Kvalitetsrapport 2019/2020 Sunnansjö skola Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(25)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Sunnansjö skola

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Sunnansjö ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 9

6 Terminsutvärdering ... 10

7 Lektionsobservationer ... 11

8 Resultatuppföljning ... 12

8.1 Kunskaper... 12

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 12

8.1.2 Genomsnittligt meritvärde ... 14

8.1.3 Gymnasiebehörighet ... 14

8.1.4 Nationella prov och kartläggningar ... 15

8.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 15

8.2 Enkäter ... 17

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 20

8.3 Övergång och samverkan ... 22

8.4 Skolan och omvärlden... 22

8.5 Bedömning och betyg ... 22

8.6 Rektors ansvar ... 22

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 24

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 25

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning.

De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att doku- mentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i besluts- stödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedöm- ning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se do- kumentet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om forma- tiv bedömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskaps- krav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskussioner kring:

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feed- back till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunöver- gripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som obser- vationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och hål- ler en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkolle- giet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Sunnansjö

Sunnansjö skola och fritidshem består av tre skolbyggnader och verksamheten de- lar på alla lokaler. Elever och personal går till Äldreboendet Solgärdet för att äta skollunchen, en promenad på ca 1 km tur och retur. Inom samma område finns också förskolan.

Skolan är en F-6 skola med totalt 72 elever. F-klassen består av 8 elever och 1-6 av 64 elever

Under läsåret har det varit 4.4 lärare anställda och behörigheten har varit 96.1%.

Det har varit 14.6 elever/ lärare på skolan. Det har tidigare varit svårt att rekrytera till skolan men vi ser nu ett tydligt trendbrott.

På fritidshemmet är det 32 st elever inskrivna och här har en legitimerad personal arbetat samt tre stycken barnskötare.

På skolan finns det tio elever som har annat modersmål än svenska.

Under detta läsår har det funnits en speciallärare som jobbat 30%.

Elevhälsan har bestått av speciallärare, skolsyster, kurator samt rektor. Skolsyster har funnits på plats en dag i veckan. Kurator har funnits tillhands utifrån behov och efterfrågan under höstterminen och under vårterminen rekryterades en ny kurator som fick en fast tid en gång i veckan på skolan.

EHT teamet har träffats en gång per månad. Innan EHT mötet har det varit ett möte inför EHT som har skett i arbetslaget där specialläraren har gått igenom elever och sedan lyft de elever som behöver lyftas på EHT.

Det har varit apt en gång/månad som rektor har lett. Personalen på skolan har haft gemensam konferens en gång i veckan och morgonmöten varje dag. En gång per månad har specialläraren haft pedagogisk konferens.

Rektor, skyddsombud och fackliga representanter har samverkansmöte en gång i månaden.

Kommunen har haft en gemensam satsning på att stärka det systematiska kvalitetsarbetet samt för att skapa en likvärdig skola. Under läsåret har fokus varit på ledarskapet i klassrummet. Detta arbete går under namnet Kunskapsresan.

Fritidshemmet har också arbetat med att stärka likvärdig undervisning i hela kommunen genom att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet.

(8)

4 Viktiga händelser 2019/2020

Alla elever från åk 4 får en egen chromebook. Antalet chromebooks ökar på lågsta- diet vilket gör att det digitala arbetet ökar även här.

Elevantalet på skolan ökar.

Vi har full behörighet i eht teamet med alla funktioner på plats.

Under våren drabbades världen av Covid-19 och även vår skola fick känna av dess konsekvenser med många pedagoger som var hemma med symtom under peri- oder samt att antalet elever som var frånvarande under denna period var högre än under normala omständigheter. Detta påverkade dock inte kunskaperna hos eleverna särskilt mycket då eleverna fick sin utbildning digitalt eller hemskickat i pap- persform under frånvaron.

Vi startade ett samarbete med Sörvik och Nyhammar för att höja pedagogernas kompetens och utöka likvärdigheten i våra skolor. Vi har samarbetat inom kompe- tensutveckling och organisatoriska frågor.

(9)

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksam- hetsplan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har lett till –

Pos./Neg.

Läs- och skrivprojekt. Arbetet har lett till ökad läsförståelse, läs- hastighet och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Förmågan att analysera och kri- tiskt granska texter har utvecklats vi har nått en högre måluppfyllelse.

Fokus på start och stopp av lektioner. Elevernas medvetenhet om syfte och mål med lektionen har ökat och då har även elevernas motivation ökat.

Rena och avskalade klassrum. Att vi minskat intrycken för framförallt de elever som har svårigheter med yttre stimuli har lett till ökad koncentration och ett lug- nare klassrumsklimat.

Använda alla lokaler på det sätt som är bäst för eleverna.

Tillgången till grupprum och mindre utrymmen underlättar för elever som behöver ett mindre sammanhang för att få arbetsro. Vi fortsätter att effektivisera användandet av lokaler och tydliggöra syftet med användan- det av lokalerna.

Höga positiva förväntningar på alla elever. Ökad måluppfyllelse för alla elever. Vi ser en tydlig koppling mellan de pedagoger som har höga och positiva förväntningar på alla elever och de resultat som dessa elever preste- rar. Detta arbete fortsätter.

6

(10)

7 Terminsutvärdering

Terminsutvärderingen visar att pedagogerna ser hur viktigt det är med intresse och motivation hos eleverna. Har eleverna intresse, nyfikenhet och motivation så blir resultaten högre.

Pedagogerna lyfter också vikten av att våga samtala och ha diskussioner i alla äm- nen och genom dessa stärka alla elever att våga tro på sig själva och förmågan att dra egna slutsatser.

Vidare lyfter de hur viktigt det är att studiehandledningen fungerar och att sam- spelet mellan ordinarie klasslärare och studiehandledaren fungerar och är välpla- nerat. Detta för att alla elever ska ha förutsättningar för att kunna delta i samtal och diskussioner i alla ämnen samt för att deras måluppfyllelse i samtliga ämnen ska öka. De upplever att tiden för samplanering med studiehandledaren inte finns.

De ämnen som pedagogerna i sin utvärdering lyfter lite extra är matematiken och då främst problemlösning samt svenska och ökad läsförståelse, läsflyt och för- mågan att uttrycka sig i skrift och tal.

Man upplever att de digitala verktygen är till god hjälp och stöd för samtliga elever då de kan användas som kompensatoriska hjälpmedel på ett annat sätt än vanliga böcker.

Pedagogerna utvärderar sina planeringar och gör ändringar av dessa under hela tiden för att anpassa arbetet till eleverna och deras behov. Vid kunskapsavstäm- ningarna som sker fyra gånger per läsår så analyserar pedagogerna sitt arbete lite djupare och gör förändringar utifrån vad de ser. Vi lägger upp stödet för eleverna utifrån detta och specialläraren lägger om sitt schema efter det som analysen och behovet visar.

Det som alla enkäter samt terminsutvärderingarna visar är att studieron måste öka därför ska det ligga i fokus inför kommande termin.

De lärare som har 40+5,5 ska i sitt projekt fokusera på studiero. Det kommer att ske i olika former men med syftet att öka studieron.

All personal på skolan ska arbeta med att öka tryggheten och studieron och en viktig del i detta är ledarskapet i klassrummet. Detta är ett fokus som jag kommer att ha i mina observationer och som min förstelärare kommer att arbeta med på skolan.

Arbetet med likabehandlingsgruppen fortsätter där utredningar av kränkande behandling sker samt även förebyggande arbete. Till grund för detta arbete ligger vår konsekvenstrappa som nu börjar bli känd av så väl pedagoger, elever och vård- nadshavare.

(11)

8 Lektionsobservationer

Det som vi sett på både central nivå och på enhetsnivå är att pedagogerna är bra på att starta upp en lektion och ha tydliga genomgångar. På låg- och mellan stadie- skolorna så ser vi att man inte inför varje lektion går igenom målen utan att det sker inför ett nytt arbetsområde. När det sedan blir dags att avsluta lektionen så sker det inte med samma tydlighet och struktur och man glömmer ofta att sam- manfatta lektionen och gå igenom vad man har lärt sig.

Utifrån vad vi sett på lektionsobservationerna så har vi nu i steg 2 efter genomförd observation samtalat om framför allt just start och stopp tillsammans. Målet har varit att alla elever ska veta vad som förväntas av dem och också bli medvetna om vad de arbetat med under lektionen. Samtalen som skett har gjort att pedagogerna har reflekterat över hur man bygger upp en lektion och hur man knyter ihop den. Vi har också pratat om hur viktigt det är att alla elever vet vad som förväntas av dem för att studieron ska öka. Vi fortsätter detta arbete och eftersom vi ser att det är avslutet som brister så ligger fokus på det.

Vi hann också börja med att titta på ledarskapet i klassrummet med efterföljande samtal. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår då det är en viktig del för att öka studieron.

(12)

9 Resultatuppföljning 9.1 Kunskaper

9.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat åk 1)

Värden från Unikum.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2011 (just avslutat åk 2)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2010 (just avslutat åk 3)

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum HT åk 1

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum VT åk 1

Årskullens utfall

Kommunens utfall

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med kommunens utfall (procent-

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 100% 96% 0% 4%

Matematik 90% 90% 93% 0% -3%

Modersmål 100% 100% 95% 0% 5%

Musik 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 0% 5%

SO (år 1-3) 100% 100% 97% 0% 3%

Slöjd

Svenska 100% 88% 88% -12% 0%

Svenska som andraspråk 0% 0% 74% 0% -74%

Teknik 100% 100% 97% 0% 3%

Årskull 2012, åk 1

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 81% 98% -19% -17%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Matematik 100% 100% 100% 90% 92% -10% -2%

Modersmål 93%

Musik 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

SO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 96% 0% 4%

Slöjd

Svenska 90% 90% 90% 81% 90% -9% -9%

Svenska som andraspråk 62%

Teknik 100% 100% 99% 0% 1%

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet

Årskullens utfall

"OK" värdet

Årskullens utfall

"OK" värdet

Årskullens utfall

"OK" värdet

Årskullens utfall

"OK" värdet

Årskullens utfall

"OK" värdet

Kommunens utfall

"OK" värdet

Förändring senaste terminen

Differens jämfört med

(13)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2009 (just avslutat åk 4)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2008 (just avslutat åk 5)

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 95% 0% 5%

Biologi 92% 92% 89% 0% 3%

Engelska 92% 92% 89% 0% 3%

Fysik 92% 92% 84% 0% 8%

Geografi 0% 92% 79% 13%

Historia 92% 92% 80% 0% 12%

Idrott och hälsa 100% 100% 86% 0% 14%

Kemi 92% 92% 82% 0% 10%

Matematik 100% 100% 81% 0% 19%

Modersmål 100% 100% 82% 0% 18%

Musik 100% 100% 97% 0% 3%

Religionskunskap 0% 92% 90% 2%

Samhällskunskap 92% 92% 84% 0% 8%

Slöjd 100% 100% 98% 0% 2%

Svenska 100% 100% 88% 0% 12%

Svenska som andraspråk 0% 0% 53% 0% -53%

Teknik 92% 100% 94% 8% 6%

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

Biologi 84% 91% 91% 87% 0% 4%

Engelska 100% 84% 75% 83% 80% 8% 3%

Fysik 84% 83% 83% 76% 0% 7%

Geografi 84% 83% 83% 86% 0% -3%

Historia 83% 83% 88% 0% -5%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 83% 0% 17%

Kemi 100% 84% 83% 91% 86% 8% 5%

Matematik 100% 92% 83% 83% 84% 0% -1%

Modersmål 100% 100% 90% 0% 10%

Musik 100% 84% 91% 91% 94% 0% -3%

Religionskunskap 84% 83% 91% 87% 8% 4%

Samhällskunskap 100% 84% 91% 91% 85% 0% 6%

Slöjd 100% 100% 100% 100% 97% 0% 3%

Svenska 100% 91% 90% 90% 88% 0% 2%

Svenska som andraspråk 0% 0% 0% 50% 0% -50%

Teknik 100% 92% 83% 83% 87% 0% -4%

(14)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2007 (just avslutat åk 6)

Värden från Hypergene, rikssnitt har hämtats från Skolverkets statistik.

9.1.2 Genomsnittligt meritvärde

Genomsnittligt meritvärde (Skolverkets definition)

Värden från Hypergene.

9.1.3 Gymnasiebehörighet

Gymnasiebehörighet

Ämne

Årskullens utfall Andel (%)

med A-E HT åk 6

med A-E VT åk 6

med A-E HT åk 7

Kommunens utfall Andel (%)

Rikssnitt åk 6 utfall Andel (%)

med A-E VT 2019

enheter)

Bild 100,0% 100,0% 97,1% 97,4% 0,0% 2,9%

Biologi 100,0% 100,0% 86,6% 93,4% 0,0% 13,4%

Engelska 75,0% 100,0% 85,7% 90,3% 25,0% 14,3%

Fysik 100,0% 100,0% 88,6% 92,9% 0,0% 11,4%

Geografi 100,0% 90,2% 92,8% 9,8%

Hem- och konsumenkunskap 100,0% 100,0% 97,7% 97,0% 0,0% 2,3%

Historia 100,0% 100,0% 89,3% 92,7% 0,0% 10,7%

Idrott och hälsa 100,0% 100,0% 88,3% 92,3% 0,0% 11,7%

Kemi 100,0% 84,1% 92,7% 15,9%

Matematik 100,0% 100,0% 84,1% 88,0% 0,0% 15,9%

Moderna språk 100,0% 87,5% 88,4% 93,9% -12,5% -0,9%

Modersmål 100,0% 100,0% 94,7% 91,7% 0,0% 5,3%

Musik 100,0% 100,0% 94,4% 96,5% 0,0% 5,6%

Religionskunskap 100,0% 89,3% 93,4% 10,7%

Samhällskunskap 100,0% 100,0% 89,6% 93,6% 0,0% 10,4%

Slöjd 100,0% 100,0% 98,4% 97,3% 0,0% 1,6%

Svenska 100,0% 100,0% 93,9% 93,7% 0,0% 6,1%

Svenska som andraspråk 100,0% 100,0% 65,0% 62,5% 0,0% 35,0%

Teknik 100,0% 100,0% 94,1% 95,1% 0,0% 5,9%

Årskullens utfall HT åk 6

Årskullens utfall VT åk 6

Kommunens utfall VT åk 6

Rikssnitt Genomsnittligt

meritvärde

Förändring enhetens

resultat (meritvärde)

Differens jämfört med kommunens

utfall (meritvärde)

Årskull 2004 120,0 193,8 200,1 73,8 -6,3

Årskull 2005 160,0 217,5 204,8 57,5 12,7

Årskull 2006 141,8 230,7 216,2 88,9 14,5

Årskull 2007 180,3 221,9 207,5 41,6 14,4

Årskullens

utfall Årskullens

utfall ^Kommunens^utfall ^Rikssnitt

Förändring enhetens

resultat

Differens jämfört med kommunens

(15)

9.1.4 Nationella prov och kartläggningar Genomfördes inte i år p.g.a. Covid- 19

9.1.5 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår

Det vi ser generellt på skolan är att vi ligger lite lågt inom SVA och ma. De få elever som läser Sva är alla på olika nivå och vi ser att utvecklingen går olika fort fram. De elever som har ett inre driv går det fortare för då de hittat en motivation för att lära sig det nya språket. Det handla mer om motivation och inre drivkraft än om tid som de befunnit sig i landet. Eftersom antalet elever är få får de sin SVA undervisning i klass. Vad det gäller Ma så är det i några klasser som man ligger under kom- munsnittet och det är kopplat till ett fåtal elever som har svårigheter och som får extra stöd och anpassningar. Överlag är det goda resultat kunskapsmässigt på skolan och det handlar till stor del om att det är legitimerad personal i samtliga ämnen och engagerade vårdnadshavare. Det finns också ett fullt EHT team på skolan som lyfter de elever som har svårigheter och behov av stöd utifrån varje representants kompetens. Detta gör att eleverna inte hamnar mellan stolarna. All personal har full koll på eleverna utifrån deras kompetens och område.

Detta gör att elevernas meritvärde och gymnasiebehörigheten är hög.

Nationella proven genomfördes inte under våren p.g.a. Covid 19.

Kartläggningar: Klass 1, Skolverkets läskartläggning: Av klassens tio elever har de flesta av eleverna nått läsmålen.

I de fall de inte nått målen så handlar det om ett annat modersmål och att man inte har kommit så långt i det svenska språket ännu samt att man har en effektiv logografisk läsning men kan inte ljuda och läsa ihop ”okända” ord.

Åtgärd: Klassen ligger mycket bra till när det gäller läsning och läsförståelse. De som inte nått målen behöver i det fortsätta utveckla sin svenska för att öka förstå- elsen av det lästa.

Klass 1, muntlig matematik, Skolverket: Av klassens tio elever når elever målupp- fyllelsen på olika nivåer.

Klass 1, Skolverkets skrivkartläggning: De flesta eleverna når målen för klass 1. Av de som inte nått målen handlar det om för stor osäkerhet i ljud-bokstavskopp- lingen för att kunna sägas ha nått målet.

Klass 1, Skolverkets skriftliga matematik. De elever som uppvisar svårigheter har luckor inom flera områden och klassläraren kommer att arbeta vidare med det under hösten.

Inför nästa läsår kommer vi att strukturera om klasserna och genom att det blir fler elever har vi möjlighet att anställa en lärare till. Detta gör att vi kan ha fler del- ningar där lärarna har möjlighet till genomgångar på klassnivå samt mer stöd på in-

(16)

som klassläraren arbetade med under året och alla nådde kartläggningsmålen under våren. På gruppnivå arbetade man lite extra med mönster i matematiken.

Fritidshemmet arbetade med kommunens övergripande kvalitetsarbete och utgick från läroplanen där detta ur det centrala innehållet prioriterades i år:

Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.

Då det var en ny personalgrupp och elevgruppen ständigt ändras på fritidshemmet valde vi att fokusera på dessa områden för att nå de övergripande målen i vår verksamhetsplan. Om gruppen kan bli trygg så har vi en bra grund för att utvecklas vidare. Som vi ser i elevenkäten för fritidshemmet så har vi lyckats med det då tryggheten upplevs som stor. Inför nästa läsår fortsätter detta arbete men då ska vi försöka höja upplevelsen av elevinflytande genom att medvetandegöra eleverna om när de faktiskt är med och påverkar.

(17)

9.2 Enkäter

Elevenkät åk 1-6, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

Skolenkäten (Skolinspektionen) åk 5

(18)

Enkät för elever i fritidshem, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät för elever i fritidshem.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

(19)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

(20)

Enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass och Skolinspektionens Skolenkät

9.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår

Arbetet med rutiner och regler och att alla vet vad som förväntas av dem kommer att fortsätta då det är grunden i trygghet och studiero. Detta arbete kommer vi att fortsätta med och en stor del är arbetet med konsekvenstrappan samt att ha tydliga rutiner för en lektions uppbyggnad för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem.

Vårat stringenta arbete med likabehandlingsarbetet har också gett resultat då vi ser att så väl elever och vårdnadshavare har skattat arbetet med att förhindra kränkningar högre detta år än tidigare år. Detta arbete kommer fortsätta under kommande läsår för att vi ska nå våra mål med ännu högre trygghet och studiero.

Det pedagogiska ledarskapet och elevhälsan skattas högt och det tolkar jag som att de känner sig trygga i denna process och litar på det som vi gör.

Att pedagogerna upplever att det sker en utveckling av undervisningen är ett kvitto på att vi är på rätt väg.

(21)

finns få möjligheter till att jobba enskild. Det är också främst på lågstadiet som de upplever låg studiero och det beror även på att några elever tar stor plats och krä- ver mycket talutrymme.

Förbättringsåtgärder utifrån analysen

Vi har omstrukturerat klasser och lärare för att skapa de bästa förutsättningarna för att lyckas med studieron. Vi har också försökt att använda alla lokaler på bästa sätt för att skapa fler mindre utrymmen för enskilt/grupp arbete. Men det är en trång skola så det är svårt.

Det var få vårdnadshavare som fyllde i enkäten och det gör att jag inte tycker att det blir ett rättvist resultat.

Men det vi kan se är att även vårdnadshavare upplever att det är dålig studiero.

Arbetet med att öka tryggheten och studieron fortsätter då det är grunden för att eleverna ska lyckas med sin hela sin skolgång. Likabehandlingsgruppen fortsätter med sitt arbete enligt planen mot kränkande behandling. Varje anställd på skolan ska känna till den och utgå från den i sitt arbete. Konsekvenstrappan ska vara känd för alla som arbetar på skolan och den ska följas i alla steg. Även vårdnadshavare och elever ska vara väl förtrogna med den.

(22)

9.3 Övergång och samverkan

Övergångar mellan förskolan och förskoleklass samt från mellanstadiet till åk 7 fungerar enligt den kommungemensamma plan som finns.

Samverkan med IFO har fungerat bra och i de fall som en anmälan har gjorts har det gjorts i samförstånd med vårdnadshavare. Det har skett enligt den rutin som finns mellan IFO-skola.

Samverkan med BUP och Hab har oftast fungerat bra.

9.4 Skolan och omvärlden

Skolan har ett samarbete med hembygdsföreningen som årligen bjuder in åk 3 till en dag som visar hur livet var för länge sedan.

Det finns också ett samarbete med den lokala idrottsföreningen som sköter sköt- seln av hockeyrinken och de skidspår som skolan använder.

Elevrådet genomför vissa aktiviteter med organisationer och övriga inom närmil- jön.

Vi jobbar enligt vår kommungemensamma plan för skola och omvärld.

9.5 Bedömning och betyg

Personalen på skolan deltar på den kommungemensamma sambedömningen av nationella proven som genomförs. Detta för att säkerställa likvärdigheten i bedöm- ningen. Betygen sätts i samarbete mellan undervisande lärare.

9.6 Rektors ansvar

Rektor ser till att de elever som är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar får det. Specialläraren lyfter eleverna till rektor som sedan beslutar i ärendet. Rek- tor ser också till att extra anpassningar är synliga och väl kända av alla berörda.

Elever lyfts på EHT för att få rätt form av stöd från rätt kompetens om inte det pedagogiska räcker.

Elevhälsan träffas en gång i månaden i EHT och lyfter där de elever som har behov av de olika kompetenserna som finns inom elevhälsan. Elevhälsan jobbar förebyg-

(23)

råder stor lärarbrist i hela landet gör det inte enklare att rekrytera behörig personal till de mindre skolorna som ligger utanför storstadsregionerna. Vi har dock flera obehöriga lärare som har erfarenhet och genom praktik skaffat sig goda kunskaper inom yrket.

Det pedagogiska ledarskapet och elevhälsan skattas högt och det tolkar jag som att de känner sig trygga i denna process och litar på det som vi gör.

Att pedagogerna upplever att det sker en utveckling av undervisningen är ett kvitto på att vi är på rätt väg.

Senaste bokslut visade att vi har budget i balans.

Senaste prognos visar att vi ligger i balans just nu.

(24)

9.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Det som vi ser under läsåret 2019/2020 är att arbetet med lektionsobservationer är fortsatt viktigt utifrån tre aspekter: dels ser eleverna rektor ute i vardagen, rektor blir delaktig i lärarens vardag och analysen av det som rektor och pedagog ser leder till att undervisningen blir bättre och bättre. Målet med varje lektion är att eleverna ska känna till syftet och målet och att de efter varje lektion ska känna att de lärt sig något och också blivit medvetna om vad de behöver jobba mer med.

Detta skapar en medvetenhet och motivation hos eleverna till skolarbetet. Vi ser också att just nyfikenhet och motivation är viktigt för att få högre måluppfyllelse då pedagogerna i sin utvärdering lyfter dessa två faktorer som något de ser bidrar till höga resultat.

Generellt så har vi höga resultat på skolan och ett högt meritvärde. Det vi ser att vi måste jobba mer med är SVA och till viss del matematiken. För att höja resultatet i SVA måste vi arbeta mer med begrepp och ett språk och kunskapsutvecklande ar- betssätt som gynnar alla elever. Detta är ett arbete som vi går in i gemensamt med resten av kommunen då vi ska genomgå skolverkets riktade insatser för nyanlända elever. För att höja resultatet i matematik så behöver vi jobba mer med problem- lösning samt att prata matte.

Att ha höga positiva förväntningar på alla elever är mycket viktigt för att höja våra resultat. Vi måste fokusera på att lyfta det som fungerar och få alla elever att utvecklas så långt som är möjligt.

Det som elever, vårdnadshavare och pedagoger lyfter som det stora utvecklings- området är tryggheten och studieron. Här kommer vi att omstrukturerar klasser och personal för att få till de bästa pedagogiska förutsättningarna. Att skala bort onödiga intryck i klassrummet och på så sätt skapa ett lugn är en annan viktig och enkel sak vi kommer att genomföra. Allt vi gör under kommande läsår ska ha fokus på studieron och alla lärare som har 40+5,5 i sin tjänst ska ha fokus på trygghet och studiero. En del för att öka detta är att få eleverna mer aktiva i den demokra- tiska processen och bli mer aktiva i sin påverkan av sin egen skolgång.

Rastvakterna behöver vara rörliga och synliga bland alla elever. Vi kommer att in- föra delade raster mellan stadierna och rastaktiviteter för att ge bästa förutsätt- ningarna för eleverna att lyckas även på rasterna.

Fritidshemmet följer det systematiska kvalitetsarbetet. Fritidshemmet har alltid höga värden på sina enkäter vad det gäller trygghet och därför är det viktigt att deras goda arbete med tryggheten även får spilla över i skolan och på rasterna. Fri- tidspersonal är ansvarig över den lekkiosk som finns på skolan och som inbjuder till lek. Vi ska också starta upp ett arbete mellan de olika fritidshemmen inom vårat

(25)

10 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Åtgärd Detta ska det leda till - Resultat/ef-

fekt/mål Aktiviteter

Fokus på ledarskapet i klassrummet.

Ökad studiero. Klassrumsobservationer med efter-

följande samtal.

Försteläraren leder tre konferenser per termin med fokus på ledarskapet i klassrummet.

Höga positiva förväntningar på alla elever.

Ökad måluppfyllelse för alla elever. Pedagogerna genomför sin undervisning på ett sätt som gör att alla elever utvecklas. Individanpassad undervisning som omplaneras uti- från terminsavstämningarna.

Delade raster. Lågstadiet och mellanstadiet har inte rast samtidigt.

Ökad trygghet på skolan. Minskat antal anmälningar av kränkande behandling.

Rasterna är delade utifrån årskur- ser.

Rasterna har aktiviteter som passar för åldern.

Samarbetet skola-fritids. En helhetssyn på skolan där alla förstår varandras uppdrag och del i hela skolda- gen blir utvecklande för eleven.

Synliggöra varandras arbete och uppdrag genom att det finns representanter från båda verksamheterna i alla aktiviteter.

Använda alla lokaler på det sätt som är bäst för eleverna.

Tillgången till grupprum och mindre utrymmen underlättar för elever som behö- ver ett mindre sammanhang för att få arbetsro

Vi fortsätter att effektivisera använ- dandet av lokaler och tydliggöra syftet med användandet av lokalerna.