• No results found

verksarrili et

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "verksarrili et"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

svsfe tribolagets verksarrili et 1978

"

. . . .

.

. . .

. ·.

.

. .

, ' o • . " , ' n .. - :: . .

. · ..

(2)

o

o

o

o

(3)

~ystembolagets verksamhet 1978

Innehåll

Tio år i korthet. Sid 2

; lidregler för Systembolagets verksamhet. Sid 3

styrelse, revision och direktion. Sid 5 Försäljningen. Sid 6 Butikerna. Sid 12 Personalen. Sid 15

Konsumentupplysningen. Sid 18 Årsredovisning. Sid 24

Revisionsberättelse. Sid 32 Statistik. Sid 33

(4)

Tio år i korthet

1978 1977 1976 1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969

Alkoholförsälj- ningen per invånare över

15 år (liter)

Sprit 9,5 9,4 9,8 9,5 9,4 8,4 8,3 8,0 8,4 8,2

Vin 11,4 12,0 10,7 10,4 9,7 9,2 9,9 8,8 8,0 "'-"

Starköl (klassiii) 9,2 6,8 3,8 3,8 3,9 3,7 4,2 4,5 4,8 ;.,...

Sammanlagt om- räknat i 100%

alkohol 5,7 5,6 5,5 5,3 5,2 4,8 4,9 4,5 4,6 4,5

Försäljning i volym (milj liter)

Sprit 62,4 61,7 63,6 61,2 60,4 54,5 53,6 51,0 53,0 51,2

Starkvin 11,7 11,0 12,0 12,1 11,5 10,7 11,1 10,6 10,7 10,4

Lättvin 63,3 67,3 57,5 55,3 50,9 48,4 52,9 45,9 40,3 35,2

Starköl 60,6 44,5 24,5 24,9 25,0 24,1 27,1 28,7 30,6 33,0

Alkoholfritt 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3

Utdrag ur resultat- ~

räkningen (milj kronor) Försäljning i värde

(exkl moms) 6 645,2 5 922,3 5 121,9 4 636,0 4119,4 3 464,6 3189,7 2 986,1 2 896,1 2 743,2 Rörelseresultat

efter avskrivningar 161,7 131,9 137,1 124,7 107,5 122,5 101,1 100,7 124,6 124,6 Resultat före skatt 163,7 133,7 119,5 120,2 128,3 135,5 119,4 112,1 121,0 113,1

Skatt (inkomst-) 113,1 80,1 66,0 69,1 68,0 79,0 68,7 61,7 68,4 60,0

Nettovinst 50,6 53,6 53,5 51,1 60,3 56,5 50,7 50,4 52,6 53_1

Sprit- och vin- glas

(milj flaskor)

Antal sålda glas 220,1 223,8 216,3 211,8 205,9 191,0 197,0 181,7 178,2 168,4 Därav returglas 168,0 164,9 152,2 153,1 150,7 141,2 141,3 134,5 133,6 13(

Aterköpta returglas

Antal 110,2 105,8 92,7 92,3 85,1 66,6 52,1 51,1 49,8 47,9

Andel av sålda

returglas 65,6% 64,2% 60,9% 60,3% 56,5% 47,2% 36,9% 38,0% 37,3% 35,7%

Antal anställda

Heltidsanställda l 039 l 037 988 975 964 970 986 997 l 023 l 052 Deltidsanställda 2842 2 722 2 531 2455 2364 2 341 2327 2 311 2 291 2194 Arsarbetare 2 900 2 667 2 512 2 331 2 263 2177 2079 2 040 l 990 1980 Försäljningsnät

Antal butiksorter 211 211 210 208 205 203 201 197 195 192

Butiker 311 312 315 311 310 309 310 305 302 298

Utlämningsställen 505 494 482 474 448 450 443 454 469 463

(5)

Grundregler för Systernbolagets verksamhet

Enligt lagen om handel med drycker (LHD) skall för detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl samt viss partihandel finnas ett särskilt för ända- målet bildat bolag (detaljhandelsbolag)

som staten äger. Närmare föreskrifter för bolagets verksamhet och drift skall

-~.,.leras i avtal mellan staten och bola-

, i

""'--·'"·

Systembolaget AB har enligt avtal med staten utsetts till sådant detaljhan- dels bolag. Avtalet återges nedan i vä- sentliga delar.

:·-··ör bolagets etablering av butik gäl- lefsärskilda föreskrifter som regering-

en utfärdar. Enligt dessa skall bolaget bygga ut sitt butiksnät med iakttagan- de av 1977 års riksdagsbeslut om alko- holpolitiken, dvs en avvägning mellan alkoholpolitiska intressen och allmän- hetens krav på service. Målet skall va- ra att systembutik skall finnas i centralorten i varje kommun som be- gär inrättande av sådan butik och som har tillräckligt befolkningsunderlag (se vidare sidan 12).

Bolaget kan vid behov även inrätta särskilt utlämningsställe där varor kan beställas för hämtning.

Försäljning får enligt lagen inte ske:

Ur Systembolagets avtal med staten

l. Systembolaget Aktiebolag - ne- dan kallat bolaget - skall vara det i 15 § andra stycket lagen (1977:

293) om handel med drycker före- skrivna detaljhandelsbolaget 2. Bolaget får ej bedriva annan verk-

samhet än sådan som har omedel- bart samband med bolagets uppgift enligt l.

; Bolagets rörelse skall utövas i egen drift.

4. Det åligger bolaget

att bedriva detaljhandel på sätt som förutsätts i lagen om handel med 'drycker,

att utöva verksamheten på det mest rationella sätt under behörigt hänsynstagande till allmänhetens krav på service,

samt att vid försäljning av drycker tillämpa sådana prissättningsgrun- der att allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna, samtidigt som bolaget får täckning för sina kostnader och skälig vinst.

5. Bolaget får vara medlem i bostads- rättsförening eller vara delägare i fastighet eller fastighetsbolag för att erhålla lokaler som behövs för verksamheten. I övrigt får bolaget ej utan regeringens medgivande förvärva aktier eller annan delak- tighet i annat företag.

6. Delägarskap i bostadsrättsföre- ning, bolag eller fastighet får av- skrivas omedelbart eller årligen med den procentsats, som finnes skälig.

Ur Bolagsordning för Systembolaget

2. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva detaljhandel

med spritdrycker, vin, starköl och alkoholfria drycker och sådan par- tihandel som avses i 22 § lagen

a) till den som inte fyllt 20 år,

b) till den som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsme- del och

c) om det finns särskild anledning att anta att varan är avsedd att olovligen tillhandahållas annan person.

För att kunna kontrollera att försälj- ningen inte sker till den som är under 20 år har bolaget rätt att begära legiti- mation av kund.

LHD fastslår vidare att försäljningen skall skötas på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras.

Byggnader får årligen avskrivas med fem procent av anskaffnings- värdet.

7. Utöver i lag föreskrivna avsätt- ningar till fonder får bolaget fonde- ra vid försäljning av fastigheter eller ovan medgivna delägarskap uppkomna vinster.

9. Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolk- ningen av detta avtal i fråga av pri- vaträttslig art, skall tvisten avgöras enligt lagen om skiljemän. 10. Detta avtal - som upprättats i två

exemplar av vilka partema tagit var sitt - gäller tills vidare med två års ömsesidig uppsägning.

(1977:293) om handel med drycker samt att bedriva annan i samband därmed stående verksamhet.

3

(6)

Grundregler för

Systembolagets verksamhet

3. Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

4. Bolagets aktiekapital skall utgöra femhundratusen kronor.

5. Aktie skalllyda på ettusen kronor.

Aktiebrev skall ställas till viss man.

Vinstutdelning får årligen ske med högst fem procent av aktiekapita·

let. Aterstående vinst skall, efter beslutad avsättning till fonder, ef·

ter varje kalenderårs slut före på·

följande juni månads utgång insät·

tas på statsverkets checkräkning i riksbanken för riksskatteverkets räkning.

6. Aktieägarna kan vara endast sven·

ska staten.

7. Bolagets styrelse består - utöver ledamöter som utses enligt annan lag än aktiebolagslagen (1975:

1385) - av nio ledamöter med fem suppleanter.

9. Bolagets revision består av fem re·

visorer jämte lika många supplean·

ter.

10. Kalenderåret skall vara bolagets räkenskapsår.

11. Ordinarie bolagsstämma hålles i stockhalm en gång om året under maj eller juni månad.

13. Denna bolagsordning får ej ändras utan regeringens tillstånd.

4

Några radertill digsom supertill varenda helg

- Det var som vanligt i fredags eller lördags.

Nu skulle det bli av, hade du be.

stämt. Nu skulle du vara trevlig och natudig och ft=för allt inte dric.

ka ro.. mycket. Du &kulle äntligen pil allvar kunna ta kontakt med nån av alla dom trevliga tjejer oom du d. gärna vill ha kontakt med. Och du skulle göra det utan de vanliga burduoa fyllometodema.

Först &kulle du bara ha ett par öl att grunda med fore folkparken (eller diskoteket eller partyt).

Men felet med dej som med så minga andra är att du inte kan sluta i tid. Du kan inte i långsamma klunkar dricka e n öl före festen och sen i lika långsamma klunkar en till sonare på kvällen och dör- med må absolut bra. (Det fmns ju liak och vatten att släcka töroten med.)

Du är nervös och tycker att fön·

ta ölen eller drinken gör dej behag- ligt avslappnad. Du tar en till och mål- fortfarande bra, tycker du, men omgivningen ser rorstås att du är påverkad. Efter en tredje eller fjärde starköl (ellet' drink) är du berusad. Du talar otydligt och är degig i kropp och röreloer.

Och du är definitivt ingen trevlig bekantskap att göra även om du själv finner dej pratsam på ett in - tressant sätt, v1Udigt tjusig och även fullt beredd att i praktiken omsätta hela den teoretioka kun -

skap du har om sex.

Men du bedrar dej själv och du har gjort det länge.

• V ec]toslut eller veckoslut har det slutat med att du blir f6r full.

Du har vi,...ligen nån ging träf • fat en flicka (kanoke lika f'ull) och ni har legat med varann och det har varit ganska spännande-men hur har det varit efteråt? Samma triota uppvaknande · med suddiga min- nosbilder och med en baksmälla I(Oin inte går över på hela dan.

Angest oc~ f6r att du gjort bort dej.

Och framfor allt: inget roligt alls!

avkoppling. Men jag tyeker att jag sett aUdeles ror mycket av som- marfylleriet i folkparken1a for att längre våga tro att du som super för mycket tillhör en minoritet.

Du är f"Qrhoppninovis ännu inte i majoritet men du lr förbannat störande. Du f<iroöker ocks' skryta över dina egna miaslyc-den och din egen ångest genom att hygga på spritroman tiken. Du foroöker locka med fler i bluffen att det är ~;.ärligt att vara full.

Det ör det inte, och det vet var- enda människa som varit det.

Ett annat favorittema lr att du blir mer avslappnad som siillskapo • människa och extra påhittig oom älskare nir du druekit. Vilket är en lögn. Som sällakapomänniska blir du surrig och som älskare blir du en tönt.

Ett par öl eller en drink -lossa en del hlimningar, men det är ingenregeL

Om du är ärlig mot dej själv, och det är på tiden att du börjar bli det nu, kan du snabbt inse att du är betydligt trevligare nykter. Det du inte kan göra på nykter kaluv i en schysst kramgo samvaro med en flicka kan du förvisso inte göra med en massa alkohol i kroppen.

Avslappningen oeh hämningslös- heten kommer av annat, av att du lär dej att bli slitrare pA dej ojälv utan att vara dwntuff eller modig med bjälp av öl

Jaglir jävlal ... p.!attsedej ligga asfull i huskorna eller bilarna runt våra folkparker. Jag är ockd. trött på att höra dej och dina lrompioar hygga upp varann med ett genom·

falskt snack - fore och efter festen - om att detta lr r o Ii g t. Roligt för vem?

N ej du, unge man, det är <lago att du talar oanning både inf6r dej lijälv och kompioarna. Du flr tala

<m för dem hur skraj och blyg du ät, och du ska fuma att alla har det lika besvärligt.

Du kan avvisa den okränfock som alltid flnno i gänget oeh som alltid dger "sluta larva dej nu och ta dej ett järn. ror fan''. Han lr den som kanske meot av allt behöver beriitta om misslyckanden och rildola - inte bam för 11ickor utan ro. dju-

paremänskligsamvaroöverhuvud- t.oget.

Det är sA mycket jargong och yt • lighet i ditt k<mp;sgäng, men sä- kert ir du inte enSam om att vilja göra niogot åt det. Samma ytlighet rums i mänga umgängeskretsar, även högt upp i Mdrarna, och många lever ett helt liv utan att ta sej ur spritroman tiken.

Men sånt ska väl mte ditt liv bli!

Sluta supa och börja bli dej själv! •

~-~det-~och~ ~

svårt det är att arbeta med oej själv -

så att man i nyktert tillstånd vågar . . 'gj

ta kontakt, danoa och prata. Hittills ,... ~ ~

har jag aldrig träffat nån fram- ' · ~ :;;

gångorik fOrforare och j"8 är det ~ .3

inte själv. AUa. är blyga. :s

• Du tycker kan>ke att du efter en .~

~ar ~har-U~ ~

Den här artikeln var införd i ett av de senaste numren av Lektyr.

Vi

anser att

den berör så viktiga problem

att

vi har. bett tidningen

om tillstånd

att på

detta sätt

låta flera

svenskar

få läsa

den.

SYsTEMBOLAGET

En av bolagets mera uppmärksammade konsumentupplysningsannonser under 1978.

(7)

Styrelse, revision och direktion

Sammansättning den 15 april 1979 styrelse

Ordinarie ledamöter Utsedda av regeringen:

Hans Fridolin, fd departementsråd .· ""ockholm, vice ordförande, 1979 .

. .J-s Eliasson, fd landshövning, Falun, 1979.

Ingegärd Fraenkel, riksdagsledamot, Göteborg, 1979.

nt.sedda av bolagsstämman:

' .... ,:ns Gustafsson, f d landshövding, Frösön, ordförande, 1980.

Rune Hermansson, verkst. direktör, Stockholm, 1979.

Gördis Hörnlund, riksdagsledamot, Borås, 1980.

Gerhard Larsson, direktör, Stockholm, 1980.

Tuve Lundgren, kanslichef, Stockholm, 1980.

Karl G Samuelson, fd landshövding, Lidingö, 1980.

Personalrepresentanter, utsedda av System bolagets Personalförening:

Carin Danielsson, förste man, Piteå, 1979.

Bengt Johansson, butikschef, Vetlanda, 1979.

}pleanter

Utsedd av regeringen:

Börje Stensson, riksdagsledamot, Österbymo, 1979.

J ttsedda av bolagsstämman:

,te Andreasson, riksdagsledamot, Falkenberg, 1980.

Gunnar Björne, departementsråd, Stockholm, 1979.

Arne Magnusson, riksdagsledamot, Reftele, 1980.

Björn Sjöberg, rättschef, Stockholm, 1980.

Personalrepresentanter, utsedda av Systembolagets Personalförening:

Nils-Thure Ström, butikschef, Norrköping, 1979.

Håkan Widen, förste man, Malmö, 1979.

Revision Ordinarie revisorer

Utsedd av regeringen, jourhavande revisor:

Torsten Tillman, auktoriserad revisor, Stockholm, 1979.

Utsedda av Riksgäldsfullmäktige:

Hans Petersson, riksdagsledamot, Röstånga, 1979.

Hans-Olov Westberg, riksdagsleda·

mot, Hofors, 1979.

Karin Wetterström, kamrer, Linköping, 1979.

Utsedd av bolagsstämman:

Ebbe Magnander, avdelningschef, Stockholm, 1979.

Suppleanter

Utsedd av regeringen:

Rune Nylander, auktoriserad revisor, Stockholm, 1979.

Utsedda av Riksgäldsfullmäktige:

Ingemar Leander, riksdagsledamot, Norrköping, 1979.

Jan-Ivan Nilsson, riksdagsledamot, Tvärålund, 1979.

Karl-Erik Strömberg, riksdagsleda- mot, Tumba, 1979.

Utsedd av bolagsstämman:

Torsten Friberg, avdelningschef, Jönköping, 1979.

Artalen anger mandattidens utgång.

Direktion

Personalens representanter

Per Mikael Hamberg, gruppledare, HK.

Bengt Johansson, butikschef, Vetlanda.

Sören Johansson, butikschef, Göteborg.

Monica Jonsson, försäljare, Stockholm.

Kjell Nilsson, butikschef, Malmö.

Berit Persson, försäljare, Uppsala.

Torsten Sandqvist, butikschef, Västerås.

Bo Wickström, personalman, HK.

Bolagets representanter

Rune Hermansson, verkst.direktör (ordförande).

Karl Anders Lundberg, fastighets- direktör (vice ordförande).

Carl-Birger Thilander, ekonomidirektör.

Lennart Jansson, ombudsman.

Lars Ljungström, personaldirektör.

James Engman, informationschef.

Lennart Ragnarsson, intendent.

5

(8)

Försäljningen

Totalförsäljningen

~--~---.

Mil;

In._., ~;puHIT •fr-:-k•·~

10~) r--- - - - ----~·-·---l

~r---·---

.1n

liter Spritdrycker 10

0 1·- - - -

'

per invånare

Vin Starkol

Huvuddragen i utvecklingen

Mätt i ren alkohol ökade bolagets för- säljning under 1978 jämfört med 1977 från 36,9 till 37,8 milj liter eller med 2,2 procent. Ökningen är sammansatt av en mindre uppgång för spritdryc- kerna (1,2 procent i volym), en större nedgång av vinförsäljningen (4,3 pro- . cent) samt en kraftig ökning av stark- ölet över disk med inte mindre än 76,4 procent.

Eftersom svensktillverkat starköl fr o m l januari 1978 säljs direkt från bryggerierna till restaurangerna är Systembolagets totala försäljningsök- ning av starköl mindre, 36,2 procent.

Detta innebär likväl att ökningen av starkölet motsvarar hela försäljnings- uppgången mätt i ren alkohol, vilket sålunda betyder att de starkare dryc- kerna sprit och vin sammantaget inte ökat.

Jämförelser med 1977 måste göras med stor försiktighet. 1977 var ett år med mycket ojämn utveckling. Detta beror i första hand dels på den från al- koholpolitisk synpunkt olyckligt stora prisökningen den l maj 1977 och dels på mellanölsstoppet den l juli sam- ma år. Alldeles otvetydigt är dock starkölets kraftiga ökning. Den har lett till stark försämring av arbetsmiljön i bolagets butiker men troligen fortfa- rande inte till någon ökning av totalkonsumtionen av alkohol i form av öl (se nedan beträffande utvecklingen under tolv månader efter mellanölets avskaffande).

Anmärkningsvärt är vidare att för- säljningen av starkvin ökat med inte mindre än 6,2 procent medan lättvinet minskat med 6,0 procent, allt i volym.

Nedgången beror på att lättvinsdrink- en Kir minskat i förs~jning från 9 milj liter 1977 till3 milj liter. Det förefaller högst s:m.nolikt att starkvinsförsälj- ningsökningen har ett direkt samband

med utvecklingen för Kir. Troligen har den också påverkat försäljningen <_!\"

spritdrycker.

Däremot borde man nu vara mogen att slutligt överge den tidigare uppfatt- ningen att ölkonsumtionen har nämn- värd betydelse för konsumtionen av spritdrycker och vin. APUs undersf.,__

ningar tydde inte på något sådant

si ... _

band och det gör inte heller starkölets utveckling. Uppenbart är emellertid att starkölet i stor omfattning används i berusningssyfte. Andra än experter kan sällan på smaken skilja starköl från öl klass II och lättöl.

Alkoholförsäljningen efter mellanölets avskaffande Tabellen på sidan 9 visar försäljningen av alkoholdrycker under de första tolv månaderna efter den l juli 1977. Under denna tid minskade Systembolagets försäljning av spritdrycker och vin med 2,4 procent, medan starkölsför- säljningen i landet ökade med nästan 170 procent. Inräknat utleveranser 1 ~

öl klass II uppgick försäljningen under perioden till45,5 milj liter ren alkohol, vilket motsvarar en nedgång med 5,2 milj liter eller 10,2 procent jämfört med närmast föregående tolvmån:;~­

dersperiod. l, ,

Försäljningen 1978 i detalj Sammanställningarna på sidorna 7 och 8 visar dels bolagets volymmässiga för- säljning per län under 1978 jämfört med 1977, uppspaltad på spritdrycker, starkvin, lättvin, vin totalt och starköl, dels försäljningen per invånare inom de olika länen och de befolkningsmäs- sigt största kommunerna samt för lan- det som helhet (för hela landet även per invånare över 15 år).

I statistikavsnittet, som börjar på si- Forts på sidan 9

(9)

Totalförsäljningen 1978 jämfört med 1977

l

Område Spritdrycker Starkvin Lattvin Starkvin och StarkOl'"

lättvin

l 000 lit % l 000 lit %

11 ooo

lit % 1 000 iit o/o

I l

OO(Ilit %

+ 3,7123749

-

) Stockholms lin 12 843 - 2,7 3 204 - 4,0 26 953 - 3,2 116 4H? + 24,3 Uppeala lan l 465 + 1,5 :l02 1• 5,2

l

l 948

-

.:.,~ ~ ') ?. 250 - ·1,0 ' l 77;) + 39,9 Södermanlands IAn l 769 + 1,0 322 + 6,1

l

l 65~ - 7,9 1980 - 3,9 l l 797 + 64A

ÖstergOtlands lån 2 804 .... 0,9 595 + 7.2 2 316 - 9.0 2911 - 6.1

l

2 478 + 50.4

lönköpings län l 966 + 3,3 341 +10,5

l

l 236 - 9,4 l 577 - 5,7 l ! l Q}~ - ( -+ 59,6

l

'

Kronobergs lin l 2~1 + 1,9 168 + 7,8, 743 - 3,4 911 - 1,5 ! l 860 + 58/l Kalmar lån 1890 + 2.6 :?88 + 5,3 1133 - 8,0 l 421 - 5.5 l

l

296 + 54,5

Gotlands län 504 + 7,5 7~ +10,6 i 480 - 3,0 ~;)a

--

1,3

l

528 + 20,8

,;) Bleki~ län l 2/7

.,.

;~.·l 148 + 4,3

l

744 -6,8 ~~12 :-i. l 7~1 ~ ;\~1,0

Kristianstads lån 1 9Hj

•·

4 .l 222 + 8,2

l

l 200 - 0,5 J ~t}2 1·· (),!:( l J

oo: :l

+ ::!9,2 Malmöhus lin 5 383 + 2,9 902 + 7c~) l l 5 835 - 2,! 6 737 ... t1.9 3 '37'i1

.

~~2,7

Hallands lån 1742 + 4,4 253 + 8,~i

!

1299

-

4,\) 1 ~.,)2

-

.!, J J Hl .j. :=i!l.t'

Göteborgs o Bohus län 5 886 + 0,9 1 4-59 + 8A ! ! 6 561 f>.S ~ 0~0 -- ~.3 7 :)!J l

...

:~~.~

Alvsborgs län 2 606 + 0,6 4{(1 + t1.2 i l 1639 - 11,6

z

Uu ~.J l 2 :B~

...

4RO

!

Skaraborgs lin 1586 + 1,9 •)'"'.., .J ..

!,

-;- 8.3 t ~n . ll..l 1129 - i.7 i l l 365 ·• f'2.4

l

l

j

! !

Värmlands län Örebro län 2 2 006 2~10 + + 7,0 0,7 427 333 +

...

15 7,7 . .3

!

1446 l 513 ---lO) -1{).1 1 l l :~ l 940 778 --·- G,~ l ,w (\ •') i l 1860 l 883 + -t 46.4 51,!l

l

Västmanlands län l 751 - 0,4: 331 + 3.8 l 604 -12,0

l

l

l 9:~.) ~J,6 1970 + 41,8

Kopparbergs lin 2 }:"{7 + 2,4 312 + 6.1 l 460 ... 8.8 1 77'2 - 6 .. 'i

l

1905 + ii7,6

Gävleborgs län 2499 + 2,1 332 + 6,2 l 526 -10,0 l 858 - 7,"5 1803

. ..

3~.~~

Västernorrland5 län 2 :~07 + 1,8 287 + 2,6

i

l

1335

-

9,3 l fi22 ·-· 7,.1 1391 + 50,1

Jämtlands län 1192 + 3,8 166 + 7,5 784 - 6,8 950 -- 4,6 840 + 27.6 Västerbottens län l 522 + 1,6 226 + 4,6 l 093 -- 7,1 1319 - 5,3 1299 + 13,8 Norrbottens län l 865 + 2;8 263 + 2,4 l 070 - 7,5 1333 - 5,7 2 218 + 20.8 Hela lanckt 62380 + 1,2 11674 + 6.2 63264 - 6,0 74 938 -- 4,3 60 610 + 36.2

Stockholm 7765 - 5,1 2 045 + 1,1 15 193 - 4,7 17 238 - 4,1 9 613 + 9,6 Göteborg 3 943 - 2,1 l 094 + 2.7 4 863 - 6.7 5 957 - 5.1 5 483 + 26,8

Mahnö 2 034 + 1,5 4:02 + 5,6 2 521 - 4,8 2 923 - 3,5 1557 + 21,7 Landet i övrigt 48 638 + 2,5 8133 + 8.1 40 687 - 6.4 48 820 - 4,3 43 957 + 45,9

.. 1978 ingår inte svensktillverkat starköl, levererat direkt från bryggerier till restauranger.

7

(10)

Försäljningen

Försäljningen i liter per invånare 1978 jämfört med 1977

r---,---,---~---r---.---,r

L«tt•~•

S""k"o

~ch l

St.uköl"

I l

Område

---

Stockh('>lms !an Uppsala lån Södermanlands lan Östergotlands län junkopmgs lan

KronolJergs ian Kalmar län Go>tlands lan Bkkmgc lan K ri!->h:m;,.tach< la h

.\1almohus län H allands lan C.<•H:borgs •><:h Bohus Jan Ålvsbor~ län Shamborgs lan

Vannlands !ii11 Örr:bro lan Västmanlands lan Koppar bergs lan Gavleh<>tgs lan

Vasternorrlands lan Jämtlands län Vå:.terbottens lån Norrbottens lån Hela lo,det

Stockholm Goteborg Malmö Landet 1 ovngt

Pt:r mvånare över 15 år

lättvin.!

'

Spritdrycket starkvm

1978 1977 % 1978 1977 % 197R 1977 % 1978 Hm ~ 1978 ~977 % 8,49 8,79 -

:~,4

2,12

~-~~~2~

15,71 16,48 - 4.7

~;,;;~~.54 ~--;9:·~~ ),91 8,8~ -~- ~3.4~

6,20 6,19 :+ 0.2 1.:!8 1.23 + 4.1 8,25 8,82 - 6,5 9,53 Hl,05 -- 5,2 j 7.52 5,44 ..._ 3S,i' 7,02 6,95 + 1.0 1,28 1.20 , 6,7 ti,:';8 7,15 - ~.o 7,86 8,35 - ~;,9 i 7.1:~ 4.34 ,. 64.3 7,16 7,14 + 0.3 1.52 1.43 +· 6,3 5.92 6,53 - 9.3 7,44 7,96 - 6.5

i

6,:13 4,23 .,. 49,6 6,49 6,30 + 3,0 1,13 1,02 + 10,8 4,08 4,52 9,7 5,20 5,54

ti,ll

6,;33 3,97 -t- :l9A

7,13 7.tl3 +

1.41.

0,98 0,91 1- 7.7 4,:i4 4,52 •·· Hi 5,32 5,43 - :t,()

l

5,~i:i 3,20 ... E//,2 7,83 7,ti5 + :!,4 1,19 1,13 • 5,:i 4,(i!-J 5,11 - 8,2 :),88 6,24 - A,~

l

~i.J() ;).~::! ~ 54_!1 1 9,21 8,59 • 7,2 ' 1,3~ 1,25 + 10,4 8.76 9.05 · 3 ·~ 1\1.13 lO.:iO - 1.1 : ~.ti5 8,(11 .,. ~0,5

8,26 8.0(1 + /.!i !U~ti tl,Y:: + 4,;{ 4 .H:! G,l '• - t: ,.l a,, , ri,ll/ - _.,\1 i (,,u; .;, l~ :)!) ... ;

6,94 tiJO -. ::,ti (1.~: 0.75 + i-!,(1 4-.:~G -Uu - (i.~ 5,:6 ii. t;, + 0,2 J.•l·l 2 .. 'n ,. :.!!'.~

7,25 7,(17 7,74 /,4H

+ ?..~'

+ 3,!J

1 ., .• 1,13 1,12 1.04

+ $,(\

~ 'i·,;:

7,!{6 8,06 h.li' 6.07

!J,!_!tl 9,19 - J,2

- ;u

8,24 8.17 6.18 6,16 5,96 5,89

+ <),!/

+ O)l

+ 1.:!

2,04 1,88 + 8,5 9,19 9,86 ---ti,$ l1,23 l

u..: .

l,H 1.0~ t f•,G 3,89 4,41 --ll.ll 5,03 :>,.t!l

\Ui9 0.8:i + i.:! 3,35 3,79 -ll,ti 4,24 ·i,Gl -·- IlA - 8,:!

7.90 7.32 6,73 7.:-.2 8,49

7,39 -~ b.9 L>O 7,28 +

0.5,1.21

6, 76 0,4 l ;l7 7,37 + 2,1i l. hi 8,31 + 2,2 1,13

1,30 1,13 1,22 1,04 1,06

~-J:;,.l

+ i".l + 4,1.

+ !>,8 + ll,i>

;,,3J 5,~15

5,t7 5,1:(7 6,16 7.111

: u..

5,65

5,18 5,7l) ---lt),8 ---10,2 -·12,1

~.o

-lO, l 6,81 6,49 7,43 6,24 6,31

7,00 - 7,:) 8,23 - 9.7

6.69 - 15)

6,82 'i,fl

8.60 8,44 + U! 1,07 1,04 + 2.9 4,98 5,49 - 9,3 6,05 6,53 - 7,4 8,88 8,58 + 3.5 1,24 1,16 + 6,9 5,84 6,29 - 7,2 7,08 7,45 - 5,0 6,36 6,30 + 1,0 0,94 0,91 + 3,3 4,57 4,95 - 7,7 5,51 5,86 - 6,0 7,(1(1 6.82 + 2.6 0,99 0,97 + 2,1 4,01 4,34 - 7,6 5,00 5,31 - 5,8 7.55 7,49 + 0.8 1.41 1.33 + 6,0 7,65 8,17 - 6,4 9,o6 9,50 - •1,6

10,61 11,19 - 5,2 2,79 2,76 + 1,1 20,77 21,80 - 4.7 23,56 24,56 - 4,l 8.17 8.34 - 2.0 2.27 2,21 + 2,7 10.07 10,79 - 6,7 12,34 13,00 - 5,1 7,26 7,15 + 1,5 1,43 1,36 + 5,1 9,00 9,45 - 4,8 10,43 10.81 - 3,5 7,18 7.04 + 2,0 1,20 1.12 + 7.1 6Jll 6.44 - 6,7 7,21 7,56 - 4,6

5,36 4,05 + 32,3 l 6,36 4,{)3 + 57,8 l

n!~·;=-)

::).fifi

[)~l t{

7,33 5,40 + 35,7

13,14 11,98 + 9,7 11,36 8,95 + 26,9 5,55 4,56 + 21,7 6,49 4,47 + 45,2

9,48 9.43 + 0.5 1.77 1.68 + 5,4 9,61 10,29 - 6,6 11,z.:1 11,97 - 4,8 9,21 6.80 + 35,4

* 1978 ingår inte svensktillverkat starköl, levererat direkt från bryggerier till restauranger.

(11)

dan 33, finns även en tabell över de se- np.st publicerade försäljningssiffrorna

r ett antal länder.

· A v spritdrycker såldes totalt 62,4 *) milj liter 1978 mot 61,7*) milj liter året innan. Det innebär en ökning med O, 7*) milj liter eller med 1,2*) procent.

En uppdelning på detaljhandel och ... åtihandel visar att detaljhandeln pro-

centuellt har ökat med 1,6 procent medan försäljningen till restauranger- na har minskat med 13,1 procent.

Denna ojämna procentuella utveck- ling med nedgång i partihandelsförsälj- ningen kan bl a förklaras med den hamstringsvåg som ägde rum inför skattehöjningen den l maj 1977. Un·

der andra kvartalet 1978 var nedgång- en i spritförsäljningen till restaurang- erna hela 26,2 procent. På grund av sin begränsade andel av totalförsäljning- en, 2,6 procent 1978 mot 3,0 procent 1977, har nedgången i restaurangför- säljningen som synes haft mycket rin- ga betydelse för försäljningen i stort.

För spritdryckerna har försäljningen '; invånare ökat från 7,49 liter 1977

~u.i 7,55 liter 1978 och per invånare över 15 år från 9,43 till 9,48 liter. Mel- lan de olika länen varierar försäljning- en från lägst 5,96liter i Skaraborgs län till högst 9,21liter i Gotlands län. I lik-

. t med föregående år var försäljning- en störst i Stockholms kommun med 10,61 liter, vilket dock är en nedgång med 5,2 procent jämfört med 1977.

Förklaringen torde vara att söka i den pågående utflyttningen av butiker till kranskommuner.

Explorer och Renat störst Bland märkena är det fortfarande Explorer vodka som har den största

*) Procenttal och numeriska beräk- ningar i artikeln grundar sig på icke av- rundade siffror.

Försäljningen i ren alkohol (1000-talliter) tolv månader efter mellanölets avskaffande jämfört med motsvarande period året innan

* Källa: Socialstyrelsens statistik.

försäljningen med 15,6 milj liter. I lik- het med 1977 följer därefter Renat, 11,9 milj liter. Dessa två svensktillver- kade märken svarar för drygt 65 pro·

cent av den totala brännvinsförsälj-

ningen. Den finska vodkan Kaskenkor- va och tvåstjärnig Eau-de-Vie är de därnäst största spritmärkena, tätt följ- da av det alkoholsvagare Brännvin Special, som ökat sin försäljning med Olika dryckers andel av försäljningen 1978 (ren alkohol)

(12)

Försäljningen

Konsumtionen i liter ren alkohol per invånare över 15 år

~----..

Vin

7

25 procent jämfört med 1977. Den mest sålda whiskyn är fortfarande här- tappningen Selection of 1923 och bland likörerna är den svensktillverkade Kaptenlöjtnant det mest populära mär- ket.

·"··· - "··-··· .,. __ ..

____________

---..:-

01 och l1arfcol Spritdrycker fotatt

Försäljningen av vin uppgick totalt till 74,9 milj liter 1978 mot 78,3 milj li- ter 1977. Det är en minskning med 4,3 procent. I detaljhandeln var nedgången 4, 7 procent medan partihandeln hade en procentuell uppgång med 2,0.

starkvinsförsäljningen uppgick till 11,7 milj liter 1978 ·mot 11,0 milj liter 1977, dvs en procentuell ökning med 6,2 eller O, 7 milj liter. Detaljhandeln har ökat med 6,6 procent medan parti- handeln, dvs försäljningen till restau-

(13)

ranger, har minskat med 8,8 procent.

Lättvinsförsäljningen minskade med

····p

milj liter eller 6,0 procent. I mot- :>ats till vad som gäller för starkvinsför- säljningen har partihandeln ökat (2, 7 procent) medan detaljhandeln minskat (6,6 procent).

... starkvinsförsäljningen per invånare

... 1-...ade med 6,0 procent jämfört med

1977 eller från 1,33 till 1,4lliter. Räk·

nat per invånare över 15 år var ökning- en 5,4 procent. De lägsta försäljnings- siffrorna visar Kristianstads och Skara- borgs län med 0,81 resp 0,89 liter per invånare, medan den högsta länssiffran noteras för Stockholms län med 2,2 li- ter.

Lättvinsförsäljningen, som uppgick till 8,17 liter per invånare 1977, mins- kade för hela landet till 7,65 liter eller med 6,4 procent. Minskningsprocen- ten per invånare över 15 år var 6,6 vil- ket motsvarar en literförändring från 10,29 år 1977 till 9,61 år 1978. I likhet med föregående år förekommer stora försäljningsskillnader mellan länen.

"' "tockholms län har den högsta siffran .. -~ed 15,71liter per invånare och Ska- raborgs län den lägsta med 3,35 liter.

Det från förra året största enskilda vinmärket Kir har minskat i försäljning med 67 procent från 9,0 till 3,0 milj li-

'!r. Rödvinet Chätelet med 3,5 milj li-

-ter var under 1978 det mest sålda vin- märket närmast följt av rödvinet Para- dor och vindrinken Kir. Därnäst följer Vino Tinto Espafiol och Saint Vincent.

Det senare med en uppgång på 50 pro- cent. Det mest sålda ros~vinet var som året innan Perlerose, medan Vinglögg såldes mest av starkvinerna.

Försäljningen av starköl steg från 44,5 milj liter 1977 till 60,6 milj liter 1978 eller med 36,2 procent. Detalj- handeln ökade med 76,4 procent me- dan partihandeln minskade med 94,3 procent, beroende på att partihandeln med svensktillverkat starköl fr o m

Starkölets ökning efter mellanölsstoppet har gjort arbetet tyngre. Butikerna anpassas nu till den nya försäljningsstrukturen.

den l januari 1978 inte längre ombe- sörjes av Systembolaget. Den fortsatta uppgången i detaljhandelsförsäljning- en förklaras helt och hållet med mel- lanölets avskaffande den l juli 1977.

Per invånare ökade starkölsförsälj- ningen från 5,40 liter 1977 till 7,331iter 1978 eller med 35,7 procent. Försälj- ningen var störst i Stockholms och Gö- teborgs kommuner med 13,14 resp 11,36liter per invånare. Den lägsta för- säljningen finns i Kristianstads län med 3,64liter.

Sverige på 27:e plats

Internationella jämförelser av alko- holförsäljning görs på grundval av för- säljningssiffrorna per invånare. Den aktuellaste jämförelsen föreligger för~

1977, som redovisas i tabell på sidan 36.

Polen har den största spritdrycksför-

säljningen med 11,6 liter per invånare (50-procentig alkoholstyrka), närmast följt av Luxemburg och Ungern med 9,4 och 8,8 liter. Ytterligare elva län- der, däribland Finland, redovisar stör- re spritförsäljning än Sveriges 5,9 liter per invånare. Vår vinförsäljning, 10 li- ter per invånare, är blygsam jämfört mea vinproducerande länder som Frankrike, Portugal och Italien med 101, 97 och 94 liter. Sveriges ölförsälj- ning, 40 liter per invånare, ligger också den relativt långt ner på den internatio- nella skalan.

Räknar man samman spritdrycker, vin och öl i 100-procentig alkohol lig- ger Sverige i likhet med 1976 på 27:e plats i den internationella sammanställ- ningen, vars tabell (se sidan 36) leds av Frankrike och Luxemburg.

Försäljningen i de nordiska länderna

var i Danmark 8,9liter, i Finland 6,41i-

ter, i Sverige 5,81iter och Norge 4,4li·

ter ren alkohol per invånare.

11

(14)

Butikerna

Antal butiker och butiksorter Butiksantalet sjönk under 1978 från 312 til1311. Två stockholmsbutiker la- des ned, medan en nyetablering sked- de, i Angereds Centrum, Göteborg. De båda Stockholmsbutikerna, Humle- gårdsgatan 31 och Tegelbacken 2, som hade omoderna och trånga lokaler, la- des ned i samband med att två närlig- gande butiker fick nya lokaler.

Antalet orter med systembutiker var vid årsskiftet 211 i 192 kommuner.

Nyetableringar

Enligt riksdagsbeslut 1977 skall bu- tiksnätet utvidgas så att i princip varje kommun, vars centralort är belägen

mer än 10 km från närmaste ort med systembutik, skall kunna få sådan.

Förutsättningar är att kommunen an- söker om systembutik och att central- orten har tillräckligt befolkningsunder- lag för åtminstone en deltidsöppen bu- tik. I första hand skall emellertid cen- tralorter med minst 40 km avstånd till närmaste ort med systembutik komma i fråga. Av 19 kommuner i denna kate- gori har 13 ansökt om systembutik.

Under 1978 har bolaget beslutat om etablering i Hyttebruk och Kisa och i början av 1979 även i Älvsbyn. Senast under 1980 skall bolaget ha beslutat om ev butiksetablering inom denna grupp av kommuner och återstående tio ansökningar kommer därför att be- handlas under 1979 och 1980.

Butiksnätets utveckling sedan 1955

Butiksorter

12

Modernisering av

butiksnätet ~

Det butiksnät på 249 butiker som bot, get övertog vid starten 19~5 ~r inte bara utvidgats utan även 1 bog grad moderniserats genom att otidsenliga lokaler bytts mot nya. Av de 311 buti~

ker som fanns vid utgången av. 19?"i var dock så många som 48 kvar 1 lolill"

ler från före 1955, därav 14 i Stock- holm och fem i Göteborg. Hälften av dessa är i stort behov av lokalbyte.

Så är också fallet med en hel del av de butiker som tillkom under åren när- mast efter 1955 och som numera inte räcker till för ökad försäljning och yt- krav för lager och personalutrymmen.

Under året kunde elva butiker flyttas till nya moderna lokaler, medan fyra

stycke~

genom om- och

tillbyg~d

gavs tillfredsställande standard. V1d årets slut var ett 50-tal butiker i behov av lokalbyte. Butiksnätets upprustning genom byte av otidsenliga ~.okalc;r n:ot nya beräknas kunna fortsatta 1 ofor- ändrad takt med ett 15-tal butiksbyt~~

per år.

Teknisk upprustning

Den av Vin- & Spritcentralen inledda övergången till lättare ytteremballage - plastbackar i stället för trälådor.

O

ger möjlighet tilllättare varuhantenng i butikerna. För att till fullo utnyttja denna möjlighet krävs ändrad butiksin- redning och nya tekniska hjälpmedel.

Försök i mindre skala har pågått un- der året och har lett fram till att i bör- jan av 1979 en stockholmsbutik i sam- band med ombyggnad helt nyinretts enligt de nya principerna. Om detta fullskaleförsök motsvarar förväntning- arna, kommer nya butiker att inredas och utrustas enligt denna modell.

Den oväntat stora starkölsförsälj- ningen har vållat butikerna stora pr~

blem, eftersom dessa inte är inredda

(15)

Bokigels butiksnät.

l förteckningen anges inom parentes antalet butiker.

och utrustade för sådan försäljning.

Genom anskaffning av nya hjälpmedel och försök med inredningsändringar söker bolaget avhjälpa problemen. Sär- skilt i äldre butiker med trånga utrym- men har det emellertid inte kunnat undvikas att butiksarbetet genom den stora starkölsförsäljningen blivit tungt och påfrestande. En helt tillfredsstäl- lande lösning kan där i många fall upp- nås endast genom byte av butikslokal.

Sthlms stad (36) Solna

Sundbyberg (2) Vaxholm Norrtälje Sigtuna Södertälje(2) Nynäshamn Lidingö Danderyd Järfälla Täby Sollentuna Huddinge Märsta Upplands-Väsby Nacka

Tyresö Handen Gustavsberg Saltsjöbaden Tumba Norsborg Skogås Akersberga Uppsala (4) Enköping Tierp Öregmnd Nyköping Trosa Eskilstuna (2) T orshälla Katrineholm Strängnäs Mariefred Malmköping Flen Oxelösund Linköping (4) Atvidaberg Mjöl by Skänning Vadstena Motala Norrköping (4) söderköping Valdemarsvik Finspång Jönköping (2) Värnamo Ruskvarna Nässjö Vetlanda Eksjö Tranås G islaved Sävsjö Växjö (2) Ljungby

Älmhult Alvesta Markaryd Tingsryd Kalmar {2) Borgholm Mörbylånga Mönsterås Oskarshamn Västervik Vimmerby Nybro Hultsfred Visby Hemse Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Kristianstad (2) Simrishamn Tornelilla Hässleholm Ängelholm Båstad Klippan Perstorp Os by Malmö (11) Dal by Arlöv Skurup Anderslöv Svedala Trelleborg V eliinge Skanör Ystad Sjöbo

Helsingborg (3) . Tågarp

Landskrona Svalöv Höganäs Lund {3) Kävlinge Eslöv Höör Hörby Halmstad (2) Laholm Falkenberg Varberg

Kungsbacka Göteborg (20) Partill e Mölndal Kungälv Marstrand

stenungsund Uddevalla {2) Kungshamn Lysekil Strömstad Vänersborg Trollhättan Åmål Mellerud Le rum Borås {4) Ulricehamn Alingsås Kinna Mariestad Lidköping Grästorp Vara Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Karlstad (2) Säffle Arvika Hagfors Filipstad Kristinehamn Sunne Munkfors T ors by Arjäng Örebro {3) Hallsberg Kurula Askersund Degerfors Karlskoga Nora Lindesberg Hällefors Laxå Västerås (3) Arboga Köping Fagersta Sala

Hallstahammar Borlänge Hedemora Avesta Ludvika Mora Malung Leksand Falun Gävle (3) Sandviken Bollnäs

Söderhamn Hurliksvall Hofors Ljusdal Härnösand Sundsvall (2) Kramfors Sollefteå örnsköldsvik Timrå Ange Östersund (2) Sveg Strömsund Järpen Umeå (2) Skellefteå Lycksele Viihelmina storurnan As el e Luleå (3) Piteå Boden Jokkmokk Ha paranda Kiruna Gällivare Arvidsjaur Kalix

13

(16)

På Skllrpi• wo:c u/t,lnför Vaxholm i Stockholoo .~ktJrgård uppfår bolaget en kursgdrd, som sommartid även skall kunna användas av bolagetf fNJTS011lJI11.7ider semestrar. A nliigg1!i1l!Jf!n kommerocksdatt utnyttjas av läkemedelsföretaget KABL

Den andra serlen regionala stortriJ/far för all personal slutfördes under hösten. Deltagandet har genomgootuk varit stort.

(17)

Personalen

Det totala antalet anställda i bolaget (exkl tillfälligt anställda) uppgick vid 'iets slut till3 881 personer mot 3 759

····föregående årsskifte. Omräknat till årsarbetare var antalet anställda 2 900.

Av arbetstiden i butikerna har 60,4 procent utförts av den deltidsanställda

~rsonalen. De deltidsanställdas ge- .• omsnittsarbetstid har oförändrat varit drygt 20 timmar per vecka.

Personalens inflytande En överenskommelse med HTF om tillämpningen av medbestämmandela- gen kom till stånd den 18 januari 1977.

Överenskommelsen skall, med en vec- kas ömsesidig uppsägningstid, gälla in- till dess ett medbestämmandeavtal träffats på grundval av avtal mellan hu- vudorganisationerna på arbetsmarkna- den.

I bolagets direktion ingår förutom fö- retagsledningen åtta representanter för Systembolagets Personalförening, SPF. Här behandlas alla frågor i vilka

· )laget är förhandlingsskyldigt enligt

· -.v1BL och fullgöres bolagets informa- tionsskyldighet.

I överenskommelsen regleras bl a ar- betsuppgifter och -former för fem olika .JJtskott, nämligen personalkommitten, ibetsmiljöutskottet, ekonomikommit-

·ten, informationskommitten och för- slagskommitten.

Även med Fastighetsanställdas För- bund har bolaget träffat överenskom- melse om hur medbestämmandelagen tills vidare skall tillämpas.

Personalkommitten har tilldelats en omfattande reell beslutanderätt. Den tillsätter tjänster som förste man, bu- tikschef och butikskonsulent samt vis- sa tjänster på huvudkontoret. Kommit- ten beslutar vidare om långsiktiga personal- och utbildningsplaner samt i disciplinfrågor.

Ekonomikommitten följer bolagets

ekonomiska ställning och ger råd och vägledning i ekonomiska frågor.

Informationskommitten behandlar bla konsumentupplysning, varuinfor- mation och den interna informationen.

Förslagskommitten bedömer förslag om förenklingar och förbättringar i ar- betsmetoder och beslutar om belöning- ar och ersättningar för sådana förslag.

De anställda har två representanter i bolagets styrelse samt företrädare i ett antal arbetsgrupper med uppgift att ut- reda och utarbeta förslag i frågor som rör arbetet. Detta gäller även de cen- trala och regionala samrådsorganen med AB Vin-& Spritcentralen.

Arbetsmiljö och hälsovård Arbetsmiljöutskottet är det centrala organet för arbetsmiljöfrågor. Varje butik har ett skyddsombud, utsett av personalen. Arbetsmiljöutskottet har under 1978 genomfört kurser för lokal- vårdare och skyddsombud. 24 st en- dagars kurser för lokalvårdare har hål- lits, vilket innebär att ca 80 procent av butikerna har lokalvårdare som utbil- dats i städteknik och ergonomi.

Enligt en överenskommelse mellan Systembolaget och HTF skall Arbets- miljöutskottet planera och genomföra utbildning av Systembolagets skydds- ombud. Under hösten hölls tre tre- dagarskurser för bolagets skyddsom- bud. Kurserna omfattar under den första dagen den nya arbetsmiljölagen, ge- nomgång av skyddspärmen, företags- hälsovård och olycksfallsrisker. Under den andra dagen behandlas ergono- miska frågor som arbetsplatsutform- ning, arbetsställningar, buller, person- lig skyddsutrustning och hanterings- hjälpmedel. Sista dagen ägnas åt ar- betsteknik, lyft- och bärteknik samt

psykosociala frågor.

Många upplever den ökade ölförsälj- ningen som påfrestande. En speciell

utredning med arbetsmiljöutskottet som referensgrupp pågår därför i syfte att underlätta ölhanteringen. Under 1978 har några nya hjälpmedel tagits fram och distribuerats till samtliga bu- tiker. Utskottet har dessutom ägnat sig åt undersökningar och förslag till åt- gärder efter anmärkningar från skyddsombud, yrkesinspektionen eller hälsovårdscentraler samt åt förbätt- ringar av arbetstekniska hjälpmedel.

Bolaget söker fortlöpande anslutning till befintliga eller planerade företags- hälsovårdscentraler, vilka har sin verk- samhet upplagd efter de av SAF-LO- PTK antagna riktlinjerna. Vid årets slut var bolaget anslutet till 70 före- tagshälsovårdscentraler, som kunde bereda hälso-och sjukvård till ca 2 200 av bolagets anställda. På orter där bo- laget saknar sådan anslutning, erhåller anställda som fyllt 40 år hälsounder- sökning genom läkare på orten.

A v personalen och företaget utsedda anpassningsgrupper har i samråd med länsarbetsnämnden behandlat frågor om omplacering till andra arbetsupp- gifter av anställda som på grund av fy- siska eller psykiska besvär ej kunna fortsätta i butiksarbetet

Personalutbildningen

Personalkommitten har fastställt den plan enligt vilken bolagets personalut- bildning fortlöpande sker.

Huvudämnen i utbildningen är för- säljningslagstiftning, · varukännedom, kundservice och samarbetsfrågor. An- dra ämnen är bl a redovisning, varu- hantering och arbetsmiljöfrågor.

Under 1978 hölls 63 flerdagarskur- ser, från tre dagar upp till fyra veckor, . för sammanlagt l 181 anställda. Till- - sammans fullgjordes 5 331 kursdagar.

På kvällstid genomfördes 18 frivilli- ga studiecirklar i vinkunskap, där ca 185 anställda deltog. Regelbundet åter-

15

(18)

Damfotboll blev under 1978 ny gren idrottsföreningens program.

Den riksomfattande konstföreningen i bolaget har varje vinter vernissage och utlott- ning vid en konsitTä/f i Stockholm.

Familjemotron omhuldas inom idrotts- och fritidsföreningens lokalavdelningar. Som här under tävlingsmässiga former.

. .Eller som hiir under mera lekfulla. Trliffarna samlar ofta hundratals deltagare vid ndgon friluftsgård eller ute i naturen.

(19)

kommande vinprovningar på kvällstid _anordnades på 46 orter, vid vilka per-

mal från 238 butiker hade tillfälle att

·deltaga. Antal provningstillfällen var sju och cirka 800 anställda deltog vid varje tillfälle.

Under hösten genomfördes två vin- -tudieresor. En resa för personal från _ cockholmsområdet gick till Bordeaux i Frankrike och en för personal från mellersta, södra och västra Sverige till Rhen- och Moselområdena i Tyskland.

Sammanlagt fick 41 anställda på bola- gets bekostnad studera vinhantering under åtta dagar.

Semesterstugorna

Bolaget har sex fritidslägenheter i eg- na fastigheter i Öregrund, som perso- nalen kan disponera under semestrar och weekend-vistelser året runt.

Vidare har bolaget under året hyrt dels 30 semesterstugor, varav fem i Sä- len, och dels ett antal rum under sport- lovsveckorna i Klackbergsgården, 'rorberg. Dessa lägenheter och stugor .. ar kunnat hyras av personalen i en- och tvåveckorsperioder, under högsä- song efter ett poängsystem.

Beläggningen för stugor som stod till .förfogande endast under sommarmå-

~derna har varit 94 procent, medan .,'övriga stugor och lägenheter utnyttjats

till drygt 50 procent.

Fritidsverksamheten

Systemets Idrotts- och Fritidsförening, SIFF, handhar fritidsverksamheten in- om företaget. Den bekostas av bolaget genom årliga anslag, och samtliga an- ställda är automatiskt med.

SIFF är organiserad med en av riks- stämman vald centralstyrelse, samt lo- kalavdelningar i varje län. Föreningen är kollektivt ansluten till Svenska Kor-

Personalsammansättning 31/12 1978 jämfört med 31112 -77

l

Helt!dsanstallda ] Deltubanst:allda

. , ,, "" ~:::! "'I l "" ""' ~.::

Okmng 1D1RWcD-SWBma, ..

Män !

Direktörer l j 5 5 - f - - -

Kontorspersonal

1

76 79 - 3

!

2 l + l 2

- 19 6 3 Butikspersonal 768 771 - 3 ' 302 318 - 16

städningspersonal ' - - - 13 7 + 6 +

Fastighetspersonal i 2 2 - 33 36 - 3

Utlämningspersonal - - - 11 11 -

Summa män 851 857 - 6 361 373 - 12 - 18 Kvinnor

Kontors.penK.nal

i

1 61 59 + 2 1 O 8 + Z + 4 Butikspers(lnal : 132 126 + 6 2 1 ~(J 2 081 + 109' + 115 Stiil.dningspersonal l ··· - - 2:\5 223 + 12 + 12 Fasti .. gh.etspersonaliL. - - . - 14 10 + 4 + 4 Utlantrringspt·rslmal -=--··::.:. ___

-·--= -

3~ ___::27;.:_· _ _ +.:.... _.::..:51--;_.;+_-'5"---.j Swntlla kvinnor

~~:~.--!~--

+ 8 2 '1_8_1 __

2_3_4:_9~_+_1_3_21-_+_140---t

Sutnma totalt

11

04 4 l 042 + 2 2 842 2 722

porationsidrottsförbundet och har ett omfattande samarbete med de lokala korpför bunden.

Pensionärsföreningar, som ekono- miskt stöds av SIFF, finns i Stockholm och Göteborg. Pensionärerna inbjuds också att vara med vid familjeträffar och andra lokala arrangemang.

Under året har en ledarekonferens med representanter för de olika lokal- avdelningarna hållits i Klackberg.

Riksmästerskapstävlingar har anord- nats i bordtennis, bowling och skidor medan nordiska mästerskapstävlingar hållits i bordtennis, skidor och familje- motion.

I april arrangerade SIFF en ledar- konferens i Helsingborg med deltagare från Alko, Vinmonopolet och Sprit- centralen, vid vilken det fortsatta nor- diska samarbetet diskuterades och planlades. I konferensen deltog även

+120 + 122

representanter från företagsledningar- na.

I likhet med tidigare år har SIFF un- der sportlovsveckorna haft familjeakti- viteter vid Klackbergsgården i Nor- berg .

Som en uppföljning av Friskåret -77 deltog SIFF under första halvåret och under hösten i en av Korpen anordnad tävling "Utmaningen" mellan de kol- lektivt anslutna korpidrottsklubbarna.

Resultatet blev så gott att SIFF kom på tredje plats i denna tävling, besegra- de endast av SJ och Lantmäteriet.

I samarbete med personaltidningen Bouquet arrangerades under hösten en motionsdrive "Opp och hoppa" med tävlan mellan butikerna om Spola kröken-tröjor och fruktkorgar. Indivi- duellt utlottades även fem resor till ett av Spritcentralen i mars 1979 anordnat motionsarrangemang i V emdalen.

17

References

Related documents

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka facktermer som används idag av företaget, konkurrent 1 samt organisation 1, 2 och 3, och hur koherent stilnivån var för dessa

Therefore, the sovereign, which is the Greek government, declares a state of exception and, through the executive power circumvents democratic processes, violates

Denna studie kommer således inte fokusera på vad barn leker utan hur de leker, vilka som får tillträde och inte, vilka exkluderingsprocesser som sker och hur barn använder sig av

Andreas håller med om att det fungerar bra i X-stad, men betydligt sämre i den staden där hans föräldrar bor. Han säger att man inte kan beställa färdtjänstbuss efter ett

Patient C skulle få komma till annat boende då anhöriga och patienten enligt journalanteckningar inte ansåg att C kunde kom- ma hem till bostaden och klara sig själv.. Fjärde och

Vi kommer att lyfta fram studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att sedan analysera hur KASAM och Empowerment kan hjälpa oss att analysera hur studie-

When these learning attitudes are related to the students' knowledge development it becomes evident that the creators of meaning, constructors of knowledge and ethical evaluators

[r]