Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga
institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms
universitet, 2008
Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
Introduktion
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2008. Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2008 returnerades.
En liknande studie, avseende publikationer publicerade 2007, utfördes av den bibliometriska funktionen vid SU under vårterminen 2008 (se http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx). I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över
publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 PSY (Psykologiska institutionen) har det största antalet publikationer (168). Även avseende artikel i tidskrift har PSY det största värdet (86), medan STRESS (Stressforskningsinstitutet) har det näst största (47). Fyra institutioner – RPR (Institutionen för reklam och PR), SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor), SP (Specialpedagogiska institutionen) samt STAT (Statistiska institutionen) – har producerat 16 eller färre publikationer.
1
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt
juridiska institutionen, 2008.
Publikationstyp
Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt
BU 3 1 0 6 1 1 0 0 0 10 22 CEIFO 6 12 0 1 0 0 0 2 2 9 32 CHESS 41 3 0 1 1 2 0 2 0 11 61 DPA 11 29 0 11 1 4 3 2 7 12 80 DSV 20 11 0 103 0 9 0 0 0 6 149 EH 8 2 0 2 1 3 0 3 1 2 22 FE 27 5 1 4 2 8 2 0 0 2 51 IIES 13 7 0 0 0 3 0 3 0 2 28 ISA 29 23 1 3 3 3 0 15 2 21 100 JUR 18 26 1 0 10 5 0 0 2 75 137 KG 22 9 5 1 0 4 2 1 2 12 58 KRIM 7 6 1 1 1 2 1 0 0 12 31 NE 19 5 1 0 0 2 2 5 0 0 34 PED 7 18 0 11 4 10 0 0 5 13 68 PSY 86 21 0 23 4 11 0 4 1 18 168 RPR 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 SA 6 13 2 0 1 4 0 1 2 4 33 SCORE 2 9 0 0 2 0 0 0 1 1 15 SOC 24 9 0 2 4 7 0 6 2 5 59 SOFI 27 8 0 0 3 3 0 12 1 10 64 SoRAD 20 21 1 5 1 0 0 2 3 65 118 SP 3 0 0 0 0 2 0 0 0 1 6 STAT 8 0 2 0 0 4 0 2 0 0 16 STRESS 47 5 0 0 1 1 0 3 0 7 64 SV 19 11 0 1 2 7 0 3 0 17 60
Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionalisering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2007 till 2008. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i
2
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/omsub/bibliometri.aspx.
3
I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar
(antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas).
Störst publikationspoäng för 2008 har JUR (Juridiska institutionen): 78,1, vilket utgör 11,0 procent av den totala publikationspoängen för året. JUR:s publikationspoäng har ökat med 10,8% jämfört med poängen för 2007. Näst störst publikationspoäng har PSY, 76,8. PSY har ökat sin poäng med 50,0% jämfört med poängen för 2007. Avsevärda procentuella ökningar av publikationspoängen står SCORE (200,0%) och STRESS (180,5%) för. I SCORE:s fall får man dock ta hänsyn till att poängen för 2007 var låg (6,0). I fallet STRESS gäller att
publikationsunderlaget för 2007 var begränsat till en period om tre månader. Detta medförde att poängen för 2007 underskattades.
Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1. JUR är den institution, vilken har den i särklass största andelen författarandelar hänförda till publikationstypen monografi, nämligen 21,1%.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2008 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska
institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2007 saknas för den motsvarande institutionen, alternativt att institutionens poäng var lika med 0. Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%)4 % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Sam-fak/jur 710,3 26,2 100,0 526,1 79,1 20,9 53,5 41,9 4,6 BU 4,3 - 0,6 5,0 100,0 0,0 50,0 50,0 0,0 CEIFO 10,9 - 1,5 10,8 81,5 18,5 30,8 69,2 0,0 CHESS 30,5 25,0 4,3 17,9 63,9 36,1 94,4 5,6 0,0 DPA 42,2 - 5,9 43,7 95,4 4,6 25,2 72,5 2,3 DSV 46,9 71,2 6,6 54,0 98,1 1,9 43,5 56,5 0,0 EH 11,1 -26,5 1,6 6,8 65,9 34,1 78,0 22,0 0,0 FE 31,1 -22,4 4,4 25,0 84,0 16,0 78,7 20,0 1,3 IIES 22,0 -25,7 3,1 11,8 25,5 74,5 61,7 38,3 0,0 ISA 50,4 11,3 7,1 36,0 80,6 19,4 44,0 51,8 4,2 JUR 78,1 10,8 11,0 41,2 78,1 21,9 34,0 44,9 21,1 KG 20,4 12,1 2,9 17,0 81,4 18,6 76,5 23,5 0,0 KRIM 8,1 -5,8 1,1 9,1 89,0 11,0 50,5 49,5 0,0 NE 26,0 67,7 3,7 16,1 52,9 47,1 78,3 21,7 0,0 PED 31,2 - 4,4 22,0 74,9 25,1 16,6 72,0 11,3 PSY 76,8 50,0 10,8 66,4 90,1 9,9 56,3 41,4 2,4 RPR 0,0 - 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 21,5 -39,1 3,0 15,0 38,3 61,7 26,7 66,7 6,7 SCORE 18,0 200,0 2,5 9,0 22,2 77,8 16,7 66,7 16,7 SOC 38,4 -24,3 5,4 23,5 78,9 21,1 68,8 22,7 8,5 SOFI 53,9 28,0 7,6 28,7 71,0 29,0 68,8 20,8 10,4 SoRAD 15,6 -30,7 2,2 15,8 95,9 4,1 68,3 31,7 0,0 SP 6,5 - 0,9 2,5 20,0 80,0 100,0 0,0 0,0 STAT 6,8 142,9 1,0 6,8 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 STRESS 23,0 180,5 3,2 19,0 88,1 11,9 89,9 10,1 0,0 SV 36,6 -25,9 5,2 22,9 60,4 39,6 54,2 40,7 5,1 4
Med avseende på förändring av publikationspoängen för totaliteten (26,2%), d v s för fakulteten/juridiska institutionen, får man observera att fyra institutioner tillkommit (medan ingen institution fallit bort). Om dessa tas bort från analysen är förändringen 11,2%.
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2008.5 Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har DPA (Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete) den största poängen följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa), 1,9 och 1,8, respektive.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
BU 4,3 0,4 CEIFO 10,9 1,3 CHESS 30,5 1,8 DPA 42,2 1,9 DSV 46,9 1,7 EH 11,1 0,4 FE 31,1 0,9 IIES 22,0 1,6 ISA 50,4 1,0 JUR 78,1 1,2 KG 20,4 0,7 KRIM 8,1 0,6 NE 26,0 0,8 PED 31,2 0,5 PSY 76,8 1,1 RPR 0,0 0,0 SA 21,5 1,0 SCORE 18,0 1,3 SOC 38,4 0,8 SOFI 53,9 1,2 SoRAD 15,6 0,8 SP 6,5 0,4 STAT 6,8 0,5 STRESS 23,0 1,5 SV 36,6 0,9
Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden
I tabell 4 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI6-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har CHESS den största andelen ISI-artiklar, 38/40 (95,0%), följd av IIES (Institutet för internationell ekonomi), 12/13 (92,3%).
5
I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till “årsverk”.
6
Tabell 4. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. Enhet ISI BU 2/3 (66,7) CEIFO 2/6 (33,3) CHESS 38/40 (95,0) DPA 2/13 (15,4) DSV 3/20 (15,0) EH 6/8 (75,0) FE 10/27 (37,0) IIES 12/13 (92,3) ISA 16/28 (57,1) JUR 0/18 (0,0) KG 7/23 (30,4) KRIM 2/7 (28,6) NE 15/19 (78,9) PED 3/7 (42,9) PSY 72/85 (84,7) RPR 0/0 (0,0) SA 1/6 (16,7) SCORE 1/2 (50,0) SOC 11/24 (45,8) SOFI 18/26 (69,2) SoRAD 16/20 (80,0) SP 0/3 (0,0) STAT 1/7 (14,3) STRESS 35/47 (74,5) SV 6/19 (31,6)
Appendix Använda förkortningar med motsvarande
institutionsnamn
Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.
Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap
CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa
DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap
EH Ekonomisk-historiska institutionen
FE Företagsekonomiska institutionen
IIES Institutet för internationell ekonomi
ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
JUR Juridiska institutionen
KG Kulturgeografiska institutionen
KRIM Kriminologiska institutionen
NE Nationalekonomiska institutionen
PED Pedagogiska institutionen
PSY Psykologiska institutionen
RPR Institutionen för reklam och PR
SA Socialantropologiska institutionen
SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
SOC Sociologiska institutionen
SOFI Institutet för social forskning
SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
SP Specialpedagogiska institutionen
STAT Statistiska institutionen
STRESS Stressforskningsinstitutet
