www.pwc.com/se
Några övergripande nyckeltal
Mora kommun 2012-03-16 3
Johan Skeri
Agenda Agenda
1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning
3. Finansiering 4. Resultaträkning
5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet
7. Förslag på fortsatta analyser
Allmänt om nyckeltal Allmänt om nyckeltal
”Nyckeltal benämns vissa tal som ofta används för att värdera ett företag eller en organisation och dess verksamhet.”
Wikipedia Wikipedia
Varför nyckeltalsjämförelser?
Varför nyckeltalsjämförelser?
Nedan ges några exempel på varför jämförelser är bra att göra:
Signalsystem som speglar avvikelser
• jämfört med andra kommuner
• över tid i den egna kommunen
• Förklarar skillnader
• påverkbara och icke påverkbara faktorer
• kan användas för att lära och utveckla verksamheten
d l
• ge goda exempel
• Underlag till uppföljning och prognoser
K l d till tt d d i i fö bätt d höj t t
• Kan leda till att den egna redovisningen förbättras dvs. höja statusen på statistik och räkenskapssammandrag
Mot vem ska man jämföra?
Mot vem ska man jämföra?
• I materialet görs jämförelser mot länet, kommungrupp, jämförbara och riket
Jä fö b ä d f t lik k tt t kt llt
• Jämförbara är de fem mest lika kommunerna ur ett strukturellt perspektiv (Källa: www.kolada.se)
• Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella Jämfört med de likvärdiga kommunerna förklaras eventuella kostnadsskillnader av påverkbara faktorer (ej struktur)
• Jämförelsegruppen har samma struktur och folkmängd
Begreppet standardkostnad?
Begreppet standardkostnad?
E k t d dk t d ä d i d t t tli tjä i t t En kommuns standardkostnader används i det statliga utjämningssystemet och beräknas av staten med hjälp av SCB, grunden i beräkningen är
kommunens unika strukturella förutsättningar
Strukturella kostnader är sådana kostnader som beror på faktorer
som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen,
i å i l b k d d fi k t kt d
invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera
Befolkning
Befolkning
Befolkning år 2005 2011 Befolkning, år 2005—2011
20 300
20 212 20 212
20 159 20 200
er 20 159
20 143 20 153
20 146 20 153
20 127
Antal person
20 100
20 0000 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Befolkningsförändringar år 2005 2011 Befolkningsförändringar, år 2005—2011
200
47
100 150
121
47
88 82
64 42
50
ersoner
‐46
‐80
‐18
‐44
‐1
‐71
‐40
‐53
‐33
4
47 42
21
50 Antal pe 0
‐53
‐24
‐53 ‐21
‐100
‐50
‐150
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
fl d l i i
Nettoflytt Födelsenetto Immigrationnetto
Befolkningsstrukturen år 2010 antal personer i respektive Befolkningsstrukturen år 2010, antal personer i respektive ålder
400
350
250 300
er
150 200
Antal persone
100
0 50
år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år
0 å 3 å 6 å 9 å 12 å 15 å 18 å 21 å 24 å 27 å 30 å 33 å 36 å 39 å 42 å 45 å 48 å 51 å 54 å 57 å 60 å 63 å 66 å 69 å 72 å 75 å 78 å 81 å 84 å 87 å 90 å 93 å 96 å 99 å
Befolkningsstrukturen 0 18 år år 2010 Befolkningsstrukturen 0-18 år, år 2010
284
331 17 år
18 år
nasie- ola
198
230 247
284
14 år 15 år 16 år 17 år
olaGymn sko
183 183
200 191
10 år 11 år 12 år 13 år
ss och grundsko
201 199 185 183
7 år 8 år 9 år 10 år
Förskoleklas
217 209
222 199
3 år 4 år 5 år 6 år
rskola
188
210 197
0 år 1 år
För 2 år
0 50 100 150 200 250 300 350
Befolkningsstrukturen 65 år och äldre Befolkningsstrukturen 65 år och äldre
134 99 år
333437 19 17 11 4
91 år 93 år 95 år 97 år
116 9698
100 6871
62 33
85 år 87 år 89 år 91 år
167 148 138142 127 126 116
79 år 81 år 83 år
230 193
176 165 156 155162
71 år 73 år 75 år 77 år
312 333 299
286 241
209 230
65 år 67 år 69 år 71 år
0 50 100 150 200 250 300 350
Sammanfattning befolkning Sammanfattning befolkning
De senaste sex åren har kommunen haft ett något minskat
befolkningsantal, framförallt har det varit en negativt födelse- och flyttnetto
Kommunen har ett positivt immigrationsnetto d v s icke svenskar som Kommunen har ett positivt immigrationsnetto, d.v.s. icke svenskar som flyttar till kommunen, utan denna inflyttning skulle antalet invånare ha minskat de senaste 7 åren med knappt 400 stycken
Kommunen har tre toppar i sin befolkningspyramid, kring 20, 45 och 65 år
D k d å b k ll k tt itt k i
De kommande årens barnkullar kommer att vara snitta kring 190 invånare
Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka Inom en fem års period kommer trycket inom äldreomsorgen att öka med tanke på dagens antal invånare kring 80 år
Finansiering Finansiering
”Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.”
Regeringsformen 14 kap. 4 §
”Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners
angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar.”
Regeringsformen 14 kap. 5 §
Skattesats år 2005 2010 Skattesats år 2005—2010
22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68% 22,68%
23,00%
22,00%
22,50%
21,50%
22,00%
t
20,80% 20,84% 20,83% 20,78%
20,71% 20,72%
21,00%
Procent
20,00%
20,50%
19,50%
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Skattesats Skattesats, riket (vägt)
Skattekraft per invånare och index (riket = 100) Skattekraft per invånare och index (riket = 100)
95,0%
165 000
158 624
160 484
92,2% 92,6%
91,9%
91,7%
92,4%
155 000 160 000
152 044
,
90,0%
150 000 155 000
et = 100)
invånare
140 469
146 158
85,0%
145 000
Index (rike
Kronor per i
135 000 140 000
80,0%
130 000
2005 2006 2007 2008 2009
Skattekraft, kr per invånare Skattekraft, index
Värdet av en skattekrona år 2005 2009 (mnkr) Värdet av en skattekrona, år 2005—2009 (mnkr)
32,3 33,0
32,0
31 0 32,0
29 5
30,6
30,0 31,0
kr
28,4
29,5 29,0
mnk
28,0
26,0 27,0
2005 2006 2007 2008 2009
Generella statsbidrag och utjämning år 2005 2010 Generella statsbidrag och utjämning, år 2005—2010
9 822 1383
11 382 12 000
719 310 405
1313 1704
1255 1236 1806
1445
1383
9 089 9 251
8 862
9 457 9 822
8 000 10 000
925 678
323
719
6 000
nvånare
6909 7337 7094 7480 8022 7788
4 000
Kr per in
‐56 ‐214
0 2 000
‐2 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Fastighetsavgift Övrigt Totalt
Sammanfattning finansiering Sammanfattning finansiering
Kommunen har en skattesats på cirka 2 kr högre jämfört med riket Skattekraften i Mora har ökat rejält sedan år 2005, skattekraften i kommunen har även förbättrats mot medelskattekraften i Sverige de senaste åren
senaste åren
Varje skattekrona innebär 32,3 mnkr i skatteintäkter till kommunen år 20099
Kommunen har en något ogynnsam struktur att bedriva kommunal verksamhet år 2010, vilket innebär att kommunen erhåller pengar ur d t t tli tjä i t t
det statliga utjämningssystemet
Eftersom kommunen inte har högre än 115 % av skattekraften i riket, erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet
erhålls pengar ifrån inkomstutjämningssystemet
Totalt erhåller kommunen 11 382 kronor per invånare i statsbidrag och utjämning år 2010
Resultaträkning Resultaträkning
Resultaträkningen visar kommunens intäkter och kostnader och ger som saldo årets resultat (vinst eller förlust).
Årets resultat före extra ordinära år 2005 2010 Årets resultat före extra ordinära, år 2005-2010
3 500
2 701 2 814
3 250 3 000
1 964 1 940
2 000 2 500
vånare
1 403
1 940
1 500 2 000
Kronor per inv
1 000
0 500
2005 2006 2007 2008 2009 2010
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Årets resultat i kommunen i jmf år 2010 Årets resultat i kommunen i jmf, år 2010
3 250 3 500
3 000
2 000 2 500
vånare
1 354 1 353
1 500
Kronor per inv
779 1 000
0 500
Mora Jämförbara Länet Riket
Utveckling nettokostn och skatter stb o utj 2005 2010 Utveckling nettokostn och skatter, stb o utj 2005-2010
8,0%
9,0%
8,0%
7,0%
8,0%
4,9% 4,6% 5,2%
5,0%
6,0%
3,7%
3,2%
3,9%
3,0%
4,0%
2,0%
1,2%
1 0% 0,8%
2,0%
0,8%
0,0%
1,0%
2006 2007 2008 2009 2010
Nettokostnad utveckling, procent Skatter, stb o utj utveckling, procent
Netto av finansiella kostnader och intäkter 2005 2010 Netto av finansiella kostnader och intäkter 2005-2010
1 200 1 400
800 1 000 1 200
497 400
600
innvånare
189
106 148
0 200
Kronor per
‐404
‐128
‐189
‐400
‐200
‐404
‐800
‐600
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto
Sammanfattning resultaträkning Sammanfattning resultaträkning
Kommunen uppvisar en positiv resultattrend de senaste åren, en trend som är klart positivare än jämförbara kommuner.
U d å d t tillfälli k j kt töd t tt t b lt t Under år 2010 gav det tillfälliga konjunkturstödet ett extra bra resultat för kommunen
Kommunens nettokostnader har från och med år 2005 högre Kommunens nettokostnader har från och med år 2005 högre tillväxttakt procentuellt sett än skatter, statsbidrag och
utjämningsbidrag. Under år 2010 var dock utvecklingen av
nettokostnaderna lägre vilket till del kan förklaras av konjunkturstödet nettokostnaderna lägre, vilket till del kan förklaras av konjunkturstödet Kommunens positiva finansnetto bidrar till det goda resultatet
Balansräkning och andra finansiella Balansräkning och andra finansiella åtaganden
Balansräkning är en uppställning av kommunens tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle.
Eget kapital kommunens nettoförmögenhet 2005 2010 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet 2005-2010
31 528 32 990 35 000
23 537
26 339
28 288 24 900
27 863
29 973
25 000 30 000
20 100
22 117
23 537 20 844
23 269
20 000 25 000
nvånare
15 000
Kronor per in
5 000 10 000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Eget kapital, kommun Eget kapital, koncern
Eget kapital kommunens nettoförmögenhet i jmf år 2010 Eget kapital, kommunens nettoförmögenhet i jmf år 2010
31 528 32 990 35 000
27 205 27 981
30 374
24 910
30 351 30 000
21 680 20 000
25 000
nvånare
15 000
Kronor per in
10 000
0 5 000
Mora Jämförbara Länet Riket
Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande 2005—2010 Kommunens soliditet exkl/inkl pensionsåtagande 2005—2010
61% 60%
64% 64% 65%
70%
52%
60%
50%
60%
30%
40%
cent
20% 16%
30%
Proc
5% 4% 5%
8%
0%
10%
‐2%
‐10%
2005 2006 2007 2008 2009 2010
S lidit t k S lidit t i kl i k
Soliditet, kommun Soliditet inkl pensioner, kommun
Sammanfattning balansräkning Sammanfattning balansräkning
K h tt hö t t k it l i jä fö l Kommunen har ett högt eget kapital i jämförelse
Kommunen har en soliditet på 65 %, inräknas pensionsskulden blir
soliditeten 16 %, vilket i jämförelse med andra kommuner är en mycket so d tete 6 %, et jä ö e se ed a d a o u e ä e yc et god nivå
Verksamhet
Verksamhet
Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%) Verksamheters nettokostn avvikelse mot standardkostn (%)
40 0 38,8 50,0
,
30,0 40,0
9,1 11,8 14,3 15,2 15,4
12,4
6 3 8,0 7,3
11,4 17,1
13,0
18,5
10,0 20,0
ell avvikelse
‐3 1
2,4 2,1 2,2 2,9 2,7
4,3 5,6 6,3 7,3
3,9
1,3 2,4 1,6
4 1 ‐3,6
‐1,3 0,0
10,0
Procentue
3,1 ‐4,1 ,
‐11,6
‐7,3
‐10,9
‐20,0
‐10,0
‐20,3
‐30,0
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ‐ och familjeomsorg LSS
Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr Faktisk avvikelse mot standardkostnad i kr
Mora Kommun År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010
Barnomsorg 8 466 780 11 421 081 12 938 226 13 719 426 11 688 740
Barnomsorg - 8 466 780 - 11 421 081 - 12 938 226 - 13 719 426 - 11 688 740 Grundskola - 4 072 118 - 3 525 025 - 3 587 234 - 4 633 580 - 4 353 048 Gymnasieskola - 4 495 457 - 5 358 038 - 7 073 703 - 6 527 304 - 9 774 205 Äldreomsorgen - 4 818 001 - 3 243 023 8 706 096 9 690 226 8 081 353 Individ och Familjeomsorgen 4 193 072 - 6 324 902 - 4 856 873 - 15 834 756 - 7 597 681
Summa differens kr - 29 17 659 284 - 19 872 069 - 749 940 - 31 024 840 - 25 332 321
Differens nya och gamla utjämningssystem Differens nya och gamla utjämningssystem
45,0
Nuvarande Förslag
38,8
30 5 35,0
40,0
30,5
25,0 30,0
15,4 15,0
20,0
2,9 8,0 7,3
2,6
6,4
0 0 5,0 10,0
‐4,5 ‐4,5
‐10,0
‐5,0 0,0
Avvikelse bo Avvikelse grsk Avvikelse gy Avvikelse ifo Avvikelse äo
Sammanfattning verksamhet (1) Sammanfattning verksamhet (1)
I jämförelse med kommunens standardkostnad bedrivs en
b k h l ä i k k d ä d k ll basverksamhet som totalt är cirka 25 mnkr dyrare än den strukturellt beräknade (= 78 öre på kommunalskatten)
I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012) kan faktorerna I ett lagförslag som ännu ej har beslutats (våren 2012), kan faktorerna för Mora omräknas när det handlar om standardkostnadsberäkningen.
Framförallt är det barnomsorgen och individ- och familjeomsorgen som gynnas i den nya beräkningen
gynnas i den nya beräkningen
Verksamhetsblock som inte omfattas av standardkostnader
(kostnadsutjämningen) har Mora lägre nettokostnader för infrastruktur
( j g ) g
och skydd samt för fritidsverksamheten
Övergripande Barnomsorgen – Kostnad per inv 1-5 år 2010 Övergripande Barnomsorgen – Kostnad per inv 1-5 år 2010
93 827 95 000
89 019
90 258
92 320
91 000 93 000
89 019
87 000 89 000
nare 1-5 år
83 000 85 000
ronor per invån
79 000 81 000
Kr
75 000 77 000
Mora Jämförbara Länet Riket
Sammanfattning verksamhet (2) Sammanfattning verksamhet (2)
Barnomsorgen har höga kostnader gentemot sin beräknade
standardkostnad med 11,7 mnkr, men samtidigt är kostnaden lägre utslaget per invånare 1-5 år i jämförelse med likvärdiga kommuner. De jämförbara kommunerna har även de en negativ avvikelse mot
jämförbara kommunerna har även de en negativ avvikelse mot standardkostnaden
Enligt statistiken har Mora en högre inskrivning till förskolan En anledning till högre kostnader i Mora kan vara en konstant
dimensionering av personal i förskolan, utan hänsyn till barnens ålder.
Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre Enligt standardkostnadsberäkningen ska en kommun ha lägre personaltäthet för barn 4-6 år än 1-3 år
Övergripande Grundskolan Mora år 2005 2010 Övergripande Grundskolan Mora, år 2005-2010
86 905 90 000
100 000
4 695 5 352 6 682 7 494
3 289
3 396 3 537 3 117
3 145 68 235
72 980
77 908 79 831 82 713
86 905
70 000 80 000 90 000
15 636 13 087
12 416
12 872 12 456 12 342 12 133
4 435
4 694
4 695 5 352
3 099
3 289
50 000 60 000 70 000
r elev
14 011 16 599
17 293 17 843 17 452
30 000 40 000 50 000
Kr per
32 114 34 337 37 792 38 437 41 003 46 075
10 000 20 000 30 000
0 10 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Undervisning Lokaler Övrigt Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Elevvård Totalt
Övergripande Grundskolan Kostnad per elev år 2010 Övergripande Grundskolan – Kostnad per elev år 2010
86 905 90 091
86 865 90 000
100 000
15 061
2 422
2 562
2 271
2 425 7 494
6 181
6 026
5 568 3 145
3 042
3 410
3 337
86 905
83 564 86 865
70 000 80 000 90 000
15 636 15 354 18 255
17 250
12 133 11 812
15 061
15 008
50 000 60 000 70 000
elev 17 250
30 000 40 000 50 000
Kr per
46 075 44 612 45 068 43 277
10 000 20 000 30 000
0 10 000
Mora Jämförbara Länet Riket
Undervisning Lokaler Övrigt Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt
Grundskolan Lokaler Grundskolan - Lokaler
1 003 985
25 1 000
1 050 1 100
888
985
957
880
761
18 19
20
21
20 800
850 900 950 1 000
16 761
17
15 600
650 700 750
er per elev
er kvm
10 350
400 450 500 550
Kvadratmete
Kronor pe
5 150
200 250 300 350
0 0
50 100
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Lokalkostnad kronor per kvadratmeter Lokalyta kvadratmeter per elev
Grundskolan Lokaler i jämförelse Grundskolan – Lokaler i jämförelse
910
24,0 950
887 21,0
21,7
19,9
20 0 22,0 850
900
761
18,6
18,0 20,0
750 800
per elev
er kvm
700 16,0
Kvadratmeter
Kronor pe
579
14,0 600
650 K
10,0 12,0
500 550
Mora Jämförbara Länet Riket
Grundskolan Andel som uppnått målen Grundskolan – Andel som uppnått målen
85%
90,0%
82%
78%
85%
80%
82%
79% 79% 80%
79%
82%
80,0% 79%
85,0%
75%
70 0%
75,0%
tt målen
65,0%
70,0%
el som uppnåt
55,0%
60,0%
And
50,0%
55,0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Andel som uppnått målen, eget Andel som uppnått målen, modell
Sammanfattning verksamhet (3) Sammanfattning verksamhet (3)
Grundskolan i kommunen uppvisar en negativ avvikelse mot standardkostnaden på 4 4 mnkr I jämförelse med likartade standardkostnaden, på 4,4 mnkr. I jämförelse med likartade
kommungruppen har Mora en något högre kostnad utslaget per elev Det är framförallt kostnaden för undervisning och skolmåltider som g Mora har högre kostnader
Lokalkostnaden i Mora är genomsnittlig (kr/kvm), dock stiger antalet k l ilk t k t d å tt k i t hi
kvm per elev vilket kan tyda på att kommunen inte hinner anpassa skolstrukturen efter ett vikande elevunderlag
Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån Andelen grundskoleelever som uppnår målen mot den förväntade nivån med tanke på de strukturella förutsättningarna är låga
Mora kommun sätter 23 till 25 % för höga betyg jämfört mot resultaten å d i ll i k h ik ilk bid ill
på de nationella proven i svenska och matematik vilket bidrar till att fler elever klarar målen än de borde
Övergripande Gymnasieskolan – Kostnad per elev år 2010 Övergripande Gymnasieskolan – Kostnad per elev år 2010
(skolkommun)
140 000
1 054 4 766
4 456 9 206
9 896
7 172 98 726
116 969 113 620
106 743 100 000
120 000
21 332
19 353
19 142 915
1 723
1 917 4 666
4 456
4 161 12 270
80 000 100 000
elev
14 707
33 833 22 824
23 427 22 386
60 000
Kr per e
43 782 46 778 55 369 50 924
20 000 40 000
0
Mora Jämförbara Länet Riket
Undervisning Övrigt Lokaler Elevvård Skolmåltider Läromedel, utrustning, skolbibliotek Totalt
Gymnasieskolan lokaler i jmf år 2010 Gymnasieskolan – lokaler i jmf år 2010
1283 1 208 1 253
25,0 1400
1 208
1 131 21,7
19,8 18,3
20,0 1000
1200
17,0
18,3
800 15,0 1000
r per elev
elev
600 10,0
Kvadratmeter
Kronor per
5,0 400
0,0 0
200
Mora Jämförbara Länet Riket
Var har Mora gymnasieeleverna sin studiegång?
Var har Mora gymnasieeleverna sin studiegång?
90 0%
100,0%
70,0%
80,0%
90,0%
74,8% 74,5% 75,1%
50,0%
60,0%
Andel
30,0%
40,0%
A
3 7% 4 1% 4 6%
21,1% 21,0% 20,1%
10,0%
20,0%
3,7% 4,1% 4,6%
0,0%
2008 2009 2010
Fristående gymnasieskola belägen i annan kommun Fristående gymnasieskola belägen i den egna kommunen Annan kommunal gymnasieskola Egna kommunens gymnasieskola
Annan kommunal gymnasieskola Egna kommunens gymnasieskola
Sammanfattning verksamhet (4) Sammanfattning verksamhet (4)
Mora har en förhöjd nettokostnad för sin gymnasieverksamhet jämfört med standardkostnaden, ca 9,8 mnkr
I jämförelse med likvärdiga kommuner är kostnaden per elev låg när Mora kommun är huvudman för utbildningen, framförallt kostnaden för kostnadslaget övrigt (administration IT rektorer televxl etc)
för kostnadslaget övrigt (administration, IT, rektorer, televxl etc)
Mora har en klart högre kostnad för inköp av utrustning och läromedel, lokalkostnaden per elev är även den något förhöjdp g j
Det som driver upp Moras lokalkostnader är framförallt höga driftskostnader per kvm, vilket kan bero på relativt nya lokaler En kostnadsdrivande faktor jämfört mot den beräknade
standardkostnaden kan vara att de elever från Mora som inte går i den egna gymnasieskolan går på dyra program hos annan huvudman, t ex egna gymnasieskolan går på dyra program hos annan huvudman, t ex naturbruk
De elever som lämnar gymnasieskolan och är mantalsskrivna i Mora har högre slutbetyg än jämförbara kommuner
Övergripande Äldreomsorgen år 2005 2010 Övergripande Äldreomsorgen år 2005-2010
651 471
700 000
556 337
607 836
592 628
527 954
558 907
500 000 600 000
400 000 500 000
vårdtagare
215 472
237 143 241 985
300 000
Kronor per v
195 816
165 933
148 280
100 000 200 000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010
Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare
Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år 2010 Övergripande Äldreomsorgen i jämförelse år 2010
700 000
558 907
512 638
579 727
549 121
600 000
512 638
400 000 500 000
tagare
300 000
onor per vårdt
148 280
127 106 134 578 129 369
100 000 200 000
Kr
0
Mora Jämförbara Länet Riket
Hemtjänst, kr per vårdtagare Särskilt boende, kr per vårdtagare
Beviljande insatser äldreomsorgen i jmf år 2010 Beviljande insatser äldreomsorgen i jmf, år 2010
14,7%
16,0%
11,0%
12,8%
11,4%
12,0%
14,0%
8,0%
10,0%
Andel
4,3%
5,0% 5,1% 5,4%
4 0%
6,0%
A
2,0%
4,0%
0,0%
Mora Jämförbara Länet Riket
Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) Invånare 65+ i särskilda boendeformer andel (%)
Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%)
NKI värden äldreomsorgen i jämförelse år 2010 NKI-värden äldreomsorgen i jämförelse, år 2010
90 88 100
70
74 72
88
80 90
64
70
57
68 66
60 70
x
40 50
Index änst tboende
20
30 Hemtjä Särskil
0 10
M Jä fö b Lä Rik
Mora Jämförbara Länet Riket
Sammanfattning verksamhet (5) Sammanfattning verksamhet (5)
Äldreomsorgen i kommunen har en lägre nettokostnad jämfört med standardkostnad (8,1 mnkr). En anledning till varför Mora har en positiv avvikelse mot standardkostnaden är de relativt många
”nytillkomna” invånarna i åldern 65+
Om nettokostnad per invånare 65 år och äldre jämförs med likartade Om nettokostnad per invånare 65- år och äldre jämförs med likartade kommuner är den hög, framförallt för det ordinära boendet
(hemtjänst+korttidsvård)
Kostnaden för det ordinära boendet har sjunkit sedan år 2005 per vårdtagare, trots detta är varje ärende dyrare i jämförelse år 2010
I jä fö l d d k h M kl t fl 6 å h I jämförelse med andra kommungrupper har Mora klart fler 65 år och äldre i ordinärt boende, samtidigt har varje ärende fler
biståndsbedömda timmar
Kommunen har i jämförelse färre säbo-platser per 65 år och äldre
Trots höga kostnader för det ordinära boendet, är kundnöjdheten totalt
å å å
sett låg, beroende på att brukarna upplever lågt inflytande
Individ och Familjeomsorgens utveckling 2005 2010 Individ- och Familjeomsorgens utveckling, 2005-2010
3016 3 500
332 265
2256 179
3016
2589 2 500
3 000
258
317
181 381
159 192 426
1671
2215 2256
2 000
nvånare
2102
234 168
258
203 665
10472 203
1531 84
1 000 1 500
Kr per in
1121 1216
1617 1480
2102
1319 500
1 000
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010
h d å d k k b å d b k å d Ö å d l l
Barn‐ och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt
Övergripande Individ och Familjeomsorgen Övergripande Individ- och Familjeomsorgen
3 500
388 457
45 105
92 60
2 589
3 011 3 000
2 500 3 000
1 009
1 012 426
372 84 179
76 2 207 2 000
2 500
vånare
665
656 1 000
1 500
Kr per inv
1 319
1 019
1 477 1 366
500 1 000
0
Mora Jämförbara Länet Riket
B h d å d Ek i k bi å d Mi b k å d Ö i å d F ilj ä T l
Barn‐ och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Missbruksvård vuxna Övrig vuxenvård Familjerätt Totalt
Sammanfattning verksamhet (6) Sammanfattning verksamhet (6)
Individ- och Familjeomsorgen (IFO) har ett högt kostnadsläge, den negativa avvikelsen mot standardkostnaden är 7,6 mnkr
IFO uppvisar en stegrande kostnadsökningen från år 2007 och då
framförallt inom ekonomiskt bistånd och missbrukarvården för vuxna framförallt inom ekonomiskt bistånd och missbrukarvården för vuxna Den ökade kostnaden för barn och ungdom mellan åren 2007 och 2010 kan förklaras av många ungdomar i åldern 15 till 19 årg g 5 9
I jämförelse med likartade kommuner har kommunen framförallt högre kostnader för ungdomsvård, familjerätt och ekonomiskt bistånd
Förslag på granskning och
Förslag på granskning och
djupanalyser
Förslag på granskningar och djupanalyser Förslag på granskningar och djupanalyser
Kommunens långsiktiga och strategiska arbete med tanke på de stora framtida demografiska skiftningarna i kommunen
Kommunens resursfördelningsmodell Kostnadsläget inom barnomsorgen
Kvalite och betygsättning inom grundskolan Den framtida gymnasieskolan
Kommunens planering av den framtida äldreomsorgen Det höga kostnadsläget inom det ordinära boendet (äo) Placeringsstrategin och öppenvårdsarbete inom IFO H dlä i d k i k bi å d
Handläggningen av det ekonomiska biståndet
