Ladda ner

(1)

vingaker.se

KALLELSE

Barn- och utbildningsnämnden

Tid: 12 februari 2020 kl. 15.00

Plats: sammanträdesrummet Hjälmaren, kommunhuset i Vingåker

Föredragningslista Närvaro

Godkännande av dagordning Val av justerare

Information

Informationsärenden

1. Information om nya lagar inom skolområdet att börja gälla från 1 januari 2020 2. Personaluppföljning januari-december 2019

3. Betygsuppföljning terminsbetyg höstterminen 2019

4. Uppföljning kommunalt aktivitetsansvar höstterminen 2019 5. Särskilda tillsynsområden september-december 2019 6. Metod vid prövning av barnets bästa

Beslutsärenden

7. Svar till Kommunstyrelsen gällande uppsiktsplikten 8. Utdelning av pengar enligt testamente

9. Internkontroll 2019

10. Riktlinjer för skolskjuts och elevresor

11. Uppföljning av fritidshemsutredning, Lönnens fritidshem i Baggetorp 12. Riktlinjer för fördelning av platser i förskoleklass och grundskola

13. Utredning av förändrad F-6-organisation för ökad likvärdighet, förbättrad måluppfyllelse och främjad integration

14. Revidering av barn- och utbildningsnämndens delegationsordning 15. Delegationsbeslut

Delgivningar

16. Delgivningar Övrigt

17. Övriga frågor

Ing-Mari Frössevi Kristin Löf

Ordförande Sekreterare

Välkomna!

1

(2)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-02-12

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 (21)

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Nämndens namn Barn- och utbildningsnämnden

Sammanträdesdatum 2020-02-12

Datum för anslagsuppsättande 2020-xx

Datum för anslagsnedtagande 2020-xx

Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset i Vingåker

Underskrift ………

Namnförtydligande Kristin Löf

2

(3)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

3 (21)

BoU §

Föredragningslista

Förslag till beslut

1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner ärendelistan enligt utskickat förslag.

3

(4)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

4 (21)

BoU §

Val av justerare

1. Barn- och utbildningsnämnden utser xx att jämte ordförande justera protokollet.

Justeringen sker xx på kommunhuset i Vingåker.

4

(5)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

5 (21)

BoU §

Information

1. Barn- och utbildningsnämnden tar del av informationen och läggen den till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

Skolverket presenterar arbetet med Samverkan för bästa skola.

Utredare på barn- och utbildningsförvaltningen föredrar ärenden på nämndens föredragningslita.

5

(6)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

6 (21)

BoU §

Information om nya lagar inom skolområdet

Förslag till barn- och utbildningsnämnden

1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna.

Ärendet presenteras av förvaltningschef på sammanträdet.

6

(7)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

7 (21)

BoU § BU 2019/72

Personaluppföljning januari-december 2019

2019 års personaluppföljning för Barn- och utbildningsförvaltningen visar att:

• 2019 ökade antalet anställda något, jämfört med året innan. I början på januari redovisades 249 och i slutet på december 260, vilket ger en ökning på 14 årsarbetare.

• 2019 ökade sjukfrånvaron bland personalen i förvaltningen. Den

genomsnittliga sjukfrånvaron var 8,08 procent 2019, att jämföra med 5,5 procent 2018 och 6,95 procent 2017. Sjukfrånvaron var under 2019 högre i grundskola och fritidshem än i förskolan, vilket bryter mönstret från tidigare år då det varit tvärtom.

• 2019 var den totala frånvaron i förskolan bara 1 procent högre än i

grundskolan. Skillnaden i procent har därmed jämnats ut sedan 2017 och 2018 där förskolan haft en högre frånvaro på 6,2 procent respektive 7,1 procent.

• 2019 ökade kostnaden för vikarier med 8,3 procent, jämfört med året innan.

Kostnaden var lägst i augusti och högst i november.

• 2019 minskade andelen deltidsanställda jämfört med året innan. Andelen deltidsanställda uppgick 2019 till 17,6 procent vilket kan jämföras med 18,2 procent år 2018.

• 2019 ökade förvaltningens skattepliktiga ersättningar, jämfört med året innan.

De skattepliktiga ersättningarna följer samma kurva som tidigare år, med högst utbetalningar i juni, på grund av avslutade vikariat och

semesterlönetillägg.

• 2019 minskade antalet mertidstimmar kraftigt, jämfört med året innan. Antalet mertidstimmar minskade med 39,4 procent, jämfört med år 2018.

• 2019 minskade antalet övertidstimmar med 9,6 procent, jämfört med år 2018.

I juni 2019 ökade övertiden med cirka 100 timmar mot årets andra månader.

Efter sommaren ligger övertiden i snitt på 15 timmar per månad.

• 2019 minskade andelen arbetad tid i procent av årsarbetare något med föregående år. Den arbetade tiden 2019 var 73 procent, vilket kan jämföras med 2018 då det var 75 procent.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2020-01-28

Personaluppföljning januari-december 2019

7

(8)

vingaker.se

1 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Datum

2020-01-28

Handläggare

Catarina Djupström 0151-191 49

Catarina.Djupstrom@vingaker.se

Diarienummer

BU 2019/72

Personaluppföljning januari-december 2019

Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

1. Barn- och utbildningsförvaltningen lägger informationen till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

2019 års personaluppföljning för Barn- och utbildningsförvaltningen visar att:

• 2019 ökade antalet anställda¹ något, jämfört med året innan. I början på januari redovisades 249 och i slutet på december 260, vilket ger en ökning på 14 årsarbetare.

• 2019 ökade sjukfrånvaron² bland personalen i förvaltningen. Den genomsnittliga sjukfrånvaron var 8,08 procent 2019, att jämföra med 5,5 procent 2018 och 6,95 procent 2017. Sjukfrånvaron var under 2019 högre i grundskola och fritidshem än i förskolan, vilket bryter mönstret från tidigare år då det varit tvärtom.

• 2019 var den totala frånvaron³ i förskolan bara 1 procent högre än i

grundskolan. Skillnaden i procent har därmed jämnats ut sedan 2017 och 2018 där förskolan haft en högre frånvaro på 6,2 procent respektive 7,1 procent.

• 2019 ökade kostnaden för vikarier⁴ med 8,3 procent, jämfört med året innan.

Kostnaden var lägst i augusti och högst i november.

1 Visar hur många anställda det skulle varit om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar.

2 Beräknat i procent av arbetstiden.

3 Till frånvaro räknas här sjukdom, semester och föräldraledighet

4 Kostnad för timavlönade som rings in vid behov, när ordinarie personal är sjuk, har semester och liknande.

8

(9)

vingaker.se

2 (2)

• 2019 minskade andelen deltidsanställda,⁵ jämfört med året innan. Andelen deltidsanställda uppgick 2019 till 17,6 procent vilket kan jämföras med 18,2 procent år 2018.

• 2019 ökade förvaltningens skattepliktiga ersättningar⁶, jämfört med året innan. De skattepliktiga ersättningarna följer samma kurva som tidigare år, med högst utbetalningar i juni, på grund av avslutade vikariat och

semesterlönetillägg.

• 2019 minskade antalet mertidstimmar⁷ kraftigt, jämfört med året innan.

Antalet mertidstimmar minskade med 39,4 procent, jämfört med år 2018.

• 2019 minskade antalet övertidstimmar⁸ med 9,6 procent, jämfört med år 2018.

I juni 2019 ökade övertiden med cirka 100 timmar mot årets andra månader.

Efter sommaren ligger övertiden i snitt på 15 timmar per månad.

• 2019 minskade andelen arbetad tid i procent av årsarbetare något med föregående år. Den arbetade tiden 2019 var 73 procent, vilket kan jämföras med 2018 då det var 75 procent.

Ärendets beredning

Barn- och utbildningsförvaltningen har utifrån underlag från HR-enheten berett ärendet.

Bakgrund

Personaluppföljning redovisas under året för nämnden för perioderna januari-mars, januari-augusti samt för hela året januari-december.

Bilagor

Underlag personaluppföljning 2019 VINGÅKERS KOMMUN

Barn- och utbildningsförvaltningen

Anders Danielsson Förvaltningschef

5 Andelen deltidsanställda visar hur många procent av alla månadsavlönade som har en deltidsanställning.

6 Skattepliktiga ersättningar utgörs av exempelvis löner, men här ingår inte sociala avgifter förmåner och skattefria kostnadsersättningar.

7 Mertid är den tid som deltidsanställda arbetar utöver ordinarie sysselsättningstid.

8 Övertid är den tid som heltidsanställda arbetar utöver ordinarie sysselsättningstid.

9

(10)

HR PERSONALUPPFÖLJNING

Åsa Glimring 200128

Personaluppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen

Jämförelse mellan åren 2017,2018 och 2019

Antalet anställda omräknat till årsarbetare

Anställda tillsvidare med överenskommen sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare.

I början av 2017 hade B&U förvaltningen totalt 226 årsarbetare, under 2018 har antalet årsarbetare varierat mellan 236 och 246 årsarbetare.

Jan-19 249 st. och sista dec-19 260 st. ger en ökning på 14 årsarbetare för 2019

Sjukfrånvaro i % av arbetstiden

Total sjukfrånvaro för samtliga månads- avlönade räknat i procent av arbetstiden.

Genomsnittliga siffran 1/1-31/12-17 = 6,95%

2018 (1/1-31/12) = 5,5 %

2019-års sjukfrånvaro i genomsnitt = 8,08%

Andel deltidsanställda i procent

Andelen deltidsanställda i B&U i jan-17 visar 21,7 och i december 2018 hade 18,2 % av tillsvidare en deltidsanställning.

Dec-19 är 17,6% deltidsanställda.

200 210 220 230 240 250 260 270

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2017 2018 2019

0 5 10 15 20 25

2017 2018 2019 0

2 4 6 8 10 12

2017 2018 2019

10

(11)

Skattepliktiga ersättningar per månad

Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar exkl. sociala avgifter, förmåner och skattefria kostnadsersättningar.

År 2017 uppgick ersättningarna (lön mm) exkl. sociala avg. till 94,2 mkr, 2018 uppgick summan för ersättningarna till 100,2 mkr.

Skattepliktiga ersättningar följer samma kurva som tidigare år med högst utbetalning i juni p g a avslutade vikariat och semesterlönetillägg. Dec-18 utbetalades retroaktiv lön ut till lärare beräknat från april.

Genomsnittligt utbetald lön 2019 8,8 mkr/månad.

Mertid, antal timmar

Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Timmarna kompenseras med tid mot tid eller med timlön.

Under 2017 utfördes totalt cirka 3715 mertidstimmar. Under 2018 utfördes totalt 1791 mertidstimmar

Mertiden sjunker kraftigt under sommaren.

Under 2018 har mertiden minskat

med 48,2% mot 2017. Högsta mertiden 2019 låg på 126h i juni och lägsta i aug-18 med 1,5h 706h 2019 ger minskning på 39,4% mot 2018

Övertid, antal timmar

Övertid är timmar som fullgörs utöver heltids- anställning. Under 2017 utfördes totalt cirka 935 övertidstimmar och under 2018 utfördes 460 övertidstimmar, 2019 440 övertidstimmar 2018 ligger övertidstimmarna (460)

på 49,1 % mindre jämfört 2017.

2019 minskade med 9,6% mot 2018.

Juni-19 ökade övertiden med ca 100h mot årets andra månader.

Efter sommaren har ligger övertiden i snitt på 15h/månad.

0 100 200 300 400 500 600

Jan Mar Maj Jul Sep Nov

2017 2018 2019 0

2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 12000000

2017 2018 2019

0 50 100 150 200 250 300

2017 2018 2019

11

(12)

Vikariekostnader exkl. sem. ersättning

Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid behov när ordinarie personal är sjuk, sem mm.

2017 uppgick vikariekostnaden till 5,4 mkr Vikariekostnaderna för 2018 (5,2 mkr) visar en minskning på 1% jämfört mot 2017.

Feb-19 och höst-19 ökade vikariekostnaden högre frånvaro med totalt 6,3 mkr för 2019 en ökning med totalt 1,1 mkr (8%) 2019 jämfört med 2018

Frånvaro månadsavlönad grund- och förskola per år

Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden feb för förskola och grundskola feb-16 Under sommarmånaderna sjunker frånvaron inom både grund- och förskola.

2017 har förskolan 6,2% högre frånvaro än grundskolan

2018 ligger förskolan 7,1 % högre än grundskolan

2019 har förskolan 1% högre frånvaro

0 500000 1000000 1500000 2000000

2017 2018 2019

Förskola Grundskola 0

100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000

2017 2018 2019

12

(13)

Cirkeldiagrammen visar Arbetad tid i % av årsarbetare år 2017-2019

Semester

5% Sjukdom

7%

Föräldraledig 3%

Tillfällig vård av barn

1%

Övrig frånvaro 5%

Tidsbeg sjukers 0%

Ferie/upphåll 0%

Arbetad tid 79%

Arbetad tid och frånvaro 170101-171231

Semester Sjukdom Föräldraledig

Tillfällig vård av barn Övrig frånvaro Tidsbeg sjukers Ferie/upphåll Arbetad tid

Semester

6% Sjukdom

5%

Föräldraledig 3%

Tillfällig vård av barn Övrig frånvaro 1%

6%

Tidsbegr sjukers Ferie/upphåll 0%

4%

Arbetad tid 75%

Arbetad tid och frånvaro 180101-181231

Semester Sjukdom

Föräldraledig Tillfällig vård av barn Övrig frånvaro Tidsbegr sjukers

Ferie/upphåll Arbetad tid

Semester

7% Sjukdom

7% Föräldraledig 4%

Tillfällig vård av barn Övrig frånvaro 1%

7%

Tidsbeg sjukers 0%

Ferie/upphåll 1%

Arbetad tid 73%

Arbetad tid och frånvaro 190101-191231

Semester Sjukdom

Föräldraledig Tillfällig vård av barn

Övrig frånvaro Tidsbeg sjukers

Ferie/upphåll Arbetad tid

13

(14)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

8 (21)

BoU § BU 2020/20

Betygsuppföljning terminsbetyg höstterminen 2019

De resultatmål som Barn- och utbildningsnämnden fastställt som är kopplade till kunskapsmål är:

• Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka. Målnivå: 100 % 2018.

• 100 % av eleverna uppnår minst E i alla ämnen

• Elever med betyget A har ökat i jämförelse med föregående år Andelen elever som i dagsläget är behöriga till gymnasiet uppgår till 55 % av Slottsskolans åk 9-elever (49 % ht-18).

Elever som uppnår minst E i alla ämnen är 39,6 % (38,5 % ht-18).

Målet är inte uppnått, men vi ser en liten förbättring jämfört med förra året.

Målet om att andelen A ska öka jämfört mot föregående år uppfylls på 2 av skolorna.

På ytterligare 2 är andelen A oförändrat och på en skola ser vi en minskning.

Uppföljningen i sin helhet redovisas i tjänsteutlåtande och bilaga.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2020-01-13 Betygsresultat terminsbetyg

14

(15)

vingaker.se

1 (2)

Datum

2020-01-13

Handläggare

Eva Karlsson 0151-191 11

Eva.karlsson@vingaker.se

Diarienummer

BU 2020/20

Betygsuppföljning terminsbetyg 2019

De resultatmål som Barn- och utbildningsnämnden fastställt som är kopplade till kunskapsmål är:

• Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka. Målnivå: 100 % 2018.

• 100 % av eleverna uppnår minst E i alla ämnen

• Elever med betyget A har ökat i jämförelse med föregående år Måluppföljning per dec -19

Målnivå Utfall Resultat

100 % av eleverna uppnår minst E i alla ämnen Åk 9

Åk 6

100 %

39,6 %

52,2 %

Ej uppnått Dock en ökning från 2018 då andelen var 38,5 % Ej uppnått

En minskning från 2018 då andelen var 58,2 % Elever med

betyget A har ökat i jämförelse med föregående år

100 % Högsjö: 0 %

Marmorbyn: 0 % Slottsskolan F-6:

1 %

Sävstaskolan:

1,2 %

Slottsskolan 7-9:

2,7 %

Oförändrat Oförändrat Uppnått Ej uppnått Uppnått Alla barn i

förskolan ges möjlighet att lära

Samtliga barn Se bilaga Uppnått så gott det går att påvisa

15

(16)

vingaker.se

2 (2)

och utvecklas efter sin förmåga Undervisningen på fritidshemmet kompletterar och förstärker skolans uppdrag

Samtliga fritidshem

Se bilaga Ej uppnått på samtliga enheter

Beskrivning

Andelen elever som i dagsläget är behöriga till gymnasiet uppgår till 55 % av Slottsskolans åk 9-elever (49 % ht-18).

Elever som uppnår minst E i alla ämnen är 39,6 % (38,5 % ht-18).

Målet är inte uppnått, men vi ser en liten förbättring jämfört med förra året.

Målet om att andelen A ska öka jämfört mot föregående år uppfylls på 2 av skolorna.

På ytterligare 2 är andelen A oförändrat och på en skola ser vi en minskning.

De två sista målen går inte att redovisa i siffror utan beskrivs i slutet på bilagan, se nedan.

Planerade åtgärder

Inom Samverkan för Bästa skola fördjupar sig åk 7-9 och Slottsskolan F-6 i betyg och bedömning. Detta arbete medför många kollegiala diskussioner, vilket vi tror kommer ge goda resultat. Under våren kommer åk 7-9 påbörja ytterligare en utbildning för all personal i inkluderade undervisning. Fortsatt arbete med trygghet och arbetsro, relationsskapande och tydliga regler på alla skolor leder förhoppningsvis också till bättre resultat.

Skolorna har på sina K-dagar analyserat terminsbetygen från ht -19 och de insatser de vidtagit. Fokus har också varit på att planera in insatser för våren. Enheter som inte har betygsresultat har utvärderat insatser som pågått under hösten. Alla enheter har sammanställt det i en målrapport som bifogas till verksamhetsberättelsen.

Bakgrund

Barn- och utbildningsnämnden följer upp målen tre gånger årligen. I samband med årsberättelse/verksamhetsberättelse redovisas en uppföljning av målen och beslutas om på Barn- och utbildningsnämnden i mars månad. Detta är en del av uppföljningen där betygsuppföljning informeras om, vilka insatser som har genomförts samt vilka insatser som planeras.

Bilagor

1. Betygsresultat terminsbetyg

VINGÅKERS KOMMUN

Barn- och utbildningsförvaltningen

Anders Danielsson

Barn- och utbildningschef

16

(17)

vingaker.se

Vingåkers kommun Växel 0151-191 00 643 80 Vingåker E-post kommun@vingaker.se Besöksadress Bankgiro 624-8371 Parkvägen 8

1 (6)

Betygsresultat ht-19 i Vingåkers kommun

Meritvärde och behörighet åk 9

Termin Meritvärde Andel behöriga

till yrk.gy i %

Klarat alla mål i

%

Ht 2019 165,43 55 39,6

Vt 2019 168,01 52,9 40,4

Ht 2018 157,35 49 38,5

Vt 2018 167,74 50 39,0

Ht 2017 158,11 44,5 44,2

Vt 2017 176,81 60 51,5

till yrk.gy i %

%

Ht 2019 174,97 54,4 46,7

till yrk.gy i %

%

Ht 2019 168,69 48,8 42,0

Termin ht-19 Meritvärde Andel behöriga till yrk.gy

Klarat alla mål

Högsjö skola 150,0 66,7 58,3

Marmorbyns skola 226,36 81,8 72,7

Slottsskolan F-6 142,16 47,8 39,1

Sävstaskolan 158,14 46,1 38,5

17

(18)

Vingaker.se

2 (6)

Fördelning betyg i % åk 9

Termin A B C D E F Streck 3

Ht-19 2,7 7,6 16,4 17,1 27,7 14,4 1,4 12,6

Vt-19 3,5 6,9 16,5 19,2 30,5 15,6 0,8 6,9

Ht-18 1,6 4,9 14,3 20,9 33,0 17,5 1,5 6,4

Vt-18 1,2 3,2 12,4 17,5 36,7 19,8 1,2 7,8

Ht-17 0,7 2,3 12,5 17,3 35,4 17,6 1,4 13,0

Vt-17 1,4 2,3 14,6 21,1 37,7 15,6 2,1 6,2

Ht-19 1,7 5,6 16,1 22,5 38,9 11,1 1,2 3,0

Ht-19 2,3 2,5 14,1 19,0 41,1 13,7 2,6 4,8

Fördelning betyg i % åk 6 ht-19

Skola A B C D E F Streck 3

Högsjö 0 2,6 19,9 24,4 41,0 3,8 8,3 0

Marmorbyn 0 11,2 36,4 32,6 18,2 1,6 0 0

Slottt F-6 1,0 4,2 15,4 24,2 39,5 11,1 4,6 0

Sävsta 1,2 3,1 9,4 21,9 41,7 11,8 10,3 0,3

18

(19)

Vingaker.se

3 (6)

Meritvärde per ämne åk 9

Ämne Ht 2019 Vt 2019 Ht 2018 Snitt i riket

vt-19

Bild 11,9 11,9 11,2 14,7

Biologi 8,5 8,9 9,7 13,5

Engelska 9,3 9,4 8,6 14,5

Fysik 7,9 8,9 9,3 13,2

Geografi 8,9 10,4 10,8 13,8

Hemkunskap 8,8 9,4 10,2 14,7

Historia 10,1 10,4 11,0 13,8

Idrott 9,6 8,9 8,9 14,6

Kemi 7,4 8,5 8,8 13,1

Matematik 8,0 7,4 7,2 12,0

Tyska 9,3 9,9 10,7

Franska 3,3 3,9 4,4

Spanska 10,2 12,3 12,1

Musik 8,1 9,7 9,6 14,7

Religionskunskap 9,0 10,9 10,9 13,7

Samhällskunskap 11,7 10,6 10,9 14,0

Slöjd 12,1 11,8 11,3 14,8

Svenska 10,8 12,0 10,0 14,2

Svenska A 9,8 5,2 3,5 8,0

Teknik - 8,9 10,2 13,9

Somaliska 12,3 13,3 12,3

Tigre 14,2 15,5 10,4

Arabiska 16,9 16,25 12,5

Dari 20,0

Finska 15,0

19

(20)

Vingaker.se

4 (6)

Ämne Ht 2019

Bild 11,6

Biologi 8,0

Engelska 10,1

Fysik 10,3

Geografi 11,0

Hemkunskap 10,1

Historia 11,0

Idrott 11,5

Kemi 9,8

Matematik 7,6

Tyska 9,3

Franska 11,1

Spanska 9,4

Musik 10,4

Religionskunskap 10,9 Samhällskunskap 10,4

Slöjd 11,8

Svenska 10,5

Svenska A 6,9

Teknik 10,3

Somaliska 12,5

Tigre 15,0

Arabiska 14,0

Dari 20,0

Finska

Kurdiska 11,3

Ryska 13,1

20

(21)

Vingaker.se

5 (6)

Ämne Ht 2019

Bild 9,7

Biologi 9,1

Engelska 8,6

Fysik 9,8

Geografi 9,7

Hemkunskap

Historia 9,9

Idrott 10,2

Kemi 8,1

Matematik 6,5

Tyska 10,9

Franska 12,2

Spanska 10,3

Musik 10,1

Religionskunskap Samhällskunskap 8,9

Slöjd 10,2

Svenska 10,0

Svenska A 6,9

Teknik 11,0

Somaliska 10,0

Tigre 13,3

Arabiska 12,5

Dari 19,2

Finska 12,5

Kurdiska 10,0

Ryska

21

(22)

Vingaker.se

6 (6)

Meritvärde per ämne åk 6 ht-19

Ämne Högsjö Marmorbyn Slott F-

6

Sävstaskolan Riket Vt-19

Bild 11,3 15,7 10,4 11,9 13,8

Biologi 13,0 7,8 7,0 13,0

Engelska 8,1 10,5 7,3 7,2 14,1

Fysik 13,0 10,5 10,7 13,3

Geografi 10,4 13,2 7,8 13,1

Hemkunskap 11,5 14,8 11,8 10,3 13,8

Historia 13,2 9,8 9,7 13,0

Idrott 13,5 13,4 11,4 8,6 13,8

Kemi 10,2 13,0 8,5 12,7

Matematik 9,4 13,6 9,6 9,2 12,5

Tyska 9,6 10,8 11,5

Franska 7,5 15,0 11,3 11,3

Spanska 10,0 12,1 8,9 9,5

Musik 12,3 12,3 11,4 11,1 14,0

Religionskunskap 13,0 9,5 13,1

Samhällskunskap 9,6 14,8 7,0 13,1

Slöjd 11,3 13,2 11,2 11,0 13,6

Svenska 9,1 14,3 12,3 8,7 13,5

Svenska A 12,5 5,8 4,9 7,7

Teknik 11,7 13,6 11,1 8,5 13,1

Somaliska 6,7 14,0

Tigre 10,0

Arabiska 14,2 14,5

Dari 15,0

Finska

Kurdiska 11,3 10,0

Ryska 12,5

22

(23)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

9 (21)

BoU § BU 2020/7

Uppföljning av kommunalt aktivitetsansvar höstterminen 2019

Kommunen har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som har fullföljt sin skolplikt men inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program på gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning, arbetar, har annan sysselsättning eller saknar sysselsättning.

I december 2019 var det 27 ungdomar som varken studerade på ett nationellt program eller ett introduktionsprogram. Sysselsättningen för dessa var istället:

arbete (6 st), andra studier (2 st), praktik (2 st), Vinka in (2), utomlands (1 st) och ingen sysselsättning (14 st).

Åren 2013–2015 hoppade ca. 5–6 elever per läsår av gymnasieskolan, sedan 2016 har det varit ca. 11–12 elever per läsår. Vårterminen 2019 avbröt 13 elever sina

gymnasiestudier. Höstterminen 2019 avbröt 10 elever sina gymnasiestudier. Av dessa har 2 börjat arbeta, 2 har praktik, 1 går på Vinka in, 1 har fyllt 20 år och 4 har ingen sysselsättning.

Beslutsunderlag

23

(24)

vingaker.se

1 (2)

Datum

2020-01-09

Handläggare

Catarina Djupström 0151-191 49

Catarina.Djupstrom@vingaker.se

Diarienummer

BU 2020/7

Uppföljning av kommunens aktivitetsansvar (KAA) – ht 2019

Kommunen har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som har fullföljt sin skolplikt men inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program på gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning, arbetar, har annan sysselsättning eller saknar sysselsättning.

I december 2019 var det 27 ungdomar som varken studerade på ett nationellt program eller ett introduktionsprogram. Sysselsättningen för dessa var istället:

arbete (6 st), andra studier (2 st), praktik (2 st), Vinka in (2), utomlands (1 st) och ingen sysselsättning (14 st).

Åren 2013–2015 hoppade ca. 5–6 elever per läsår av gymnasieskolan, sedan 2016 har det varit ca. 11–12 elever per läsår. Vårterminen 2019 avbröt 13 elever sina

gymnasiestudier. Höstterminen 2019 avbröt 10 elever sina gymnasiestudier. Av dessa har 2 börjat arbeta, 2 har praktik, 1 går på Vinka in, 1 har fyllt 20 år och 4 har ingen sysselsättning.

Barn- och utbildningsförvaltningens kansli har tillsammans med studie- och yrkesvägledare berett ärendet.

Bakgrund

Kommunen har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som har fullföljt sin skolplikt men inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program på gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning, arbetar, har annan sysselsättning eller saknar sysselsättning. Ungdomar anses ha fullföljt sin utbildning genom att erhålla engymnasieexamen i

24

(25)

vingaker.se

2 (2) gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning eller genom att ha avlagt

International Baccalaureate (IB) eller fått behörighetsintyg från folkhögskola.

Aktivitetsansvaret innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar är sysselsatta. Kommunen ska regelbundet under året erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som omfattas av

aktivitetsansvaret. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap 9 § skollagen.

SCB samlar efter varje termin in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Ett viktigt syfte är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas.

VINGÅKERS KOMMUN

Anders Danielsson Förvaltningschef

25

(26)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

10 (21)

BoU § BU 2019/31

Särskilda tillsynsområden september-december 2019

Till särskilda tillsynsområden räknas kränkningar, klagomål, olycksfall, skadegörelse, hot och våld och andra tillbud som inträffar i och anmäls från nämndens alla

verksamheter. För att se antalet händelser, se bilaga.

Anmälningar som handlar om kränkningar samt om hot och våld utreds, och i vissa fall är utredningen av en anmälan fortfarande pågående. Det förebyggande arbetet mot kränkningar och hot och våld pågår ständigt i verksamheterna.

När det gäller klagomålshanteringen arbetar förvaltningen med att förankra de riktlinjer för klagomålshantering som antogs i början av året. Arbetet med

klagomålshanteringen är ett viktigt verktyg för hela förvaltningen i arbetet med att utveckla alla verksamheter.

Beslutsunderlag

Bilaga: Särskilda tillsynsområden september - december 2019

26

(27)

vingaker.se

1 (1)

Datum

2020-01-13

Handläggare

Eva Karlsson 0151-191 11

Eva.karlsson@vingaker.se

Diarienummer

BU 2019/31

Särskilda tillsynsområden september - december 2019

Till särskilda tillsynsområden räknas kränkningar, klagomål, olycksfall, skadegörelse, hot och våld och andra tillbud som inträffar i och anmäls från nämndens alla

verksamheter. För att se antalet händelser, se bilaga.

Anmälningar som handlar om kränkningar samt om hot och våld utreds, och i vissa fall är utredningen av en anmälan fortfarande pågående. Det förebyggande arbetet mot kränkningar och hot och våld pågår ständigt i verksamheterna.

När det gäller klagomålshanteringen arbetar förvaltningen med att förankra de riktlinjer för klagomålshantering som antogs i början av året. Arbetet med

klagomålshanteringen är ett viktigt verktyg för hela förvaltningen i arbetet med att utveckla alla verksamheter.

Sedan en tid tillbaka rapporteras händelser som sker inom ramen för de särskilda tillsynsområdena genom kommunens e-tjänst. Ärendet har därför beretts genom att utdrag ur detta system gjorts, samt genom en genomgång av inkomna klagomål.

Bilagor

Särskilda tillsynsområden september - december 2019 Beslutet skickas till

Anders Danielsson

Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen

27

(28)

vingaker.se

Vingåkers kommun Växel 0151-191 00 643 80 Vingåker E-post kommun@vingaker.se Besöksadress Bankgiro 624-8371 Parkvägen 8

1 (1)

Särskilda tillsynsområden september – december 2019

Inrapporterade kränkningar, hot- och våldssituationer, olycksfall, klagomål och tillbud under september – december 2019.

Sammanlagt

Antal Antal avslutade ärende

Anmälan om kränkning 12 1

Anmälan om hot och våld 13 2

Anmälan om olycksfall och tillbud

15 6

Klagomål 7 1

Skadegörelse 1 1

Under perioden har e-tjänsterna blivit väl kända bland personal och anmälningar har kommit in från i stort sett alla enheter. Tjänsten för skadegörelse är ny och den behöver vi informera mer om för att få tag på var vi har skadegörelse.

Rutinen med uppföljning och avslutning av rektor behöver bli bättre. I de flesta fallen har dock åtgärder vidtagits redan vid anmälningens upprättande, varför fler ärenden kan anses avslutade.

28

(29)

vingaker.se

Barn- och utbildningsnämnden

11 (21)

BoU § BU 2020/21

Metod vid prövning av barnets bästa

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag, och i och med det har Sverige ytterligare tydliggjort varje barns ställning som en egen individ med egna rättigheter som måste tas på allvar och respekteras av alla.

Artikel tre i barnkonventionen slår fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand. Barn- och

utbildningsförvaltningen har därför tagit fram ett stödmaterial till alla som arbetar inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Att genomföra en prövning av barnets bästa kan vara komplicerat, så för att underlätta arbetsprocessen och

säkerställa att varje prövning genomförs på ett liknande sätt beskriver materialet en gemensam metod för detta.

Allra först görs en bedömning av om en åtgärd kräver en prövning av barnets bästa, och i vilken form prövningen ska göras i sådant fall.

I det fall bedömningen resulterar i en enkel prövning av barnets bästa används den checklista som gjorts tillgänglig av kommunfullmäktige i Vingåkers kommun.

I det fall bedömningen resulterar i en formell prövning av barnets bästa används den process som beskrivs i stödmaterialet:

1. Beskriv ärendet där beslut ska fattas 2. Lyssna till barnet eller barnen 3. Inhämta kunskap

4. Låt barnkonventionen vägleda

5. Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenser 6. Bedöm barnets bästa och fatta beslut

7. Återkoppla och utvärdera

I det fall andra hänsyn än barnets bästa bedöms väga tyngst ska beslutsfattaren motivera detta, och också beskriva eventuella kompensatoriska åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att beslutet blir så bra som möjligt för barnet även om barnets bästa inte bedöms väga tyngst.

Beslutsunderlag

Bilaga: Att genomföra en prövning av barnets bästa

29

(30)

vingaker.se

1 (2)

Datum

2020-01-18

Handläggare

My Zinderland

My.zinderland@vingaker.se

Diarienummer

BU 2020/21

Metod för prövning av barnets bästa

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag, och i och med det har Sverige ytterligare tydliggjort varje barns ställning som en egen individ med egna rättigheter som måste tas på allvar och respekteras av alla.

Artikel tre i barnkonventionen slår fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand. Barn- och

utbildningsförvaltningen har därför tagit fram ett stödmaterial till alla som arbetar inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde. Att genomföra en prövning av barnets bästa kan vara komplicerat, så för att underlätta arbetsprocessen och

säkerställa att varje prövning genomförs på ett liknande sätt beskriver materialet en gemensam metod för detta.

Allra först görs en bedömning av om en åtgärd kräver en prövning av barnets bästa, och i vilken form prövningen ska göras i sådant fall:

30

(31)

vingaker.se

2 (2) I det fall bedömningen resulterar i en enkel prövning av barnets bästa används den

checklista som gjorts tillgänglig av kommunfullmäktige i Vingåkers kommun.

I det fall bedömningen resulterar i en formell prövning av barnets bästa används den process som beskrivs i stödmaterialet:

I det fall andra hänsyn än barnets bästa bedöms väga tyngst ska beslutsfattaren motivera detta, och också beskriva eventuella kompensatoriska åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att beslutet blir så bra som möjligt för barnet även om barnets bästa inte bedöms väga tyngst.

Ärendet har beretts av barn- och utbildningsförvaltningen.

Förvaltningens ståndpunkt

En gemensam metod för genomförandet av prövningar av barnets bästa behövs för att säkerställa att prövningarna håller god kvalitet och genomförs på ett liknande sätt.

Ekonomiska konsekvenser

Beslutet i sig innebär inga ekonomiska konsekvenser för Barn- och utbildningsnämnden.

Bilagor

Att genomföra en prövning av barnets bästa Beslutet skickas till

Barn- och utbildningsnämnden

Samtliga chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen Författningssamlingen

Anders Danielsson Barn- och utbildningschef

31

(32)

Att genomföra en prövning av barnets bästa

- arbetsprocess för att säkerställa att vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand vid alla åtgärder och beslut som rör barn

32

(33)

2 1. Barnets bästa ... 3 2. Vad betyder barnets bästa? ... 3 3. Vad betyder ska i första hand beaktas? ... 3 4. Dimensioner av begreppet ... 3 5. Bedömning av prövningsform ... 4 6. Process för en formell prövning av barnets bästa ... 4 1. Beskriv ärendet ... 5 2. Lyssna till barnet eller barnen ... 5 3. Inhämta kunskap ... 5 4. Låt barnkonventionen vägleda ... 5 5. Ta fram besluts- och handlingsalternativ och analysera konsekvenser ... 6 6. Gör en bedömning av barnets bästa och fatta beslut ... 6 7. Återkoppla och utvärdera ... 7 7. Bilagor ... 8 Bilaga 1 Rättigheter av extra vikt vid prövning av barnets bästa ... 8 Bilaga 2 Exempel på vanliga intressekonflikter ... 9 Bilaga 3 Checklista vid formell prövning ... 10 Bilaga 4 Checklista vid enklare prövning ... 11

Dessa riktlinjer är baserade på Barnombudsmannens stödmaterial för beslutsfattare och tjänstepersoner:

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/provning- av-barnets-basta---slutversion-25-september-2018_ksf_2.pdf (2019-06-26)

33

(34)

3

1. Barnets bästa

FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 3.1:

Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala

välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter är en av barnkonventionens fyra grundprinciper.

Det innebär att den ska genomsyra allt arbete med barns rättigheter. Artikeln slår fast att vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska vad som bedöms vara barnets bästa beaktas i första hand.

Vad som är barnets bästa går inte alltid att ge ett enkelt och entydigt svar på. Därför behöver vi undersöka varje aktuell åtgärd och åtgärdens konsekvenser för barnet eller barnen i fråga.

2. Vad betyder barnets bästa?

Barnets bästa är ett komplext begrepp, och dess innebörd måste avgöras från fall till fall. Barnets bästa ska tolkas tillsammans med barnkonventionens övriga rättigheter och bedömningen ska göra utifrån det berörda barnets eller de berörda barnens specifika situation.

I beslut som rör en grupp av barn eller barn som kollektiv måste barns bästa bedömas och fastställas med utgångspunkt i de omständigheter som råder för den grupp av barn det gäller och för barn i allmänhet. I båda fallen ska bedömningen och fastställandet göras med full respekt för rättigheterna i barnkonventionen.

3. Vad betyder ska i första hand beaktas?

Formuleringen innebär att den som fattar beslut som rör barn har en stark rättslig skyldighet att i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

Att i första hand beakta innebär att barnets bästa inte får jämställas med alla andra hänsyn. Denna starka ställning rättfärdigas av barnets speciella situation: beroende, mognad, rättslig status och ofta avsaknad av en egen röst. Barn har sämre möjligheter än vuxna att hävda sina egna intressen, och de som är involverade i beslut som påverkar barn måste vara uttalat medvetna om barnens intressen. Om man inte sätter ljuset på barns intressen tenderar de att bli förbisedda. Att beakta barnets bästa kräver en medvetenhet och en vilja att prioritera dessa intressen under alla omständigheter.

4. Dimensioner av begreppet

Barnets bästa har tre dimensioner: det är en rättighet, en princip och ett tillvägagångssätt.

En rättighet

Att barnets bästa är en rättighet innebär att barn har rätt att få sitt bästa prövat i alla beslut och åtgärder som rör ett enskilt barn, en grupp av barn eller barn som grupp. FN:s barnrättskommitté understryker att barnets bästa ska förstås både som en kollektiv och en individuell rättighet.

En princip

Att barnets bästa är en rättslig tolkningsprincip betyder att om det är möjligt att tolka en regel på olika sätt ska den tolkning som mest verkningsfullt tillgodoser barnets bästa ha företräde.

Ett tillvägagångssätt

Barnets bästa som tillvägagångssätt innebär att de beslut som påverkar barn ska föregås av en

bedömning av vilka konsekvenser beslutet kan få för det enskilda barnet, för en grupp av barn eller för barn som grupp. Den som fattar beslut behöver motivera vad barnets bästa bedöms vara, hur

prövningen har genomförts och hur barnets bästa har bedömts gentemot andra intressen. Om ett beslut tas som inte är i linje med barnets bästa, ska kompensatoriska åtgärder redovisas.

34

(35)

4

5. Bedömning av prövningsform

Detta flödesschema använder vi för att bedöma om en prövning av barnets bästa ska göras vid en åtgärd och i vilken form som prövningen ska göras i sådant fall. I efterföljande avsnitt beskrivs processen för att göra en formell prövning av barnets bästa. Underlag för att genomföra en enklare prövning av barnets bästa finns i bilaga 4.

6. Process för en formell prövning av barnets bästa

För att genomföra en formell prövning av barnets bästa följer vi denna process:

35

(36)

5

1. Beskriv ärendet

• Identifiera vilket eller vilka barn som ärendet berör

• Beskriv vilken typ av ärende eller beslut det är

• Beskriv hur omfattande beslutet är

• Beskriv ärendets specifika omständigheter utifrån den information vi har nu

• Avgör om vi behöver göra en stor och formell prövning av barnets bästa, eller om vi kan använda en förenklad modell. För flödesschema, se bilaga 1.

2. Lyssna till barnet eller barnen

Enligt barnkonventionens artikel 12 har barnet rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet.

Barnets åsikt ska beaktas utifrån barnets ålder och mognad. Att lyssna till barns egna åsikter om åtgärder som kommer att beröra dem är en förutsättning för att kunna pröva, bedöma och beakta barnets bästa.

Förutom att det är en rättighet för barn att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade ger barnens röster vuxna nödvändig och värdefull kunskap inför ett beslut. Att lyssna till barn och beakta barnets åsikt är det enda sättet vuxna kan ta reda på barnets perspektiv i det specifika ärendet.

Förslag på metoder för att lyssna till barn:

• Enskilda samtal

• Medborgardialoger

• Ungdomspaneler

• Referensgrupper

• Enkätundersökningar

• Djupintervjuer

3. Inhämta kunskap

Förutom barns egna åsikter är det viktigt att grunda en prövning av barnets bästa på kunskap från olika källor.

Förslag på källor för att inhämta kunskap:

• Vuxna som känner barnet

• FN:s konvention om barnets rättigheter

• Relevant lagstiftning, exempelvis skollagen, förvaltningslagen och kommunallagen

• Forskning

• Statistik

• Beprövad erfarenhet på området

4. Låt barnkonventionen vägleda

För att fastställa barnets bästa behöver prövningen utgå från rättigheterna i barnkonventionen.

Rättigheterna i barnkonventionen ska ses som en helhet: de är odelbara, ömsesidigt beroende av och relaterar till varandra.

Vid en prövning av barnets bästa måste först och främst de tre övriga grundprinciperna beaktas. Dessa är:

• artikel 2 - ickediskriminering

• artikel 6 - barnets rätt till liv och utveckling

• artikel 12 - barnets rätt att göra sin röst hörd och få den beaktad

FN:s barnrättskommitté har identifierat vissa rättigheter som särskilt viktiga vid en prövning av barnets bästa. För definitioner av dessa rättigheter, se bilaga 1.

36

(37)

6

5. Ta fram besluts- och handlingsalternativ och analysera konsekvenser

För att kunna pröva barnets bästa behöver flera besluts- och handlingsalternativ tas fram. Därefter behöver en analys göras som redovisar vilka konsekvenser och effekter de olika alternativen kan resultera i för barnet eller barnen.

Vid analysen ska särskild uppmärksamhet ges hur olika alternativ påverkar och vilka konsekvenserna kan bli för barn som befinner sig i utsatta situationer och där det finns stor risk att rättigheterna kränks eller där rättigheterna inte kan tillgodoses fullt ut. I konsekvensanalysen ska också kompensatoriska åtgärder identifieras och analyseras, för det fall då barnets bästa inte kan tillgodoses.

Möjliga effekter

En viktig del att ta in i analysen är vilka olika effekter olika beslut eller åtgärder kan få för barnet eller barnen. Effekterna kan vara mer övergripande aspekter på samhällsnivå eller för grupper av barn, exempelvis stärkt demokrati, minskad ohälsa eller ökad säkerhet. Det kan också handla om effekter på individnivå som till exempel ökad självkänsla eller ökad trygghetskänsla.

Det kan också handla om att visa på de kostnadsmässiga konsekvenserna som olika

handlingsalternativ kan ge på både kort och lång sikt. Det är lika viktigt att visa på eventuella samhällsekonomiska positiva effekter som kan uppstå och inte bara kostnaderna för den aktuella åtgärden eller insatsen.

Det kan också handla om att se vilka konsekvenser, positiva eller negativa, olika handlingsalternativ kan leda till för det enskilda barnet eller den gruppen barn som påverkas av beslutet eller åtgärden.

Intressekonflikter

Ibland uppstår intressekonflikter i en prövning av barnets bästa. Det kan till exempel röra sig om att intressen står emot varandra mellan olika grupper av barn, eller mellan barn och andra

samhällsintressen.

Det är upp till beslutsfattaren i ärendet att göra avvägningen mellan olika intressen och bedöma vilket intresse som väger tyngst. De olika omständigheterna i ärendet måste ligga till grund för denna avvägning. Ofta innebär detta att beslutsfattaren måste göra en avvägning utifrån befintliga ramar och riktlinjer i verksamheten. Det som en beslutsfattare dock ska ha i åtanke är att barnrättskommittén har uttalat att barnets bästa ska väga tungt – det är inte bara ett intresse bland andra, utan det är ett intresse som måste ges särskild vikt.

För exempel på vanliga intressekonflikter, se bilaga 2.

Kompensatoriska åtgärder

I analysen kan det framkomma att det finns intressekonflikter som kan leda till att barnets bästa inte kan tillgodoses i beslutet. I dessa fall ska den som utredaren identifiera kompensatoriska åtgärder som kan vidtas för att väga upp detta. Kompensatoriska åtgärder ska genomföras för att säkerställa att beslutet blir så bra som möjligt även om barnets bästa inte bedöms väga tyngst.

6. Gör en bedömning av barnets bästa och fatta beslut

Efter att ha lyssnat till barn, inhämtat relevant kunskap och gjort en konsekvens- och effektanalys av olika besluts- och handlingsalternativ, är det dags att bedöma vad som är barnets bästa och i första hand beakta det i det beslut som ska fattas:

• Beskriv vad vi bedömer är barnets bästa

• Beskriv hur tungt vi anser att barnets bästa väger mot andra intressen

• Meddela om vi fattar beslut i enlighet med barnets bästa eller inte

• Motivera beslutet

• I de fall där andra hänsyn än barnets bästa bedöms väga tyngst behöver vi beskriva vilka kompensatoriska åtgärder som kommer att vidtas

37

(38)

7

7. Återkoppla och utvärdera

Det är av stor vikt att de barn som har bidragit med sina åsikter och som berörs av beslutet får återkoppling om vilket beslut som har fattats och hur processen med att pröva barnets bästa har gått till.

I de fall då beslutet kan omprövas eller överklagas ska barnet få information om hur beslutet kan överklagas.

När ett beslut är fattat ska det följas upp för att säkerställa att det får önskad effekt. Barnets bästa är dynamiskt och förändras över tid. Såväl samhället som kunskapen om barn förändras över tid. Därför behöver prövningarna av barnets bästa och beslutet som fattats utifrån dessa prövningar granskas återkommande och ibland behöver omprövningar göras.

38

(39)

8

7. Bilagor

Bilaga 1 Rättigheter av extra vikt vid prövning av barnets bästa

FN:s barnrättskommitté har definierat olika rättigheter som är av särskild vikt vid prövningen¹: Barnets rätt att uttrycka sina åsikter

Artikel 12 i barnkonventionen ger varje barn rätt att uttrycka sina åsikter i varje beslut som berör dem.

Beslutsfattaren ska sedan beakta barnets åsikter i ärendet och lägga vikt vid dessa utifrån barnets ålder och mognad. Denna rättighet gäller varje barn, oavsett ålder, funktionsnedsättning eller andra

förutsättningar. För att säkerställa detta, måste metoder anpassas efter det specifika barnets behov och beslutsfattaren ha rätt kompetens.

Barnets rätt till identitet

Det är viktigt att understryka att barn inte är en homogen grupp. I barnets identitet ingår aspekter som kön, sexuell läggning, nationellt ursprung, religion och trosföreställningar, kulturell identitet,

personlighet med mera. Barnets rätt att behålla sin identitet garanteras i barnkonventionen (artikel 8) och måste respekteras och beaktas i bedömningen av barnets bästa.

Barnets rätt till familjemiljö och relationer

Artikeln handlar om vikten av att bevara familjemiljön. Exempelvis om ett barn ska omhändertas ska det göras på ett sätt som säkerställer barnets rätt till skydd och stöd.

Barnets rätt till omsorg

Det är av yttersta vikt att tillförsäkra barnet det skydd och den omvårdnad som behövs för att säkerställa barnets välfärd och utveckling. Barns välfärd omfattar deras grundläggande materiella, fysiska, utbildningsmässiga och emotionella behov, liksom även deras behov av ömhet och trygghet.

Barnets rätt till skydd och säkerhet

En viktig faktor att ta hänsyn till i bedömningen av barnets bästa är om barnet befinner sig i en utsatt situation, till exempel att hen har en funktionsnedsättning, tillhör en minoritetsgrupp, är flykting eller asylsökande, har utsatts för övergrepp, eller befinner sig i riskmiljöer. Det bästa för ett barn i en viss utsatt situation kommer inte att vara samma som det bästa för andra barn i en liknande situation.

Myndigheter och beslutsfattare måste ta hänsyn till olika typer och grader av utsatthet för varje enskilt barn, eftersom varje barn och dess situation är unik och måste bedömas utifrån det.

Barnets rätt till hälsa

Barnets rätt till hälsa och barnets hälsotillstånd är centrala vid bedömningen av barnets bästa. Detta gäller såväl barnets fysiska som psykiska hälsa. Här ingår också att se till att barn har tillgång till fullgod information som är väsentlig för deras hälsa och utveckling.

Barnets rätt till utbildning

Alla beslut om åtgärder eller insatser som gäller ett enskilt barn eller en grupp barn måste respektera barnets eller barnens bästa i förhållande till barnets rätt till utbildning.

1 FN:s barnrättskommitté Allmän kommentar nr 14 (2013) om barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet, punkt 52-79

39

(40)

9

Bilaga 2 Exempel på vanliga intressekonflikter

Barnet bästa ur kollektiv och individuell synvinkel

En central fråga är om åtgärden eller beslutet rör ett enskilt barn, barn i allmänhet eller en bestämd, särskilt definierad grupp av barn. Det som är det bästa för ett barn i en given situation är inte nödvändigtvis det bästa för ett annat barn i en liknande situation. Barnkonventionens artikel 3 innehåller både en kollektiv och en individuell aspekt. I artikelns första del talas om barn i pluralis, medan det i sista delen talas om barnet i singularis: ”vid alla åtgärder som rör barn… ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”. De två nivåer som omfattas av artikeln kan i vissa situationer vara ett dilemma. Ett beslut kan ju påverka såväl en individ, en viss grupp av barn som alla barn i kommunen eller landstinget/regionen. Det individuella barnets bästa kan också komma i konflikt med det bästa för ett kollektiv av barn. Här behövs en analys hur beslutet kan komma att påverka en individ, alla barn i en kommun eller ett landsting/region, eller vilka beslut som påverkar barn i allmänhet. Det gäller alltså att finna sätt att hantera dessa olika perspektiv på såväl individ- som gruppnivå med utgångspunkt i varje enskild situation.

Barnets bästa i förhållande till vårdnadshavare

En grundläggande intressekonflikt gäller barnets bästa i förhållande till vårdnadshavarnas ansvar och rättigheter. Barnkonventionen betonar att familjen är en grundläggande enhet i samhället. Begreppet barnets bästa kan sättas på sin spets i situationer när vårdnadshavare är oense eller när de anses vara direkt olämpliga som vårdnadshavare. Bevarandet av familjemiljön kan till exempel stå i konflikt med behovet att skydda barnet från risken för våld eller övergrepp från föräldrarna. I sådana situationer måste dessa hänsyn vägas mot varandra för att en ska hitta en lösning som tydligt bedömer och beaktar barnets bästa. Det behöver klargöras vilka möjligheter det finns för barnet att komma till tals i

utredningar även i de fall där föräldrarna motsätter sig det.

Barnets bästa i förhållande till andra samhällsintressen

Det kan uppstå en konflikt mellan artikel 3 om barnets bästa i förhållande till olika samhällsintressen.

Andra samhällsintressen kan ibland väga tyngre än principen om barnets bästa. Sådana intressen kan vara av samhällsekonomisk eller säkerhetspolitisk karaktär. Det saknas för närvarande en analys av vilka dessa intressen verkligen är, hur tungt de väger i förhållande till barnets bästa och hur de ska vägas i förhållande till varandra. En avvägning och analys måste därför göras i varje enskilt fall eller ärende.

40