KORPO BLADET
Korpo är världens centrum...
Kjell Westö: Finland: Humlan som flyger fast den inte borde kunna s.9
Gott Nytt År 2018!
Musik för alla
- en intervju med Hanna Granlund s.36
D E N N A M Å N A D
Precis som Nyårsdagen är varje ny dag en chans,
att åstadkomma det där du hoppades på, du drömde om, du längtade till.
Tänk dig det!
Trehundrasextiofem chanser varje nyfött år!
Görans dialekthistorier s.40 Korpos självständighetsfest
"Tillsammans" s.19
Satavuotiasta juhlittiin ilolla s.30
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Tillsammans
Ida-Kajsa & Aarón
Temat för det gånga året och Finlands 100 års jubileum har varit
"Tillsammans - Yhdessä". Begreppet "tillsammans" är något som jag och Aarón har funderat ganska mycket kring.
1
En av orsakerna till att vi flyttade till Korpo för ca 1,5 år sedan var just för att vi ville göra något tillsammans. Känna att vi är del av en gemenskap och använda våra färdigheter och kunskaper för att erbjuda dem till det
samhälle vi nu är en del av. Korpo är ett litet samhälle, men här bor människor med stora hjärtan och viljan att hjälpa. Dessa människor gör Korpo till den varma och inbjudande plats det är, och står för begreppet
"tillsammans". Tillsammans måste vi göra en insats för att värna om gemenskapen, arbetsplatserna, servicen och kulturen i Korpo.
Vi ser också gärna att ni läsare tar mera del i det material som publiceras i bladet. Det finns många personligheter och talanger i Korpo som har mycket att berätta och dela med sig. Vem som helst kan göra en intervju, skriva en insändare, skicka in sina berättelser eller minnen, fotografier, historier etc. Vi kan tyvärr inte ensamma producera allt material, speciellt nu när vi ska få en baby i februari, så vi är tacksamma för all hjälp!
Det är också tillsammans som vi måste göra Pro Korpo Bladet. Vi skulle gärna se att ni företagare, föreningar och privatpersoner tar mer ansvar för att skicka oss information om era kommande evenemang och andra
händelser. Vi gör det här bladet bl.a. för att just ni skall ha en plattform där ni kan informera om er verksamhet.
Till sist vill vi igen tacka alla som medverkat i detta blad! Tack Maarit för texten om skolans fester. Tack Kjell Westö för att vi fick publicera ditt tal till Finlands 100-års dag, och tack Hanna för att vi fick intervjua dig om ditt spännande yrke. Trevlig läsning och en god fortsättning på det nya året!
Veckoslut i Kreativa Korpo
6-7.1 kolla programmet längre
fram i bladet hela dagen
Veckoslut i Kreativa Korpo 6-7.1 hela dagen
Bio Sydväst: Star Wars The last Jedi 3D
11.1 18:30 F-12-K, 2h 32 min, 7 euro (kontant betalning) Kommunalgården
25.1 Bio Sydväst: Trollvinter i Mumindalen Sve dub, T-S, 1h 22 min, 7 euro (kontant
betalning) Kommunalgården
17:30
Hembygdsföreningens Grötfest
13.1 Idas stuga,
Hembygdsmuseet 18:00
15.1 Listening Club Korpo s02e01
The power of Word and Rithm
17:30 Hotel Nestor
i k r e a t i v a K o r p o
V E C K O S L U T
6-7.1
http://kreativakorpo.fi/
Lördag/Lauantai 6.1
Kolla in den nya webbsidan för mer info och kontaktuppgifter:
Kl. 13 - 15
Barfotastigen, fritt tillgänglig / Paljasjalkapolu, vapaa pääsy AARK har Öppet Hus
Konstnär Brian Cheung från Australien visar sina teckningar.
Benkku tecknar med barnen.
VÄLKOMNA!
3
AARK Avoimet Ovet
Taiteilija Brian Cheung kertoo yöskentelystään ja näyttää piirroksiaan.
Benkku piirtää lasten kanssa.
TERVETULOA!
Lisätietoa myös uudelta nettisivulta
Hjalmar's VIKK Special offer 5-7.01
Övernattning - rum för två personer 60,00€/dygn inkl. frukost Hjalmar's VIKK
Erikoistarjous 5-7.01
Majoitus kahdelle 60,00€/vrk. sis. aamiaisen.
4
Veckoslut i kreativa Korpo vill locka besökare till Korpo med olika slagsaktiviteter, evenemang eller attraktioner det första veckoslutet i månaden mellan oktober och april. Samtidigt marknadsförs lokala företag som t.ex.
restauranter, butiker och övernattningsställen. Många goda idéer har lagts fram och fler är välkomna!
Det kostar ingenting att vara med i VIKK. Det här är ett projekt som arrangerats och finansierats av Pro Korpo r.f. och skall fungera som en plattform där lokala företagare och andra aktörer kan nå ut till en bredare publik. Arrangörerna får själva bestämma om de vill ta betalt för de olika aktiviteterna och evenemangen de ordnar.
Vi är ännu bara i startgroparna, men tanken är att det ska bli ett långvarigt och väletablerat projekt. Att vänja turister och ortsbor vid att det händer saker i Korpo alltid det första veckoslutet i månaden.
VIKK koordineras av föreningen Pro Korpo r.f. Om du har frågor angående VIKK eller vill komma med, kontakta Ida-Kajsa Johansson på
korpobladet@gmail.com eller på telefon 040 51 84 512.
Kom med! (artister, hantverkare, företagare, föreningar...)
Datum: våren 6–7.1, 3–4.2, 3–4.3 och 7–8.4
Tervetuloa korppoolaiset yhdistykset & yrittäjät
ma 12. helmikuuta 2018 kello 17.30 Ravintola Hjalmarsiin kuuntelemaan ja kertomaan tulevan kauden tapahtumista.
Tapahtumakalenterin päivityksen lisäksi aloitamme seuraavan Kesästartin suunnittelun sekä kerromme järjestettyjen "Vietä viikonloppu luovassa Korppoossa" - tapahtumien kokemuksista.
Pro Korppoon hallitus
Korpo föreningarna och företagen inbjuds till det årliga koordineringsmötet måndagen den 12 februari 2018 kl 17:30 på restaurang Hjalmars. Kom och berätta om planer för det kommande året! Vi berättar också om erfarenheter från det pågående VIKK projektet och lägger upp en plan för
sommarens kommande Sommarstart evenemang. Välkomna!
Styrelsen Pro Korpo rf
Kallelse till koordineringsmöte
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Kutsu suunnittelukokoukseen
5
Har du något du vill sälja eller byta? Vill du annonsera ditt företags tjänster, erbjudanden eller evenemang?
Annonspriser Pro Korpo medlemmar
1 hel sida 40 € 1/2 sida 25 € 1/4 sida 15 €
Annonspriser icke medlemmar 1 hel sida 50 € 1/2 sida 30 € 1/4 sida 20 €
Deadline för material till februari numret OCH mars numret är den
19 januari 2018
Har du något du vill kommentera, skicka rosor, skriva en insändare eller läsarbrev, tips på material som skulle passa i bladet eller annat du vill tycka till om angående bladet? Skriv till oss på korpobladet@gmail.com
eller sätt en lapp i lådan som bladen säljs i. Lådorna hittar du i BMA, Korpo Handel, Café Simppu och Anna-Lenas Blombutik.
skicka materialet till korpobladet@gmail.com
helårsprenumeration (12 nummer) i Finland och Åland: 50 € För prenumerationer utomlands kontakta oss på
korpobladet@gmail.com
Februarinumret kommer ut den 1.2.2018
Medverka!
.com/ProKorpoBladet
Vill du prenumerera på Pro Korpo Bladet?
Anna-Lenas Blombutik
Öppet:
Måndag & Tisdag onsdag
torsdag & Fredag lördag (vid behov)
9:00-16:00 stängt 9:00-16:00 9:00-13:00 tel. 040-5540072
blomtanten@gmail.com
Kjell Westö: ”Vi, Finland, är den där humlan som flyger fast den inte borde kunna”
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Efter att ha läst den finlandssvenske författaren Kjell Westös tal, som han höll i Ingå på Finlands självständighetsdag den 6 december 2017, ville jag genast publicera det i Pro Korpo Bladet. Så jag skrev till Kjell för att fråga honom om lov, och han svarade mycket sympatiskt ja. Talet är likt Finland, tvåspråkigt. Jag hoppas ni finner det lika intressant, viktigt och aktuell som jag fann det på dagen för vår 100-åriga självständighet.
Finland firar 100 år av självständighet, och det är ett sekel av blytunga händelser, sorg och tystnad – men också en fantastisk framgångssaga.
Låt mig börja i det personliga
Jag var en bit över fyrtio när jag började skriva och tala öppet om de bilder och minnen som utgjorde smärtpunkterna i min familjs finländska historia. Att det dröjde så länge berodde inte bara på att jag var ointresserad av det förflutna när jag var ung. Det berodde också på att de äldre hade så svårt att tala om det som hänt.
Både min farfar och min morfar hade stupat i krigen. Farfar Erling i vinterkriget: hans korsu totalförstördes i februari 1940 vid Summa. Och min morfar Gunnar träffades i sin tur i huvudet av en kula i fortsättningskrigets början. Min far och min mor var två år gamla när de miste sina fäder. Farmor var tjugoåtta och mormor tjugosex när de miste sina män. Farmor och mormor gifte aldrig om sig. Deras identitet blev krigsänkans, krigsänkan som stoiskt uppfostrade sina barn, farmor i fattigdom och mormor under bättre ekonomiska omständigheter.
Tystnaden hade sprungit ur en sorg.
Drygt tjugo år efter krigen fanns jag och min bror Mårten redan. Vi var små och det var 1960-tal och ur två österbottniska släkter hade det utkristalliserats en liten
Helsingforsfamilj som flyttade från förort till förort, och från små bostäder till allt större.
När vi fick det bättre dök det upp ett piano i vårt hem, och på pianot stod ett inramat foto av morfar och ett annat av farfar, båda i uniform. De såg allvarliga ut där de stod.
Men vi pratade nästan aldrig om dem, de bara fanns där. Och medan jag växte upp tänkte jag inte särskilt mycket på dem, jag hade mitt eget barnaliv som kändes viktigare. Men när jag blev vuxen förstod jag att tystnaden hade sprungit ur en sorg.
9
Vår väg under 1900-talets första hälft, med fyra krig mellan åren 1918 och 1945, var så blytung att vår senare historia – den med välstånd, neutralitet, ishockeytitlar, Nokia och Supercell – framstår som en framgångssaga om humlan som flyger fast aerodynamikens
lagar säger att den borde störta.
De två bilderna av farfar och morfar var de första. Senare fick jag se också andra bilder.
Som till exempel porträttet av farmor som togs i en studio en vinter under
fortsättningskriget, när hon redan varit änka i några år. Förtvivlan i farmors blick var så stor att det var lätt att förstå varför hon snart sökte trygghet i en frikyrkoförsamling.
Hon hade nog inte orkat annars.
Bilderna jag beskriver är bilder av en högst vanlig släkts finländska öde. Liknande och ännu tyngre öden fanns i tusentals, tiotusentals, hundratusentals familjer.
Vår väg under 1900-talets första hälft, med fyra krig mellan åren 1918 och 1945, var så blytung att vår senare historia – den med välstånd, neutralitet, ishockeytitlar, Nokia och Supercell – framstår som en framgångssaga om humlan som flyger fast aerodynamikens lagar säger att den borde störta.
Kun luennoin Ruotsissa, nämä kuuluvat tavallisimpiin yleisökysymyksiin:
Miksi Suomi on niin erilainen maa kuin Ruotsi? Miksi suomalaisten mielenlaatu on toisenlainen? Miksi suosimme niin laajapohjaisia hallituksia? Miksi johtamistapamme on erilainen kuin Ruotsissa? Miksi luovuimme aikoinaan markastamme ja otimme niin innokkaasti euron käyttöön?
Minulla ei ole valmiita vastauksia näihin kysymyksiin, ei tietenkään. Tapaan vastata niihin kiertoteitse, kertomalla faktoja ja tarinoita Suomesta. Kun kerron ruotsalaisille, että
sisällissodassa, talvisodassa, jatkosodassa ja Lapin sodassa kuoli yli 130 000 ihmistä ja että Suomessa oli noihin aikoihin noin kolme ja puoli miljoonaa asukasta, teen joskus
laskutoimituksen ja kysyn ruotsalaisilta, jättäisikö se heihin henkisiä jälkiä, jos tästä päivästä lähtien ja seuraavan kahdenkymmenenseitsemän vuoden aikana noin 400 000 Ruotsin kansalaista kuolisi sodissa.
Min mor, min far, min farmor, min mormor, alla sörjde de männen på pianot så mycket att det inte gick att prata vardagligt om dem. Det var därför det var så omöjligt att ställa frågan om farfar och morfar alltid varit så där allvarliga, eller om de också brukade skratta.
10
Modernin Suomen historiassa on niin paljon kiperiä tilanteita ja arjen sankaruutta, että olen vuosikymmenien saatossa jossain määrin antautunut menneisyytemme edessä. Olen yhä krittiinen kun aihetta on, ja älähdän kun epäkohdista vaietaan tai menneestä puhutaan epätarkasti. Mutta enää en suhtaudu menneeseen niin kuin nuorena, jolloin tapasin sanoa ystävilleni, että onhan Sibeliuksen Finlandia kaunis kappale, mutta miksi se on kirjoitettu yhteisölle, kansakunnalle, eikä esimerkiksi säveltäjän vaimolle tai tyttärille. Olen luopunut nuoruuteni individualismista ja enenevässä määrin nöyrtynyt sen edessä, että maallani on hurja ja traaginen, mutta myös rohkea ja sävähdyttävä tarina.
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Så här kan man leka med historien
Vår historia som självständig nation är så full av snabba vändningar, och av ögonblick då allt kunde ha vänts till sin motsats, att jag ibland frestas att leka kontrafaktuella lekar, att ställa mig frågan ”vad hade hänt om …?”. Vad hade hänt om den blivande presidenten Risto Ryti inte bara blivit hotad, utan dödad av en rödgardist när han hälsade på Alfred Kordelin i Mommila i november 1917 – vem hade då burit det politiska ansvaret under Fortsättningskriget? Och vad hade hänt om Lenin vägrat skriva under vår
självständighetsdeklaration i december 1917? Eller om de röda vunnit inbördeskriget?
Och tänk om Lapporörelsen inte begått misstaget att skjutsa vår första president Kaarlo Juho Ståhlberg till östgränsen hösten 1930? Hur stark kunde den fascistiska rörelsen ha blivit om den fått opinionen med sig? – Lappo hade ju redan skrämt statsmakten till lydnad under bondetåget genom Helsingfors i början av juli samma år.
Eller tänk om också VKT- och Salpa-linjerna hade brustit sommaren 1944 och landet hade hamnat under sovjetisk ockupation? Eller tänk om Finland hade gått i konkurs under det tidiga 1990-talets djupa recession och den korta men gyllene Nokia-eran aldrig hade kommit? Så här kan man leka med historien och med facit i hand konstatera att det i många nyckelskeden kunde ha gått mycket värre än det gått. Vi, Finland, är verkligen den där humlan som flyger fast den inte borde kunna. Ibland är historien bara ett stort rouletthjul, ibland har vi bara haft tur. Men vi har också varit skickliga och modiga, det erkännandet ska vi ge oss själva.
Kerron ruotsalaisille myös hermoja kuluttaneesta tasapainottelustamme lännen ja idän välillä kylmän sodan pitkinä vuosikymmeninä, ja kerron myös itsesensuurista jolle silloin alistuimme. Ja eräänä selityksenä laajapohjaisille hallituksillemme ja politiikkamme säyseydelle mainitsen, että me Suomessa valitettavasti tiedämme, miten siinä saattaa käydä kun poliittiset vastustajat räksyttävät toisilleen ja demonisoivat toisiaan tarpeeksi pitkään. Voi syntyä sisällissota.
11
Men detta dubbla erkännande, att vi både gjort väl ifrån oss och haft tur, det ger oss paradoxalt nog också ett stort ansvar. I en värld full av våld och förtryck, och full av orättvisa strukturer, borde vi som klarat oss genom våra umbäranden visa solidaritet och empati med dem som lider nu. Under historiens gång har finländare lidit svår hungersnöd, finländare har dött i tiotusental i krig, finländare har tvingats lämna sina hem och sina byar och städer, och finländska barn har i praktiken tvingats att bli ensamkommande flyktingbarn. Vi ska inte glömma vad vi utstått, men vi ska inte heller glömma att vi också fått hjälp. Vi människor är bröder och systrar över nationsgränserna: ibland är man den som sträcker ut en hjälpande hand, ibland är man den hjälpta.
Minulle Suomi on maa, jossa elää monta henkistä perintöä rinnakkain. On tietty
jääräpäinen, kaikkia auktoriteetteja epäilevä, tuittupäinen ja umpimielinenkin perintö. Mutta sen rinnalla elää, ja toivottavasti paljon vahvempana, pragmaattisen, sovittelevan,
keskustelevan ja suuriin yhteisiin päätöksiin kykenevän Suomen perintö.
Muistan, kun eräs romaanini käännettiin espanjaksi ja lensin Madridiin esittelemään sitä.
Romaani pohjautui vahvasti vuoden 1918 tapahtumiin, ja espanjalaisia toimittajia kiinnosti tasan yksi asia: Miten Suomi oli käsitellyt sisällissodan haavoja, miten maamme oli onnistunut eheytymään? Olihan Espanjalla ollut oma sisällissotansa vuosina 1936-39, ja heidän sotansa johti pitkään diktatuuriin.
Vastaus äskenmainittuun kysymykseen on tietysti monimutkainen. On heitäkin, joiden mielestä emme ole koskaan eheytyneet, emme ainakaan kovin hyvin. Ja on myös merkkejä siitä, että yhteiskuntamme on pirstaloitumassa uudelleen, hajoamassa palasiksi, kupliksi, niin että ymmärrämme toistemme elinehtoja huonommin kuin vaikkapa muutama vuosikymmen sitten. Mutta silti tuntui hyvältä nähdä miten espanjalaistoimittajien leuat loksahtivat auki kun kerroin, että vain yhdeksän vuotta oman sisällissotamme jälkeen, vuonna 1927, meillä oli sosiaalidemokraattinen vähemmistöhallitus, jota johti Väinö Tanner. Maltillinen porvaristo ja maltillinen vasemmisto ottivat yhdessä vastuun tästä maasta, kun oli pakko. Ja uskon, että juuri tämä maltillisuus ja kyky katsoa yhdessä eteenpäin on se perintö, joka on kantanut meidät vaikeimpien aikojemme läpi. Asialliset hommat suoritetaan – se syvempi anteeksianto on sitten eri asia.
Vi ska inte glömma vad vi utstått, men vi ska inte heller
glömma att vi också fått hjälp. 12
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Och varför syssla med det förflutna, när framtiden är full av enorma utmaningar som kommer att kräva nytänkande och
krafttag, inte bara av Finland utan av alla länder i världen.
Under hela jubileumsåret 2017 har det varit tydligt i hur hög grad vår nationella identitet bygger på att vi bevarade vår självständighet i krigen mellan 1939 och 1945. Det är krigen som media lyft fram allra mest, det är krigstiderna och hjältedåden man minnats. Och jag gjorde likadant nu, när jag började mitt tal genom att berätta om krigssorgen som fanns i min egen familj, och när jag nyss betonade att vi under 2018 måste minnas offren för inbördeskriget med värdighet och utan hat. Ändå vill jag hålla med Elisabeth Rehn, som nyligen sa att av de hundra år vi varit självständiga så har vi befunnit oss i krig under fyra, de övriga nittiosex åren har vi ägnat oss åt att bygga upp samhället. Varför alltid skriva och tala och göra film om krig, varför inte skriva och tala om freden och allt det goda vi byggt?
Och varför syssla med det förflutna, när framtiden är full av enorma utmaningar som kommer att kräva nytänkande och krafttag, inte bara av Finland utan av alla länder i världen.
Vi ska vara den där humlan som flyger fast den inte borde
Det är där de unga kommer in, de nya generationerna. Lika mycket som jag i dag när jag körde hit tänkte på min farfar och min morfar, som offrade livet för landet, och på min far och min mor, som måste växa upp utan far, så tänker jag på mina egna barn, och på deras barn, på alla generationerna som ska följa. Dagens unga finländska generation är antagligen mer internationell, har mer global utblick än någon finsk generation före dem. Den unga generationen lever mer än någon tidigare generation i en global by, där nästan alla problem och kriser till syvende och sist är gemensamma, fast det ibland är tungt för oss att medge att det är så.
Ensi vuonna meillä on mahdollisuus myös siihen syvempään anteeksiantoon. Heti sen jälkeen, kun olemme juhlineet itsenäisyyttämme otsikolla ”Yhdessä”, meidän on vuonna 2018 muistettava ja kunnioitettava niitä kymmeniätuhansia, jotka menettivät henkensä vuonna 1918. Olkaamme vahvoja ja tehkäämme sekin yhdessä, sekoittamatta siihen omia poliittisia mielipiteitämme ja intohimojamme. Muistakaamme ja kunnioittakaamme kaikkia heitä, punaisia ja valkoisia, jotka menettivät henkensä siinä kaaoksessa, josta itsenäinen Suomi sai alkunsa.
13
Och jag vill också uttrycka förhoppningen att vi i framtiden ska vara mer tillsammans än vi är i dag, att vi inte ska fly in i bubblor där vi bara lyssnar till dem som tänker just som vi, att vi inte ska misstro och vara rädda för dem som tänker och lever annorlunda. Vi ska inte förstöra det goda vi byggt under hundra år, vi får inte utplåna alla de fungerande kompromisser som kloka män och kvinnor från olika politiska läger utarbetade
tillsammans. Vi måste se varandra över de nya och fortfarande ganska otydliga klass- och andra gränserna, och vi måste lyssna på varandras berättelser.
De här förhoppningarna känner jag att jag vill yttra en historisk dag som denna, och det är också med de förhoppningarna jag vill avsluta mitt tal.
Grattis hundraåringen, och ett djupt känt tack för allt du gett mig! Kiitos Suomi, ja onnea!
Jag vill inte sia om vilken identitet mina barnbarnsbarns generation kommer att ha – världen förändras så snabbt just nu att bara en dåre kan tro sig kapabel att föreställa sig hur den ser ut om hundra år. Det enda jag vågar gissa är att utmaningarna, både för Finland och världen i stort, kommer att bli enorma. Och den förhoppning jag vågar yttra är att vår identitet om hundra år inte ska vara präglad av krig och förlust och sorg, och att vi inte ska vara tysta och slutna. Och att vi fortfarande ska vara den där humlan som flyger fast den inte borde, och att humlan ska flyga med energi och tillförsikt.
Och den förhoppning jag vågar yttra är att vår identitet om hundra år inte ska vara präglad av krig och förlust och sorg, och
att vi inte ska vara tysta och slutna.
Av: Kjell Westö
14
Vi tackar våra kunder för det gångna året, samt önskar alla ett riktigt gott nytt år 2018!
Tahdomme kiittää asiakkaitamme menneestä vuodesta, ja toivottaa kaikille hyvää uutta
vuotta 2018!
vinterförvaring av båtar underhåll & reparationer försäljning av motorer bogsertjänst
veneiden talvisäilytystä huolto ja korjaustyöt
perämoottoreiden myyntiä hinauspalvelua
Lunch / Lounas Må-Fre / Ma-Pe
8:30-17:00
Öppet/ Avoinna
11-14
Vi på BMA Miljö tackar alla kunder för det gångna året och önskar er en god fortsättning på det nya!
Gott nytt år 2018!
BMA Miljö
www.bmamiljo.fi 02 - 4631033
Pussel o ch pysse l ta 3, beta la för 2*
I januari!
* den billigaste produkten på köpet
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8KORPOBORNAS EGEN
"TILLSAMMANS"
5.12.2017
Självständighetsfest
Kvällen före självständighetsdagen samlades Korpoborna till fest.
Bakom självständighetsfesten ”Tillsammans – Yhdessä” stod i det närmaste alla Korpoföreningar. Ca 110 personer deltog i firandet med mat, dryck,
festtal, teater och dans.
För maten och servicen stod restaurang Buffalo med Kjell Eriksson i spetsen. Det bjöds på finska ”tapas” till förrätt: siktartar på skärgårdslimpa, gravad lax med hovmästarsås och renmoussé i tunnbrödsrulle.
19
Till huvudrätt korngrisinnerfilé med kantarellsås och efterrätten bestod av fylltårta i form av
Finland flagga.
Johanna Ringbom framförde ett kort teaterstycke och sjöng sånger av bl.a. Edith Piaf.
20
När Bosse Mellberg bjöd in mig och bad mig hålla festtalet föreslog han ”Skärgård och självständighet” som tema. Jag vill lägga till ett ord: samarbete.
Skärgård, självständighet och samarbete.
Agneta Andersson från Jurmo höll festtalet som var stämningsfullt, inspirerande och aktuellt. Hon talade om utmaningarna av att bo i skärgården och betonade speciellt vikten av samarbete.
Här är ett utdrag ur hennes festtal:
”Nästan alla föreningar i Korpo ställer till med gemensam fest för att fira Finland 100 år.
Det är imponerande. Det visar på skärgårdsbornas förmåga att samarbeta. Att sluta upp kring det som är viktigt och som knyter människorna samman.
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Fram till kommunsammanslagningen för snart nio år sedan var Korpo en självständig kommun, såsom också Houtskär, Iniö och Nagu. Idag är de forna skärgårdskommunerna delar av skärgårdsstaden Pargas. Det betyder inte att man har mist sin självständighet.
Men det betyder att man måste samarbeta! Inom en kommun, inom kommundelar, mellan föreningar. Den som är liten gör klokt i att samarbeta med andra, både i svåra tider och i festliga sammanhang.”
21
Hedersgäster för kvällen var veteranerna Börje Rosenberg, Lasse Törnblom (bilden till höger) och Ebba
Österman (fjärde till höger på den nedre bilden)
Vackra Korpokvinnor i folkdräkt
22
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Efter middagen blev det fyrverkerier och dans till tonerna av Skärimen.
23
Ett stort tack till Festarrangörerna! (här de som ännu var på plats då fotot togs)
24
ALLA PIZZOR/KAIKKI PIZZAT -20%
Pris. ex - Hinta esim.
Americana 7,50 - Hjalmar´s Carpaccio & Rektorns special 10,00
LÖRDAG - LAUANTAI 13.1.2018
kl./klo. 18.00 -20.00 BURGER-BUFFÉ Á 12,50 kl./klo. 21.00 KARAOKE
PUB-QUIZ kl./klo 20.00 Fred./Perjant.
12 & 26.1 PUB-BINGO
kl./klo 20.00 fred./perjant.
5 & 19.1 + 2.2
COMING UP... 3.02.2018
`LÖRDAGS MYS´ kl./klo 19.00
Tapasbuffé 12,50/pers./henk
ON STAGE: Elmo Karjalainen
KORPO IDROTTSKLUBB R.F.
Korpo idrottsklubb ordnar idrottsverksamhet för barn och vuxna i Korpo. Vi sköter skidspår, spånbanan, pulkabacken, ordnar idrottsklubbar och tävlingar, samt har jumpasalsturer för ungdomar och vuxna. Vi har även ett Skidotek och ett Skrinnotek där barn och vuxna medlemmar kan låna skidor och skridskor gratis över dagen. Skolan har fri tillgång till vår utrustning. KIK har även ett herrlag i innebandy som spelar i division 4. Kom gärna med och stöd vår verksamhet, varje medlem är viktig för att vi skall kunna fortsätta med ett brett utbud av utrustning och verksamhet! Nytt för våren är Mixed volleyboll för ungdomar och vuxna med Marika Melkko!
Styrelsen 2018:
Ordförande/ekonomi: Bodil Levandoffsky, sekreterare Minna Boström, medlemmar: Alexander Tammi, Viktor Lindström, Marika Melkko, Tom Lindström, Jani Walldén, suppleanter: Frank Tuominen, Kalle Karlsson.
Jumpasalsturer våren 2018:
Måndag: BADMINTON Herrar 19:30 (25€/termin för medlemmar må+ons) Onsdag: BADMINTON Herrar 19:30
Torsdag: BADMINTON Damer 19:30 (20€/termin för medlemmar)
Fredag: INNEBANDY ungdomar+vuxna 19:30 (15€/termin för medlemmar) Lördag: INNEBANDY ungdomar+vuxna 19:30 (15€/termin för medlemmar)
Söndag: MIXED VOLLEYBOLL ungdomar+vuxna 17:00 (15€/termin för medlemmar) Vi har inte ännu klart hur det blir med barnklubbarna på våren men följ vårt info på anslagstavlorna och på facebook.
(det är bara att dyka upp, man behöver inte anmäla sig på förhand)
Medlemskap kostar 5€/år för barn, 10€ för vuxna och 20€ för familj.
Kontakta Minna om ni vill bli medlemmar eller har frågor eller önskemål angående verksamheten: minna.e.bostrom@gmail.com, 045-1108760
Ni kan också stöda vår verksamhet genom att beställa Ullmax- produkter via oss. Ni kan fråga efter en katalog av Bodil eller Minna, eller gå in på ullmax.fi och se vad som finns och kontakta oss. Mycket sköna underställ och strumpor passligt till vinterns uteaktiviteter!
Vi hoppas på en is- och snörik vinter och att vi ses i spåret!
Gott Nytt År önskar KIK Styrelsen!
Yhteisessä koulurakennuksessa majailevissa Korppoon kouluissa, ruotsinkielisessä Skärgårdshavets skolassa ja suomenkielisessä Ulkosaariston koulussa juhlittiin joulukuussa ilolla satavuotiasta Suomea.
Pitkin vuotta oli elämää Suomessa, mennyttä, nykyhetkeä ja tulevaa tutkittu, koettu ja opiskeltu monien oppiaineiden näkökulmista. Koulun käytävällä kaikkia kulkijoita ilahdutti ruotsinkielisen koulun aikajana, jonne tallentui vuoden mittaan tehtyjen oppilastöiden, retkien ja elämysten kavalkadi.
Ruokalan seinälle päätyi Saaristotielle asti loistava isojen ja pienten sormien virkkaamista lankaketjuista punottu Suomen kartta.
Satavuotiasta juhlittiin
ilolla
Skärgårdshavetin koulun satavuotiaan Suomen ja lähestyvän joulun juhlinta huipentui joulukuun neljäntenä Kommunalgårdenissa vietettyyn juhlaan. Sitä suunniteltaessa oli osviittaa saatu valtion juhlatoimikunnan mietteistä korostaa iloista yhdessä juhlimista. Valaistu Suomen lippu kohosi komeana tummaa iltataivasta vasten, ja Maamme-laulun ja yhteisen maljan jälkeen tyylikkäät seremoniamestarit Matilda Karlgren ja Jim Johansson ohjasivat juhlaväen saliin.
Katon poikki kulkivat sinivalkoiset lippusiimat, ja kuusipunokset tuoksuivat ovensuissa.
30
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8Juhlapuheessaan europarlamentaarikko ja presidenttiehdokas Nils Torvalds toivoi, että yhteiskunta ymmärtäisi panostaa lapsiin ja kouluihin, järjestää pitkien koulumatkojen takaa tuleville mielekästä harrastustoimintaa sekä muisteli omaa lapsuuttaan saaristossa. Kahdeksasluokka puolestaan muistutti hetkistä Suomen historiassa, kun emme aina ole olleet niin onnekkaita, vaan tarvitsimme ja saimme apua muilta.
Juhlaohjelman punaisena lankana toimivat satavuotiaalle Suomi-neidolle annetut lahjat, jotka tulivat lupausten ja toivotusten muodossa. Jokainen oppilas oli saanut miettiä, mitä toivoisi tuleville vuosille, mitä olisi itse valmis tekemään ja lupaamaan Suomen hyväksi. Moni oli miettinyt puhdasta merta, ammatteja, joiden kautta voisi tehdä hyvää, elämää, jossa tuntisi itsensä onnelliseksi.
Iltaan mahtui myös tuttuja lauluja yhdessä ja oppilaiden laulamana sekä William Hellgrenin valmistelema herkkulautanen ja kahvikupillinen, jonka kanssa oli sitten hauska jututtaa tuttuja ja viihtyä yhdessä.
31
Ulkosaariston koulun yhdistetyssä Suomi100- ja joulujuhlassa 14.joulukuuta rehtori Vesa Vuoristo kertoi oppilaiden olleen vahvasti mukana
suunnittelemassa ja toteuttamassa omien toiveidensa näköistä ohjelmaa. Jokainen luokkaryhmä sekä opettajakunta olivat saaneet tehtäväkseen koristella yhden pitkistä juhlapöydistä, jotka olivat toinen toistaan kauniimpia.
“Naperot” eli oppilaat eskarista kolmanteen luokkaan olivat kirjoittaneet näytelmän Joulun taikaa, jossa joulupukin karanneet porot löytyivät koulun pihamaalta Korppoosta. Hulvattomissa Linnan juhlissa kovasti rehtorin näköistä balettia tanssivaa presidenttiä saapui kättelemään niin erehdyttävästi Tarja Halosen näköispainos, että yleisössä istuneen isoäidin piti oikein kahdesti miettiä, voiko se olla totta. Kättelemään pääsivät myös Duudsonit, joista erään villimiehen äitiä oli etukäteen evästetty pysymään tuolillaan yleisössä ja olemaan komentamatta käyttäytymään kunnolla, sillä “äiti, se kuuluu sitten näytelmään”.
Ulkosaariston yläkoulun poikien bändi Kakofonia esitti sekä omia kappaleitaan että lainabiisejä, jotka saivat yhden sun toisenkin pään hytkymään tahdissa.
Yhdessä laulettiin muun muassa Sininen ja valkoinen ja tietenkin Maamme-laulu.
Juontaja Giàno del Vecchio kertoi ohjelmien lomassa Suomen historian vuosikymmenten mieleenpainuvista tapahtumista.
Notkuvan pullapöydän antimet olivat oppilaat leiponeet opettajansa Liisa Ylisen johdolla kotitaloustunnilla. Sinivalkoisiksi koristellut piparkakut maistuivat, kun yleisö odotti oppilaskunnan toiminnan tukemiseksi myytyjen arpalipukkeiden nostoa. Moni paikallinen yritys oli lahjoittanut hauskoja ja hyödyllisiä palkintoja.
Jos jotain satavuotiaan Suomen juhlimisesta toivoisi jäävän elämään vuodesta toiseen toistuvaksi perinteeksi, olisi se juuri yhdessä tekemisen ilo ja hyvä mieli, joka huokui molempien koulujen oppilaiden esityksistä. Nuorimmat oppilaista saattavat jopa olla juhlimassa 200-vuotiasta
Suomea - se tuntuu jännittävältä ajatukselta, ja sen saavuttamiseksi on ilmiselvästi saatu hyvät l ähtökohdat.
32
text av Maarit Munkki
10.00 - 15.00
Mottagning I nyhem Vastaanotto nyhem
Tallbackvägen / Mäntymäentie 24 A Korpo - Korppoo
Tel/puh 0400 - 774150 Iris Eriksson
Strömmavägen 100 21710 Korpo
Tel / Puh: 0400-449824
Krister Lundell Snickeriarbeten/ Puusepäntöitä Tillverkning av gammaldags fönster/
Vanhanajan ikkunoiden valmistus Hyvlingsarbeten/ Höyläystyöt Tillverkning av special-lister/
Erikoislistojen valmistus
Grävmaskinsarbeten/Kaivinkonetyöt Traktorarbeten/Traktorityöt
Vägunderhåll/Tienhoito
Fastighetsservice/Kiinteistöhuolto Trädfällningar/Puiden kaato
Vi håller vinterledigt och planerar för framtiden, förutom vad anbelangar http://kreativakorpo.fi/
Kom gärna med nya idéer om hurudan verksamheten borde vara för att locka besökare. Kanske ordet museum är föråldrat, och att det borde heta något mera slående, såsom all-aktivitet eller
upplevelse.
Vi önskar er alla ett Gott Nytt År!
Styrelesen i Korpo Hembygdsförening rf.
Välkomna på julgröt den 13 januari kl. 18:00 i Idas stuga invid hembygdsmuseet.
Temat för kvällen är bygdemål.
Musik för alla!
En intervju med Hanna Granlund
Korpo är en rik ö. Eller rättare sagt, en samling öar rika på personer med olika talanger, kunskap och expertis. Tyvärr är det ofta så att dessa talanger och denna kunskap inte alltid når ut till oss som bor här. Som någon klok person sa ”Ingen är profet i sitt eget land”. Det vill vi ändra på här i bladet och därför
vill vi träffa Korpobor med olika talanger och/eller kunskap som är till nytta för oss alla. Vi måste ju ta vara på denna rikedom vi har mitt framför näsan
på oss! Vad är ett samhälle om inte människorna i det? Låt Korpo vara ett samhälle där vi värderar varandras förmågor och drar nytta av att vi alla är
bra på något.
36
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8En regnig dag träffades Hanna, Aarón och jag hemma i vårt kök för att dricka te och prata. Vi hade hört att hon är utbildad musikterapeut och tyckte det lät mycket intressant. Men vad är musikterapi egentligen? För vem är det och vad går det ut på i praktiken? Som tur är har Hanna bra koll på det och med tålamod förklarade hon vad hennes yrke går ut på.
/ Kan du berätta lite om din musikaliska bakgrund och hur du kom in på just musikterapi?
Jag studerade piano vid Åbo konservatorium och efter det fortsatte jag att studera piano i USA där jag avlade Bachelor of Music examen 1994. Under studietiden fick jag dessvärre problem med mitt finger av den intensiva träningen, så jag kunde inte fortsätta spela piano professionellt. Jag var lite vilsen eftersom jag hade byggt upp hela min identitet kring musiken. Jag visste bara att jag ville fortsätta med något som hade med musik att göra och då var det en studiekompis till mig som tipsade om musikterapi. Jag hade hört att det fanns ett bra studieprogram i musikterapi i New York, så jag for dit och studerade på New York University och blev klar musikterapeut år 2000.
/ Vilken är din inriktning inom musikterapin?
Det finns många tillämpningsområden inom musikterapi, men det mest naturliga för mig var musikterapi för vuxna med olika sorters sjukdomar. I New York jobbade jag på ett neurologiskt rehabiliteringssjukhus med personer som drabbats av stroke och andra långtidssjuka. Efter att jag jobbat en tid kom jag sedan tillbaka till Finland och fortsatte med musikterapi med äldre på olika
serviceboenden och speciellt med människor med olika demenssjukdomar. På den banan är jag fortfarande och tycker det är oerhört fascinerande att se hur äldre människor som har det svårt med minnet och med hälsan väcks till liv igen med hjälp av musiken. Att de hittar sin identitet igen och kommer ihåg sitt ”tidigare jag” via låtar som de minns eller också kan uppskatta helt nya musikupplevelser.
Det är kontentan i mitt arbete, att låta människor komma till liv igen via musiken.
/ Hur ser musikterapin ut i praktiken? Hur går det till?
Jag brukar jobba med grupper på några personer i olika serviceboenden och då sjunger och spelar jag kända låtar, sådant som jag tror att personerna känner till eller kan relatera till, och bjuder in dem till någon musikalisk aktivitet.
37
Det råder inget sångtvång i grupperna och det är viktigt att personerna inte känner sig besvärade. Då kan de komma över den eventuellt obekväma känslan och börja tala om musik. Ofta börjar de sedan ändå sjunga eller tralla med, vilket ger den positiva fysiologiska effekten att de piggnar till och får igång lungorna genom att andas djupt, blodet börjar cirkulera etc.
/ Jobbar du just nu med musikterapi?
Jo, jag jobbar på olika serviceboenden så som Regnbågen i Korpo och Grannas i Nagu med personer med minnesstörningar. Det intressanta är att några personer faktiskt kommer ihåg mig, och de kommer ihåg när jag ska komma och spela och sjunga med dem. Det tycker jag är fenomenalt!
/ Vad är det som gör musiken terapeutisk? T.ex. vad är det för skillnad mellan att lyssna på musik i vardagen och musikterapi?
Det finns många olika typer av musikterapi. Den inriktningen jag jobbar med, och som är ganska vanlig, utgår ifrån en psykodynamisk referensram. Då är växelverkan mellan kunden och terapeuten central. Terapeuten kan jobba enskilt med en kund, eller leda grupper. Det viktiga är att man vet var utmaningarna finns och fokuserar på dem, samt välja tekniker för att komma åt problemet. Ett bra sätt att behandla problem är att göra det genom musiken och inte genom ord.
Det kan vara väldigt jobbigt att tala om saker, men om man istället får spela eller sjunga om det så kan man få utlopp för sina känslor genom musiken. Det är ett sätt. Jag brukar ibland låna ett begrepp av en svensk religionspsykolog som heter Owe Wikström. Han är själv musiker och han har skrivit mycket om musikens betydelse för hälsan. Han brukar tala om ett musikaliskt hemapotek.
Därutöver har jag också hållit musikterapi för andra målgrupper, så som barn med neuropsykiatriska utmaningar och personer med kognitiv
funktionsnedsättning. Hela min verksamhet går från klinisk musikterapi till musikpedagogik. Där någonstans i mitten finns musikaliska aktiviteter med terapeutisk underton. Jag håller också på med pianoundervisning både för friska personer och för barn och vuxna med olika utmaningar. För en tid sedan jobbade jag med en person som är blind och har olika typer av funktionsnedsättning, men hen var musikalisk och gjorde stora framsteg via musiken. Så det är mycket man kan göra.
38
Att människor skulle må bra av att veta att man kan närma sig musiken mera medvetet också till vardags. Det finns forskning som visar att det finns vissa element i musiken som t.ex. vissa rytmer som kan ha en lugnande effekt, så som musik med samma rytm som våra hjärtslag.
J A N U A R I 2 0 1 8
Pro Korpo Bladet
N 8/ Vad har du för framtidsvisioner? Vad skulle du vilja göra här i Korpo och skärgården om du fick möjligheten?
Jag skulle kunna inleda med att säga att jag är mycket för ”musik för alla”. Musik är inte enbart för de högbegåvade få, eller de som är duktiga på att sjunga i kör.
Hittills har vi styrts väldigt mycket av kategoriska uppfattningar om vem som kan eller får sjunga eller spela. I mitt arbete har jag fått enorm inspiration av att märka att man kan aktivera och berika andra människors liv via musiken fast de t.o.m. tror att de är direkt omusikaliska eller inte kan, och ibland också påstår att de inte vill. Jag har funnit det väldigt fascinerande hur man kan aktivera barn med pianospel. Barn som kanske inte annars skulle vara de typiska pianoeleverna.
Barn som kanske har problem i skolan eller inte hänger med i undervisningen.
Det finns specialmetoder man kan ta till för att underlätta inlärningen, t.ex.
koppla ihop tangenterna med olika färger eller klistermärken.
Jag skulle också vilja få till stånd ett musikpedagogiskt projekt för åldringar. Dvs.
pianoundervisning för seniorer som genomgår t.ex. strokerehabilitering. Det är ju bevisat att spela ett instrument eller sjunga är rehabiliterande för hjärnan. Att ta ett pilotprojekt och se vart det leder. Jag skulle kunna vara till tjänst på många plan via kursverksamhet och individualiserade pianolektioner för människor i alla åldrar.
Helt konkret det som jag kan erbjuda är pianolektioner för människor i alla åldrar, oberoende bakgrund. Min passion är att få lära pianospel till en person som aldrig suttit vid ett piano förut och se vad som kan växa fram. Då går jag tillbaka till min egen barndom när jag som sjuåring började spela piano och jag hade en lärare som lät fantasin flöda genom historier, sagor och rytmik. Många har mycket förutfattade meningar om vad det innebär att lära sig spela ett instrument, t.ex. att bara följa en bok vare sig man vill eller inte. Min styrka är att se individen. I och med min bakgrund inom
musikterapi kan jag se individens behov och bemöta det.
39
BYGDEMÅLSBERÄTTELSER - Göran Johansson
Brånskärarn va å rävfarmar å hadd en skriftskolegeut ti rävskötar. Han poitjen måtta sku ha have en krafto meefödd begåvning ti härm ett all mennskor som en treffa si å hör.
MANGSIDOT BEGÅVA
Post koom sällan å radio fannest e inga han tidn, så all sors berettand va
oppskatta på holmar, tid e sällan koom byår. Tom fick geutn ti härm ett all som en känd. Han blei oppskatta på all viis, ton märkt en kund laga folk ti skratt bara me nager ord.
Ein dag sa husbon åtn en sku härm ett honom å en sku få hör hur e hördst tån sjölv tala.
- He gar inga he, sa poitjen, tu talar som vanlit folk tu.
Men tån koom ti Korpoströöm å utom hörhald för husbon kundn noo, både vanliga åtbörder, vilda begrinelser å talesetta så preciss, för he haddn hört mest.
Tån vaa vi båtn nan behövn nå alder site ensamber han int, mang villd hör påån.
MARKOM IDA va stämd ti tinje som vitn. He va frågan om en käring som försvare vild förklar mindervitand.
- På domarns fråga svara Ida:
- Nee, e, mindervitand kan man inga kallon, men hon ee mangsidot begåva.
Toko faandest e mang i soooknen förr fast dom inga just gatt i na skolor. Besvärli kund dom vaa som han ontjen, tiid dom koom å sku uträtt nanting.
40
Julhälsning från AARK - by Bengt 'Benkku' Andersson L I S T E N I N G C L U B
# WE LISTEN
Contact with us in:
~ Facebook group Listening Club Korpo or
~ Calling to 0456178335
K O R P O
[ a r r a n g e r a t a v
A a r o n b l a n c o T e j e d o r ~ S r . A m o r ~ ]
