Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga
institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms
universitet, 2010
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2010. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden.
Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2010 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av
publiceringsåren 2007-2009, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx).
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (250). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (94), medan STRESS (Stressforskningsinstitutet) har det näst största, 51, ett stort värde relativt enhetens totala antal publikationer (55). Två institutioner har producerat 14 eller färre publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt
juridiska institutionen, 2010.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
BU 11 5 1 3 1 1 0 0 1 4 27 CEIFO 6 6 0 1 3 0 0 4 0 3 23 CHESS 44 8 0 1 2 0 0 2 0 1 58 DPA 1 8 0 9 3 5 0 2 1 5 34 DSV 42 10 0 178 4 4 0 2 1 9 250 EH 16 15 1 4 6 0 0 1 3 2 48 FE 24 11 1 46 8 5 0 9 2 0 106 IIES 30 3 0 4 0 5 0 7 0 4 53 ISA 38 19 1 4 1 2 1 2 2 7 77 JUR 34 34 6 2 14 2 0 4 2 36 134 KG 11 11 2 1 2 3 0 3 0 12 45 KRIM 6 5 0 0 2 0 0 4 0 9 26 NE 20 3 0 18 0 8 0 2 0 1 52 PED 25 27 0 16 3 6 0 1 4 0 82 PSY 94 17 1 52 3 10 0 5 1 3 186 RPR 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 SA 8 5 1 0 1 2 0 1 1 1 20 SCORE 3 0 0 0 0 0 0 10 1 0 14 SOC 24 8 2 3 2 10 0 2 3 1 55 SOFI 46 14 2 1 1 6 0 19 0 5 94 SoRAD 44 10 0 2 5 0 0 1 0 2 64 SP 12 6 0 5 1 0 0 1 1 2 28 STAT 7 5 0 4 0 1 0 4 1 0 22 STRESS 51 3 0 1 0 0 0 0 0 0 55 SV 21 28 1 1 4 4 0 2 4 9 74
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2009 till 2010. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx.
3
I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar
(antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.
Störst publikationspoäng för 2010 har DSV: 94,4, vilket utgör 9,9 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har JUR (Juridiska institutionen), 90,9. Avsevärda procentuella ökningar av publikationspoängen står FE (Företagsekonomiska institutionen) och NE (Nationalekonomiska institutionen) för. Man får dock ta hänsyn till att de båda enheternas poänger för 2009 var mycket låga (0,8 och 1,5, respektive).
Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2010 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska
institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Sam-fak/jur 953,7 41,7 100,0 672,5 78,4 21,6 59,1 36,7 4,3 BU 24,0 11,6 2,5 15,5 80,6 19,4 61,3 32,3 6,5 CEIFO 9,1 78,4 1,0 6,3 68,4 31,6 47,4 47,4 5,3 CHESS 48,5 -2,8 5,1 25,5 54,1 45,9 88,8 10,8 0,4 DPA 10,3 -31,8 1,1 10,2 95,1 4,9 4,9 88,5 6,6 DSV 94,4 -8,1 9,9 108,3 99,4 0,6 40,5 58,6 0,9 EH 28,8 512,8 3,0 15,2 90,1 9,9 67,1 13,2 19,7 FE 62,8 7750,0 6,6 60,9 93,4 6,6 31,3 66,2 2,5 IIES 39,3 178,7 4,1 19,5 43,9 56,1 92,3 7,7 0,0 ISA 47,0 -16,5 4,9 31,3 66,6 33,4 83,2 16,8 0,0 JUR 90,9 313,2 9,5 55,9 82,1 17,9 38,0 46,5 15,5 KG 20,2 -27,1 2,1 12,5 77,3 22,7 63,9 28,1 8,0 KRIM 15,6 122,9 1,6 7,9 68,4 31,6 62,0 25,3 12,7 NE 18,6 1140,0 1,9 13,5 76,6 23,4 88,9 11,1 0,0 PED 63,2 187,3 6,6 39,2 71,3 28,7 42,8 50,4 6,8 PSY 76,4 -7,3 8,0 63,8 84,9 15,1 68,7 30,9 0,4 RPR 0,0 -100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 22,0 8,9 2,3 11,0 45,5 54,5 63,6 27,3 9,1 SCORE 2,3 -48,9 0,2 1,3 62,5 37,5 100,0 0,0 0,0 SOC 42,1 -17,8 4,4 24,7 65,9 34,1 64,5 29,4 6,1 SOFI 73,2 34,6 7,7 38,5 50,7 49,3 89,2 10,8 0,0 SoRAD 58,8 93,4 6,2 41,8 78,5 21,5 88,2 10,8 1,0 SP 20,9 301,9 2,2 11,8 74,5 25,5 66,0 25,5 8,5 STAT 6,3 186,4 0,7 6,4 94,8 5,2 60,7 39,3 0,0 STRESS 23,3 3,1 2,4 16,8 71,7 28,3 91,1 8,9 0,0 SV 55,7 15,6 5,8 34,7 69,7 30,3 43,8 46,1 10,1
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2010.4 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) den största poängen, följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa), 2,7 och 1,8, respektive.
4
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
BU 24,0 1,5 CEIFO 9,1 0,8 CHESS 48,5 1,8 DPA 10,3 0,3 DSV 94,4 1,3 EH 28,8 0,9 FE 62,8 0,9 IIES 39,3 1,5 ISA 47,0 0,7 JUR 90,9 1,3 KG 20,2 0,6 KRIM 15,6 0,9 NE 18,6 0,5 PED 63,2 1,0 PSY 76,4 0,7 RPR 0,0 0,0 SA 22,0 1,0 SCORE 2,3 0,1 SOC 42,1 0,7 SOFI 73,2 1,4 SoRAD 58,8 2,7 SP 20,9 0,9 STAT 6,3 0,4 STRESS 23,3 1,1 SV 55,7 1,0
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 24 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2010, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fyra åren. Figur 1 visualiserar informationen i tabell 4 med avseende på publikationspoängerna för
institutionerna över de fyra åren. En institution med stigande trend är SOFI (Institutet för social forskning), vilket tydligt framgår av figur 1, medan PSY har det största medelvärdet (tabell 4).
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2010 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en
kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Enhet 2007 2008 2009 2010 Medelvärde över år sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 707,4 BU ‐ 4,3 21,5 24,0 16,6 CEIFO 0,0 10,9 5,1 9,1 6,3 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 38,3 DPA - 42,2 15,1 10,3 22,5 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 67,9 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 14,9 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 33,7 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 26,3 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 49,8 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 65,4 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 21,6 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 9,8 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 15,4 PED - 31,2 22,0 63,2 38,8 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 71,7 RPR 0,0 0,0 1,5 0,0 0,4 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 24,8 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 7,7 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 45,6 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 55,9 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 31,8 SP - 6,5 5,2 20,9 10,9 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 4,5 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 19,3 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 47,5
Figur 1. Publikationspoänger för institutionerna över åren 2007-2010.
Tabell 5 ger dels de 24 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2010, dels, för varje institution, medelvärdet över de fyra åren. Figur 2 visualiserar informationen i tabell 5 med avseende på de normerade publikationspoängerna för institutionerna över de fyra åren. Den normerade poängen för CHESS är i relation till övriga institutioner stor för varje beaktat år (figur 2), och CHESS har det största medelvärdet (tabell 5).
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2010 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)
i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
Institution 2007 2008 2009 2010 Medelvärde över år
BU - 0,4 1,0 1,5 1,0 CEIFO 0,0 1,3 0,7 0,8 0,7 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 1,8 DPA - 1,9 0,3 0,3 0,8 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,4 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 0,5 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 0,6 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 1,5 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,6 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 0,4 PED - 0,5 0,3 1,0 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 RPR 0,0 0,0 0,2 0,0 0,1 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 1,1 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 0,5 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,1 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 1,5 SP - 0,4 0,2 0,9 0,5 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,4 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 1,0 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 2007 2008 2009 2010 Pub ‐poäng Publiceringsår BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV
Figur 2. Normerade publikationspoänger för institutionerna över åren 2007-2010.
3 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 6 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI5/Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har STRESS den största andelen ISI/Thomson Reuters -artiklar, 48/51 (94,1%), följd av NE, 17/20 (85,0%), och SOC (Sociologiska institutionen), 20/24 (83,3%).
Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter.
Enhet ISI BU 4/11 (36,4) CEIFO 2/6 (33,3) CHESS 36/44 (81,8) DPA 1/1 (100,0) DSV 18/42 (42,9) EH 6/16 (37,5) FE 13/24 (54,2) IIES 22/30 (73,3) ISA 23/38 (60,5) JUR 2/34 (5,9) KG 8/11 (72,7) KRIM 1/6 (16,7) NE 17/20 (85,0) PED 15/25 (60,0) PSY 75/94 (79,8) RPR 0/0 (0,0) SA 4/8 (50,0) SCORE 2/3 (66,7) SOC 20/24 (83,3) SOFI 36/46 (78,3) SoRAD 26/44 (59,1) SP 4/12 (33,3) STAT 6/7 (85,7) STRESS 48/51 (94,1) SV 13/21 (61,9) 5
ISI står för Institute for Scientific Information.
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 2007 2008 2009 2010 Pub ‐poäng/ÅA Publiceringsår BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap
CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa
DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap
EH Ekonomisk-historiska institutionen
FE Företagsekonomiska institutionen
IIES Institutet för internationell ekonomi
ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
JUR Juridiska institutionen
KG Kulturgeografiska institutionen
KRIM Kriminologiska institutionen
NE Nationalekonomiska institutionen
PED Pedagogiska institutionen
PSY Psykologiska institutionen
RPR Institutionen för reklam och PR
SA Socialantropologiska institutionen
SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
SOC Sociologiska institutionen
SOFI Institutet för social forskning
SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
SP Specialpedagogiska institutionen
STAT Statistiska institutionen
STRESS Stressforskningsinstitutet
