Årsredovisning

Årsredovisning

2010

ÅRSREDOVISNING 2010

Sparbanksstämma

med huvudmännen äger rum onsdagen den 13 april 2011 kl. 18.30 i

Sparbankens samlingsal.

Tidaholms Sparbank

VD:s kommentar

Det du nu håller i din hand är Tidaholms Sparbanks 108:e bokslut. Det är resultatet av 108 års bankarbete där banken tagit sig igenom både börs- och finanskrascher. Med den senaste finanskrisen som bakgrund är det mycket tillfredstäl- lande att kunna redovisa ännu ett bokslut som visar att banken står på en mycket stabil grund och har alla förutsättningar för att kunna bedriva framgångsrik bankverksamhet in i framtiden.

Återhämtningen för den svenska ekonomin har varit snabbare än i de flesta andra europeiska länder. Produktionsbortfallet under 2009 är till större delen återhämtat och vi kan nu åter se att företagen börjar nyanställa. Ljusare framtidsutsikter och låga räntor är bidragande orsaker till att hushållens konsumtion 2010 åter tog fart.

2010 har vi upplevt att varumärket Tidaholms Sparbank stärkts ytterligare. Detta inte minst utanför Tidaholm. Exem- plen är många där kunder, på rekommendationer, tar kontakt med oss för att bli kunder i banken. Antalet privatkunder ökade under året med 497 och totala antalet kunder (privatpersoner, företag, organisationer och sammanslutningar) passerade 22 000.

Under 2010 har vi återigen fått uppleva restriktioner vad gäller kreditgivning. Rädslan för en bostadsbubbla gjorde att Finansinspektionen såg sig nödgade att skapa nya regler för boendefinansiering. De nya reglerna innebär att vi inte får använda fastigheten som säkerhet över ett belopp motsvarande 85% av fastighetens marknadsvärde. Den slutliga effekten av de nya reglerna kommer sannolikt visa sig under 2011.

Under 2010 har vi flyttat in Mullsjökontorets kundstock in i vårt eget datasystem. Detta innebär att vi inte längre behöver använda oss av två system med allt extraarbete detta inneburit sedan förvärvet 2009-06-01.

Bankens volymer har fortsatt utvecklas på ett positivt sätt. Totala affärsvolymen uppgick vid utgången av 2010 till 6 994 miljoner kronor, vilket är en ökning med 11% sedan årets början. Detta kan jämföras med snittet för Sparban- kerna i Sverige som ligger på 6,5%.

Det som sätter stor prägel på 2010 års resultat är det allmänna ränteläget. Den historiskt mycket låga räntan höll i sig hela första halvåret. Under våren fanns till och med röster som menade att det fanns behov av att ytterligare sänka reporäntan. I avvaktan på att sviterna efter finanskrisen skulle bedarra lät Riksbanken reporäntan ligga kvar på 0,25%, samma nivå som vid ingången av 2010. Under andra halvåret har man dock gjort bedömningen att svensk ekonomi återhämtat sig tillräckligt för att motivera en höjd reporänta och den 7 juli genomfördes en höjning med 0,25%. Därefter har ytterligare tre höjningar genomförts och vid utgången av 2010 var reporäntan 1,25%.

Sammantaget kan sägas att Tidaholms Sparbank 2010 stärkt sin position på marknaden. Detta både vad gäller varu- märket Tidaholms Sparbank som bankens marknadsandel. Detta är skönt att ha i ryggen när vi nu i början av 2011 sjösätter den nya marknadsplattform som är resultatet av det arbete som genomförts av huvudmän, styrelse och personal, min bank.

Jan Blennow VD

Redovisning för verksamhetsåret 2010

Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparban- kens verksamhet 2010, bankens 108:e verksamhetsår.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Verksamhetens art och inriktning

Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Södra Fågelås församling av Hjo Kommun. Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde.

Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer.

Sparbankens ställning

Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2010 uppgick till 2.321.688 tkr, att jämföra med 2.108.179 tkr för 2009.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 2.022.286 tkr jämfört med 1.823.526 tkr för 2009.

Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2010-12-31 sammanlagt uppgick till 1.299.898 tkr.

Utlåning

Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2010 till 1.457.049 tkr jämfört med 1.147.825 tkr för 2009.

Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2010 uppgick till 1.728.166 tkr.

Kapitaltäckning

Kapitalbasen uppgår till 193.974 tkr vid årets slut. Sparbankens kapitaltäckningskvot uppgår vid årsskiftet till 1,77 (1,81).

Resultat

Rörelseresultatet för 2010 uppgår till 11.563 tkr. Motsvarande resultat för 2009 uppgick till 20.393 tkr.

Avskrivningstiden på goodwill för kontoret i Mullsjö, som köptes av Swedbank 2009, har ändrats från 10 år till 5 år.

Detta har gjort att goodwillavskrivningar har ökat med 6.736 tkr jämfört med om avskrivningstiden hade varit på 10 år.

Konvertering av datasystemet på kontoret i Mullsjö har gjorts under 2010 och belastar resultatet med 2.088 tkr. In- täkt av engångskaraktär under 2009 var de teckningsrätter som banken erhöll för aktier i Swedbank och som ingår i resultatet för 2009 med 6.870 tkr under rubriken utdelning mm.

Likviditet

Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 256.823 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 16.033 tkr.

Vidare så finns värdepapper om nominellt 420.000 tkr som förfaller inom 3 månader.

Personal

Vid årets slut var 34 personer anställda i bankarbete, varav 20 kvinnor och 14 män.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.

Information om risker och osäkerhetsfaktorer

Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3.

Sparbankernas Affärsutveckling AB

Sparbankernas Riksförbund har i december 2010 förvärvat samtliga aktier i Sparbankernas Affärsutveckling AB.

Försäljningen av Tidaholms Sparbanks aktier i bolaget innebar en reaförlust om 367 tkr.

Utsikter inför 2011

Efter några år med extremt lågt ränteläge började räntan röra sig uppåt under andra halvåret 2010.

Bankens verksamhet är till huvuddelen ränterelaterad vilket gör att den låga räntan slagit hårt mot bankens resultat.

Vi har kunnat se att de räntehöjningar som genomförts i slutet av 2010 gett en mycket positiv effekt på intjänandet och med den prognos som Riksbanken presenterat kommer de planerade räntehöjningarna ytterligare stärka bankens resultatnivå under 2011.

Den marknadsplattform som sjösatts kommer dominera de marknadsåtgärder som kommer att genomföras under 2011, allt för att sätta begreppet min bank på marknaden. Avsikten är att på olika sätt kommunicera de mervärden Tidaholms Sparbank står för och vilka vi vet våra kunder värdesätter.

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 9 592 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 100 - överföring till reservfonden 9 492

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,77 (föregående års kapitaltäcknings- kvot 1,81).

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal

Volym

Affärsvolym ultimo, tkr 6 994 492 6 312 872 4 021 527 4 035 498 3 719 663

förändring under året, % 10,80 56,98 -0,35 8,49 13,08

(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % (72% för 2006-2008) av obeskattade reserver i % av

balansomslutningen 10,77 10,92 13,36 15,74 14,05

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/kapitalkrav 1,77 1,81 2,28 2,39 2,72

Primärkapitalrelation

Primärkapital/kapitalkrav 1,59 1,65 2,28 2,31 2,72

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 1,80 1,86 2,87 2,70 2,70

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 0,97 1,16 1,45 1,39 1,47

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig

affärsvolym 0,18 0,40 0,25 0,60 0,71

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i %

av genomsnittligt eget kapital 3,65 7,15 3,48 8,29 10,72

K/I-tal före kreditförluster och nedskrivningar

Summa kostnader exkl kreditförluster och nedskrivningar i relation till räntenetto +

rörelseintäkter 0,81 0,62 0,51 0,57 0,52

K/I-tal efter kreditförluster och nedskrivningar

Summa kostnader inkl kreditförluster och nedskrivningar i relation till räntenetto +

rörelseintäkter 0,82 0,66 0,83 0,57 0,51

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i

% av osäkra fordringar brutto 68,91 65,80 62,98 63,65 62,02 Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total

utlåning till allmänheten 0,58 0,83 1,12 0,34 0,40

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och

kreditgarantier 0,07 0,28 1,43 0,02 0,00

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 31 31 24 24 23

Antal kontor 3 3 2 2 2

Resultat- och balansräkning

Resultaträkning, tkr 2010 2009 2008 2007 2006

Räntenetto 39 206 33 776 42 225 36 315 32 154

Provisioner, netto 24 128 19 670 13 365 15 028 14 302

Nettoresultat av finansiella transaktioner -52 -829 321 207 25

Övriga intäkter 556 7 367 2 687 2 323 4 890

Summa intäkter 63 838 59 984 58 598 53 873 51 371

Allmänna administrationskostnader 35 128 29 748 25 483 26 602 22 769

Övriga rörelsekostnader 16 349 7 212 4 435 4 058 3 711

Kreditförluster 798 2 631 12 466 162 -118

Nedskrivning finansiella tillgångar - - 6 051 - -

Summa kostnader 52 275 39 591 48 435 30 822 26 362

Rörelseresultat 11 563 20 393 10 163 23 051 25 009

Bokslutsdispositioner 2 056 -6 936 -3 283 122 122

Skatter -4 027 -1 711 -3 194 -6 028 -6 023

Årets resultat 9 592 11 746 3 686 17 145 19 108

Balansräkning, tkr

Kassa 16 033 11 982 10 972 13 560 9 749

Utlåning till kreditinstitut 256 823 776 661 386 100 349 437 338 740 Utlåning till allmänheten 1 456 430 1 152 292 933 214 851 384 762 700 Räntebärande värdepapper 480 087 51 055 112 801 124 852 110 631

Aktier och andelar 50 517 38 243 22 726 46 372 13 334

Immateriella tillgångar 29 072 40 062 - - -

Materiella tillgångar 15 379 14 972 15 301 15 676 15 915

Övriga tillgångar 17 347 22 912 16 214 14 826 11 506

Summa tillgångar 2 321 688 2 108 179 1 497 328 1 416 107 1 262 575 Skulder till kreditinstitut 11 872 14 570 4 711 3 576 3 717 Inlåning från allmänheten 2 022 286 1 823 526 1 266 632 1 170 237 1 068 331

Övriga skulder 13 951 15 506 23 129 17 817 11 502

Avsättningar 1 411 1 660 1 858 1 558 1 590

Efterställda skulder 20 000 20 000 - - -

Summa skulder och avsättningar 2 069 520 1 875 262 1 296 330 1 193 188 1 085 140

Obeskattade reserver 8 225 10 281 3 346 62 184

Eget kapital 243 943 222 636 197 652 222 857 177 251 Summa skulder, avsättningar

och eget kapital 2 321 688 2 108 179 1 497 328 1 416 107 1 262 575 Uppgifter för 2006 har inte

omräknats med avseende på IAS 39.

Resultaträkning, tkr

Not 2010 2009

Ränteintäkter 54 273 49 676

Räntekostnader 15 067 15 900

Räntenetto 4 39 206 33 776

Erhållna utdelningar mm 5 67 6 870

Provisionsintäkter 6 28 807 23 377

Provisionskostnader 7 -4 679 -3 707

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -52 -829

Övriga rörelseintäkter 9 489 497

Summa rörelseintäkter 63 838 59 984

Allmänna administrationskostnader 10 35 128 29 748

Avskrivningar på materiella och

immatriella anläggningstillgångar 21, 22 11 960 3 227

Övriga rörelsekostnader 11 4 389 3 985

Summa kostnader före kreditförluster

och nedskrivningar 51 477 36 960

Resultat före kreditförluster och

nedskrivningar 12 361 23 024

Kreditförluster, netto 12 -798 -2 631

Rörelseresultat 11 563 20 393

Bokslutsdispositioner 13 2 056 -6 936

Skatt på årets resultat 14 -4 027 -1 711

Årets resultat 9 592 11 746

Rapport över totalresultat, tkr

2010 2009

Årets resultat 9 592 11 746

Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella

tillgångar som kan säljas

- räntebärande värdepapper -846 235

- aktier 12 438 13 119

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 223 -46

Årets övrigt totalresultat 11 815 13 308

Årets totalresultat 21 407 25 054

Balansräkning, tkr

Tillgångar Not 2010 2009

Kassa 16 033 11 982

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 16 79 876 -

Utlåning till kreditinstitut 17 256 823 776 661

Utlåning till allmänheten 18 1 457 049 1 147 825

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring -619 4 467 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 19 400 211 51 055

Aktier och andelar 20 50 517 38 243

Immateriella tillgångar 21 29 072 40 062

Materiella tillgångar 22 15 379 14 972

- Inventarier 1 919 1 166

- Byggnader och mark 13 460 13 806

Aktuell skattefordran 23 337 2 436

Övriga tillgångar 23 3 122 98

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 13 888 20 378

Summa tillgångar 2 321 688 2 108 179

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 25 11 872 14 570

Inlåning från allmänheten 26 2 022 286 1 823 526

Övriga skulder 27 10 087 11 708

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 3 864 3 798

Avsättningar 29 1 411 1 660

- Uppskjuten skatteskuld 1 287 1 526

- Övriga avsättningar 124 134

Efterställda skulder 30 20 000 20 000

Summa skulder och avsättningar 2 069 520 1 875 262

Obeskattade reserver 31 8 225 10 281

Eget kapital 32

Reservfond 209 428 197 782

Fond för verkligt värde 24 923 13 108

Årets resultat 9 592 11 746

Summa eget kapital 243 943 222 636

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 321 688 2 108 179

Poster inom linjen

Ansvarsförbindelser 33 36 297 18 025

- Garantier 36 297 18 025

Åtaganden 34 162 662 158 553

- Övriga åtaganden 162 662 158 553

Ställda panter - -

Rapport över förändringar i eget kapital

Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat

Ingående eget kapital 2009-01-01 194 166 -200 3 686 197 652

Justering för retroaktiv tillämpning 30 - - 30

Justerat eget kapital 2009-01-01 194 196 -200 3 686 197 682

Årets resultat - - 11 746 11 746

Årets övrigt totalresultat - 13 308 - 13 308

Årets totalresultat - 13 308 11 746 25 054

Vinstdisposition 3 586 - -3 586 -

Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100 -100

Utgående eget kapital 2009-12-31 197 782 13 108 11 746 222 636 Ingående eget kapital 2010-01-01 197 782 13 108 11 746 222 636

Årets resultat - - 9 592 9 592

Årets övrigt totalresultat - 11 815 - 11 815

Årets totalresultat - 11 815 9 592 21 407

Vinstdisposition 11 646 - -11 646 -

Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100 -100

Utgående eget kapital 2010-12-31 209 428 24 923 9 592 243 943

Kassaflödesanalys, tkr

Den löpande verksamheten 2010 2009

Rörelseresultat 11 563 20 393

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto -3 91 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner -105 98

Av-/nedskrivningar 11 960 3 227

Kreditförluster 1 520 2 981

Inkomstskatt -4 027 -1 711

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 20 908 25 079

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -310 744 -220 304

Ökning/minskning av värdepapper -10 066 32 209

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 198 760 556 894

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut -2 698 9 859

Förändring av övriga tillgångar 7 999 -6 754

Förändring av övriga skulder 1 146 -7 130

Kassaflöde från den löpande verksamheten -115 603 364 774 Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 516 -

Investering i finansiella tillgångar -352 -1 686

Förvärv av materiella tillgångar -1 376 -416

Förvärv av immateriella tillgångar - -46 000

Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 212 -48 102

Finansieringsverksamheten

Emission av räntebärande värdepapper - 20 000

Utbetalt anslag -122 -43

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -122 19 957

Årets kassaflöde -96 029 361 708

Likvida medel vid årets början 788 643 426 935

Likvida medel vid årets slut 692 614 788 643

Följande ingår i likvida medel

Kassa 16 033 11 982

Utlåning till kreditinstitut 256 823 776 661

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 419 758 -

Summa enligt balansräkningen 692 614 788 643

Summa enligt kassaflödesanalysen 692 614 788 643

Noter

1. Uppgifter om Sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm.

2. Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbo- lag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2011-02-23. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2011-04-13.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings- principerna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.

Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010.

Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på före- tagets redovisning.

Förändrad rapportstruktur

RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat.

Utformning av de finansiella rapporterna

I IASBs årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010.

I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presenta- tion tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.

Utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funk- tionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.

Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av ef- fektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.

För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränte- intäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av ränte-

kostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är san- nolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av upplägg- ningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är san- nolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti.

Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räk- ning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den ef- fektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeföränd- ringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skat- tesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mel- lan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatte- regler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligations- fordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instru- mentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det samma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Låneford- ringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostna- der förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en fi- nansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräk- nades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid re- dovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när inne- havaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkrings- redovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovis- ning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring).

Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finan- siell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angå- ende följande händelser.

- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

- beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

- det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på indi- viduell basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av för- väntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömnings- tillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finan- siella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.

Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffnings- värde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskriv- ningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20%

som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.

En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kredit- förluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet an- skaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskriv- ningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instru- mentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsför- slag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redo- visade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjan- deperiod.

Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

Den tidigare beräknade nyttjandeperioden om 10 år har för 2010 ändrats till 5 år. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell.

Inventarier avskrivs planenligt med 20% på anskaffningsvärdet.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersätt- ningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till an- ställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Ansvarsförbindelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i sär- skild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhante- ringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsför- måga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning.

För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.

Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller.

Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditrisk- brutto och netto 2010 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter

nedskrivning) avseende poster i avdrag för

balansräkningen säkerheter Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 20 803 - 20 803 20 803 -

Pantbrev i villa- och fritids-

fastigheter³ 430 712 497 430 215 384 942 45 273

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ 41 505 319 41 186 40 934 252 Pantbrev i jordbruksfastigheter 316 159 - 316 159 311 343 4 816 Pantbrev i andra näringsfast. 178 517 746 177 771 136 999 40 772

Företagsinteckning 188 813 11 477 177 336 175 213 2 123

Övriga⁵ 299 169 5 590 293 579 66 763 226 816

Summa 1 475 678 18 629 1 457 049 1 136 997 320 052

Värdepapper

Statspapper och andra offentliga

organ

- AA⁶ 19 933 - 19 933 - 19 933

- AA+ 59 943 - 59 943 - 59 943

Summa 79 876 - 79 876 - 79 876

Andra emittenter

- A- 30 048 - 30 048 - 30 048

- A 310 087 - 310 087 - 310 087

- utan rating 60 076 - 60 076 - 60 076

Summa 400 211 - 400 211 - 400 211

Övrigt

Outnyttjad del av bevilj. kontokrediter 131 342 - - - -

Utställda lånelöften 31 320 - - - -

Utställda finansiella garantier 36 297 - - - -

Summa 198 959 - - - -

Total kreditriskexponering 2 154 724 18 629 1 937 136 1 136 997 800 139 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditrisk- brutto och netto 2009 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter

nedskrivning) avseende poster i avdrag för

balansräkningen säkerheter Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 16 644 - 16 644 16 644 -

Pantbrev i villa- och fritidsfastigh.³ 263 656 - 263 656 224 554 39 102 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ 41 520 319 41 201 40 874 327 Pantbrev i jordbruksfastigheter 273 804 - 273 804 268 896 4 908 Pantbrev i andra näringsfast. 146 767 51 146 716 105 825 40 891

Företagsinteckning 178 392 11 630 166 762 165 489 1 273

Övriga⁵ 245 302 6 260 239 042 53 147 185 895

Summa 1 166 085 18 260 1 147 825 875 429 272 396

Värdepapper

Andra emittenter

- A⁶ 30 502 - 30 502 - 30 502

- utan rating 20 553 - 20 553 - 20 553

Summa 51 055 - 51 055 - 51 055

Övrigt

Outnyttjad del av bevilj. kontokrediter 134 809 - - - -

Utställda lånelöften 23 744 - - - -

Utställda finansiella garantier 18 025 - - - -

Summa 176 578 - - - -

Total kreditriskexponering 1 393 718 18 260 1 198 880 875 429 323 451 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkning exempelvis

garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 Standard and Poor's rating

Kreditkvalitet

Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive sco- ringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmentet.

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2010 2009

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr - 1 471

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr - 145

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 143 58

Fordringar förfallna > 360 dgr - -

Summa 143 1 674

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor - -

- företagssektor 466 714 399 621

- hushållssektor 991 326 750 383

varav enskilda företagare 475 951 318 611

- övriga 17 638 16 081

Summa 1 475 678 1 166 085

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 4 292 2 272

- hushållssektor 14 350 15 009

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar

och för vilka ränta intäktförs - -

- företagssektor - -

- hushållssektor - -

Osäkra lånefordringar 27 032 27 752

- företagssektor 10 047 11 009

- hushållssektor 16 985 16 743

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 18 629 18 260

- företagssektor 5 277 5 475

- hushållssektor 13 352 12 785

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor - -

- företagssektor 461 437 394 146

- hushållssektor 978 092 737 598

varav enskilda företagare 464 627 307 661

- övriga 17 520 16 081

Summa 1 457 049 1 147 825

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då till- gångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande mark- nad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap får lägst uppgå till 10% av Inlåning från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår