EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
Bilders påverkan på webbplatsers informationsarkitektur
Hur bildval kan påverka användarnas upplevelse i webbplatssammanhang
MIKAEL SJÖLIN KINE VAPNAR
© Mikael Sjölin, Kine Vapnar
Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Bilders påverkan på webbplatsers informationsarkitektur: hur bildval kan påverka användarnas upplevelse i webbplatssammanhang
Engelsk titel: Images impact on the information architecture of websites: how image selection can affect user experience in site context
Författare: Mikael Sjölin och Kine Vapnar
Färdigställt: 2020
Abstract: The proverb ’a picture is worth a thousand words’
expresses the effective use of imagery as a mode of communication. An image has the advantage of being able to convey difficult to express information, such as with posters, instruction manuals or road signs.
Additionally, these visuals can affect the recipients emotional state. This study divides the term image into two categories: informative and decorative. The former describes an image containing information, while the latter primarily intends to be aesthetic.
Research predating this paper makes different suggestions as how to best use informative and decorative images, in relation to creating a positive online user experience. By conducting semi- structured interviews as a method, this study aims to answer the questions: how does these two differing types of imagery affect the users understanding of a website? Is it easily manageable? And ultimately, does the user feel their reward meets the effort invested in maneuvering the site? The result shows that although the users perceive the decorative images to be aesthetically pleasing, they generally prefer the convenience of the informative ones on a government web site. However, their opinions differ in the question of when either image is the most appropriate and effective to use.
Nyckelord: Användarupplevelse, användbarhet, bildval, dekorativa bilder, informativa bilder, informationsarkitektur, multimodalitet
Begreppslista
Nedan förklaras relevanta begrepp för ökad förståelse vid läsning av detta examensarbete.
Användbarhet (eng. usability)
Användbarhet definieras av Lee och Koubek (2010) som i vilken utsträckning en produkt kan användas av användare för att nå specificerade mål på ett effektivt och tillfredställande sätt.
Dekorativa bilder
Med dekorativa bilder avses bilder som primärt används för att ge sammanhanget ett estetiskt tilltalande uttryck (Lenzner, Schnotz & Müller, 2013).
Informationsarkitektur
Informationsarkitektur avser avsiktlig organisering av information, på exempelvis en webbplats, för att göra information förståelig och användbar (Rosenfeld et al., 2015).
Informativa bilder
Informativa bilder avser bilder som har ett primärt syfte att förklara och förtydliga (Lenzner et al., 2013). Informativa bilder kan exempelvis nyttjas för att sammanfatta information som är svårförklarad i text och ses därför ofta som faktaredovisning i form av illustrationer och diagram.
Multimodalitet
Multimodalitet beskriver texter som innehåller flera kommunikationsformer, exempelvis tillsammans med bild eller ljud (Björkvall, 2009, s. 8).
Multisekventialitet
Multisekventialitet beskriver en text som inte är uppbyggd för att nödvändigtvis läsas från början till slut. En text vars struktur är multisekventiell innebär att läsaren erbjuds flera alternativa ingångar för läsning och förståelse. Det finns en skillnad i att läsa något, och att läsa i eller från något. Att användaren besöker en webbplats innebär inte att denne också har läst hela webbplatsen (Karlsson &
Ledin, 2000).
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.1.1 Bilders betydelse och funktion i olika sammanhang ... 2
1.1.2 Multimodal kommunikation ... 2
1.1.3 Bilder på webbplatser ... 3
1.1.4 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ... 4
1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 5
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
1.4 AVGRÄNSNING ... 6
1.4.1 Avgränsning av bilder ... 7
1.5 DISPOSITION ... 7
2 TEORETISKT RAMVERK ... 8
2.1 SAMSPEL MELLAN TEXT OCH BILD ... 8
2.1.1 Inspirationsstudie ... 9
2.2 KATEGORISERING AV BILDER ... 10
2.2.1 Dekorativa bilder ... 11
2.2.2 Informativa bilder... 12
3 METOD OCH MATERIAL ... 14
3.1 VAL AV METOD ... 14
3.2 URVAL AV DELTAGARE... 15
3.3 STUDIENS GENOMFÖRANDE ... 15
3.3.1 Inspelning av intervjuer ... 16
3.4 MATERIAL ... 17
3.4.1 Webbplatsen ... 17
3.5 HÅRDVARUKRAV VID INTERVJU ... 19
3.6 FORSKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN... 19
3.6.1 Hantering av material ... 19
3.6.2 Inspelning av intervjuer ... 19
3.6.3 Samtyckesblankett ... 19
3.7 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 20
3.7.1 Webbplats ... 20
3.7.2 Bilder ... 20
3.7.3 Urval ... 21
3.7.4 Pilotintervjuer ... 21
3.8 BEARBETNING OCH ANALYS AV DATA ... 21
3.8.1 Analys genom kategorisering av bilder ... 22
3.8.2 Innehållsanalys ... 22
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 24
4.1 DELTAGARE ... 24
4.2 ÖVERSIKTLIG RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS ... 25
4.3 UPPLEVELSE AV BEGRIPLIGHET ... 27
4.4 UPPLEVELSE AV HANTERBARHET ... 29
4.5 UPPLEVELSE AV MENINGSFULLHET ... 31
4.6 ÖVRIGA FYND ... 33
4.6.1 Versionerna upplevdes innehålla olika mycket bilder och text ... 33
4.6.2 Önskemål om dekorativa bilder som rubriker ... 34
4.6.3 Skillnader i åldersgrupper ... 34
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 36
5.1 ÅTERKOPPLING TILL FRÅGESTÄLLNING 1 ... 36
5.1.1 Skillnad i svar mellan åldrar och kön ... 37
5.1.2 Olika preferenser vid olika webbplatstyper ... 38
5.2 ÅTERKOPPLING TILL FRÅGESTÄLLNING 2 ... 38
5.2.1 Deltagarnas förkunskaper ... 39
5.3 METODDISKUSSION ... 39
5.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 40
REFERENSER ... 41
BILAGA A: INTEVJUPLAN ... 44
BILAGA B: SAMTYCKESBLANKETT ... 46
BILAGA C: HEL REDOVISNING AV WEBBPLATSEN, VERSION A OCH B... 48
1
1 Introduktion
Bildens förekomst är äldre än textningen (Mayer, 2009) och är i vissa fall mer effektiv som kommunikationsmedel än verbalt språk (Holsanova, 2010). För den som begränsas av läs- och skrivsvårigheter är bildspråket ett mycket viktigt och starkt kommunikationsmedel. Ghilieri (2015) beskriver, till exempel, att anledningen till att häxjakterna blev så stora under medeltiden var att illustrationer av häxor i böcker spreds trots att texterna inte var läsbara av den stora massan. Dessutom förstod illustratörer och boktryckare redan under 1400-talet att bilder är lockande och kunde därför medvetet dekorera en text med bilder från andra publikationer, även om bilderna inte alltid beskrev det som stod i texten. Även om problemet med låg läskunnighet inte är speciellt stort idag är kunskapen om hur bilder upplevs och tolkas i kombination med text ett område som i allt större omfattning undersöks och behöver utforskas ytterligare (Bateman, 2014). Kress och van Leeuwen (2006) motiverar sin egen kartläggning av hur bilder används idag med det faktum att bilder förekommer överallt och i alla sammanhang, inte minst på webben. Bilder sprids globalt, vilket innebär att de tolkas och måste förstås överallt. I strävan mot det målet behöver bilder och visuell kommunikation analyseras mer.
En modern webbplats har ett multimodalt utförande, det vill säga att den kommunicerar genom både text och bild. Dessutom läses den multisekventiellt. Med det menas att läsaren, istället för att läsa något från början till slut, läser från något i den ordning läsaren själv bestämmer.
Karlsson och Ledin (2000) beskriver att en läsare förlitar sig på visuella ledtrådar som signalerar att informationen finns i närheten. Exempel på sådana ledtrådar är rubriker och bilder. När läsaren hittat en intressant ingång läser den en del av texten på detta ställe och fortsätter sedan skanna av innehållet efter nästa ingång. I detta examensarbete presenteras en undersökning av hur olika typer av bilder i samspel med text kan påverka användarupplevelsen vid interaktion med en webbplats. En viktig del av användarupplevelsen handlar om informationsarkitekturen, det vill säga hur information ska organiseras för att göras begriplig och användbar (Rosenfeld, Morville & Arango, 2015). Hur påverkas upplevelsen av informationsarkitekturen vid användning av bilder som är estetiskt tilltalande men informationsfattiga jämfört med tydligt informativa bilder?
I detta kapitel beskrivs mot vilken bakgrund och problembeskrivning, med vilket syfte och med vilka frågeställningar som arbetet utförs. I kapitalet presenteras även avgränsningar och vidare disposition av examensarbetet.
2
1.1 Bakgrund
I följande sektion redovisas mot vilken bakgrund examensarbetets problembeskrivning formuleras och varför detta är ett relevant område för både branschen, forskarvärlden och det omgivande samhället.
1.1.1 Bilders betydelse och funktion i olika sammanhang
Kommunikation genom text är av stor vikt i dagens samhälle. Mayer (2009) beskriver att verbal kommunikation länge har varit det primära tillvägagångssättet vid förklarande och utbildande. Bilden kan dock snabbt förmedla information som är svårförklarad i ord (Holsanova, 2010).
Förekomsten av och designen på skyltar, vägsymboler och instruktionsmanualer är exempel på där bilden är primär informationsbärare och text är sekundärt. Bilden kan, till och med, enligt Lenzner, Schnotz, och Müller (2013) direkt påverka en läsares sinnesstämning och humör om bilden är dekorativ i sammanhanget.
Holsanova (1996) beskriver att bilder ger möjlighet att kommunicera fokuserat och precist medan det med verbalt språk går att uttrycka abstrakta tillstånd och koncept som ”sanning” eller ”rättvisa”. Om exempelvis ett hus beskrivs i text för en grupp individer kommer snart varje enskild läsare att ha en egen inre bild av husets utseende. Däremot, om huset skulle beskrivas genom bild finns det relativt lite utrymme kvar för individuella tolkningar av utseendet. En bild fyller dock inte bara estetiska och uttrycksfulla kvaliteter, utan bär även sociala, politiska och kommunikativa dimensioner (Kress &
van Leeuwen, 2006). En bild eller illustration återberättar inte verkligheten objektivt, utan speglar de sociala dimensionerna vari bilden är producerad.
Från bilden kan läsaren dra slutsatser eller antaganden om exempelvis kultur och fler aspekter än vad bilden hade som huvudsyfte att visa. Visuella strukturer är enligt Kress och van Leeuwen (2006) aldrig bara formella, de har en viktig djup semantisk dimension.
Bilder har olika egenskaper eller syften och kan utifrån det delas upp i undergrupper. Lenzner et al. (2013) delar in bilder i två kategorier, informativa och dekorativa. Informativa bilder syftar till att direkt illustrera hur någonting ser ut eller fungerar medan dekorativa bilder kan ha svag eller ingen koppling till en text och har som primärt syfte att ge en känsla hos läsaren. I en studie visade Lenzner, et. al (2013) att dekorativa bilder verkade göra läsare mer alerta, lugnare och på bättre humör än informativa bilder.
1.1.2 Multimodal kommunikation
Det finns flera fördelar med multimodalt språk med text och bild. Sivle och Uppstad (2018) beskriver att bild och text tillsammans, tack vare sina respektive potentialer och begränsningar, kan beskriva ett fenomen utifrån fler aspekter än vad de kan var för sig. Tidigare studier har visat att elever har en bättre inlärningsförmåga om en faktatext kompletteras med bilder jämfört med uteslutande textade fakta (Jabbour, 2012). Multimodala texter beskrivs av Jabbour (2012) som ett biologiskt fördelaktigt sätt att presentera information på då hjärnan kan ta till sig informationen mer effektivt. Mayer
3
(2009) beskriver att inlärningen hos elever ökar när de kognitivt får koppla en informativ bild till en text.
Björkvall (2009) menar att relationen mellan bild och text kan variera. Vissa gånger är det texten som förankrar bildens betydelse, andra gånger kompletterar de varandra, och ibland är det bilden som förankrar textens betydelse. En bild kan som fristående tolkas utan att avsändaren eller kreatören har kontroll över det. Om bilden däremot organiseras multimodalt med en text kan bilden placeras i en kontext eller med ett förklarat budskap (Kress & van Leeuwen, 2006).
Holsanova (2010) betonar dock vikten av att inte överskatta läsarens förmåga att tolka bilders budskap. Studier visar att elever som har svårare att hänga med i skolan också visar sig ha mycket svårt att ta till sig information från illustrationer i biologiböcker (Hannus & Hyönä, 1999). Det fordras att läsaren har en grundkunskap för att förstå mer informativ grafik som tabeller, grafer, diagram och kartor (Holsanova, 2010). Jabbour (2012) menar dock att multimodala läromedel främst gynnar och stödjer noviser i ett ämne, medan experter inte tar stöd av bilder. Hur bilden används i utbildande syfte kommenteras även av Kress och van Leeuwen (2006). De menar att det i västvärlden skett en skiftning i hur bilder presenteras för olika åldersgrupper, att avancerade läroböcker för äldre elever i stor utsträckning saknar bilder.
Tidigare har bilder av både informativ och dekorativ karaktär kompletterat text i läromaterial. Detta för att ge elever en överblick av objektiva fakta med också ge dem en möjlighet att emotionellt knyta an till det som presenteras (Kress & van Leeuwen, 2006). Denna typ av bildanvändning verkar idag till största del förekomma i läromedel för barn.
1.1.3 Bilder på webbplatser
Webbplatser utformas idag ofta multimodalt och multisekventiellt (Karlsson
& Ledin, 2000). I en sådan struktur söks inte information linjärt, så som exempelvis en bok läses, från början till slut. En läsare överblickar innehållet och förlitar sig i stället på visuella signaler som visar att informationen finns i närheten. Bilden har av den anledningen möjligheten att användas för vägledande. Om bilden förankrar textens betydelse innebär det att läsaren genom bilden kan förstå vad stycket berör och lyfter fram som centralt (Björkvall, 2009). Det vill säga, att precis som rubriker kan hjälpa användare att hitta i text kan även bilder bidra till detta.
Även Holsanova (2010) talar om vikten av att vägleda användaren.
Holsanova refererar till detta som den signalerande principen, vars grundtanke är att användaren tar till sig mer av ett multimodalt budskap genom att få ledtrådar för hur materialet är organiserat. Principen handlar alltså om att styra användarnas uppmärksamhet till det som är relevant.
Genom att utforma bilder på olika sätt kan användaren få hjälp att hitta information och vägledas till vad som är meningsfullt (Holsanova, 2010).
Kress och van Leeuwen (2006) beskriver att precis som en poet målar en sinnesstämning med ord kan vackra webbplatser skapas av väl vald layout, illustrationer och bilder. Från samhällsvetenskapen kan kopplingar ses mellan
4
estetik och upplevd användbarhet. Vackra människor tillskrivs och antas ha positiva egenskaper utan att de behövt bevisa det, vackert designade varor säljs i större utsträckning och vackert inredda butiker ger effekt på shoppingbeteende (Conklin, Koubek, Thurman, & Newman, 2006). Studier visar att den här övertron på vackra ting även förekommer vid uppskattning av användbarhet (Tractinsky, Katz & Ikar, 2000). Conklin et al. (2006) jämförde i en studie två applikationer och kunde konstatera att det även där fanns ett förhållande mellan upplevd estetiskt kvalitet och upplevd användbarhet. Liknande studier har också utförts i en webbkontext. Nielsen och Levy (1994) fann i sin studie att användare föredrog att använda och återkomma till webbplatser med estetiska kvaliteter, trots att användarna presenterats för webbplatser där de utfört förutbestämda uppgifter snabbare och korrekt. Stojmenovic, Pilgrim, och Lindgaard (2014) visar att användare tror både innan och efter tester att webbplatsen med goda estetiska kvaliteter är mer användbar. I flera sammanhang beskrivs skönhet att ligga i betraktarens ögon, Moshagen och Thielisch (2013) beskriver dock att en vacker webbplats skapas av enkelhet, mångfald, färgrikedom och hantverksskicklighet.
1.1.4 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
Läran om hur en webbplats organiseras och information struktureras benämns informationsarkitektur och ligger till grund för utformningen av webbplatsens navigering och söksystem (Rosenfeld, Morville, & Arango, 2015). En god informationsarkitektur kännetecknas traditionellt av att den är användbar både vad gäller gränssnitt och funktionalitet (Lee & Koubek, 2010). Orden begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet har identifierats som återkommande begrepp för att beskriva informationsarkitekturens syfte.
Rosenfeld et al. (2015) menar att informationsarkitekturen formas för att läsaren ska uppleva ett informationssystem som meningsfullt och dess presentation av information som begriplig och hanterbar. Arvola (2014) menar att informationsarkitektur handlar om att skapa digitala artefakter där informationens struktur upplevs begriplig och meningsfull för användaren.
Sedan 2016 finns även ett direktiv från EU-parlamentet där det står att
”Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga myndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att göra sina webbplatser och mobila applikationer mer tillgängliga genom att göra dem möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta.” (Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2102).
Enligt The information architecture institute (u.å.) finns informationsarkitektur överallt omkring oss, såväl på webbplatser, i appar och tryckta produkter som på fysiska platser. The information architecture institute (u.å.) menar att god informationsarkitektur hjälper människor förstå sin omgivning och hjälper dem att hitta vad de söker, såväl i den fysiska världen som online. Inom psykologin definierar Antonovsky (2005) känslan av sammanhang som en global orientering som uttrycker i vilken utsträckning en individ har en genomgripande känsla av förtroende. Detta grundar sig enligt Antonovsky i begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
5
Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet handlar, med andra ord, om hur vi människor upplever sammanhanget vi befinner oss i, både i stora sammanhang som i vår vardag men även i mer specifika sammanhang som på en webbplats. Nedan beskrivs hur begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ska tolkas i detta examensarbete.
Begriplighet
Begriplighet innebär att information ska kunna förstås när den väl hittats (Rosenfeld et al., 2015).
Hanterbarhet
På internet flödar idag massiva mängder information (Rosenfeld et al., 2015).
Om för mycket information presenteras för användaren på ett ostrukturerat sätt kan webbsidan upplevas rörig och bli svår att hantera. Ett annat ord för detta fenomen är informationsöverflöd (eng. information overload).
Meningsfullhet
Meningsfullhet uppnås när mödan och utmaningen en individ ställs inför upplevs vara värd den investering och det engagemang utmaningen kräver.
1.2 Problembeskrivning
Med utgångspunkt i redovisad bakgrund för examensarbetet urskiljs en problemformulering. Det blir från bakgrundsbeskrivningen känt att bilder kan ha makt över upplevelsen av en text och att många studier på ämnet har utförts. Tidigare forskning berör dock till övervägande del analogt multimodalt språk vid informationskommunikation i en undervisningskontext. I redovisad bakgrund presenterar Holsanova (2010), Jabbour (2012), Mayer (2009), Hannus och Hyönä (1999) samt Kress och van Leeuwen (2006) att bilder har eller har haft betydelse för inlärning av information och läsning av en analog text, resulataten för vilken betydelse och till hur stor del går dock isär. Enligt redovisad bakgrund verkar bilder fylla en kognitiv funktion för förankring av text, men tidigare forskning går isär om huruvida bilden för med sig fler fördelar eller nackdelar utöver det.
När det multimodala språket, med bild och text, sätts i en webbkontext digitalt kommer nya parametrar ett läggas till hur den övergripande upplevelsen blir för användaren. Yan och Gou (2010) beskriver att informationsstrukturen är vad som gör en webbplats användbar. Studier visar dock att upplevd användbarhet av en webbplats går utöver det faktum att informationen ska presenteras hanterbart, den ska också redovisas på ett estetiskt tilltalande sätt (Moshagen & Thielisch, 2013). Webben beskrivs som en av 2000-talets största uppfinningar och påverkar idag flertal aspekter av en människas liv (Yan & Guo, 2010). Trots detta inträde i vardagslivet är webben mycket komplex. Bilder kan ha en funktion som framträdande element och därmed ingångspunkt för informationssökning, men hur bilden i sig ska utformas till övervägande del informativ eller dekorativ för en god användarupplevelse med hänsyn till begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet verkar ännu vara relativt outforskat.
6
1.3 Syfte och frågeställningar
Mot bakgrund av problembeskrivningen är syftet med detta examensarbete att utforska hur olika typer av bilder i samspel med text kan påverka användarupplevelsen vid interaktion med en webbplats. För att svara mot syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Hur påverkas den övergripande användarupplevelsen av olika typer av bilder på en webbplats?
• Hur upplever användare att olika typer av bilder påverkar deras upplevelse av en webbplats begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet?
1.4 Avgränsning
I detta examensarbete ligger fokus på att undersöka hur olika typer av bilder i samband med text på en webbplats uppfattas av användaren. Hur text används som enskild informationsbärare studeras inte närmre i detta examensarbete.
Som redovisat i bakgrund kan bilder tolkas mer eller mindre informativa kontra dekorativa, det är en flytande skala. I studien som presenteras i detta examensarbete har därför bilderna satts i en specifik kontext, en myndighetswebbplats, samtidigt som svårkategoriserade bilder undvikits i största möjliga mån. Detta då svårkategoriserade bilder som befinner sig i en gråskala mellan informativa och dekorativa bilder innebär att resultatet blir svårare att analysera och dra slutsatser från.
Den webbplats som skapats för studien är avsedd att likna en myndighetswebbplats, vars mål är att förmedla samhällsinformation till medborgarna. Webbplatsen har skapats för att undvika yttre påverkan som skulle kunna påverka resultatet, exempelvis annonser eller andra framträdande element som inte är menade att undersökas. Webbplatsen är tänkt som en informationskälla med en målgrupp bestående av vuxna invånare Sverige. Barn upp till 18 år avgränsas från studien.
För att medverka i studien var ett krav att deltagarna skulle göra detta från en dator. Visning av webbplatsen via mobiltelefon eller surfplatta tilläts inte.
Denna avgränsning gjordes för att säkerställa att alla deltagare använde samma typ av enhet då användning av olika typer av enheter skulle kunna leda till olika upplevelser av webbplatsen just på grund av enhetsval.
7
1.4.1 Avgränsning av bilder
Under kapitel 2.4 Kategorisering av bilder definieras hur bilder ska tolkas i detta examensarbete. Kortfattat har bilder i detta arbete delats upp i två kategorier, informativa och dekorativa bilder, i likhet med studien av Lenzner et al. (2013). Definitionerna presenteras och diskuteras med stöd av tidigare forskning. Endast stillbilder kommer användas. Bilderna kan vara i form av fotografi, diagram eller illustration.
1.5 Disposition
Detta examensarbete disponeras enligt följande sektioner.
2 Teoretiskt ramverk
Teoretiskt ramverk presenterar tidigare forskning inom området och den, för detta examensarbete, centrala kategoriseringen av informativa och dekorativa bilder. I denna sektion beskrivs det analysverktyg som användes för att analysera resultatet efter att de semistrukturerade intervjuerna ägt rum och som sätter datainsamlingen i perspektiv för att besvara frågeställningarna.
3 Metod och material
I denna sektion redogörs för vald metod, semistrukturerad intervju, och en utförlig beskrivning av arbetsgången vid insamling av data. Urval för deltagare i studien och material med vilket studien genomförs presenteras och diskuteras i förhållande till säkerställande av validitet och reliabilitet.
4 Resultat och analys
Sektionen redovisar och analyserar de insamlade data som inhämtades under intervjuerna. Här redogörs för hur studiens deltagare upplevde informativa samt dekorativa bilders påverkan av webbplatsens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
5 Diskussion och slutsatser
I denna sektion förs en diskussion kring forskningsfynden och deras betydelse i relation till tidigare forskning och examensarbetets frågeställning. Sektionen presenterar även allmänna slutsatser som kan dras av detta examensarbete och förslag ges för fortsatt forskning.
8
2 Teoretiskt ramverk
I denna sektion presenteras ett teoretiskt ramverk med relevant tidigare forskning för studien utifrån problembeskrivning, syfte och frågeställningar.
Kapitlet innefattar en fördjupning kring samspelet mellan text och bild och hur bilder kan kategoriseras för analys. Sektionen avslutas med en presentation av det analysverktyg som ska användas i detta examensarbete.
2.1 Samspel mellan text och bild
Ett begrepp som behandlas i detta examensarbete är multimodalitet, vilket är texter som innehåller flera kommunikationsformer (Karlsson & Ledin, 2000:
Björkvall, 2009). Detta kan till exempel vara text i kombination med bild, tal, musik eller layout. Visuella inslag som bilder är enligt Björkvall (2009) och Holsanova (2010) minst lika viktiga som texten. Tidigare har det verbala språket haft störst status, men under de senaste åren har även visuella kommunikationsmedel blivit viktigare. Detta gäller i olika sammanhang, både i tryck och på webben. Anledningen till varför användande av bilder ökat som kommunikationsform beror till viss del på att det fångar uppmärksamhet (Björkvall, 2009). Många texter har någon form av bild, och Björkvall (2009) menar även att texten alltid till viss del är relaterad till bilden.
Jabbour (2012) menar att ett mervärde skapas för en läsare, oavsett expertis, då bilder och texts enskilda betydelser inte står för långt ifrån varandra eller saknar koppling. Mayer (2009) beskriver att bild tillsammans med text till och med kan fortskynda en lärandeprocess. Jabbour (2012) betonar dock att valet av bilder och vem läsaren är har betydelse. Noviser tar stöd av illustrationer till större del än experter i ett visst ämne. Holsanova (2010) menar däremot att det fordras att läsaren har viss grundkunskap för att förstå mer informativ grafik som tabeller, grafer, diagram och kartor. Holsanova (2010) menar dessutom att det verkar finnas individuella skillnader i människors förmåga och tillvägagångssätt att avläsa bilder. Därför bör text och bild stå nära varandra och spegla varandras budskap, vilket avlastar läsaren vid tolkning av bildens information. Bergström (2020) betonar att samspel mellan text och bild är viktigt men menar istället att ett gott samspel skapas när text och bild har ett visst glapp mellan sina enskilda betydelser, var och en för sig. Först då engageras läsaren och blir delaktig i läsningen.
Mottagaren måste komplettera, bli delaktig. /…/. Om hon väljer att låta ordet och bilden samarbeta i samspel istället för att gapa i mun på varandra innebär det ett stort kliv framåt. Låter hon dessutom ett glapp, litet eller stort, uppstå mellan ordet och bilden kan inte mottagaren låta bli att fylla i.
Delaktig igen. (Bergström, 2020, s. 13).
Webben är ett användarstyrt medium där människor med tiden lärt sig strategier för att spara tid när de söker information (Yan & Guo, 2010). Att
9
söka information på en webbplats handlar inte bara om att användaren söker i en sökmotor eller frågar om hjälp via e-post eller chatt, utan det kan även handla om att användaren övergripande läser innehåll (eng. browsing) (Rosenfeld et al., 2015). Denna övergripande läsning går fort och är ytlig (Karlsson & Ledin, 2000). När användare interagerar med en multimodal layout bearbetar läsarna inte all information, utan skannar av innehållet efter ingångspunkter, som de mest framträdande elementen (Holsanova, 2007).
Exempel på sådana ingångspunkter är rubriker och bilder (Karlsson & Ledin, 2000). När läsaren hittat en intressant ingång läser den en del av texten på detta ställe och fortsätter sedan skanna av innehållet efter nästa ingång. Att visualisera information hjälper dessutom användarna att förstå strukturer och hitta information lättare (Hui & WenJun, 2009).
2.1.1 Inspirationsstudie
Den studie som lagt grunden och verkat som inspirationskälla för detta examensarbete är utförd i Tyskland av Lenzner, Schnotz och Müller (2013).
Lenzner, et. al (2013) fokuserade på att undersöka hur olika typer av bilder påverkar inlärning. De typer av bilder som testades var dekorativa bilder, (eng. decorative) och informativa bilder (eng. instructive). I studien definierades de dekorativa bilderna som att de är estetiskt tilltalande och endast har svag eller ingen koppling till det språkliga innehållet. Informativa bilder definierades som att de bidrar med användbar information relaterad till det språkliga innehållet. Studien genomfördes på 30 högstadieelever i tre grupper. Alla deltagare fick i uppgift att läsa en och samma text. Det som skilde mellan grupperna var dock vilka typer av bilder som visades tillsammans med texterna. Den första gruppen fick se dekorativa bilder, den andra gruppen fick se informativa bilder och den tredje gruppen fick se texten tillsammans med båda typer av bilder. De dekorativa bilderna var fotografier som representerade det naturfenomen som beskrevs i texten medan de informativa bilderna istället var diagram och illustrationer som visade viktiga relationer och idéer bland de begrepp som användes i texten.
De olika bildtyperna i studien av Lenzner et al. (2013) hade i förväg utvärderats i en pilotintervju. 12 experter inom vetenskaplig utbildning hade analyserat bilderna med utgångspunkt i samtida forskning inom text- och bildförståelse. Samtliga experter var överens om att de dekorativa bilderna i högre grad var estetiskt tilltalande än de informativa bilderna, och att de informativa bilderna innehöll mer internt buren information än de dekorativa.
Resultatet från studien av Lenzner et al. (2013) visade, efter undersökningar med hjälp av ögonrörelsemätning, graden av elevernas uppmärksamhet som lades på bilderna respektive texten. Det visade sig att de dekorativa bilderna fångade läsarnas intresse initialt, som del i läsarens första översiktliga genomsökning av texten, men att bilderna sedan till största del ignorerades.
De dekorativa bilderna tog alltså relativt lite uppmärksamhet från texten, vilket innebär att bilden inte verkade vara distraherande. De informativa bilderna drog dock till sig betydligt mer intresse av läsaren över tid, inte bara initialt likt de dekorativa, utan också genom hela läsprocessen. De antaganden som Lenzner et al. (2013) drog från detta resultat var att bilder har en visuellt organiserande funktion när läsaren möter texten. Att läsaren väljer att
10
återkomma till de informativa bilderna under läsningen visar på att den typen av bilder verkar spela en mer betydande roll i en kognitiv process.
Lenzner et al. (2013) genomförde senare en andra och en tredje studie på samma ämne, vilka presenterades i samma rapport som den tidigare. Med olika metoder för att mäta bildens värde i utbildande syfte visade forskarna att dekorativa bilder påverkade läsares sinnestillstånd och känslor på ett positivt sätt. I den andra studien visade nämligen Lenzner et al. (2013) att läsare blev på bättre humör och samtidigt lugnare när dekorativa bilder visades efter att studiedeltagarna läst den tillhörande texten. När elever i den tredje studien av Lenzner et al. (2013) fick uppskatta en texts svårighetsgrad uppskattade eleverna att texter med dekorativa bilder verkade ha en lägre svårighetsgrad än texter med informativa bilder. Lenzner et al. (2013) drog slutsatsen från insamlat material att en kombination av dekorativa och informativa bilder var mest gynnande i utbildande syfte. Dekorativa bilder verkade höja elevernas förtroende på sin egen förkunskap och sinnesstämning vilket verkade göra eleverna mer mottagliga för den information informativa bilder presenterade.
2.2 Kategorisering av bilder
För att undersöka hur användare upplever olika typer av bilder har, i detta examensarbete, bilder delats in i två kategorier, informativa och dekorativa, i likhet med studien av Lenzner et al. (2013), dock med stöd i liknande definitioner av Holsanova (2010), Bergström (2020) och Björkvall (2009) och Cairo (2013).
Björkvall (2009) menar att det går att dela in bilder i objektiva och subjektiva, där en objektiv bild handlar om att ge mottagaren en så neutral och omfattande bild av verkligheten som möjligt, medan en subjektiv bild menas innehålla spår av skaparens perspektiv, åsikter och känslor. Bergström (2020) delar in bilder på ett liknande sätt men kallar kategorierna fönster och spegel.
Fönsterbilder är bilder som på ett rakt och tydligt sätt återger verkligheten.
Spegelbilder är mer eller mindre regisserade eller arrangerade. I dessa bilder har skaparen möjlighet att visa sina känslor och på så sätt spegla sina åsikter eller skapa en stämning. Lenzner et al. (2013) använder sig av indelningen dekorativa och informativa där den dekorativa bilden används som stämningshöjande och den informativa bilden används för att förklara viktiga begrepp. Även Holsanova (2010) talar om begreppet dekorativa bilder och menar att detta är bilder som endast har en svag koppling till texten och används för att göra texten luftigare samt för att skapa stämning och framkalla känslor. Holsanova (2010) tar även upp begreppen representation, organisation, interpretation och transformation vilka beskriver olika funktioner bilder kan ha i fråga om att förklara eller komplettera texters innehåll.
Cairo (2013) förklarar huvudfunktionerna inom informationsgrafik med hjälp av förklaringsmodellen visualiseringshjulet, en cirkel uppdelad i en övre och
11
en nedre halva där den övre halvan representerar djup och komplexitet medan den nedre halvan representerar ytlighet och begriplighet. Inom varje halva beskrivs sex egenskaper med var sin motpol i den motsatta halvan. Cairo (2013) menar att de djupa och komplexa egenskaperna som ligger i den övre halvan innebär att läsaren får ut mer komplex information samtidigt som en högre nivå av ansträngning krävs för att ta till sig informationen medan de ytliga och lättbegripliga egenskaperna i den nedre halvan innebär att läsaren får ut enklare information samtidigt som inte lika mycket ansträngning krävs för detta. Den uppdelning som visualiseringshjulet gestaltar, och framför allt de två egenskaperna funktionalitet och dekoration som står i motsats till varandra i hjulet, används som inspiration till kategorisering av bilder i detta examensarbete.
De sätt som Lenzner et al. (2013), Holsanova (2010), Bergström (2020), Björkvall (2009) och Cairo (2013) delar upp bilder på har många likheter med varandra och kan därför med fördel användas som grund för att dela in bilder i olika kategorier. I detta examensarbete kommer bildkategorierna benämnas som dekorativa och informativa. Figur 1 visar var inspiration för vardera kategori hämtats.
Figur 1. Kategorisering av bilder. Följande begrepp beskriver liknande kategorisering av bilder gjorda av olika författare.
2.2.1 Dekorativa bilder
Bilder som används i dekorativt syfte är inte i första hand relaterade till den språkliga informationen. Dessa bilder har som syfte att göra texten luftigare, intressantare och mer lockande för läsaren (Holsanova, 2010). För bankers
Dekorativa
• Subjektiva (Björkvall, 2009)
• Spegel
(Bergström, Samspel text bild, 2020)
• Dekorativa
(Lenzner et al. 2013)
• Dekorativa (Holsanova, 2010)
• Dekoration (Cairo, 2013)
Informativa
• Objektiva (Björkvall, 2009)
• Fönster
(Bergström, Samspel text bild, 2020)
• Informativa
(Lenzner et al. 2013)
• Representation, organisation, interpretation, transformation (Holsanova, 2010)
• Funktionalitet (Cairo, 2013)
12
och försäkringsbolags hemsidor är det exempelvis vanligt förekommande med dekorativa bilder som visar ”unga glada människor som skakar hand”
(Holsanova, 2010, s. 68). Dessa bilder har endast har en svag koppling till innehållet och används för att kommunicera egenskaper, skapa stämning och framkalla känslor.
Figur 2 visar ett rum målat i akvarell. Om syftet är att få en neutral och verklighetstrogen bild av rummet, som exempelvis vid sökandet efter ett hotellrum, är detta inte rätt sätt att göra det på. Dock är inte alltid syftet med en bild att visa hur verkligheten ser ut. Här har kreatören tagit sig frihet att avbilda rummet på ett personligt sätt.
Kännetecken: känslor, skapa stämning
Figur 2. Rum avmålat i akvarell. Exempel på hur ett rum avbildats på ett dekorativt sätt. Om syftet är att visa hur rummet verkligen ser ut är detta inte rätt sätt att göra
det på (används med tillstånd av Dahlberg, 2020).
2.2.2 Informativa bilder
Informativa bilder har i syfte att förklara och förtydliga det som är svårt att förklara med text. Bergström (2020), som talar om fönsterbilder, liknar dessa
13
vid faktatexter som har i syfte att så objektivt som möjligt redovisa en händelse eller ett skeende. Informativa bilder kan även visa föremål i genomskärning eller på en översiktsnivå som exempelvis en karta över utställningsområdet på en mässa (Björkvall, 2009).
Holsanova (2010) räknar upp följande begrepp som beskriver bildfunktioner som relaterar till språket på olika sätt:
• Representation. Denna typ av bild har en direkt relation till det som beskrivs i texten och beskriver det som sägs. Representationella bilder hittas exempelvis på webbsidor för hotellbokning eller för husköp.
Rum och inredning beskrivs i texten men det räcker inte till för att beskriva hur det ser ut. Då behövs dessa bilder för att konkretisera innehållet.
• Organisatorisk. Denna typ av bild ger läsarna en översikt av hur viss information är uppbyggd och hur olika delar hänger ihop. Denna typ av bild kan exempelvis vara i form av ett träddiagram eller flödesschema.
• Interpretativ. Förklarar eller tolkar en svårförståelig textpassage och hjälper läsaren förstå innehållet.
• Transformativ. Denna typ av bild har i syfte att omvandla viktiga delar av texten till bilder som läsaren kan lägga på minnet och sedan plocka fram vid behov. Detta gör informationen lättare att komma ihåg.
I Figur 3 visas samma rum som avbildats i Figur 2. Denna gång är rummet avbildat på ett översiktligt sätt i syfte att ge läsaren en god överblick över rummet.
Kännetecken: fakta, dokumentärt, illustrationer, diagram
Figur 3. Illustration av rum. Exempel på hur ett rum avbildats på ett informativt sätt (används med tillstånd av Dahlberg, 2020).
14
3 Metod och material
I denna sektion presenteras den datainsamlingsmetod som använts i detta examensarbete. Här redogörs även för studiens urval och med vilka material som data insamlas och en diskussion förs kring validitet och reliabilitet.
Den data som tagits fram i studien är kvalitativ, då det i förhållande till en kvantitativ studie, ger djupare förståelse för användarnas upplevelser, tankar och känslor.
3.1 Val av metod
Då målet var att samla in data om människors upplevelser och åsikter kring hur informativa och dekorativa bilder påverkar webbplatsers begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utfördes en kvalitativ datainsamling där deltagarna fick se de olika versionerna av webbplatsen framför sig samtidigt som de svarade på frågor. För att även kunna samla in mer spontana tankar från deltagarna ombads de även berätta vad de tänkte, tyckte eller upplevde vid de delar av intervjun, då de ombads utföra mindre uppgifter.
Den metod som alltså användes var en semistrukturerad intervju med inspiration av tänk-högt-teknik (eng. think-aloud). (Sharp, Rogers, & Preece, 2019). Att genomföra intervjuer innebär som metod att samla in data från människor vars muntligen uttryckta mening används för att svara på forskningens frågor. Metoden har valts då den är lämplig för småskaliga forskningsprojekt där avsikten är att utforska uppfattningar, känslor och erfarenheter. Intervjuer kan också ge svar på komplexa frågor som kräver förståelse för hur ett fenomen fungerar och hur faktorer är sammanlänkade (Denscombe, 2018). Det som skiljer en semistrukturerad intervju från en strukturerad intervju är att det även ges utrymme att förändra, eller lägga till, frågor vid behov (Denscombe, 2018). Detta möjliggör för deltagarna att utveckla sina tankar och svara mer utförligt. Tekniken tänk-högt innebär att deltagarna muntligen säger allt de tänker och vad de försöker göra i ett specifikt sammanhang vilket ger en inblick i hur deltagaren tänker och upplever det studerade.
Huvuddelen av studien bestod av en semistrukturerad intervju men innehöll inslag då deltagaren fick mindre uppgifter och då ombads berätta vad denne tänkte och upplevde.
Inför intervjun hade en lista med frågor förberetts. Frågorna och ett löst formulerat manus över information att förmedla vid intervjutillfällen sammanställdes sedan i en intervjuplan. Intervjuplanen utformades medvetet för att beröra begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Anledningen till att begreppen fick utgöra ryggraden i intervjuplanen var för att få en direkt koppling till examensarbetets frågeställningar. Begreppen har i presenterad bakgrund för examensarbetet identifierats som återkommande och relevanta begrepp för att studera kvalité på informationsarkitektur (se
15
1.1.4 Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är inte strikt teoretiska begrepp, utan förekommer vanligen i det vardagliga språket. Av den anledningen används begreppen i direkta intervjufrågor, dock i samband med definierande formuleringar i samma fråga för att minska risken för språkliga missförstånd.
Frågorna som ställdes i intervjun var utformade neutralt och icke-ledande (se bilaga A), för att undvika att leda deltagarna att ge ett visst svar. Den typ av intervju som genomfördes var personliga intervjuer, där det till skillnad från vid gruppintervjuer, endast är intervjuaren och enskilda deltagare som medverkade samtidigt (Denscombe, 2018). Intervjutypen har främst valts då intervjuaren med fullt fokus har möjlighet att ta in en persons tankar och idéer, och därför kan ändra frågorna baserat på vad enskilda deltagare säger.
3.2 Urval av deltagare
Urvalet av deltagare vid datainsamling i detta examensarbete valdes utifrån vissa kriterier som skulle urskilja relevanta deltagare. Det främsta kriteriet var att deltagarna skulle ha internetvana vilket antas finnas om deltagaren äger en dator med anslutning till internet samt att deltagaren besöker webbsidor regelbundet med ett minimikrav på en gång i veckan. I samband med intervjun ställdes även en fråga om hur hög internetvana personen hade.
För att säkerställa trovärdiga data, med hänsyn till webbplatsens myndighetskaraktär och breda målgrupp, gjordes ett stratifierat urval. Detta innebar att undergrupper skapades i undersökningspopulationen med syfte att säkerställa representation av flera åldersgrupper och lika fördelning mellan män och kvinnor likt proportionen för det geografiska avgränsande området som valts (Denscombe, 2018). Åldersspannen definierades som unga vuxna (18 till 39 år), medelålders (40 till 59 år) och äldre (60 år och uppåt). Samtliga deltagare var bosatta i Västra Götaland, Sverige och hade svenska som modersmål. Ytterligare ett krav var att de medverkande inte skulle ha någon form av specialkunskap av webbutveckling eller design. Kontakt initierades med deltagarna efter rekommendationer från vänner och bekanta till examensarbetets författare. Rekommendationerna sållades sedan efter de för studien fastställda krav om urval. Sju personer tillfrågades varav sex deltog.
Datainsamlingen utfördes med sex studiedeltagare. Kontakt med deltagarna skapades initialt via telefonsamtal för att sedan, vid ett senare tillfälle, låta datainsamlingen ske på distans via videokonferensverktyget Zoom.
3.3 Studiens genomförande
På grund av den rådande situation i Sverige och omvärlden med viruset Covid-19 har kontakten med studiens deltagare skett på distans via videokonferensverktyget Zoom. Detta förfarande var nödvändigt för att efterleva Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla fysiskt
16
avstånd till andra människor (Folkhälsomyndigheten, 2020). Att intervjuer genomfördes via zoom medförde både för- och nackdelar. De nackdelar som registrerades var att den personliga kontakten möjligen riskerar att försvagas och att subtila signaler om åsikter förbises eller misstolkas. Vidare riskerar samtalet med deltagaren ett upplevas som mer formellt vilket kan ge att deltagaren inte vågar yttra alla sina åsikter öppet. Fördelar med videosamtalet via Zoom kan identifieras som möjligheten att spela in deltagarens skärm och tal, samt video på deltagaren på ett enkelt sätt.
Studien skedde i en kontrollerad virtuell miljö, en för studien skapad webbplats. Syftet med webbplatsen var att ge deltagarna en grund varpå informativa och dekorativa bilders påverkan av webbplatsens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kunde diskuteras. En risk med att utföra undersökningar i kontrollerade miljöer är att deltagaren kan uppleva situationen som mer formell. Detta kan i sin tur påverka resultatet, då deltagaren blir mer spänd av det formella sammanhanget (Sharp et al., 2019).
För att undvika detta spenderades cirka fem minuter i början av intervjun på att försöka få deltagaren mer avslappnad. Detta gjordes genom presentation av medverkande parter och en kortfattad presentation av studien, hur lång tid den beräknades ta samt information om deltagarens rättigheter. Utöver den inledande presentationen på cirka fem minuter pågick samtliga intervjuer mellan 15 och 25 minuter, beroende på hur mycket deltagarna resonerade på egen hand. Fem minuter spenderades också efter intervjun på att runda av samtalet och tacka deltagarna för deras medverkan.
Studien inleddes med att deltagaren fick ta del av innehållet på de två versionerna av webbplatsen. Först fick deltagaren under några minuter, beroende på hur mycket tid personen själv ansåg sig behöva, bekanta sig med version A och sedan på samma sätt bekanta sig med version B. Vid detta moment ombads deltagaren samtidigt berätta om dennes intryck och tankar.
Sedan ställdes frågor, vilka var menade att ge svar på de forskningsfrågor som examensarbetet ställer. Under intervjuns gång uppmanades deltagarna även att ge exempel på sina upplevelser genom att, med hjälp av webbplatsen som grund, utveckla sina tankar. Vid behov, exempelvis om deltagaren hade svårt att svara på en fråga, gavs instruktioner om att gå in på olika sidor på webbplatsen för att sedan berätta om sin upplevelse av de olika versionerna.
Samtliga deltagare ombads studera webbplatsens versioner, A och B, i samma ordning för att säkerställa att åsikter blev mer jämförbara då samtliga deltagare fått basera sina intryck på samma grunder. Intresse fanns för att undersöka deltagares upplevelser vid omvänt förfarande, först ombedjas att studera B och sedan A, men till följd av examensarbetets relativa begränsade omfattning avgränsades arbetets från detta.
3.3.1 Inspelning av intervjuer
Samtliga intervjuer spelades in med ljud och bild. Då en studie utförs av fler än en person, likt denna, finns en risk att data uppfattas och tolkas olika (Denscombe, 2018). Inspelning av intervjun gör det möjligt att gå tillbaka till intervjun i efterhand och analysera vad som faktiskt sades.
17
Då intervjuerna spelades in fanns inget behov av att anteckna under tiden och därför kunde vi båda medverka i samtalen som pågick. Att vi båda aktivt medverkade möjliggjorde också att vi båda letade ingångar till att ställa ytterligare frågor för att få djupare förståelse för deltagarnas svar.
3.4 Material
Inför studien producerades texter och bilder. Även en sökning efter bilder från bildbanken Pixabay genomfördes. Dessa bilder var gratis och upphovsrätten tillät fri användning vid bruk av bilderna i sammanhang likt denna studie.
Sedan skapades, med hjälp av CMS-verktyget Wordpress, en webbplats vari texten och bilderna placerades och strukturerades för att efterlikna en webbplats med myndighetskaraktär.
3.4.1 Webbplatsen
Datainsamlingen i detta examensarbete skedde med hjälp av en egenproducerad webbplats som utformats i två versioner, version A och version B, se Figur 4 och Figur 5 för respektive startsida. Version A innehöll text i kombination med dekorativa bilder, och version B innehöll text i kombination med informativa bilder. Den text som användes var densamma på båda versioner av webbplatsen. Det enda som skiljde de två versionerna åt var valet av bilder. Detta var för att säkerställa att inget annat än valet av bilder påverkade deltagarnas upplevelser och intervjusvar.
I utformningen av webbplatsen hämtades inspiration från https://polisen.se, https://www.folkhalsomyndigheten.se/ och https://transportstyrelsen.se för att efterlikna en myndighetswebbplats. Valet att efterlikna en webbplats av sådan karaktär var för att ge ett neutralt intryck där vem som helst inom allmänheten ska kunna ta del av informationen. Inspiration som hämtades var utseendeaspekter som färg och struktur av innehåll. Vi tog även inspiration vid skapande av text, samt undersökte och inspirerades av bilder som används på myndighetswebbplatser. Varje version av webbplatsen bestod av startsida och fyra undersidor. Antal bilder som användes i varje version var sju stycken. Hela redovisningar av webbplatsens version A och B återfinns som bilaga C.
18
Figur 4. Startsida, version A. Version A innehöll dekorativa bilder.
Figur 5. Startsida, version B. Denna version innehöll informativa bilder.
19
3.5 Hårdvarukrav vid intervju
Ett fastställt krav var att deltagarna skulle se webbplatsen via en dator.
Beroende på skärmstorlek ändrar webbplatsen utseende responsivt, vilket innebär att layout och flera designaspekter ändras vid användning av en mindre skärm. En förändrad layout innebär att resultaten kan påverkas beroende på vilken enhet deltagaren besöker webbplatsen med. Visning via liten skärm, som på en mobiltelefon, innebär signifikant skillnad i utseende.
Att alla medverkande i studien använder enheter som visar webbplatsen på ett liknande sätt säkerställer att detta inte blir en faktor som stör personens upplevelse och därmed även resultatet. Vilken typ av dator eller webbläsare deltagarna skulle använda vid interaktion med webbplatsen fanns det däremot inget fastställt krav om.
3.6 Forskningsetiska ställningstaganden
I de fall människor deltar i forskningsprojekt behöver forskningsetiska överväganden göras innan studien genomförs. Syftet med de etiska övervägandena är att se till att studien inte leder till någon skada (Denscombe, 2018).
3.6.1 Hantering av material
För att undvika att någon, privatperson eller företag, känner sig utpekad eller kränkt bestämdes att endast egenproducerat material samt material där upphovsmannen tillåtit bruk med fulla rättigheter skulle användas. Risken med att plocka färdigt multimodalt material från tredje part, även om tillstånd inhämtats, är att upphovsman upplever sig felaktigt behandlad om dennes verk skulle framställs på ett oönskat sätt i detta examensarbete. Det skulle även innebära en risk att tillstånd dras tillbaka och att studien inte kan redovisa svar som rör detta material vilket i sin tur hade lett till att resultatet skulle kunna uppfattas som vinklat.
3.6.2 Inspelning av intervjuer
Samtliga intervjuer spelades in med samtycke av deltagarna. Detta gjordes för att slippa lägga ner tid på att föra anteckningar vilket i sin tur skulle innebära en svårighet att koncentrera sig på vad som sägs under intervjun.
Materialet har hanterats enligt Högskolan i Borås riktlinjer för GDPR (Högskolan i Borås, 2019).
Alla deltagare delgavs information om att intervjun skulle spelas in, att deras svar skulle redovisas anonymt och att de när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan i undersökningen.
3.6.3 Samtyckesblankett
Samtliga deltagare fick innan studien ta del av Högskolan i Borås samtyckesblankett (se bilaga B) och godkänna denna. Detta var för att de
20
skulle få information om sina rättigheter och hur materialet kommer att hanteras.
3.7 Validitet och reliabilitet
För att ge detta examensarbete och dess resultat trovärdighet förs nedan en redogörelse för olika aspekter av metodval utifrån validitet och reliabilitet.
3.7.1 Webbplats
För detta examensarbete skapades en webbplats speciellt anpassad för att möjliggöra en jämförelse mellan hur informativa och dekorativa bilder påverkar upplevelsen av webbplatsers begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den för studien skapade webbplatsen ämnar utgöra en miljö där vissa kritiska parametrar kan kontrolleras i större utsträckning än vid användning av offentliga webbplatser. Webbplatsen utformas specifikt med bildval som enda skillnad mellan de olika versionerna A och B. Fördelen med att webbplatsen skapats för studien ligger i denna ökade möjlighet till kontrollerad miljö där faktorer kan läggas till och tas bort så att enbart det som är avsett att jämföras jämförs. Denna utökade kontroll möjliggör i större utsträckning, än vid användande av offentliga webbplatser, att rätt företeelse jämförs och att studien får förhöjd validitet och reliabilitet. Aspekter som kan kontrolleras är att endast bilderna skiljer de olika versionerna av webbplatsen åt samt att inga annonser eller stötande fakta presenteras.
Att en webbplats skapas för denna studie ger dessutom att ingen av deltagarna har sett webbplatsen sedan innan och har därför inga förväntningar på webbplatsen. Att en nyskapad webbplats används vid studien ger att deltagarana har liknande utgångspunkt vilket ger att resultat från intervjuer går att jämföra i större utsträckning. Negativa aspekter att beakta vid analysering av resultat är dock att de kan skilja från resultat som skulle erhållas vid användning av offentliga webbplatser. Dessa skillnader kan ligga i att en verklig myndighetswebbsida kan ha kvalitetssäkrats av yrkesverksamma webbredaktörer eller bearbetats under en längre tid än den för studien skapade webbplatsen. En annan negativ aspekt att beakta är den skapade webbplatsens autenticitet är lägre än en verklig webbplats och kan därför påverka deltagares intresse och upplevelser. Studier på en existerande verklig webbplats kan dock ge att det är rubrikerna som påverkar resultatet, snarare än bilderna. En existerande webbplats kan också innebära en risk för att endast en del av deltagarna använt webbplatsen tidigare, medan andra inte har gjort det.
3.7.2 Bilder
I studien av Lenzner et al. (2013) granskades bilder och text i en förstudie av en jury. På detta sätt kontrollerades huruvida de dekorativa bilderna var mer tilltalande och innehöll mindre relevant information i förhållande till de informativa bilderna. I denna studie har inte bilderna granskats externt vilket riskerar att ge studien en lägre trovärdighet. För att undvika oklarheter vid bildbenämning och kategorisering har kapitel 2.4 Kategorisering av bilder författats. I kapitlet redogörs för hur bilder kan uppfattas som mer eller mindre dekorativa kontra informativa på en skala. Med skalan i åtanke och med syfte
21
att genomföra en jämförelse mellan dekorativa och informativa bilder nyttjas endast bilder vars kategori är lätt att urskilja. Bilder som är uppenbart svårplacerade utifrån redovisad kategorisering undviks i detta examensarbete.
3.7.3 Urval
En webbplats med myndighetskaraktär valdes som kontext för studien för att få en neutral och nedtonad karaktär som inte sticker ut på ett särpräglat sätt och tar uppmärksamhet från faktorer som är tänkta att studeras, varken kommersiella inslag eller annonser. Urvalet gjordes sedan i enhetlighet med den målgrupp en myndighetswebbplats redan har, vilket för detta examensarbete innebär hela den vuxna populationen i Sverige. Urvalet genomfördes stratifierat för att ge en bred representation av befolkningen, där vi har ett brett åldersspann och jämn könsfördelning.
3.7.4 Pilotintervjuer
Med syfte att stärka studiens validitet samt webbplatsens och intervjuplanens reliabilitet genomfördes två pilotintervjuer innan den verkliga datainsamlingen påbörjades. Denscombe (2018) beskriver att pilotintervjuer kan undersöka metoden och dess validitet, om instrumentet mäter det som avses mätas. Pilotintervjuerna utfördes med två deltagare som inte skulle delta i den verkliga studien. Deltagarna i pilotintervjuerna var utvalda i likhet med studiens urval, dock ej stratifierat urval.
Pilotintervjuerna utfördes på samma sätt som de verkliga intervjuerna i examensarbetets studie planerades att genomföras. Med pilotintervjuerna som grund gjordes vissa ändringar innan den verkliga studien ägde rum, i syfte att utveckla metoden för att få mer utförliga svar. Bland annat kompletterades intervjufrågorna med vissa frågor, då de ursprungliga frågorna inte gav fullständigt svar på samtliga frågeställningar. En fråga som lades till var om det fanns fördelar med motsatt version som deltagaren föredrog, förutsatt att deltagaren själv inte hade sagt fördelar med den andra versionen. Vissa frågor behövde också förtydligas eller utvecklas. I de fall där svaren inte var tillräckligt utförliga, eller deltagaren inte kunde motivera ett relevant svar, bad vi deltagaren att gå in under en specifik sida av webbplatsen och där jämföra version A och B. Med hjälp av pilotintervjuerna upptäcktes även att en dekorativ bild av misstag placerats på den informativa versionen av webbplatsen, vilket genast åtgärdades.
3.8 Bearbetning och analys av data
Examensarbetets datainsamling har fokuserat på att ta fram kvalitativa data om människors upplevelser av hur dekorativa och informativa bilder påverkar webbplatsers begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Efter utförd datainsamling har ursprungliga data, som ljudfiler, transkriberats för att underlätta detaljerad sökning och jämförelser mellan data (Denscombe, 2018). Transkribering är en tidskrävande metod men innebär samtidigt att intervjuaren möjliggörs en stark närkontakt med insamlade data. För att spara tid vid bearbetning av data har delar vid behov transkriberas selektivt, och
22
valts utifrån den mån delarna är relevanta för undersökningen. Detta menar Denscombe (2018) är möjligt om innehållet från en intervju används för den faktiska information som den innehåller. I dessa fall går det att transkribera de delar som behövs för att belysa särskilda poänger. I de fall där underförstådda innebörder från intervjun är viktiga för resultatet har istället större delar transkriberats. Transkriberingen visar även vem det är som säger vad i samtalet, för att förtydliga och förenkla analysen. En nackdel med att transkribera ljudinspelningar är att materialets autenticitet delvis går förlorat.
Orsaker till detta kan exempelvis vara att personen som pratar inte talar i fullständiga meningar och att betoning och intonation är svårt att beskriva i text (Denscombe, 2018). För att i så stor mån som möjligt undvika detta har i anslutning till transkriberingen även informella kommentarer som tysta pauser eller andra iakttagelser av atmosfären antecknats.
3.8.1 Analys genom kategorisering av bilder
För att undersöka hur bilder påverkar en användares upplevelse av en webbplats skapas två identiskt strukturerade webbplatser, med enda skillnad i bilders utförande som informativa eller dekorativa. Kategoriseringen av bilder som används på webbplatsens versioner grundar sig i tidigare forskning som redovisas under 2.2 Kategorisering av bilder. Från sektionen 2.2 kan det utläsas att bilder kan tolkas olika av olika personer och värderas efter en flytande skala snarare än olika fack. De bilder som väljs ut för att redovisas på webbplatsens har som syfte att ge webbplatsens olika versioner olika karaktär. För att underlätta tolkningen av bilder och låta deltagare i detta examensarbetes studie enkelt kunna urskilja bilderna på respektive version av webbplatsen som informativa eller dekorativa väljs bilder medvetet med tydlig kategorisering. När studiens deltagare tolkar de bilder som använts på webbplatsen likartat möjliggörs en jämförelse mellan deltagarnas upplevelser av webbplatserna som helhet.
3.8.2 Innehållsanalys
För att tolka och analysera den data som examensarbetets metod insamlat har en innehållsanalys utförts på transkriberat material. Detta tillvägagångsätt beskriver Hsieh och Shannon (2005) som en brett vedertagen analysmetod av kvalitativa data. Hur innehållsanalysen genomförts kan dock delas upp i tre tillvägagångssätt: konventionell, riktad eller summativ. Skillnaden mellan de olika tillvägagångssätten är hur data kodas och med vilka koder. Skillnad ligger också i hur mycket tidigare forskning som finns i det valda ämnet.
För detta examensarbete bedömdes en blandning av den konventionella och den riktade analysmetoden lämplig. Den riktade analysmetoden var lämplig då tidigare forskning gick isär, medan den konventionella analysmetoden lät kategorier eller nyckelord komma naturligt från insamlade data och lät nya insikter framträda (Hsieh & Shannon, 2005). För den riktade analysmetoden beslutades semistrukturerade intervjuer användas vid datainsamling, med vissa riktade frågor om förbestämda kategorier. En lös struktur på en intervjuplan passar även som datainsamling inför en konventionell innehållsanalys då åsikter och känslor hos deltagare kan identifieras (Hsieh
& Shannon, 2005).
23
Efter en genomförd datainsamling påbörjas kodning av transkriberat material.
I detta examensarbete lyfts först nyckelord och reaktioner hos de olika deltagarna fram i en översikt för att sedan sättas i relation till förbestämda kategorier (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Som ett steg i denna kodning och kategorisering placeras fynd som inte passar de förutbestämda kategoriseringarna under nya kategorier (Hsieh & Shannon, 2005). Som del i en riktad innehållsanalys sätts forskningsfynd i relation till tidigare forskning för att stödja eller visa på skillnader. Denna jämförelse presenteras sedan i en diskussion om forskningsfynd.
