar bygger på samma harmoniska ackordföljd. Låten startar försiktigt för att växa i tydlighet. Refrängerna är låtens centrum där låtens driv blir mest tydlig. Verserna är puttrande och sticket avskalat.
Låten startar med vers där sången är ensam med en upptakt innan pianot kommer in och ackompanjerar. Efter halva versen kommer resterande in. De skapar tillsammans ett puttrande ackompanjemang som leder in till refrängen. I refrängen har basen och trummorna en tydlig roll för att skapa ett driv. Melodin bygger på att samma melodiska tema sjungs två gånger där de avslutande fraserna varieras.
I andra versen utvecklas trumkompet. Även gitarren har en något utvecklad gitarrslinga jämfört med första versen. Se notexempel nedan.
11
Figur 3: Gitarrslinga i vers 2 av ”Kan detta vara början?” Arrangemang – Sofia Svensson
Den andra refrängen spelas något starkare och mer uttrycksfullt än den första. Detta följs av ett diminuendo in till sticket som börjar med piano, bas och sång. Halvvägs kommer trummor och gitarr in och bygger genom ett crescendo in till nästa del.
Avslutningsvis kommer en dubbelrefräng där gitarren spelar drivande ackord i ett ljusare läge och mer frekvent än innan. Efter halva refrängen spelar piano och sång en alternativ melodi till låtens slut.
4. Reflektion
4.1 Metoder och låtar
Jag är till övervägande del nöjd med mina konstnärliga resultat. Däremot blev
omständigheterna inte alls som jag hade tänkt mig. Inspelningen känns inte som en rättvis redovisning då den behövde göras med enkla medel och i en replokal där det är problematiskt att få till en bra ljudbild med en stor ensemble. Jag är inte heller nöjd med min egen
prestation. Jag tror att det till viss del kan bero på att luften hade gått ur mig och jag var inte speciellt förväntansfull eller inspirerad att göra en inspelning i en replokal istället för en fullsatt konsert. Utifrån förutsättningarna upplever jag trots allt att inspelningen blev helt okej.
”Det syns i ögonen” - att skriva med en harmonisk begränsning (enbart diatoniskt) I och med att jag till övervägande del skriver musik som är diatonisk skulle denna begränsning kunna ses som onödig. Men för min del upplevde jag en tydlighet i att
begränsningen var satt innan jag började skapa. Även om jag skulle kunnat skapa samma sak utan själva begränsningen så blev metoden en tydlighet som jag kunde slappna av i.
Arrangeringen av denna låt var en utmaning då jag inte hade en tydlig bild av hur jag ville ha det. Här bad jag tidigt om hjälp vilket underlättade processen, bl.a. av Jonatan Lindh som spelar trummor. Han gav olika idéer på trumkomp som jag spelade in och inspirerades av. Jag har tidigare lagt prestige i att klara av arrangering själv men har insett under projektets gång att det kan vara gynnsamt musikaliskt att ta inspiration av någon som har bättre
instrumentkunskaper på specifika områden.
{
{
{
{
{
{
{
{
°
¢ ™™
A¨ B¨ E¨/G A¨
A¨ B¨ E¨
5
A¨ B¨ E¨/G A¨
9
A¨ B¨ E¨
13
A¨ C‹7 B¨ E¨/G B¨ A¨
17
A¨ C‹7 B¨ E¨
21
A¨ C‹7 B¨ E¨/G B¨ A¨
12
”En dag” - att skriva under en satt tidsbegränsning
Skrivandet av låten “En dag” gick förvånansvärt smidigt. I jämförelse med de andra metoderna sticker denna ut lite eftersom jag inte bokade in ett specifikt tillfälle för att skriva. Istället fick jag inspiration och bestämde mig i stunden för att använda metoden att
färdigställa under tidsbegränsning. Jag är medveten om att dessa inspirerande stunder inte kommer lika ofta som man gärna önskar. Men jag tar med mig att det kan vara hjälpsamt att använda sig av denna metod när inspirationen slår till. Jag upplever att en tidsbegränsning förminskar utrymmet att värdera sina idéer.
”Jag vet att du ljuger” - att skriva tillsammans med någon annan
Att skriva tillsammans med någon annan lärde jag mig mycket av. I och med att musiken skulle spelas på min examenskonsert var planen hela tiden att låten skulle skrivas till mig. Joel är själv sångare och jag kunde uppleva att det blev utmanande att få låten att passa mig och min röst. Hans idéer fungerade inte alltid i mitt register. Jag kan med facit i hand känna att låten blev lite för låg och att det antingen skulle kunnat åtgärdas när vi skrev den eller genom att höja tonarten.
Utöver det ovan nämnda upplevde jag det enbart positivt att skriva tillsammans med någon annan. Skapandeprocessen fick ett bättre flöde genom att vi båda kunde driva den framåt. Det blev en mer lättsam stämning i rummet när vi var två jämfört med att skriva själv, vilket jag upplevde som en lättnad.
Med denna låt valde jag att börja repetera med bandet innan låten var helt färdigställd. Det lärde jag mig mycket av som bandledare. Det blev en lärorik insikt att det går att sänka prestationskraven och våga ta med något som är halvfärdigt. Det behöver inte vara dåligt. I detta fall blev resultatet genomarbetat och arrangerat ändå.
”Kan detta vara början?” - att skriva utan begränsning
Som nämnt tidigare färdigställdes denna låt under tidspress. Jag valde att använda mig av metoden som innebar att skriva helt fritt för att det kändes jobbigt att behöva begränsa sig när jag hade kort tid på mig. “Tänk om låten inte blir bra och jag måste spela den ändå?” tänkte jag. Då ville jag ha så många dörrar som möjligt öppna för att det inte skulle bli dåligt. Tyvärr hjälpte inte den fria metoden då ”Kan detta vara början?” är den låt jag är minst nöjd med av de som skapats under projekttiden. Det finns delar av låten som jag upplever har potential men låten i sin helhet känns hopkastad och utan kärna. Redan i skapandeprocessen hade jag svårt att känna mig nöjd med det jag komponerat. Men slutligen fick tidspressen bestämma att jag var klar med låten.
Med facit i hand kan jag se att valet att skriva fritt går tvärtemot min tanke med att testa dessa metoder. Kanske hade det varit ett bättre alternativ att välja en metod som begränsade mig. Det hade dessutom kunnat vara lärorikt att se vad jag tyckte om att jobba med en
13
Metoder utan färdigställda låtar
Genom metoden att skriva utifrån en inspirationskälla och efterlikna soundet tenderade jag att jämföra det jag skapat med min valda inspiration. Det gav i mitt fall ett lite för stort utrymme för jämförelse och självkritik, vilket var det jag ville komma bort ifrån.
Metoden att skriva en text och sedan tonsätta den är jag villig att undersöka vid ett senare tillfälle för att se om den kan fungera bättre då. I och med att den rann ut i sanden upplever jag inte att jag gav den ett tillräckligt engagerat försök.
Övriga insikter
Med dessa erfarenheter och insikter upplever jag att de flesta av de metoder jag prövat har underlättat mina kreativa processer. De har hjälpt mig att ta mig framåt och bidragit till en större tydlighet i processen att skapa. Antingen genom dess lagom stora begränsningar eller genom att ha någon annan att skriva med. Jag upplever inte att ramarna som dessa metoder inneburit har påverkat mitt personliga uttryck på ett negativt sätt. Inte heller har att skriva med någon annan, som skulle kunna påverka det konstnärliga resultatet väldigt mycket, varit negativt. I framtiden vill jag utforska att skriva med instrumentalister för att se om den typen av samarbete skulle kunna ge nya musikaliska dimensioner till min musik. Jag kan även uppleva att den skrämmande känsla som jag haft inför skapande inte har försvunnit.
Metoderna har varit till hjälp för att lindra samt komma igenom rädslan snarare än att ta bort den helt.
4.2 Skapande kräver mod
Psykologen och författaren Rollo May tar i sin bok Modet att skapa (2005) bl.a. upp det filosofiska perspektivet om att skapande kan liknas med att slåss mot gudarna. Dels hur människor i olika mytologier hamnade i kamp med gudarna för att de var kreativa, men även att vi i vår tid behöver slåss mot “nutidens gudar” för att skapa. Han tar upp exempel som konformism, likgiltighet, materialism och exploatering, och att bekämpa detta är en kamp som kräver mod. Han pratar om olika typer av mod och hur de tar sig uttryck. Men även vad mod innebär; “… att mod inte är detsamma som frånvaro av förtvivlan, utan att det snarare är
förmågan att gå vidare trots förtvivlan” (May, 2005, s14).
14
4.3 Kontinuitet
Jag har under projektets gång även reflekterat kring kontinuitet. Både gällande att
komponera och att musicera. Jag upplever att jag ofta hamnar i att jag blir uppslukad av saker. Jag har svårt för att göra två saker samtidigt och jag kan ha svårt att fokusera på en sak om jag har någonting annat i tankarna. Jag insåg när det närmade sig jul att kontinuiteten i mitt övande och skrivande hade blivit mycket sämre. Och med det också mitt självförtroende, och till viss del också min musikaliska form. Med det kom en insikt att kontinuitet är en nyckel jag behöver bli bättre på att aktivt lägga större vikt vid. Oavsett om det gäller komponerande eller musicerande.
“... jag har också upplevt att kontinuiteten gör att jag har lättare för att vara okej med mina idéer som jag kanske till en början inte tycker är jättebra. Det äter inte upp mig på samma sätt om jag fortsätter att skriva [kontinuerligt] för då kommer det förmodligen en ny idé eller ett annat spår efter någon dag som känns bättre och där kan jag då plocka på mig lite självförtroende. Istället för att sprida ut det [skapandet] över en väldigt lång tid och då känna/tänka att det är något jag inte kan.” (Loggbok, 16/12–2019)
4.4 Att stå för sitt konstnärskap
Mina lektioner med Christine Löfgren har också varit en tillgång för att utveckla samt uttrycka ett obehindrat konstnärskap. Hennes sätt att jobba har gett mig nya perspektiv och verktyg vad gäller mitt instrument.
En stor del av det jag har jobbat på med Christine är kroppskännedom. I och med att mitt instrument sitter ihop med kroppen har det varit väldigt lärorikt att djupdyka ännu mer i kroppskännedom. Bl.a. att bli medveten om när jag kopplar på onödiga spänningar och blir låst i kroppen. Både för att utveckla mitt instrument musikaliskt men också för att förmedla ett mer avslappnat uttryck till en publik. Vårt arbete tillsammans har fördjupat min insikt i att uttryck ligger mycket i det musikaliska men även i vad jag berättar med min kropp. Hur jag rör mig, hur jag står, mitt kroppsspråk och mina ansiktsuttryck. Detta har blivit användbara verktyg för mitt framtida arbete som sångerska.
Jag upplever att hur mycket man än vill prata om verktyg för att utveckla självsäkerhet i sitt konstnärskap behöver kärnan ändå vara i att utforska och utveckla det musikaliska hantverket - alltså att öva. Förberedelser och mentala verktyg är viktigt men kan inte ersätta det
musikaliska arbetet. Utan det musikaliska arbetet blir t.ex. förarbetet oviktigt i sammanhanget. För att uttrycka ett obehindrat konstnärskap, oavsett om fokus är på komposition eller
musicerande, behöver det läggas tid på att öva för att förfina och utveckla hantverket. Genom mitt arbete har jag utvecklat min mentala medvetenhet i mitt musikerskap. Främst genom all reflektion och analys som projektet krävt men också genom Christines coaching. Att vid specifika tillfällen, trots att det är jobbigt, vara medveten om att självkritik är
destruktiva tankar. Och att dessa tankar inte alltid är befogade. Jag tycker att detta är väldigt svårt, men kan uppleva att jag har blivit bättre på detta under projektets gång.
15
5. Avslutning
I starten av mitt examensarbete hade jag en förhoppning om att hitta metoder som kunde hjälpa mig framåt till en mer självsäker och obehindrad plats vad gäller mitt konstnärskap och komponerande. Jag upplever att jag under tiden för detta projekt har tagit mig närmare den platsen.
Av de metoder jag har undersökt har vissa visat sig underlätta processen att skriva musik medan vissa inte gjort de. De metoder som resulterade i låtar påverkade skapandeprocessen med sina ramar, men övervägande gånger upplevdes inte denna ram som något som hämmade en unik och personlig produkt.
Hur jag som sångerska med självförtroende kan uttrycka ett obehindrat och personligt konstnärskap har jag genom insikter från arbetsprocessen fått ihop till tre punkter:
• Genom att öva och utveckla mitt instrument. Allra helst kontinuerligt för att upprätthålla självförtroende och en god musikalisk form.
• Genom mental medvetenhet. Att fortsätta utveckla förmågan att genomskåda när min inre kritiker påverkar mig på ett sätt som inte är konstruktivt.
16
6. Källförteckningar
Litteratur Bok
Green, Barry with Gallwey, W. Timothy (2015). The inner game of Music. Pan Books Hillered, Eva (2017). Lathund för låtskrivare. Förlaget Singing Songwriting Studio May, Rollo (2005). Modet att skapa. Bokförlaget Natur och Kultur.
Självständigt arbete
Englin, Anders (2019). Att skriva låtar med och utan begränsningar: En undersökning av
ramars påverkan på kreativa processer. Självständigt arbete på grundnivå, Kungliga
Musikhögskolan.
Koverman, Benjamin (2018). Den blivande låtskrivaren: metoder för att få igång en
skapande process. Självständigt arbete på grundnivå, Kungliga Musikhögskolan.
Skivor
17
7. Bilagor
Kompskisser och arrangemang i följande ordning - Det syns i ögonen – kompskiss
- Det syns i ögonen – stråkarrangemang - En dag – kompskiss
°
¢
°
¢
°
¢
Violin I Violin II Viola Violoncello q=94 Vln. I Vln. II Vla. Vc. 33 Vln. I Vln. II Vla. Vc. mp 7 3 mp mp mp4
4
4
4
4
4
4
4
&b
b
bbb
8
16
8
Det syns i ögonen
Sofia SvenssonIntro Vers 1 Refräng
&b
b
bbb
8
16
8
B bbbbb
8
16
8
?
bbbbb
8
16
8
&b
b
bbb
8
16
16
Mellanspel Vers 2 Refräng
{
{
{
{
{
{
{
{
°
¢ ™™
A¨
B¨
E¨/G
A¨
A¨
B¨
E¨
5
A¨
B¨
E¨/G
A¨
9
A¨
B¨
E¨
13
A¨
C‹7
B¨
E¨/G
B¨
A¨
17
A¨
C‹7
B¨
E¨
21
A¨
C‹7
B¨
E¨/G
B¨
A¨
{
{
{
{
{
{
{
{
A¨
B¨
E¨/G
A¨
33
A¨
B¨
E¨
37
A¨
B¨
E¨/G
A¨
41
A¨
B¨
E¨
45
°
¢ ™™
A¨
C‹7
B¨
E¨/G
B¨
A¨
49
