Industriell produktion
Studieplan för ämne på forskarnivå
Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) den 1 juni 2010. Giltig fr o m HT10.
Ämnesnamn
Industriell produktion (Production Engineering)
Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen
Vetenskapligt område
Verksamhetsbasen lndustriell produktion driver utbildning på grundnivå och utbildning på avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå inom det breda området produktion. Verksamheten täcker de flesta centrala områden inom dagens produktionsutveckling och
tillverkningsprocesser med nära knytning till verkstadsindustrin.
Studieplan upprättas med lndustriell produktion som huvudämne, men inledningsvis med möjlighet att som underrubrik specificera "Med inriktning mot:"
- Produktionsteknisk matteknik - Adaptiva produktionssystem
- Datorsystem for konstruktion och tillverkning - Maskin- och processteknologi
Dessa inriktningar är dock inte tänkta att verksamhetsmässigt bedrivas som enskilda inriktningar.
Definition av eventuella inriktningar
Ämnet har inga inriktningar.
Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås
Syftet med KTHs utbildning på forskarnivå är att förse samhället med kvalificerade forskare som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Målet med KTHs utbildning på forskarnivå är att doktoranderna skall bli självständiga, utmärkta forskare. Den forskarutbildade skall efter avslutade studier kunna:
- beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom det aktuella området - formulera konkreta forskningsfrågor inom det aktuella området
- använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier
- kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier - presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället
- presentera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang - bedöma etiska aspekter kring forskning inom det aktuella området och agera utifrån dessa samt - identifiera behov av ny kunskap och ha kunskap om att initiera och leda forskning
Utbildningen på forskarnivå skall även sträva mot att doktoranden efter avslutade studier skall kunna:
- delta i tvärvetenskapliga samarbeten inom det aktuella problemområdet samt - analysera forskningens roll i samhällsutvecklingen
Huvudhandledaren tillsammans med doktoranden skall vid uppföljning av den individuella studieplanen ange hur den enskilde doktoranden skall kunna nå dessa mål. lfall målen inte har uppfyllts vid examination skall huvudhandledaren vara beredd att förklara varför.
Aktuell forskning
Forskningen inom institutionen är i dagsläget inriktad på:
- System, teknik och processer for materialbearbetning, detaljtillverkning, verifiering och montering - Metoder och hjälpmedel för utformning, anskaffning och utveckling av produktionssystem
- Datorstöd och informationshantering för samverkan i samtliga delar av produktframtagningsprocessen - Produktutformning för konkurrenskraftig produktion
- lndustriell mätteknik - Produktionsekonomi
Genom den pågående uppbyggnaden av den strategiska forskningssatsningen XPRES - Excellence in production research - utökas verksamhetsbasen med komplementära vetenskapliga kompetenser. De nya områdena är:
- Tillverkning med utnyttjande av nya och framtida material och metoder - Produkt- och produktionsframtagning med hänsyn till ett livscykelperspektiv - Adaptiv och flexibel produktionsteknik
Utbildningens upplägg
Utbildningen på forskarnivå bedrivs under ledning av en huvudhandledare tillsammans med en eller flera biträdande handledare i enlighet med en individuell studieplan. Utbildningen består av en kursdel och en avhandlingsdel samt förutsätter ett aktivt deltagande i
verksamheten vid institutionen.
3.1 Handledning
Varje doktorand arbetar under ledning av en huvudhandledare tillsammans med en eller flera biträdande handledare.
Huvudhandledaren skall vara professor, gästprofessor eller adjungerad professor som är anställd vid KTH. Om en adjungerad professor är huvudhandledare skall han/hon tillika vara docent vid KTH. Annan person som är docent och har tillsvidareanställning vid KTH kan också utses till huvudhandledare.
Biträdande handledare utses dels för att möta krav på kompletterande specialistkompetens som kan krävas för forskningsinriktningen, dels för att få en kompletterande diskussionspartner for doktoranden. Den biträdande handledaren skall ha doktorsexamen och helst tillhöra
ett annat inriktningsämne.
Handledare beslutas av forskarutbildningsansvarig vid ITM-skolan efter att ha godkänts av den
doktorsprogramsansvariga på institutionen. Doktorand har rätt att på begäran byta handledare under utbildningen.
3.2 lndividuell studieplan
Varje doktorand skall ha en individuell studieplan som godkänts av doktorsprogramsansvarige på institutionen samt forskarutbildningsansvarige på ITM-skolan. Den individuella studieplanen skall anpassas till den studerandes förkunskaper samt till avhandlingsarbetets inriktning.
Den individuella studieplanen utgör ett viktigt dokument för planeringen av forskningsarbetet - planen kan betraktas som ett kontrakt mellan institutionen och doktoranden. Framtagande och uppdatering av studieplanen görs gemensamt av doktorand, huvudhandledare och biträdande handledare och skall uppdateras en gång per år. I samband med revision av den individuella studieplanen skall doktorandens framsteg bedömas.
Den individuella studieplanen skall vara konkret. Detta utesluter inte att planen till en början kan vara ofullständig, t ex mindre specificerad beträffande utbildningens senare delar. Studieplanen skall dock vara detaljerad för det närmaste årets arbete.
Den individuella studieplanen upprättas i anslutning till antagningen till doktorandstudierna och skall ha kommit in till ITM-skolans kansli senast 6 månader efter antagning. Den individuella studieplanen ska uppdateras minst en gång per år, gärna oftare. En upprättad/uppdaterad studieplan ska registreras i LADOK.
3.3 lnstitutionstjänstgöring
Inom ramen för utbildning på forskarnivå ingår normalt 20% institutionstjänstgöring (räknad över hela
doktorandperioden) vanligtvis inom institutionens utbildning på grundläggande nivå. Förutom att utgöra en viktig lärarresurs, innebär institutionstjänstgöringen att
doktoranden blir en naturlig medarbetare på arbetsplatsen. Genom att delta i institutionens undervisning tränas dessutom doktorandens pedagogiska förmåga. Moment som kan ingå i institutionstjänstgöringen inkluderar bland annat:
- Undervisning/handledning/uppgiftsrättning i kurs som ges av institutionen - Deltagande i kursutveckling
- Handledning av examensarbeten
- Arbete med webbsidor, informationsmaterial, hantering av datorverktyg, etc.
Varje doktorand bör minst en gång ha medverkat som lärare i någon av grundkurserna i lndustriell produktion. För industridoktorander är detta önskvärt, men inte något krav.
lnstitutionstjänstgöringen planeras i samarbete med huvudhandledaren och institutionsledningen och skall
dokumenteras i den individuella studieplanen. Tjänstgöringen skall planeras så att den sker som naturliga moment i utbildningen. Detta betyder också att institutionstjänstgöringen om möjligt ska planeras så att den har en mindre omfattning i slutskedet av avhandlingsarbetet.
3.4 Seminariemedverkan
I utbildningen ingår ett aktivt deltagande i forskningsseminarierna vid institutionen, både det institutionsgemensamma 10-seminariet (F4K5105) och de seminarieserier som drivs av olika avdelningar och forskargrupper (F4K5303, F4k5304, F4K5202). Doktoranden skall själv
presentera sin forskning vid minst två tillfällen för licentiatexamen (avhandlingsplan och slutseminarium) och minst tre tillfällen för doktorsexamen (avhandlingsplan, mellanlägg/lic-seminarium samt slutseminarium).
3.5 Slutseminarium
Inför färdigställandet av doktorsavhandlingen skall doktoranden presentera sitt manus på ett slutseminarium.
Slutseminariet är en del av den formella kvalitetsgranskningen inom doktorsprogrammet och syftar till att säkerställa doktorsavhandlingen håller hög
vetenskaplig kvalitet.
Slutseminariet behandlar, vad som bedöms vara, näst sista versionen av avhandlingsmanuset, vilket innebär att avhandlingen finns i en om än ej helt färdigbearbetad helhet. Seminariet skall genomföras så att det finns tid att revidera avhandlingen och infoga synpunkter, i god tid före det tänkta datumet för disputation. Avhandlingen skall granskas av en opponent som tidigare inte varit engagerad doktorandens avhandlingsarbete. Opponenten bör vara docentkompetent.
3.6 Kvalitetssäkring inför disputation
Slutgiltigt avhandlingsmanus skall presenteras skriftligen av huvudhandledaren på institutionens handledarkollegium senast 10 veckor före fastställt disputationsdatum. Till manuset skall också biläggas skriftliga kommentarer om förändringar som skett sedan slutseminariet.
Handledarkollegiet granskar att avhandlingen tagits fram enligt gängse procedurer och akademiska krav samt ställer sig bakom att den läggs fram för disputation. I samband med denna slutgranskning diskuteras också förslag på
faktultetsopponent och betygskommité.
Obligatoriska och rekommenderade kurser
Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel:
- För licentiatexamen krävs 120 (hp), varav kursdelen skall omfatta minst 30 hp.
- För doktorsexamen krävs 240 hp, varav kursdelen skall omfatta minst 60 hp.
Det rekommenderas att större delen av kurserna förläggs till de första åren av utbildningen på forskarnivå. Det kan dock ofta vara relevant att inhämta specialistkunskaper även senare. Det är viktigt att kursmomenten beskrivs och motiveras i den individuella studieplanen relaterat till doktorandens forskningsinriktning.
Efter överenskommelse med huvudhandledaren kan i den individuella studieplanen ges poäng för genomförda kurser på grundläggande och avancerad nivå motsvarande högst 15 hp för licentiatexamen och högst 25 hp för doktorsexamen.
Kurser från grundläggande och avancerad nivå får bara tillgodoräknas om de behandlar för utbildningen på forskarnivå relevanta kunskapsfält samtidigt som de inte utgör förkunskapskrav.
Kurser på forskarnivå som ges på andra högskolor, av nationella forskarskolor och i internationella nätverk bör beaktas vid valet av kurser.
Samtliga kurser skall godkännas av doktorandens huvudhandledare samt den programansvarige för doktorsprogrammet.
4.1 Obligatoriska kurser
Följande kursmoment obligatoriska:
- Litteraturstudie, Produktionssystem (7, 5 hp) - State-of-the-art inom Produktionsforskning (7,5) - Produktionssystem; 10-seminarie (5 hp, max 15hp) - Forskningsprocessen, (7,5 hp)
- Vetenskapsfilosofi, (7,5 hp)
- Högre seminarium i industriell produktion; F4K5202, F4K5303, F4K5105 (0,3 hp/per gång max 15hp) 4.2 Rekommenderade kurser
En hög grad av flexibilitet finns vid bestämning av de kurser som kan ingå i utbildningen. För varje doktorand skall kursmomenten planeras tillsammans med handledarna samt dokumenteras i den individuella studieplanen så att kurserna skall relateras till den kunskapsinhämtning som krävs för forskningsarbetet.
Kurser i högskolepedagogik är ett krav ifall undervisning inom grundnivå och avancerad nivå ska ske under utbildningstiden.
Kurser kan, efter överenskommelse med huvudhandledare, tillgodoräknas från tidigare utbildning. Vid tillgodoräknanden skall föreskrifter i KTHs examensordning för examina på forskarnivå beaktas.
4.3 Valfria kurser - Scientific Writing, 5 hp
- Högskolepedagogik, 7,5 hp (obligatorisk för undervisande doktorander) - Entreprenörskap och affärsutveckling, 5 hp
4.4 Vetenskapliga konferenser
Deltagande i vetenskapliga konferenser utgör ett centralt inslag i all utbildning på forskarnivå.
Konferensdeltagandet måste planeras på förhand tillsammans med huvudhandledaren.
4.5 Övrigt
Det är vanligt att forskningsinriktningen leder till kunskapsinhämtning på ett område där det inte finns etablerade kurser. Det är i sådana fall möjligt att formulera en litteraturstudiekurs; en sådan kurs beskrivs med mål, avgränsning, omfattning och genomförandeplan samt presenteras normalt i en rapport och vid ett seminarium. Särskilda
litteraturstudiekurser finns inrättade för detta ändamål.
Rekommenderade fördjupningskurser
4K5110 Litterturstudie, Produktionssystem 7.5 hp.
4K5105 Produktionssystem (1-15 p) 0.0 hp.
4K5202 Datorsystem för konstruktion och tillverkning 15.0 hp.
4K5303 Affärsdriven produktionsutveckling (0,2 p - 15 p) 0.0 hp.
Rekommenderade forskningsfärdighetskurser
MG3002 Avancerad projektledning och administration (1-20hp) 0.0 hp. Praktisk projektledning inom ett pågående internationellt projekt, med senior handledning. Skall pågå hela projektets livslängd, dock minst tre år.
Avhandling
Avhandlingsarbete är en obligatorisk del av utbildningen på forskarnivå, vilken syftar till att doktoranden skall utveckla en förmåga att ge självständiga bidrag till forskningen och vetenskapssamhället. Avhandlingen kan antingen författas som en monografi eller som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar. I det senare fallet ska det i avhandlingen finnas en särskilt författad sammanfattning (s.k. kappa). Oavsett form bedöms avhandlingen som helhet.
Doktorsavhandlingen kan bygga på licentiatuppsatsen.
Avhandlingen skall normalt skrivas på engelska eller svenska (för svenskspråkiga avhandlingar krävs särskilt tillstånd från ITM-skolan).
5.1 Licentiatuppsats
En uppsats för licentiatexamen ska innehålla en tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap inom ett nytt område som den studerande har utvecklat via teoretiskt eller empiriskt forskningsarbete. Den ska också innehålla en översikt över tidigare forskning inom det valda ämnesområdet samt positionera doktorandens bidrag i förhallande till tidigare forskning.
Oavsett om licentiatuppsatsen läggs fram som en monografi eller som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar skall den vara av sådan kvalitet att den bedöms motsvara minst två artiklar publicerade i internationellt erkända, vetenskapliga tidskrifter med referentgranskning. Vid en sammanläggningsavhandling bör doktoranden vara ensam författare av minst en artikel.
Efter godkännande av huvudhandledaren presenteras uppsatsen på ett offentligt seminarium med extern opponent.
5.2 Doktorsavhandling
En avhandling för doktorsexamen ska innehålla nya teoretiska eller empiriska forskningsresultat inom det valda ämnesområdet som doktoranden har utvecklat via teoretiskt eller empiriskt forskningsarbete. Den ska också innehålla en översikt över tidigare forskning inom det valda ämnesområdet samt positionera doktorandens bidrag i förhallande till tidigare forskning. Oavsett om doktorsavhandlingen läggs fram som en monografi eller som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar skall den vara av sådan kvalitet att den bedöms motsvara minst fyra artiklar publicerade i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter med referentgranskning.
Behörighet och urval
Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper
Behörig att antas till utbildningen på forskarnivå i lndustriell produktion är:
- den som avlagt civilingenjörs- eller arkitektexamen, eller
- den som har avlagt annan akademisk examen på avancerad nivå (magister eller masterexamen) eller fullgjort kursfordringar om minst 240 hp, varav minst 60 hp på avancerad nivå, som utgör goda förberedelser för studier inom industriell produktion på forskarnivå.
- vid särskilda fall kan undantag från kraven göras om motsvarande kunskaper kan anses ha förvärvats på annat sätt.
Doktorand förvantas kunna läsa och skriva vetenskaplig engelska samt kunna tala engelska obehindrat.
Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 §)
Antagning till utbildningen på forskarnivå i lndustriell produktion beslutas av skolchefen vid ITMskolan, efter behörighets- och lämplighetsprövning av ITM-skolans FA forskarutbildningsansvarig samt godkännande från doktorsprogrammets programansvarig.
Lämplighet för forskarstudier avgörs utifnån en sammanvägning av betyg, tidigare verksamhet, intresse samt förmaga till självständigt omdöme och kritisk analys. I samband med antagningen skall en av prefekten godkänd
finansieringsplan för doktorandens hela studietid (licentiat eller doktor) redovisas.
Examina och prov i utbildningen
Licentiat- och doktorsexamen
För licentiatexamen krävs 120 hp, varav kursdelen skall omfatta minst 30 hp. Licentiatuppsatsen skall framläggas i enlighet med KTH:s allmänna föreskrifter. Efter godkännande av huvudhandledaren presenteras avhandlingen på ett offentligt seminarium. Eftersom huvudhandledaren är examinator måste han/hon vara docent samt anställd som lärare på KTH.
För doktorsexamen krävs 240 hp, varav kursdelen skall omfatta minst 60 hp. Kurser och avhandlingsarbete som ingår i licentiatexamen får också tillgodoräknas i doktorsexamen. Doktorsavhandlingen skall framläggas och försvaras på en offentlig disputation enligt KTH:s allmänna föreskrifter. Avhandlingen bedöms av en av ITM-skolan utsedd
betygsnämnd bestående av tre ledamöter.
Avhandlingar kan skrivas som monografi eller sammanläggningsavhandling. Normalt skrivs avhandlingen på engelska, men svenska är också tillåtet.
En uppsats för licentiatexamen ska innehålla en tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap inom ett nytt område som den studerande har utvecklat via teoretiskt eller empiriskt forskningsarbete. Den ska också innehålla en översikt över tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Oavsett om licentiatavhandlingen läggs fram som en monografi eller som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar ska den vara av sådan kvalitet att den bedöms kunna utgöra grund för minst två normala artiklar, där doktoranden är huvudförfattare och som kan publiceras i internationellt erkända tidskrifter/konferenser med referentgranskning.
En avhandling för doktorsexamen ska innehålla nya teoretiska eller empiriska forskningsresultat inom det valda ämnesområdet som den studerande har utvecklat via teoretiskt eller empiriskt forskningsarbete. Den ska också innehålla en översikt över tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Oavsett om doktorsavhandlingen läggs fram som en monografi eller som en sammanläggning av vetenskapliga artiklar ska den vara av sådan kvalitet att den bedöms kunna utgöra grund for minst fyra normala artiklar, där doktoranden är huvudförfattare och som kan publiceras i
internationellt erkända tidskrifter eller konferenser med referentgranskning. Resultat och artiklar från en licentiatavhandling kan återanvandas i doktorsavhandlingen förutsatt att kvalitetskraven är uppfyllda.
För avhandlingsarbetet rekommenderas i första hand en sammanläggningsavhandling. Publikation under utbildningen på forskarnivå ger i bästa fall en möjlig modularisering och separat prövning av avhandlingens delar.
I KTH interna regelverk betonas vikten av löpande granskning av forskningsarbetet.
För att underlätta forskningsarbetet och förbättra kvaliteten ska den forskarstuderande delta i nationella och internationella konferenser inom kunskapsområdet. Vi rekommenderar att möjliga publikationer planeras i den individuella studieplanen. Löpande publikationer ger
möjlighet till interaktion och återkoppling från andra forskare och kan underlätta det slutliga avhandlingsarbetet.
Framtaget forskningsmaterial skall sammantaget löpande granskas av handledare och bör presenteras via - vetenskapliga publikationer (med granskningsprocess)
- presentationer på konferenser och för industrin - seminarier vid institutionen
Prov som ingår i utbildningen
I kurser på forskarnivå skall ingå ett skriftligt kunskapsprov. I vissa fall kan detta ersättas mot muntlig examination.
Utformningen av examinationen skall i varje enskilt fall vara sådan att examinator kan övertyga sig om att den studerande inhämtat hela kursinnehållet.
Examinator i kurser på forskarnivå skall vara anställd som lärare vid KTH.
