Kvalitetsrapport 2019/2020 Lorensberga F-3 Ludvika kommun

(1)

RAPPORT 1(25)

Datum

2020-06-30

Kvalitetsrapport

2019/2020

Lorensberga F-3

Ludvika kommun

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning och mål ... 3

2 Kvalitetsarbete ... 4

3 Skolområdet Lorensberga F - 3 ... 7

4 Viktiga händelser 2019/2020 ... 8

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhetsplan ... 8

6 Terminsutvärdering ... 9

7 Lektionsobservationer ... 11

8 Resultatuppföljning ... 12

8.1 Kunskaper... 12

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne ... 12

8.1.2 Nationella prov och kartläggningar ... 15

8.1.3 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår ... 15

8.2 Enkäter ... 17

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår... 20

8.3 Övergång och samverkan ... 21

8.4 Skolan och omvärlden... 22

8.5 Bedömning och betyg ... 22

8.6 Rektors ansvar ... 22

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder ... 23

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret

2020/2021 ... 25

(3)

1 Inledning och mål Nationella styrdokument

Skolans verksamhet styrs av både kommunala och statliga mål. De statliga styrdokumenten är skollag, läroplan samt kursplaner. Kursplanerna innehåller de statliga målen – kunskapskraven – per ämne för de olika verksamheterna. De kommunala målen sätter kommunstyrelsen samt Social- och utbildningsnämnden.

Kommunövergripande mål

Ludvikas kommunövergripande mål består av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat).

Kommunens vision är ”Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livs- miljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara:

- En av landets bästa skolkommuner.

- En bra kommun att växa upp i.

- En tillväxtkommun.

- En bra kommun att leva i.

- En miljövänlig kommun.

Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås.

Social och Utbildningsnämnden har utifrån det kommunövergripande målet “En av landets bästa skolkommuner”, konkretiserade målvärden för år 2020 och 2021 enligt följande:

Resultatvärden har hämtats från Skolverkets statistik.

(4)

2 Kvalitetsarbete

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyr- ningen

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten “Skolans rutiner” och ”Lärarnas rutiner” beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning. De IT- stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att dokumentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i beslutsstödssystemet Hypergene. All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen och för bedömning samt analys.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i vår lärplattform. Formativ bedömning för lärande tillsammans med varje elev: ”Här är du, dit ska du och så här kan du och vi göra för att du ska komma dit.” Därtill utmanas varje elev till löpande självvärdering. Se dokumen- tet “Ludvika kommuns vetenskapliga grund” för mer information om formativ be- dömning.

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klas- ser och årskullar

En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”,

“Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskapskrav”

för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen. På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsled- ning resultatuppföljningsmöten med varje rektor. Mötena är avsedda för diskussioner kring:

o uppföljning och analys av resultat

o planering och utveckling/förbättring av verksamheten o identifiering av eventuella behov av stöd

(5)

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat (kunskapskraven - inklusive vilka kunskapskrav per ämne som flest elever behöver stöd kring) i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuell feedback till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunövergripande.

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lä- rande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som observat- ionerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lä- rare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och håller en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen – läs mer nedan under vetenskaplig grund.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Ful- lan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuels- son täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkollegiet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verk- samhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal.

Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot krän- kande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitets- rapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur infor- merar nämnden. Alla ärenden diarieförs.

(6)

Social – utbildningsförvaltningens organisation

Verksamhet skolas organisation

(7)

3 Skolområdet Lorensberga F - 3

Lorensberga skola F-3 där skol- och fritidsverksamheten är förlagd till tre byggna- der. Östansbo skola som inrymmer förskoleklass och årskurs 1 samt fritidshem, J- huset med årskurs 2 och 3 samt Modulens fritidshem. Skolan är belägen i stadsde- len Lorensberga strax söder om centrala Ludvika. När läsåret avslutades gick det 111 elever på Östansbo skola och 103 elever på J-huset. På Östansbo fritidshem var 83 barn inskriva och på Modulens fritidshem 71 barn.

Antal anställda lärare skola 15 och fritidshem 8 personal. Utöver dessa finns två speciallärare och en handläggare samt personal inom lågstadie- och fritidshems- satsningen samt resultathöjande insatser. Skolverkets officiella statistik över pedagogisk personal från oktober 2019 visar att andel pedagoger inom skolan med pedagogisk högskoleexamen är 84% varav 74,2% har lärarlegitimation. Motsvarande siffror för fritidshemmet är 20 %. Antal elever per lärare var 11,6 i samma statistik 93 elever har ett annat modersmål än svenska fördelat på 17 olika språk. 56 elever har deltagit i modersmålsundervisning fördelat på 8 olika språk. 27 elever har haft studiehandledning på modersmål under läsåret. 31 elever har läst enligt kursplanen för svenska som andraspråk.

Vi har under läsåret haft ett elevhälsoteam (EHT-team) som har träffats en gång per månad. På elevhälsomötet deltar rektor, två speciallärare och kurator samt skolsköterska. Skolpsykolog fanns tillgänglig via remiss från elevhälsan. Speciallä- rare har varit behjälpliga som handledare till pedagoger, stöd vid arbetet kring pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram, utfört kartläggningar samt jobbat mot enskilda elever och grupper. Modersmålslärare har funnits på skolan i flera olika språk. De har arbetat med både modersmål och studiehandledning.

Skolområdet Lorensberga åk F-6 har en gemensam ledningsgrupp och samverkansgrupp. I ledningsgruppen ingår två rektorer, en handläggare + utvecklingsledare.

Gemensamma studiedagar, kollegialt lärande och APT-möten. Morgonmöten har genomförts där praktiska frågor har tagits upp som frånvaro, vikarier mm.

De tillbud och olycksfall som rapporterats gällande elever handlar till största del om klämskador och sårskador.

Skolverkets modul Läslyftet tidig läsundervisning har genomförts under hösttermi- nen av samtliga lärare under ledning av förstelärare. Kollegiala diskussioner som har varit utvecklande för arbetslagen.

Lärarna har arbetat med litteraturen ” De fem stora” där personalen varannan vecka haft inläsning av litteratur samt varannan vecka seminarier kring den lästa litteraturen med gruppdiskussioner. Förstelärare på Lorensberga F-3 har genom- fört kompetensutveckling för lärarpersonalen med fokus på Läslyftet enligt Skol- verkets modul. Fritidshemmets personal har genomfört central kompetensutveckling med inriktning Fritidshemmet uppdrag via Skolverkets modul.

(8)

4 Viktiga händelser 2019/2020

En speciallärare har anställts till skolområdet under läsåret.

Covid-19 pandemin som startade i Sverige i februari. Har inneburit stor andel sjuk- frånvaro hos elever och personal under vårterminen.

5 Förbättringsåtgärder från föregående verksamhets- plan

Grundskolan läsåret 2019/2020

Åtgärd Resultat/effekt/vad det har

lett till – Pos./Neg.

Ökad trygghet och studiero

Utveckla det gemensamma förhållnings- sättet hos personalen.

Gemensamma träffar 2 ggr/termin Skapa regler som är kända och väl för- ankrade hos personal och elever. Vuxen- närvaro vid förflyttningar. Trygghetsfrå- gor lyfts på klassråd/elevråd/fritidsråd.

Ökad tydlighet för eleverna, all personal följer samma regler.

Öka läs- och skrivförmågan

Lärarna genomför “Läslyftet” enligt Skol- verkets modell, enligt tidsplan ht -19.

Kollegialt lärande inom läsning.

Lärarna inser vikten av att låta diskussioner och samtal ta tid. Det blir mindre stress och prestations- krav på elever och lärare. Leder till en ökad förståelse hos eleverna.

Lektionsstruktur

Pedagogiska samtal i närteam/arbetslag kring genomförande av lektioner med fokus på ”Start och Stopp” av lektion.

Lärarna har lyft upp och diskuterat vikten av att prata om vad vi har lärt oss på lektionen och vad som genomförts innan eleverna går från lektionen.

Litteraturinläsning ”De fem stora” sko- lans lärare, som är en del av Ludvika kommuns vetenskapliga grund.

Tidsplan ht -19 med tre gemensamma träffar skolans lärare åk F-6.

Ökad samsyn på eleverna årskurs F-6. Det kollegiala mötet mellan all personal F-6. Att kunna se likheter mellan en elev i årskurs 5 och en elev i åk 1. Utbyta erfarenheter.

(9)

6 Terminsutvärdering

Viktigt från lärarnas terminsutvärderingar – exempel på analyser/insikter och åtgärder inför nästa läsår

Skola

De ämnen flest elever behöver stöd med är svenska/svenska som andraspråk när det gäller läsförståelse och skrivning samt stavning. I svenska som andraspråk - har flera elever haft svårt med läsinlärningen och deras hör- och läsförståelse har stora brister. Vad gäller matematik är taluppfattning och problemlösning områden med bristfälliga kunskaper.

I terminsutvärderingarna beskriver lärarna hur dom faktisk arbetat för att stimu- lera eleverna att nå så långt som möjligt. Framgångsfaktorer är t ex stärkt arbete med studiero på lektionerna. Anpassa undervisningen utifrån enskilda elever och grupper. Ett närteam har genomfört Skolverkets modul ”Tidig Skrivundervisning”.

Eleverna har arbetat med kamratbedömningar och då övat på att hitta saker som de kan hjälpa deras kompisar att utveckla. Elever med svenska som andraspråk har organiserats i liten grupp. Resultathöjande insatser. Höga förväntningar. Formativ bedömning. Att anpassa undervisningen kan handla om att anpassa material eller sammanhang, att exempelvis få arbeta i en lite mindre grupp. Delaktighet och återkoppling på individnivå är också viktigt.

Nästa läsår blir det fortsatt fokus på att skapa trygghet och studiero. Lärarna beskriver att de förändringar som behöver göras för att ge eleverna större förutsätt- ningar att nå kunskapskraven är att få studiero på lektionerna. Organisera och strukturera undervisningen för att få mindre gruppen och därigenom mer studiero.

Att arbeta efter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, där språket alltid sätts i fokus i alla ämnen. Utmanande arbetsuppgifter till elever som kommit långt i sin kunskapsutveckling. Tydliggöra kunskapsmålen för eleverna.

I matematiken utgå från Skolverkets taluppfattningstest på den högre nivån för att aktivt stötta de elever som nästan når upp till mer än godtagbara kunskaper. I svenskämnet handlar det om att utveckla elevernas skrivande.

Extra anpassningar på individnivå. Dela klasser i mindre grupper när bemanning och lokaler tillåter detta. Höga förväntningar på eleverna. Elevinflytande. Ett öppet klassrumsklimat där elevernas synpunkter och kunskaper tas tillvara. Formativ be- dömning. Uppmuntra till läsning.

Fritidshem

Eleverna i fritidshemmet behöver mest stöd och hjälp med att utveckla det sociala samspelet för att skapa goda relationer och samarbeta.

Personalen i fritidshemmet har arbetat för att variera gruppstorlek för att nå fram till eleverna på ett positivt sätt. Det är lättare att skapa en gemenskap och knyta vänskapsband med spontan men bestämda gruppindelningar.

Arbetat mera tydligt med elevinflytande och informerat eleverna om varför man gör vissa saker och skapat gemensamma rutiner.

(10)

Fritidshemmet har erbjudit eleverna olika aktiviteter utifrån det centrala innehållet för fritidshemmet. En gemensam samling är alltid starten i fritidshem och förskole- klass, som skapar delaktighet hos eleverna. Utevistelse är en viktig del av både fritidshemmets och förskoleklassens verksamheter och erbjuder möjlighet till utfors- kande av närmiljön och bidrar till studiero för de elever som vistas inne på fritidshemmet. Rastaktiviteter har haft stor betydelse både när det gäller att få struktur och meningsfull lek. Bidragit till att få färre konflikter på rasterna och därigenom studiero på lektioner. Personalen delar in eleverna i mindre grupper både fritidshem och förskoleklass utifrån behov och möjligheter. Fritidshemmet har arbetat med att utveckla elevernas sociala förmåga genom t ex samarbetsövningar, kon- flikthantering och tydliga regler. Vi fortsätter detta arbete nästa läsår.

Vad är viktigast? Rektors reflektioner och summering - analys och åtgärder inför nästa läsår

Viktigt att arbeta efter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, där språket alltid sätts i fokus i alla ämnen. Vi behöver utveckla undervisningen i

svenska/svenska som andraspråk och matematik för att nå en högre måluppfyl- lelse. Fortsätta arbetet med lednings- och stimulans, extra anpassningar och sär- skilt stöd. Detta skapar förutsättningar för att varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina möjligheter. Utveckla användningen av digitala verktyg. Trygg- het och studiero.

Skolstarten och gemensamma dagar för skol-/fritidspersonal ägnas åt att skapa gemensamma regler som förankras hos elever och personal. Delaktighet från eleverna i klassråd, elevråd och fritidsråd.

(11)

7 Lektionsobservationer

Den här terminen/läsåret har vi arbetat med lektionsstart och lektionsslut.

Vad har utvecklats? Vad kan utvecklas ytterligare?

Rektor har genomfört lektionsobservationer med alla undervisande lärare under terminen. Resultatet visar att det finns etablerade rutiner för hur lektion ska star- tas. Studiero har observerats på lektionerna och att lärarna tydliggör målet för lektionen och säkerställer att alla elever vet vad dom ska arbeta med. Ett utveckl- ingsområde som framkommer är att tydligare koppla lektionsinnehållet till kunskapskraven. Vid avslut av lektioner behöver elevernas förståelse kontrolleras och en sammanfattning av lektionsinnehållet göras samt att eleverna görs delaktiga i utvärdering av lektionen. Rektor informerade all lärarpersonal på skolan om resultaten från observationen av ”Start och stopp” av lektion vid en gemensam träff.

Pedagogerna har en bra struktur i sina klassrum. Eleverna är väl informerade om vad de ska arbeta med under dagen samt vilka mål de ska arbeta mot. Studieron upprätthålls i hög grad i klassrummen.

Pedagogerna har ett medvetet ledarskap i klassrummet. Didaktiska samtal efter observationer ger pedagogerna möjlighet att reflektera över sin roll i klassrummet.

Detta kan utvecklas ytterligare när pedagogerna ska börja observera varandra.

Åtgärder inför nästa läsår

Ett utvecklingsområde som framkommer är att tydligare koppla lektionsinnehållet till kunskapskraven. Hur görs elever delaktiga i utvärderingen av lektioner? Hur pra- tar man med de yngre eleverna kring kunskapskrav så de förstår? Hitta former och utveckla samarbetet med studiehandledare.

(12)

8 Resultatuppföljning 8.1 Kunskaper

8.1.1 Måluppfyllelse per ämne

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat klass 1a)

Värden från Unikum.

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat klass 1b)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat klass 1c)

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum HT åk 1

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum VT åk 1

Årskullens utfall

Kommunens utfall

Förändring senaste terminen (procent- enheter)

Differens jämfört med kommunens utfall (procent-

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 100% 96% 0% 4%

Matematik 100% 100% 93% 0% 7%

Modersmål 100% 100% 95% 0% 5%

Musik 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 0% 5%

SO (år 1-3) 100% 100% 97% 0% 3%

Slöjd

Svenska 85% 85% 88% 0% -3%

Svenska som andraspråk 100% 100% 74% 0% 26%

Teknik 100% 100% 97% 0% 3%

Årskull 2012, klass 1a

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 100% 96% 0% 4%

Matematik 100% 100% 93% 0% 7%

Modersmål 100% 100% 95% 0% 5%

Musik 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 0% 5%

SO (år 1-3) 100% 100% 97% 0% 3%

Slöjd

Svenska 100% 100% 88% 0% 12%

Teknik 100% 100% 97% 0% 3%

Årskull 2012, klass 1b

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 95% 96% -5% -1%

Årskull 2012, klass 1c

(13)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2012 (just avslutat klass 1d)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2011 (just avslutat klass 2a)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2011 (just avslutat klass 2b)

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska

Idrott och hälsa 100% 100% 96% 0% 4%

Matematik 95% 95% 93% 0% 2%

Modersmål 88% 90% 95% 2% -5%

Musik 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 0% 5%

SO (år 1-3) 100% 100% 97% 0% 3%

Slöjd

Svenska 100% 90% 88% -10% 2%

Teknik 100% 100% 97% 0% 3%

Årskull 2012, klass 1d

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 98% 0% 2%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Matematik 88% 89% 94% 85% 92% -9% -7%

Modersmål 66% 75% 88% 100% 93% 12% 7%

Musik 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 63% 71% 94% 8% -23%

SO (år 1-3) 100% 100% 63% 71% 96% 8% -25%

Slöjd

Svenska 91% 91% 90% 83% 90% -7% -7%

Svenska som andraspråk 50% 28% 50% 44% 62% -6% -18%

Teknik 5% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 94% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 98% 0% 2%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Matematik 94% 90% 90% 89% 92% -1% -3%

Modersmål 100% 100% 85% 85% 93% 0% -8%

Musik 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 100% 94% 5% 6%

SO (år 1-3) 100% 100% 95% 100% 96% 5% 4%

Slöjd

Svenska 92% 92% 93% 92% 90% -1% 2%

Svenska som andraspråk 60% 66% 40% 40% 62% 0% -22%

Teknik 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

(14)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2011 (just avslutat klass 2c)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2010 (just avslutat klass 3a)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2010 (just avslutat klass 3b)

Ämne

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 98% 0% 2%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Matematik 100% 100% 100% 100% 92% 0% 8%

Modersmål 0% 66% 66% 93% 0% -27%

Musik 100% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

SO (år 1-3) 100% 100% 100% 100% 96% 0% 4%

Slöjd

Svenska 57% 85% 87% 87% 90% 0% -3%

Svenska som andraspråk 100% 100% 50% 50% 62% 0% -12%

Teknik 88% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Ämne

Årskullens utfall

"OK" värdet (%) i Unikum Mittermin

HT åk 3

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 100% 100% 100% 100% 94% 0% 6%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 97% 0% 3%

Matematik 100% 100% 100% 100% 80% 95% 85% 15% 10%

Modersmål 100% 100% 100% 100% 100% 100% 80% 0% 20%

Musik 100% 100% 95% 100% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 95% 100% 100% 100% 92% 0% 8%

SO (år 1-3) 100% 100% 95% 100% 100% 100% 93% 0% 7%

Slöjd 100% 100% 99% 0% 1%

Svenska 100% 100% 100% 100% 100% 100% 90% 0% 10%

Svenska som andraspråk 100% 100% 75% 50% 50% 80% 59% 30% 21%

Teknik 100% 100% 100% 100% 100% 91% 0% 9%

Ämne

Årskullens utfall

HT åk 3

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 91% 83% 100% 91% 94% -9% -3%

Idrott och hälsa 91% 100% 100% 100% 100% 100% 97% 0% 3%

Matematik 83% 91% 58% 66% 66% 58% 85% -8% -27%

Modersmål 100% 100% 50% 75% 25% 50% 80% 25% -30%

Musik 100% 100% 100% 91% 100% 100% 98% 0% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 100% 91% 100% 75% 92% -25% -17%

SO (år 1-3) 100% 100% 91% 91% 91% 91% 93% 0% -2%

Slöjd 100% 100% 99% 0% 1%

Svenska 100% 75% 75% 87% 87% 75% 90% -12% -15%

Svenska som andraspråk 75% 0% 0% 25% 25% 25% 59% 0% -34%

Teknik 100% 100% 100% 100% 0% 91%

(15)

Måluppfyllelse (%) per ämne, årskull 2010 (just avslutat klass 3c)

8.1.2 Nationella prov och kartläggningar

Åk 3

Inga nationella prov har genomförts för åk 3 p g a Skolverkets beslut att ställa in dem med anledning av Covid-19 pandemin.

8.1.3 Analys av kunskaper och åtgärder inför nästa läsår - Måluppfyllelse per ämne

En högre måluppfyllelse ses generellt i praktiska ämnen bild, idrott och hälsa, slöjd, musik. En ökning av elever som har insats krävs i svenska som andraspråk. Totalt har 21 elever med svenska som andra språk insats krävs. I svenskämnet är det 8 elever som har insats krävs och 36 elever med mer än godtagbara kunskaper.

Bland de elever som har insats krävs i åk 1-3 står elever med annat modersmål än svenska för merparten. Det handlar om att elever varit Sverige för kort tid för att ha de fördjupade kunskaper i svenska språket som krävs. Resultat i svenska som andraspråk och modersmål förändrar sig från termin till termin och beror på inflyt- tade och utflyttade elever då rörligheten är stor i dessa grupper. Tre elever har insats krävs i modersmål.

I matematiken har totalt 9 elever insats krävs, vilket också är en ökning från tidigare.

totalt har 52 elever i matematik mer än godtagbara kunskaper

Vi ser att en del elever har svårt med vissa moment t ex problemlösning i matematiken vilket har lett till sänkning av resultaten, men det finns även flera elever som gått från godtagbara till mer än godtagbara kunskaper.

Minskningen i resultaten för SO-/NO-ämnen ses som ett resultat av att kunskapskraven höjs och eleverna har svårt med begreppsförståelsen och en nyanländ elev har tillkommit. I NO/SO ämnen är det 15 elever med insats krävs och 40 elever med mer än godtagbara kunskaper

Ämne

Årskullens utfall

HT åk 3

Årskullens utfall

Kommunens utfall

enheter)

Bild 100% 100% 100% 100% 99% 0% 1%

Engelska 88% 94% 90% 90% 94% 0% -4%

Idrott och hälsa 100% 100% 100% 94% 100% 100% 97% 0% 3%

Matematik 100% 87% 77% 89% 85% 90% 85% 5% 5%

Modersmål 100% 100% 75% 80% 85% 100% 80% 15% 20%

Musik 100% 100% 100% 100% 95% 100% 98% 5% 2%

NO (år 1-3) 100% 100% 88% 94% 100% 100% 92% 0% 8%

SO (år 1-3) 100% 100% 88% 89% 100% 95% 93% -5% 2%

Slöjd 100% 100% 99% 0% 1%

Svenska 100% 100% 100% 100% 100% 100% 90% 0% 10%

Svenska som andraspråk 100% 60% 28% 50% 44% 50% 59% 6% -9%

Teknik 100% 100% 100% 100% 100% 91% 0% 9%

(16)

Kunskapsutveckling och måluppfyllelse följs upp regelbundet på klasskonferenser där rektor och speciallärare deltar. Vid behov görs pedagogiska utredningar. Insat- ser genomförs där vi ser brister i detta. Trygghet och studiero följs upp. Tidigare insatser ger oftast goda resultat.

Nationella prov och kartläggningar

Nationella prov blev inställda p g a covid-19 pandemin så redovisas inga resultat.

Skolverkets obligatoriska kartläggning i förskoleklass i språk och matematik som genomfördes under hösten visar resultatet att 48% av eleverna har en ålders- adekvat förmåga i kartläggningen Hitta språket och 56% i kartläggningen hitta matematiken. Utifrån resultaten har eleverna delats in i grupper för att utveckla de förmågor som de haft behov av. Kartläggningarna görs under hösten. Det är första året dessa kartläggningar är obligatoriska och sker i sin helhet. Kommunicerar och resonerar om tal och dess värden, uppskattar antal utan att behöva räkna är en av bedömningsgrunderna som flertalet av eleverna inte klarat i Hitta matematiken. I Hitta språket är det flera elever som inte klarar att berätta sammanhängande om någon varit med om. Beskriva en sak eller en företeelse så att andra förstår samt delta i samtal om text och bild. För elever med annat modersmål än svenska är kartläggningarna svåra.

Skolverkets obligatoriska kartläggningar för åk 1 i svenska; skrivutveckling; de flesta eleverna har godtagbara kunskaper, några har högre kunskaper.

Matematik; taluppfattning; några elever har problem med stegräkning. Det gäller både svenska som andraspråkselever och elever med svenska. Det finns problem med begreppen fler och färre. Skriftligt: Elever som har kommit längre i kunskaps- utvecklingen har genomfört på högre nivå. Några elever har fått den lägre nivån som de klarat av och fortsatt på mellannivån. Många har gått upp till den högre ni- vån.

Förskoleklassens arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse

Utifrån Skolverkets obligatoriska kartläggningar vad gäller språk och matematik och Bornholmsscreening har eleverna i f-klass delats in i grupper utifrån vilka behov av stöd och behov av utmaningar som framträtt. Stort fokus läggs under läsåret på att öva elevernas sociala förmåga i grupp. Det kan exempelvis handla om turtagning i lek och spel. Det läggs också ett visst fokus på finmotorik och grovmotorik. Att rita, klippa och bygga pärlplattor. Eleverna i f-klass övar också på att forma bokstäver och siffror. Rim och ramsor. Vardagliga ord och begrepp förstärks med tecken som stöd.

Fritidshemmets arbete med kunskapsutveckling och måluppfyllelse Fritidspersonalen har haft gemensamma planeringsdagar under läsåret som har

(17)

Språk och kommunikation - Personalen har organiserat samarbetsövningar samt lekar för kommunikation. Syfte har varit att få eleverna att lyssna på och respek- tera varandra.

Skapande och estetiska uttrycksformer – Skapande aktiviteter i grupper. Barnen har fått prova olika tekniker i t ex gips.

Natur och samhälle - Allemansrätten i mindre grupper i skogen under våren.

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse – Ute eftermiddagar så mycket som möj- ligt med olika aktiviteter, t ex käpphästar. Det finns tid till spontanlek och byg- gande. Idrottshallen används liksom fritidsgården.

På loven har personalen planerat in fler aktiviteter som är mer individanpassade, nya utmaningar som sträcker sig utanför elevernas vanliga intressen som till exempel fotboll- och innebandyskola, orientering/tipspromenad med QR-koder.

BRUK enkät som genomfördes i maj visar att personalen är nöjd med hur man upp- fyller sitt uppdrag.

8.2 Enkäter

Elevenkät åk 1-6, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns elevenkät och Skolinspektionens Skolenkät.

(18)

Enkät för elever i fritidshem, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät för elever i fritidshem.

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 1

(19)

Enkät till pedagogisk personal i grundskolan, per frågeområde, del 2

Värden från Ludvika kommuns enkät till pedagogisk personal i grundskolan och Skolinspektionens Skolenkät.

Enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i grundskola och Skolinspektionens Skolenkät.

(20)

Enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass, per frågeområde

Värden från Ludvika kommuns enkät till vårdnadshavare med barn i förskoleklass och Skolinspektionens Skolenkät

8.2.1 Analys av enkäter och åtgärder inför nästa läsår

Enkäterna visar att vi har ett högre resultat än kommunen och rikssnitt inom alla områden förutom elevhälsa. Vårdnadshavarna är nöjda med vårt skolområde och vi har ett högre resultat än kommun/rikssnitt. Ett område vi behöver fortsätta att utveckla är studiero och trygghet. I grupper med flera lärarbyten har det varit svå- rare att upprätthålla studiero då det tar tid att skapa nya relationer och rutiner.

Samverkan med skolans elevhälsoteam, centrala elevhälsan, BUP och socialtjänst pågår. Vi har genomfört kartläggningar av otrygga platser och utifrån detta har rastvakterna i uppdrag att cirkulera runt på skolområdet. Rastaktiviteter finns för eleverna som vill delta.

Antalet kränkningsärenden ligger på samma nivå som föregående år 3-4%. Grund- läggande värden i undervisningen och på skolan har ökat i enkäten för elever, pedagogisk personal och vårdnadshavare. Glädjande ser vi att vårt arbete med värde- grunden har fått bra effekt och ett mycket bra resultat.

Fritidshemsenkäten där resultaten ligger i nivå med kommun/rikssnitt i de flesta

(21)

Under rådande omständigheter med Covid-19 kunde inte utvecklingssamtal ge- nomföras som planerat. Föräldramöten och skolavslutning med vårdnadshavare blev svårt att genomföra. Telefonsamtal och digitala lösningar har ersatt fysiska möten.

Skola24 ett nytt närvarosystem infördes under höstterminen. Daglig elevfrånvaro registreras, ledighetsansökningar och klassernas schema. Ett bra system att följa upp elevfrånvaro både på kortare och längre perioder. Under höstterminen har den totala frånvaron på klassnivå legat i intervallet 7 – 18%. Högre frånvaro i och med covid -19 pandemin.

Enligt rutin uppmärksammar lärare elevhälsoteamet vid oroande och/eller hög frånvaro och kartlägger detta tillsammans med elevhälsoteamet. Under läsåret har flera elever uppmärksammats med 20% frånvaro eller mer. Vid behov samarbetar elevhälsoteamet med socialtjänsten vid oroande frånvaro.

Åtgärder inför nästa läsår

Resultaten från elevenkäter har diskuterats av skol- och fritidshemspersonal gemensamt. Gemensamma rutiner och förhållningssätt hos personalen är viktigt. Ele- verna ska mötas av tydliga regler och konsekvenser. Värdegrunden är viktig inför nästa läsår. Strategier kring elever som utmanar i lärmiljön behöver diskuteras och hur en god lärmiljö för samtliga elever kan skapas.

Samarbete skola/fritidspersonal för att förbättra studiero sker genom planerade möten 2 ggr/termin med gemensamt värdegrundsarbete för att skapa gemensamma regler och förhållningssätt. Schemalagda närteamsmöten varje vecka/års- kurs för skol- och fritidspersonal.

8.3 Övergång och samverkan

Skolan har följt den kommungemensamma planen för övergång mellan stadier + egna rutiner i verksamheten. Inför läsårsstart samarbetar skolan med förskolorna för överlämning av nya förskoleelever. Internt sker överlämningsmöten med elever som ska börja åk 1 resp åk 4. Gemensamma planeringsdagar för all personal på skolenheten.

Samverkan inom skolområdet F-6 sker genom ledningsgrupp, samverkansgrupp och kollegialt lärande.

Fritidshemmen samverkar omkring sommar-sammanslagningen fritidshem (Lo- rensberga/Knutsbo/Junibacken) som utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Sam- arbete har skett med HAB, BUP och socialtjänsten.

Planeringsdagar vid läsårsstart/terminsstart möjliggör samverkan mellan all personal på skolenheten.

Samverkan sker också med BUP, Hab och socialtjänsten vid behov.

(22)

8.4 Skolan och omvärlden

Friluftsdagar har genomförts även detta år för att ge eleverna olika möjligheter till aktiviteter t ex skridskoåkning vid Grängesbergs Vallen. Skolan deltar också i stor utsträckning på de kulturella evenemang som erbjuds skolan. Hållbar utveckling tas upp i undervisningen samt trafikmiljön i närområdet. Aktiviteter som genom- förs utanför skolan visar på och utvecklar den undervisning som sker i skolan samt skapar en medvetenhet och förberedelse för ett aktivt samhällsliv.

Fritidshemmet har haft samarbete med olika föreningar så att fritidseleverna har kunnat pröva på olika aktiviteter.

P g a rådande omständigheter Covid-19 har inte lägerverksamhet vid Prästhyttan genomförts detta läsår. Denna lägerverksamhet har varit mycket uppskattad av fritidseleverna.

8.5 Bedömning och betyg

Elevenkäter som genomförts under vårterminen visar att 91% av eleverna i åk 1-3 upplever att de kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker, 70% upplever att dom kan få svårare uppgifter om de vill. 20% av eleverna upplever att skolarbetet är för svårt.

Den enkät som pedagogisk personal besvarade visar att pedagogerna anser att 90% av eleverna förstår vad de ska kunna för att nå kunskapskraven, 90 % av pedagogerna anser att de ser till att vårdnadshavare vet vad som krävs för att nå kunskapskraven. 90% av pedagogerna anser att eleverna kan nå kunskapskraven i skolan. I enkäten som vårdnadshavare besvarat anser 81% att de vet vad som krävs för att nå kunskapskraven i skolan. 90% anser att eleven får den hjälp som behövs för att nå kunskapskraven.

Personalen på skolan deltar på den kommungemensamma sambedömningen av nationella proven som genomförs. Detta för att säkerställa likvärdigheten i bedöm- ningen.

8.6 Rektors ansvar

Stödåtgärder

Resultathöjande insatser har genomförts under läsåret för att öka elevers läs- och skrivförmåga. Insatserna har dels varit extra anpassningar men även särskilt stöd, studiehandledning på modersmål och undervisning enligt kursplanen för svenska som andraspråk.

56 elever har deltagit i modersmålsundervisning fördelat på 8 olika språk. 27 elever har haft studiehandledning på modersmål under läsåret. 31 elever har läst enligt kursplanen för svenska som andraspråk.

(23)

passningar och särskilt stöd. Kurator har observerat och varit stöd i grupper vid behov. Kurator har medverkat i kollegialt lärande till skol- och fritidspersonal enligt Skolverkets modul ”Främjande och förebyggande arbete”.

Speciallärare har arbetat med insatser både individuellt och i grupp. Utifrån skol- området resultatutvärderingar ser vi behov av att stötta nyanlända elever både språkligt och med traumamedveten omsorg.

Lärarkompetens

85% av lärarpersonalen har pedagogisk högskoleutbildning. Två av lärarna är under utbildning.

I fritidshemmet är behörigheten lägre när det gäller fritidspedagoger. Vi har haft fritidspedagoger som till viss del arbetat i fritidshemmet, dessutom tre förskollä- rare.

Pedagogiskt ledarskap

Enkäten visar ett bra resultat för det pedagogiska ledarskapet 8,4 i indexvärde, har utvecklats bra från 7,1 till 8,4 i indexvärde. Ett högre värde än både kommun och rikssnitt. Ett högt resultat på rutiner, ordningsregler, utveckling av utbildningen samt arbetet med att förhindra kränkningar.

Enkäten visar att vårdnadshavarna är nöjda och positivt inställda till vår skola och det arbete som görs av rektor och pedagoger. Ökningen i nöjdhet vad gäller skolan är mycket positiv och ger ett kvitto på ett gott arbete.

Ekonomi (senaste bokslut och senaste prognos) Senaste bokslut visar balans.

Senaste prognos visar balans.

8.7 Resultat läsåret 2019/2020 - sammanfattande analys och åtgärder

Ludvika kommun har arbetat fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet och resultatstyrning. I detta har det skapats en struktur och rutiner för det löpande arbetet där man följer upp;

Elevernas resultat, lärarnas undervisning och lektionernas struktur gällande start och avslut analyseras. Elever, personal och vårdnadshavare har deltagit i det systematiska kvalitetsarbetet genom enkäter som också de har analyserats.

Analys av måluppfyllelsen gällande kunskaper visar att de ämnen som flest elever har behov av stöd och hjälp är svenska som andraspråk, svenska och matematik.

Resultathöjande insatser med fokus på läsförmåga, ord- och begreppsförståelse (även matematik). Speciallärare har haft individuella insatser. Studiehandledning på modersmål har varit stöd för dem som haft behov av det.

(24)

Nästa läsår blir det fortsatt fokus på elevernas läsning och läsförståelse samt skrivande i svenskämnet. I matematiken fortsatt regelbundet arbete med problemlös- ning och att eleverna får träna på att formulera sina lösningar i bild och skrift på ett tydligt och fungerande sätt. Att utgå från Skolverkets taluppfattningstest på den högre nivån för att få elever att nå en högre måluppfyllelse.

Extra anpassningar på individnivå. Dela klasser i mindre grupper när bemanning och lokaler tillåter detta. Lärarna beskriver att de förändringar som behöver göras för att ge eleverna större förutsättningar att nå kunskapskraven är att få studiero på lektionerna. Organisera och strukturera undervisningen för att få mindre gruppen och därigenom mer studiero. Höga förväntningar på eleverna. Elevinflytande.

Formativ bedömning. Uppmuntra till läsning.

Viktigt att fortsätta språk- kunskapsutvecklande arbetssätt på lektionerna. Vi behö- ver utveckla undervisningen i svenska/svenska som andraspråk och matematik för att nå en högre måluppfyllelse. Fortsätta arbetet med lednings- och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Detta skapar förutsättningar för att varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina möjligheter. Utveckla användningen av digitala verktyg. Trygghet och studiero.

Skolstarten och gemensamma dagar för skol-/fritidspersonal ägnas åt att skapa gemensamma regler som förankras hos elever och personal. Delaktighet från eleverna i klassråd, elevråd fritidsråd.

Resultatet från elevenkäter har gemensamt diskuterats med skol- och fritidspersonal. Studiero och trygghet ska fortsätta att utvecklas inom skolområdet. Rektor föl- jer upp detta både i närteam och arbetslags med skol- och fritidspersonalen.

Vi planerar ett kollegialt lärande för pedagogerna F-3 för att utveckla matema- tikämnet i studiecirkelform och praktiskt arbete ute i klasserna, som på sikt ska bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna i matematik.

Skol-/fritidspersonal har gemensam dag vid läsårsstart för att skapa gemensamma rutiner, regler och närteamsmöten för ett bra samarbete. Vi fortsätter vårt arbete för skol- och fritidspersonalen med gemensamma träffar för att skapa en god ar- betsmiljö.

(25)

9 Verksamhetsplan - Förbättringsåtgärder för läsåret 2020/2021

Grundskolan läsåret 2020/2021

Åtgärd Detta ska det leda till - Resultat/ef-

fekt/mål Aktiviteter

SRI – värdegrund, trygghet och stu- diero

Ett gemensamt förhållningssätt hos skol- /fritidspersonal. Strategier kring elever som utmanar (hot o våld) konsekvenser, samarbete med vårdnadshavare.

SRI – att motverka rasism. Moduler med all personal. Start måndag v 44. Samverkan med hemmet. För- troendefulla relationer.

Fokus på ledarskapet. Stärkt ledarskap. Lektionsobservationer med efterföl- jande didaktiskt samtal.

Följa upp kartläggningar med ti-

diga insatser i f-klass och åk 1. Klasskonferenser, EHT, tidiga insatser uti- från kartläggningar.

Speciallärare deltar i resultatdis- kussioner och initierar åtgärder/insatser på individ och gruppnivå.

Kollegialt lärande genom matema- tiska samtal i våra klassrum som på sikt ska bidra till ökad måluppfyl- lelse för eleverna i matematik. Lit- teratur: Matematiska samtal i klassrummet skriven av Cecilia Kilhamn till alla lärare inom arbetslaget som undervisar i matematik.

Mål med insatsen: Utveckla matematik- undervisningen, så att eleverna får möj- lighet att utveckla sin resonemangsför- måga samt att öka förståelsen hos eleverna om vikten av att kunna reflektera kring de uträkningar de gör och de svar de kommer fram till. På sikt kommer detta arbeta att medföra ökad måluppfyl- lelse inom fler ämnen än matematikäm- net.

Upplägg: Kollegialt lärande i form av studiecirkel. Praktiskt arbete ute i klasserna.

Pedagogiska caféer som kommer att beröra de ämnen vi undervisar i.

Utveckla undervisningen i samtliga äm- nen genom kollegialt lärande under ledning av förstelärare.

Kollegialt lärande i form av diskussioner/reflektioner i arbetslaget

Samverkan skol-/fritidspersonal Studiero och trygghet. Gemensamma träffar för skol- och fritidspersonal för att skapa gemensamma rutiner, regler och gemensamt förhållningssätt.

Nyanlända elever Högre måluppfyllelse. Utveckla samarbetet med studie-

handledare.

Digitalisering Digitala verktyg som kompletterar den ordinarie undervisningen.

Digitala läromedel matematik/svenska och engelska.