RAPPORT 1(23)
Datum
2020-06-30
Kvalitetsrapport
2019/2020
Lorensberga 7-9
Ludvika kommun
Innehållsförteckning
1 Inledning och mål ... 3
2 Kvalitetsarbete ... 4
3 Skolområdet Lorensberga 7-9 ... 7
4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8
5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 10
6 Terminsutvärdering ... 11
7 Lektionsobservationer ... 12
8 Resultatuppföljning ... 13
8.1 Kunskaper... 13
8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 13
8.1.2 Genomsnittligt meritvärde ... 14
8.1.3 Gymnasiebehörighet ... 14
8.1.4 Nationella prov och kartläggningar ... 15
8.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 15
8.2 Enkäter ... 16
8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 20
8.3 Övergång och samverkan ... 20
8.4 Skolan och omvärlden... 21
8.5 Betyg och bedömning ... 21
8.6 Rektors ansvar ... 22
8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 23
9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret
2020/2021 ... 24
1 Inledning och mål Nationella styrdokument
Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdo- kumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.
Kommunövergripande mål
Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).
Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kom- mun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:
- En av landets bästa skolkommuner.
- En bra kommun att växa upp i.
- En tillväxtkommun.
- En bra kommun att leva i.
- En miljövänlig kommun.
Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.
Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 en- ligt följande:
Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.
2 Kvalitetsarbete
Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen
Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.
Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdra- get så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.
De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedöm- ning samt analys.
Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven
All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande till- sammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se do- kumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om forma- tiv bedömning.
Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar
En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,
“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån upp- draget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.
Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskuss- ioner kring:
o uppföljning och analys av resultat
o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd
Terminsutvärderingar
Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.
Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med re- sultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunöver- gripande.
Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande
Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på veten- skaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och hål- ler en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kom- mer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksam- heten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systema- tiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.
Värdegrundsarbete
Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.
Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.
Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.
Social – utbildningsförvaltningens organisation
Verksamhet skolas organisation
3 Skolområdet Lorensberga 7-9
Lorensbergaskolan är en F-9 skola med ca 800 elever. Under läsåret 2019/2020 har elevantalet på 7-9 stadigt ökat och vid vårterminens slut var vi 399 elever. Skolan är delvis renoverad sedan tidigare och under detta läsår har vi bl.a. satsat på vår gemensamma arbetsmiljö. Vi har bytt ut gamla möbler i våra rastutrymmen för att satsa på nya möbler i ljuddämpande material. Arbetet med vår arbetsmiljö kom- mer att fortsätta och förbättringar kommer att ske stegvis.
Vi fortsätter ha en tillströmning av elever till oss vilket vi ser som positivt. Detta gör att vi hela tiden behöver utveckla vår arbetsmiljö. Då vi ser att elever i allt större utsträckning även på högstadiet väljer att gå ut då det är rast behöver vi ar- beta vidare med utemiljön. Vi gör just nu en gemensam översyn F-9 där vi tittar på hur vi på bästa sätt nyttjar våra gemensamma lokaler och rastytor för att skapa en bra arbetsmiljö för alla.
Vi lyckades bra med tillsättandet av nya legitimerade lärare inför läsåret. Bl.a. kan vi med glädje välkomna ytterligare en slöjdlärare samt en NO-lärare till hösttermi- nens start. Vi har idag tre speciallärare samt en specialpedagog på skolan. Som det ser ut just nu har vi en lärartäthet på en lärare på tio elever. Under läsåret har vi haft 139 elever i åk 7, 143 elever i åk 8 och 117 elever i åk 9. Trenden är att elevan- talet ökar också i framtiden.
Då det gäller våra nyanlända elever har tillströmningen minskat ytterligare under detta läsår. Vi har kunnat erbjuda en bra organisation för våra SVA-elever. Vi har haft möjlighet att ha legitimerad personal med goda kunskaper och erfarenheter.
Vi har även tillgång till modersmålslärare/studiehandledare.
Lorensbergaskolan har tillgång till en kurator på heltid och en skolsköterska som vi delar med övriga stadier. Dessa ingår även i vårt EHT-team. I detta team ingår, spe- ciallärare, specialpedagog, rektorer, studiecoacher samt vår ungdomskonsulent.
EHT teamet arbetar framförallt med elevernas helhet, mående, skola i nära samar- bete med andra instanser som förvaltningens resursgrupp, IFO, samtalsmottag- ningen, BUP/HAB, inhyrd skolpsykolog och i vissa fall SPSM. EHT-teamets uppgift är att fungera som en rådgivande forum för skolans personal. Jag vill lite extra lyfta fram det positiva arbete våra tre studiecoacher tillför i vår verksamhet. En i varje arbetslag som stöttar och vägleder både våra elever men som också finns som ett stöd till våra lärare. Vi arbetar utifrån vår övergripande EHT plan där man kan ta del av kommunens arbete runt denna verksamhet.
Vi har en givande skolmötesstruktur på skolan. Varje vecka träffas ledningsgrup- pen och arbetslagen. På dessa möten diskuteras och planeras elevernas vardag på ett kreativt sätt. Varje månad sker dessutom samverkansmöten, arbetsplatsträffar samt ämnesövergripande pedagogiska träffar. Ett annat mötesforum där elever
och personal möts är elevrådet. Vår ungdomskonsulent ansvarar för mötesruti- nerna. Under dessa möten är pedagoger eller rektor/biträdande rektor med så ofta det är möjligt.
Skolan har väl uppbyggda rutiner för att förebygga arbetsskador och tillbud bland elever och personal. Skolan har skyddsombud samt elevskyddsombud som tillsam- mans med rektor kontinuerligt arbetar med dessa frågor. En viktig faktor i sam- manhanget är att vår vaktmästare hela tiden ser till att vår skola har en bra arbets- miljö.
Under läsåret har förvaltningens gemensamma utvecklingsarbete, Kunskapsresan fortsatt. Detta utvecklingsarbete hjälper oss att utveckla vårt systematiska kvali- tetsarbete och tydliggör rutiner för hur vi tillsammans i Ludvika kommun arbetar för en bättre skola. Detta gör vi genom ett mer forskningsbaserat arbetssätt.
4 Viktiga händelser 2019/2020
Vi ser även detta läsår ett mycket positivt resultat då det gäller våra meritpoäng.
Åk 9 ökade från 195 till 212 meritpoäng. Vi upplever att detta är ett bevis på allt gott arbete vi gjort under läsåret. Kreativa satsningar som digitaliseringen, läxläs- ning, lovskolor samt vår satsning pulshöjande aktiviteter och morgonpuls. Viktigt också att nämna är den utveckling som sker då eleverna är mer delaktiga i sin lär- process t.ex. via Unikum.
Vi arbetar ständigt med att öka antalet behöriga lärare på vår skola och ser också en positiv utveckling då det gäller det. Vi har en trygg och stabil personalgrupp.
Viktigt att lyfta fram igen är vår satsning på att öka känslan av trygghet och studi- ero. Vi har en aktiv elevhälsa som jobbar främjande och förebyggande. Att ha tre studiecoacher samt att en kurator på heltid har betytt mycket för den sociala tryggheten men också ökade meritpoäng.
Precis som i resten av världen har vi denna vår naturligtvis påverkats av de konse- kvenser Covid-19 medfört. Under perioder har vi haft många i personalgruppen hemma med symtom. Till en början var även många elever hemma. Jag upplever
ändå att vi genom hela denna pandemiperiod garanterat god undervisning och ele- verna har haft möjligheter att nå målen på många olika sätt. Personalen har arbe- tat fram kreativa lösningar för att skapa förutsättningar för varje elev att utvecklas.
Vi har jobbat både digitalt men också med hjälp av andra lösningar som fysiska material och möten i mindre sammanhang och alltid planerat utifrån folkhälso- myndighetens krav och rekommendationer.
5 Förbättringsåtgärder från föregående verksam- hetsplan
Grundskolan läsåret 2019/2020
Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –
Pos./Neg.
EHT-teamet Ett viktigt arbete för att skapa trygghet och
studiero. Vad vi kan se är att vår utökning av elevhälsan med Studiecoacher och en kura- tor på heltid ger positiva effekter både på våra elevers mående och skolresultat. Ett ar- bete som vi behöver fortsätta med.
Högre måluppfyllelse Analysera faktorer som på olika sätt påver- kar måluppfyllelsen. T.ex. Undervisning och lärmiljö, lärarens betydelse, skolans organi- sation, elevhälsans betydelse samt yttre fak- torer.
Vi kan se att våra resultat ökar men på flera områden behöver vi utvecklas ytterligare.
Arbeta med Ludvika kommuns vetenskapliga grund
Litteratur, De fem stora. Ett kollegialt lä- rande som vi under hela läsåret arbetat med i arbetslagen samt i våra ämnesgrupper.
Medvetet ledaskap i klassrummet, kollegialt lärande samt formativ bedömning.
Programmering Våra ämneslärare har under läsåret som gått
deltagit i flera fortbildningsforum för att ut- veckla detta nya ämnesområde.
Toleransgruppen Vår första grupp har genomgått hela tole- ransutbildningen med gott resultat. Våra to- leranspedagoger Isabelle Yngström och Ma- rie Gustén har planerat, genomfört och ut- värderat hela arbetet tillsammans med ele- verna samt skolledning. Vi är mycket positiva över detta och ser fram emot ännu en gruppstart redan i höst.
Pulshöjande aktiviteter Då idrott och hälsa är något som är viktigt både för måendet men också ger positiv ef- fekt i samtliga skolämnen.
Det har varit välbesökt och uppskattat och vi kan se en mycket positiv utveckling för de elever som deltar både i måendet och då det gällerskolresultat. Även detta är ett projekt vi kommer att fortsätta med.
6 Terminsutvärdering
Terminsutvärdering är en viktig rutin i vår verksamhet. Då vi nu gjort detta i flera år känner vi att arbetet med detta fungerar bra. På APT har vi tillsammans gått ige- nom frågorna, sedan har personalen getts tid för att i lugn och ro kunna analysera och utvärdera sitt arbete. Detta arbete är viktigt och ska leda till en framåtsyftande utveckling som gynnar våra elevers lärande.
Det vi kan se i personalens utvärderingar är att eleverna har svårast med att ta till sig större mängder fakta då det presenteras i text. Att sedan analysera och redo- göra för detta på ett beskrivande sätt är också något våra elever behöver träna på i våra olika ämnen. Analysera, värdera samt dra slutsatser de sedan kan använda sig utav då de producerar egna texter eller muntliga presentationer är något vi måste jobba mer med. I detta hör också vikten av att eleverna behöver utveckla sitt ord- förråd samt utveckla ämnesspecifika begrepp.
Att väcka elevers engagemang och göra dem delaktiga i sitt skolarbete är viktigt. Vi behöver tidigt uppmuntra dem att vara en del av sin utveckling och väcka deras lust att planera sin framtid. I sina planeringar försöker lärarna att på olika sätt ge eleverna möjlighet till detta. Lärarna visar på stor flexibilitet i sitt arbetssätt då de ofta förändrar och gör anpassningar i sina planeringar beroende på hur situationen ser ut för eleverna. Flertalet lärare är även benägna att göra stora anpassningar ef- ter elevernas individuella behov och nulägessituation, både i undervisning och be- dömning. Elever ges möjlighet att välja redovisningsmetoder att visa kunskaper, bl.a. genom uppsatser, muntlig redovisningar eller skriftliga prov/inlämningsupp- gifter. Flertalet lärare är även positiva till nivåanpassade uppgifter för att främja måluppfyllelse. Lärarna har under terminen arbetat mycket med att motivera ele- verna till att nå högre i samtliga ämnen och de visar stor tilltro sina elevers för- måga.
Det lyfts även fram som mycket positivt att man som lärare på olika sätt jobbar för att våra elever ska lära sig att ta ansvar och se vinsten av att få jobbet gjort.
Vi behöver alltid utvecklas i vår strävan efter bättre och bättre undervisning. Ter- minsutvärderingen är ett sätt att belysa sitt eget arbete och reflektera över vad som varit bra och vad som kan bli bättre. Att jag som rektor också kommer ut och gör lektionsobservationer är ett viktigt led i detta arbete och ska framförallt vara en möjlighet där läraren får feedback och en chans att bolla sina idéer.
Vi behöver även fortsätta arbeta med att stärka våra elevers studieteknik samt göra dem ännu mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. Det är också viktigt att hela tiden hålla detta arbete levande. Vi behöver oftare stanna upp och reflektera över vårt arbete och utveckla det som visar sig behöver utvecklas.
7 Lektionsobservationer
Detta är en av Kunskapsresans spännande delar. Vi arbetar både centralt och på våra enheter med att skapa förutsättningar för bättre och bättre undervisning.
Lektionsobservationer och kollegialt lärande som skolledning och lärare har ge- nomfört har under det gångna läsåret haft fortsatt fokus på strukturen för lekt- ionsstart och lektionslut men också arbetat med ledarskapet i klassrummet, utifrån vår övergripande plan för bättre och bättre undervisning – Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här. Detta arbete handlar om att jag som rektor ska kunna vara ett positivt bollplank för läraren. Att genomföra dessa lektionsbesök har gett mig en bra bild av hur det fungerar på vår skola. Lärarna på Lorensberga 7-9 har en god struktur då det gäller att starta lektionen. Det finns tydliga rutiner som eleverna lär sig att känna igen. Det är ofta lika trots att eleverna byter ämne. Det viktiga blir att hålla fast vid de rutiner som fungerar och också hålla ut. Att det är läraren som be- stämmer platserna i klassrummet, att eleverna tydligt får instruktioner om vad som krävs av dem och att det ska finnas en tydlighet också i de praktiska instrukt- ionerna för lektionen, ex. hur lång lektionen är, att mobilen lämnas in, att endast skolarbete sker på elevdatorerna o.s.v.
Vi behöver i vissa fall jobba på avslutet. Att också då knyta ihop dagens lektion på ett tydligare sätt och t.ex. landa tillsammans i vad vi lärt oss idag. Att alla avslutar samtidigt och att man vet att lektionen faktiskt är slut. Arbetet med lektionsobser- vationer kommer att vara ett återkommande inslag i rektors arbete och kommer att ske även kommande läsår. Kommande läsår kommer fokus att vara ännu mer på ledarskapet i klassrummet.
8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper
8.1.1 Måluppfyllelse per ämne
Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2006 (just avslutat åk 7)
Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.
Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2005 (just avslutat åk 8)
Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.
Ämne
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 7
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 7
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 8
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 8
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 9
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 9
Rikssnitt åk 9 utfall Andel (%)
med A-E VT 2019
Förändring senaste terminen (procent- enheter)
Differens jämfört med rikssnitt åk 9 (procent- enheter)
Bild 95,5% 92,6% 95,9% -2,8% -3,3%
Biologi 92,6% 88,5% 92,2% -4,1% -3,7%
Engelska 83,7% 87,8% 91,5% 4,1% -3,7%
Fysik 89,6% 84,1% 91,4% -5,5% -7,3%
Geografi 97,7% 92,8% 92,6% -4,9% 0,2%
Hem- och konsumenkunskap 98,0% 96,4% 94,9% -1,6% 1,5%
Historia 92,4% 75,9% 92,3% -16,5% -16,4%
Idrott och hälsa 84,4% 83,5% 92,0% -1,0% -8,5%
Kemi 92,6% 83,3% 91,2% -9,3% -7,9%
Matematik 89,6% 89,9% 88,2% 0,3% 1,7%
Moderna språk 79,5% 79,1% 95,9% -0,4% -16,8%
Modersmål 93,1% 96,7% 95,7% 3,6% 1,0%
Musik 97,7% 86,1% 95,1% -11,6% -9,0%
Religionskunskap 94,7% 75,9% 92,8% -18,7% -16,9%
Samhällskunskap 77,8% 83,7% 93,1% 5,9% -9,4%
Slöjd 97,7% 95,5% 96,3% -2,2% -0,8%
Svenska 85,0% 91,5% 95,7% 6,6% -4,2%
Svenska som andraspråk 75,3% 66,7% 63,6% -8,7% 3,1%
Teknik 95,4% 75,4% 93,8% -20,1% -18,4%
Årskull 2006 (åk 7)
Ämne
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 7
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 7
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 8
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 8
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 9
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 9
Rikssnitt åk 9 utfall Andel (%)
med A-E VT 2019
Förändring senaste terminen (procent- enheter)
Differens jämfört med rikssnitt åk 9 (procent- enheter)
Bild 97,8% 97,2% 96,4% 97,8% 95,9% 1,4% 1,9%
Biologi 74,6% 74,6% 70,0% 80,9% 92,2% 10,9% -11,3%
Engelska 83,7% 83,1% 85,8% 85,3% 91,5% -0,5% -6,2%
Fysik 77,3% 73,9% 74,3% 77,5% 91,4% 3,2% -13,9%
Geografi 90,6% 89,4% 92,1% 88,7% 92,6% -3,5% -3,9%
Hem- och konsumenkunskap 99,3% 94,4% 95,7% 95,8% 94,9% 0,2% 0,9%
Historia 77,1% 93,0% 90,7% 87,9% 92,3% -2,8% -4,4%
Idrott och hälsa 89,3% 87,3% 88,6% 87,3% 92,0% -1,2% -4,7%
Kemi 78,0% 84,5% 81,4% 83,1% 91,2% 1,7% -8,1%
Matematik 83,0% 80,3% 79,4% 81,1% 88,2% 1,7% -7,1%
Moderna språk 83,2% 84,8% 82,7% 89,0% 95,9% 6,3% -6,9%
Modersmål 80,8% 85,2% 90,9% 81,8% 95,7% -9,1% -13,9%
Musik 85,8% 80,9% 76,1% 78,0% 95,1% 1,9% -17,1%
Religionskunskap 82,9% 86,6% 87,1% 87,2% 92,8% 0,1% -5,6%
Samhällskunskap 87,1% 85,9% 85,7% 85,1% 93,1% -0,6% -8,0%
Slöjd 92,9% 92,9% 92,1% 92,1% 96,3% 0,0% -4,2%
Svenska 83,8% 83,2% 79,4% 90,5% 95,7% 11,1% -5,2%
Svenska som andraspråk 52,9% 65,0% 63,5% 52,9% 63,6% -10,5% -10,7%
Teknik 90,1% 82,4% 83,3% 75,9% 93,8% -7,4% -17,9%
Årskull 2005 (åk 8)
Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2004 (just avslutat åk 9)
Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.
8.1.2 Genomsnittligt meritvärde
Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.)
Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.
8.1.3 Gymnasiebehörighet
Gymnasiebehörighet
Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.
Ämne
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 7
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 7
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 8
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 8
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E HT åk 9
Årskullens utfall Andel (%)
med A-E VT åk 9
Rikssnitt åk 9 utfall Andel (%)
med A-E VT 2019
Förändring senaste terminen (procent- enheter)
Differens jämfört med rikssnitt åk 9 (procent- enheter)
Bild 98,7% 100,0% 98,3% 99,2% 100,0% 100,0% 95,9% 0,0% 4,1%
Biologi 81,1% 89,2% 75,9% 86,2% 87,7% 93,0% 92,2% 5,3% 0,8%
Engelska 81,1% 80,5% 87,3% 90,8% 86,3% 99,1% 91,5% 12,8% 7,6%
Fysik 81,8% 80,7% 81,7% 75,7% 73,3% 79,8% 91,4% 6,5% -11,6%
Geografi 82,6% 98,3% 96,6% 97,4% 96,6% 99,1% 92,6% 2,5% 6,5%
Hem- och konsumenkunskap 90,1% 90,7% 95,7% 96,6% 99,1% 100,0% 94,9% 0,9% 5,1%
Historia 91,4% 89,1% 90,4% 97,4% 93,2% 99,1% 92,3% 6,0% 6,8%
Idrott och hälsa 88,3% 87,7% 83,9% 83,9% 83,8% 88,6% 92,0% 4,8% -3,4%
Kemi 92,4% 84,0% 80,9% 78,3% 78,1% 79,8% 91,2% 1,8% -11,4%
Matematik 86,9% 87,8% 72,9% 70,6% 76,1% 94,8% 88,2% 18,8% 6,6%
Moderna språk 88,9% 82,6% 78,1% 92,0% 76,9% 92,8% 95,9% 15,8% -3,1%
Modersmål 100,0% 77,8% 66,7% 83,3% 100,0% 100,0% 95,7% 0,0% 4,3%
Musik 93,0% 84,0% 86,8% 87,2% 82,6% 90,4% 95,1% 7,8% -4,7%
Religionskunskap 89,2% 98,3% 98,3% 93,9% 94,8% 96,5% 92,8% 1,7% 3,7%
Samhällskunskap 86,9% 94,2% 89,7% 91,4% 94,0% 96,6% 93,1% 2,5% 3,5%
Slöjd 99,4% 95,8% 96,5% 83,8% 84,3% 97,4% 96,3% 13,0% 1,1%
Svenska 80,8% 89,2% 88,8% 93,2% 92,2% 100,0% 95,7% 7,8% 4,3%
Svenska som andraspråk 37,5% 58,8% 53,3% 53,3% 47,1% 100,0% 63,6% 52,9% 36,4%
Teknik 100,0% 99,2% 99,1% 87,9% 92,3% 100,0% 93,8% 7,7% 6,2%
Årskull 2004 (åk 9)
Årskullens utfall HT åk 7
Årskullens utfall VT åk 7
Årskullens utfall HT åk 8
Årskullens utfall VT åk 8
Årskullens utfall HT åk 9
Årskullens utfall VT åk 9
Rikssnitt åk 9 utfall VT 2019
Förändring senaste terminen (meritvärde)
Differens jämfört med
rikssnitt (meritvärde)
Årskull 2006 (åk 7) 201,2 187,2 229,8 -14,0 -42,6
Årskull 2005 (åk 8) 182,3 187,3 188,6 192,5 229,8 3,9 -37,3
Årskull 2004 (åk 9) 192,4 188,0 188,7 191,4 195,3 211,4 229,8 16,1 -18,4
Årskull 2003 208,1 200,5 208,3 209,6 212,8 221,8 229,8 9,0 -8,0
Årskull 2002 207,0 196,0 195,7 192,1 204,8 221,7 229,8 16,9 -8,1
Årskull 2001 202,0 200,0 202,0 198,0 187,9 199,9 229,8 12,0 -29,9
Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets def.)
Årskullens utfall HT åk 7
Årskullens utfall VT åk 7
Årskullens utfall HT åk 8
Årskullens utfall VT åk 8
Årskullens utfall HT åk 9
Årskullens utfall VT åk 9
Rikssnitt åk 9 utfall VT 2019
Förändring senaste terminen (procent- enheter)
Differens jämfört med
rikssnitt (procent- enheter)
Årskull 2006 (åk 7) 74,8% 82,7% 84,3% 7,9% -1,6%
Årskull 2005 (åk 8) 71,8% 72,0% 70,9% 76,9% 84,3% 6,0% -7,4%
Årskull 2004 (åk 9) 68,3% 73,2% 67,0% 68,3% 70,1% 92,3% 84,3% 22,2% 8,0%
Årskull 2003 80,7% 80,0% 78,0% 83,8% 83,2% 93,8% 84,3% 10,6% 9,5%
Årskull 2002 70,7% 70,1% 79,2% 88,6% 84,3% 9,4% 4,3%
Årskull 2001 70,7% 79,7% 84,3% 8,9% -4,7%
Gymnasiebehörighet
8.1.4 Nationella prov och kartläggningar
Utifrån konsekvenser av Covid-19 fattades beslutet att inga NP denna vår skulle genomföras. Detta gör att vi inte har några resultat att presentera och analysera.
Vi hoppas i stället på en stabilare höstterminsstart och att vi förhoppningsvis kan genomföra NP med nästa åk.
8.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår Analys av måluppfyllelsen
Vi har i tre år haft en positiv progression i meritpoäng för våra avgångselever.
Förra årets avgångselever hade ett meritvärde på 222. Vi har även legat över kom- munens mål för 2019. Dessvärre ser vi en svag tillbakagång för årets avgångselever som går ut med ett meritvärde på 211,4, vilket även är 18,4 % lägre än rikssnittet.
Däremot har årskullen gjort en stor upphämtning från årskurs 7 och särskilt höst- terminens resultat (2019) där de hade 195,3 i meritpoäng. Det är en upphämt- ning/ökning på 8,35 %. Vi behöver fortsätta vårt arbete mot ökad måluppfyllelse genom att regelbundet analysera och utvärdera våra resultat och utfall. Varje ämne och ämneslärare har ett ansvar att utvärdera och utveckla sitt ämne för att skapa bättre undervisning för att nå högre måluppfyllelse.
Förbättringsåtgärder utifrån analysen
Vårt mål är att ständigt sträva efter bättre och bättre undervisning. Genom lekt- ionsobservationer, resultatuppföljningar, kollegialt lärande samt terminsutvärde- ringarna är detta arbete möjligt. Det är även viktigt att vi har höga förväntningar på våra elever och gör dem delaktiga i sin egen lärprocess samt ger dem förståelse för vad som förväntas av dem; varför skolan är viktig och att det handlar om deras framtid. Varje lärare behöver tydliggöra för eleven varje respektive ämnes syfte och mål samt göra kopplingen mellan det centrala innehållet och kunskapskraven lättförståelig.
Måluppfyllelse per ämne
I Svenska och Svenska som Andraspråk är måluppfyllelsen 100 % för 2020 års av- gångselever. Svenska ligger 4,3 % över rikssnittet medan Svenska som andraspråk är hela 36,4 % över rikssnittet. Engelska har en måluppfyllelse på 99,1 % som är 7,6
% över rikssnittet. I matematik gjordes en ordentlig från höstterminens resultat där måluppfyllelsen ökade med hela 18,8 % och 6,6 % över rikssnittet. Trots dessa positiva resultat så måste vi sträva mot att få 100 % måluppfyllelse i kärnämnena.
Den stora upphämtningen i matematik kan ha en bidragande faktor i hämmandet av kunskapsutvecklingen samt resultaten i Fysik och kemi som har en låg målupp- fyllelse på 79,8 % i respektive ämne. Detta för att resurser har tagits ifrån dessa ämnen till förmån för att främja resultaten i matematik.
Genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet
Trots en tillbakagång i betygsresultaten ser vi att våra avgångselever fortfarande har hög gymnasiebehörighet. Årets utfall är på 92,3 % vilket är 8 % högre än riks- snitt. Detta visar på att vi har en hög måluppfyllelse i de lägsta kravnivåerna. Vi kommer dock aldrig bli nöjda förrän vi har 100 % gymnasiebehörighet till gymna- siet.
Förbättringsåtgärder utifrån analysen
Vi har och kommer fortsätta att ha ett fortsatt positivt arbete med gymnasieskolan för att smidiggöra övergången från grundskolan till gymnasiet för varje enskild elev. Elever och vårdnadshavare behöver på ett tydligt sätt vara delaktiga och av skolan informeras om elevens utveckling. Vi har ett aktivt arbete med detta där vår studie- och yrkesvägledare är en nyckelperson, samt bra stödsystem, miljöer, som tillgängliggör detta för samtliga parter, så som Unikum och Google Classroom.
Det krävs tidiga insatser för att säkerställa att eleverna når målen samt de högre betygsstegen redan i åk 7 och 8. Då resultatprogressionen ser ut som den gör så visar det sig att många elever tvingas använda årskurs 9 till att ta igen tappad kun- skap istället för att förbättra sina resultat. Detta tar mycket tid från lärare samt minskar möjligheterna för eleverna att nå de högre betygen.
8.2 Enkäter
Elevenkät åk 7-8, per frågeområde, del 1
Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.
Elevenkät åk 7-8, per frågeområde, del 2
Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.
Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 9, del 1
Värden från Skolinspektionens Skolenkät.
Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 9, del 2
Värden från Skolinspektionens Skolenkät.
Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1
Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.
Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2
Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.
Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde
Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.
8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår Normer och värden & Elevers ansvar och inflytande
Det är viktigt att elever tar ansvar för sina studier och skolresultat samt ges möjlig- het till inflytande i att påverka sin utbildning och skolmiljö. Här är elevrådets ar- bete viktigt som får ett starkt stöd av vår ungdomskonsulent. I vårt pågående kvali- tetsarbete i bl.a. lektionsobservationer tittar vi på hur eleverna får inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, men även att eleverna ges möjlighet till reflektion efter varje lektionstillfälle. Vi ser i enkäten att vi ligger nå- got lågt på stimulans; här kan arbetet med att främja elevinflytande ha en positiv inverkan på att stimulera elevens lärande vilket ökar skolans resultat.
Skola och hem
Vi är tydliga med värdegrundsarbetet och tar tag i saker då de uppstår. Det är vik- tigt att ha ett gott samarbete och en tydlig kommunikation med våra vårdnadsha- vare. Vi ser i årets enkät att vi behöver fortsätta vårt arbete med studiero som även i år upplevs som låg. Vi följer den kommungemensamma EHT-planen som togs fram föregående år. Denna plan hjälper oss att bli tydliga i vårt främjande och förebyggande arbete. Vi har under detta och föregående läsår arbetat mycket med trygghet och studiero. Elevhälsans insatser och att de ges möjlighet att arbeta främjande och förebyggande är idag mycket bättre, men det är viktigt att arbetet kring detta fortsätter.
Frånvaro
I Ludvika kommuns elevhälsoplan finns tydliga rutiner för hur vi ska arbeta för ökad elevnärvaro. Vi har ständigt pågående arbete för att främja en elevs skolnär- varo. Förutom våra digitala närvarosystem Skola24 som talar om för vårdnadsha- vare och lärare när en elev inte har kommit till skolan eller avviker från en lektion så tar vi alltid personlig kontakt med förälder under dagen. Det är viktigt att tidigt upptäcka och utreda en elevs större frånvaro. Därför har vi som rutin att föra vecko- och månadsvis statistik där elever med större frånvaro lyfts hos elevhälsan som därefter tar beslut kring insatser.
8.3 Övergång och samverkan
Vi har fasta rutiner för hur överlämningar ska ske mellan de olika stadierna. En re- flektion är att dessa rutiner behöver analyseras och revideras vilket kommer att ske under hösten. Även detta läsår har vårt samarbete runt elevöverlämningarna till gymnasieskolan utvecklats vidare och vi upplever att det fungerar bra.
Vårt fördjupade samarbete med Kyrkskolan då det gäller pedagogiska frågor och verksamhetsfrågor fortsätter och är mycket positivt för vår skolutveckling.
8.4 Skolan och omvärlden
Tyvärr måste vi konstatera att samarbetet med BUP/HAB i dagsläget inte fungerar optimalt. Elevers psykiska mående har en negativ trend och vi är beroende av att ha ett väl fungerande BUP. Här måste våra politiker inom kommun och landsting hjälpa oss att hitta lösningar för ett fungerande BUP. Väntetiderna är alldeles för långa och återkopplingen i stort sett obefintlig. Vi är djupt oroade över den här ut- vecklingen. Däremot vill vi verkligen lyfta fram samtalsmottagningen som en mycket positiv verksamhet som är ett stort stöd i vårt elevarbete. Här sker alltid snabba åtgärder och återkopplingen är tydlig.
Under denna rubrik känns det viktigt att nämna att vi med våra åk 9 har en intres- sant och givande arbetsmarknadsvecka där arbetsmarknadskunskap står i fokus.
Arbetsmarknadskunskap är en satsning från arbetsgivare för att minska glappet mellan arbetsmarknaden och skolan. Idén är helt enkelt att sätta arbetsmarknaden på schemat. Ett gott samarbete med våra företagare i kommunen är en del i detta, de kommer till oss och visar våra ungdomar den verklighet som väntar. Olika yrken presenteras och våra elever får även chansen att möta flera människor från olika företag och arbetsplatser som är viktiga för vår kommun, bl.a. Spendrups, lasaret- tet, ABB, en advokatfirma m.fl. Det är ett samarbete som vi tycker är viktigt att fortsätta med. Vi har även inlett ett samarbete med Samarkand och ABB. Samar- kand har ett stort kontaktnät som hjälper oss att få tillgång till kunnig personal.
Vi vill också här lyfta fram det positiva värdegrundsarbetet som sker på Lorensber- gaskolan. Vi har under detta läsår haft möjligheten att träffa många fantastiska människor och nya kontakter och samarbete har skapats. Representanter från nä- ringslivet, t.ex. ABB och Spendrups och Högskolan Dalarna är idag viktiga samar- betspartners med oss.
8.5 Betyg och bedömning
Lorensbergaskolans meritpoäng ar de senaste åren haft en mycket positiv utveckl- ing, med undantag för årets avgångselever som backar knappt 5%. Vi kommer un- der kommande läsåret 2020/21 arbeta vidare med likvärdig bedömning och fort- sätta vårt kvalitetsarbete med Kunskapsresan där lektionsobservationer, feedback och sambedömning sätts i fokus. Träffar för samverkan i betyg- och bedömning med ämneslärare från andra skolor är även inplanerade till nästa läsår.
Det är en fortsatt skillnad mellan flickors och pojkars skolresultat, särskilt i årskurs 8 och 9. Däremot har pojkar högre meritvärde än flickor i årkurs 7. Det vi kan se är att vi har en utmaning i att öka pojkars meritvärden och samtidigt utmana flick- orna att öka ytterligare.
Åk 7: 187,2 Flickor: 190 Pojkar: 182,8 Åk 8: 192,5 Flickor: 192,3 Pojkar: 205,2 Åk 9: 211,4 Flickor: 227 Pojkar: 211
8.6 Rektors ansvar
Stödåtgärder
Vi har idag 3 st. speciallärare, 1 st. Specialpedagog. Dessa personer i samarbete med lärarna stöttar eleverna då det gäller stöd, särskilt stöd, anpassad studiegång och andra stödåtgärder. Dessa formuleras i vår lärplattform Unikum där särskilt stöd och åtgärdsprogram skrivs in. Våra studiecoacher arbetar medvetet för att hjälpa eleverna att höja sina meritpoäng. Lovskola samt läxhjälpsdagar är andra viktiga stödåtgärder i vår verksamhet. Vår yrkes och studievägledare Anton gör här ett stort arbete för våra elever då det gäller deras framtidsplaner.
Elevhälsa
På skolan finns ett EHT-team som består av, rektorer, speciallärare, specialpeda- gog, kurator, skolsköterska, socialpedagog samt studiecoacher. Syftet är att arbeta främjande och förebyggande med elevers mående och kunskapsinhämtning. Vi ar- betar förebyggande och främjande utifrån kommuns gemensamma elevhälsoplan.
Lärarkompetens
På Lorensberga 7-9 jobbar 38,8 lärare 69 % av dessa har högskoleexamen.
Pedagogiskt ledarskap
Ett tydligare systematiskt kvalitetsarbete har genomsyrat detta läsår. Det påverkar i alla led och personalen är otroligt viktiga i detta arbete. Vi har skapat rutiner och på olika sätt hittat strukturer för att samla alla bra saker vi gör i vår verksamhet.
Detta har vi gjort och kommer att fortsätta göra gemensamt med samtliga enheter i Ludvika kommun. Det skapar likvärdighet och tillsammans bildar vi en enorm kraft. Enkätsvaren ovan visar dock att vi endast startat vår resa och än har många spännande utmaningar att ta oss an. Vi behöver analysera våra svar för att se vad vi bör utveckla och hur vi ska prioritera för att skapa en bättre framtid.
Vi kommer nu att fortsätta vårt systematiska kvalitetsarbete och strävan efter att hela tiden utveckla möjligheterna att skapa bättre och bättre undervisning.
Ekonomi
Vi på Lorensbergaskolan 7-9 har kontroll över vår budget vilket betyder att vi har en budget i balans. Vi har kontinuerligt budgetuppföljning en gång i månaden för att ha en god överblick över budgetläget.
8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder
Arbetet med Kunskapsresan har varit ett viktigt kommunövergripande arbete. Det har skapat ett VI och en likvärdighet i Ludvika kommun. Vårt systematiska kvali- tetsarbete ger oss verktyg att hela tiden utvecklas och skapa en skola som vilar på vetenskaplig grund och att vår gemensamma strävan är att varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där.
Under detta läsår har vi prioriterat vårt viktigaste uppdrag som rektorer, att vara pedagogiska ledare. Vi har även detta läsår genomfört lektionsobservationer och det har varit en god hjälp för oss att komma ut i verksamheten och träffa både ele- ver och lärare då de på de mest fantastiska sätt samverkar i våra klassrum. Detta är därför något som också i framtiden kommer att vara ett viktigt uppdrag för oss som rektorer.
Det känns viktigt att få lyfta fram våra engagerade elever som tillsammans med Marita och vårt elevråd bl.a. planerade och genomförde nattfotbollsturneringen på hösten och mångkulturella dagen på våren. Evenemang vi kan se fram emot även nästa läsår.
För att höja våra meritvärden krävs arbete på flera plan. I terminsutvärderingarna framkommer att vi behöver motivera våra elever att bli mer delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. För att nå kunskapskraven behöver våra elever arbeta med begreppsförståelse, läsförståelse men också förmågan att skriva olika typer att tex- ter. Att analysera och reflektera men också att se samband är förmågor som elever har svårt för framförallt i våra SO och NO ämnen. För att utveckla dessa förmågor kommer vi också fortsätta arbeta med projektet kunskapsutvecklande arbetssätt.
Samtliga årskurser kommer även fortsättningsvis arbeta för att utveckla sin studie- teknik. För att hjälpa våra elever att få en överblick över vad som krävs av dem blir också i framtiden de pedagogiska planeringar viktiga.
Vi vill återigen lyfta fram det positiva arbete som sker via hjälp med läxläsning, lovskolor och liknande. Detta alltid med hjälp av behöriga lärare och speciallärare.
Ett arbete vi kommer att fortsätta med. Hand i hand med vårt arbete kring kun- skapsinhämtning sker också ett dagligt arbete med den demokratiska värdegrun- den. Detta är oerhört viktigt för oss och vi ser det som att detta också hjälper oss att höja våra meritvärden.
Ett gott samarbete mellan personal, elever och vårdnadshavare är det absolut vin- nande konceptet för att skapa en bättre skola. Tillsammans gör vi skillnad!
9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021
Grundskolan läsåret 2020/2021
Åtgärd Detta ska det leda till - Resul-
tat/effekt/mål Aktiviteter
