Såmedlggi SSme.digge Saemiedigkie

(1)

Såmedlggi SSme.digge Saemiedigkie

Sametinget

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2017:3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017:3

Samediggi Sametinget

Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum

§§ 20- 33

2017-10-03--05

Giron/Kiruna

(2)

Baiki ja aigi /Plats och tid

Mearrideaddjit/ Beslutande

Ieza oassevaldi /Övriga deltagande

Paragrafåt /Paragrafer

Darkkisteaddji/ Utses att justera

Vuollaieallosat Underskrifter

Justerarens sign

calli sekreterare

sagadoalli ordförande

darkkisteaddji justerare

Folkets Hus, Kiruna 2017-10-03; kl 09.15 -15.50 2017-10-04; kl 08.30 -15.50 2017-10-05; kl 08.30 -14.30

Ledamöter enligt bilagda uppropslistor Lahtut nammacuorvunlisttuid mielde

Siri Persson, calli/ sekreterare

§§ 20-33

Signar Holmström, John-Tomas Labba

J

^t ^\

·~'~ ^t;--

( St i Pe son

\..__,

(1 . /'

^(~)

C[Q~~

Paulus Kuoljok Mona Persson

John-Tomas Labba

2 (88)

§§ 20-24.5, 24.7-26, 27, 28-33

§§ 24.5-24.6

§§ 26-27

§§ 20 - 33

§§ 20- 33

(3)

Organa /Organ

Darkkastus lea dieåihuvvon almmuhantavvalis.

Justeringen har tillkännagivits enlig anslag.

Såmedigg.i/Samedigge/Saemiedigkie/Sametinget Coahkkinbeaivemearrf/Sammanträdesdaturn 2017-10-03--05

Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande

Beavdegirjji vurkensadji Förvaringsplats för protokollet

Vuollclicala/Underskrift

( ) ' " ' \ _ • r ff\(

cl OY ~ ---! () ...,~...i\t>

Samedikki Mlddahus,Girön/

Sametingets kansli, Kiruna

2

^~ ^'

..

···

]usterarens sign

~

^{3 (88)}

(4)

Paulus Kuoljok satnejoåiheaddji

§

20

Ra];ipan

Samedikki satnejodiheaddji sav':a bu.-ohkaid buresboahtin ja rahpa foahkkkima.

§ 21 Lahtuid nammacuorvun

./. Lahtut curvojuvvojit nammaeuorvunlisttu nr 1mielde,2017-10-03; kl 09.15 31 lahtu leat sajis.

Agneta Rimpi boahta Josefina Skerk sadjai Birgitta Pounu boahta Oscar Sedholm sadjai Simon Wetterlund boahta Anders Kråik sadjai Signar Halmström boahtti Sten Wälitalo sadjai Fia Kaddik boahtti Lars Jon Allas sadjai

Sofia Mörtlund boahtti Hilding Andersson sadjai John-Tomas boahta Anne-Madeleine Kuhmunen sadjai Rolf Ohlson boahtti Julia Wahlberg sadjai

Dan Fjällman boahtti Karin Vannar sadjai Marita Granström boahtti Lars-Paul Kroik sadjai

§

22

Guovtti darkkisteaddji valljen

Marita Stinnerbom evttoha John-Tomas Labba darkkisteaddjin.

Agneta Rimpi evttoha Signar Halmström darkkisteaddjin.

Samidiggi mearrida

ah ta nammadit Signar Holm.ström ja John-Tomas Labba darkkisteaddjin.

Justerarens sign ^{4 (89)}

(5)

§ 20 Öppnande

Sametingets ordförande hälsar samtliga välkomna och förklarar

§

21

Upprop av ledamöter

./. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista m 1, 2017-10-03; kl 09.15 31 ledamöter är närvarande.

Agneta Rimpi ersätter ledamoten Josefina Skerk Birgitta Pounu ersätter ledamoten Oscar Sedholm Simon Wetterlund ersätter ledamoten Anders Kråik Signar Halmström ersätter ledamoten Sten Wälitalo Fia Kaddik ersätter ledamoten Lars Jon Allas

Sofia Mörtlund ersätter ledamoten Hilding Andersson

John-Tomas Labba ersätter ledamoten Anne-Madeleine Kuhmunen Rolf Ohlson ersätter ledamoten Julia Wahlberg

Dan Fjällman ersätter ledamoten Karin Vannar Marita Granström ersätter ledamoten Lars-Paul Kroik

§ 22 Val av två justerare

Marita Stinnerbom föreslår John-Tomas Labba till justerare.

Agneta Rim.pi föreslår Signar Halmström till justerare.

Sametinget beslutar

att utse Signar Halmström och John-Tomas Labba till justerare.

f usterarens sign ^{4 (88)}

(6)

Paulus Kuoljok satne}oåiheaddji

§

23

Liigeassit

Lars Miguel Utsi savva doatjaga ja ·evttoha ahte Samediggi giedahalla liigeassi;

Cealkamus mii guoska Oassecealkamusa SOU 2017:60 guorahallan nannejuvvon

unnitlogupolitihkkii; Boahtte fävki? Evttoni.Is nanu unnitlogupolitihkkii. Lar-Miguel Utsi evttoha ahte assi giedahallu mal)emus asselistus.

Satnejodiheaddji loahpahii digastallama.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit Lars Miguel Utsis evttohusa liggeassis ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan Lars Miguel Utsis evttohusa liige assis. .

Samediggi mearrida

ahte giedahallat evttohusa cealkamussii mii guoska Oassecealkamusa SOU 2017:60 guorahallan nannejuvvon unnitlogupolitihkkii; Boahtte Iavki? Evttohus nanu unnitlogupolitihkkii.

ahta as~i giedahallu § 31 vuolde,

ahte heivehit pargråfanummara dan mielde.

Ingrid Inga evttoha rievdaduvvon ortnega; ahte § 29 Valgaassit giedahallot dan beaivvi;

disdaga golggotmanu 3 beaivvi.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit dehe hilgut Ingrid Ingas evttohusa rievaduvvon ortnegii § 29: Valgaassit ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan

Ingrid Inga evttohusa rievdaduvvon ortnega § 29 V algaassit.

Satnejodiheaddji evttoha ahte assi giedahallu maIJIJil boradanbottu otne disdaga golggotmanus 3:t beaivvi.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut satnejodiheaddji evttohusa ja giedahallat assi maIJIJil boradanbittu, ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan

satnejodiheaddji evttohusa ja giedahallat assi ffial)I)il boradanbottu.

ahte giedahallat § 29 V algaassit maIJIJil boradanbottu disdaga golggotmanus 3 b.

(7)

§ 23 Eventuella extra ärenden

Lars Miguel Utsi önskar att extTa ..._.._..._,.._.""""..._,

Uttalande angående remissyttrande om Delbetänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt rrtlnoritetspolitik; Nästa steg? Förslag för en stark m:inoritetspolitik. Lars Miguel Utsi föreslår också att ärendet behandlas sist i föredragningslistan.

Ordföranden förklarar debatten avslutad.

Ordföranden ställer proposition för Lars Miguel Utsis förslag om extra ärende och finner att Sametinget godtagit Lars Miguel Utsis förslag om extra ärende.

att behandla uttalande angående remiss yttrande om Delbetänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt rninoritetspolitik; Nästa steg? Förslag för en stark rrtlnoritetspolitik,

att ärendet behandlas under § 31, att justera paragrafnumren därefter.

Ingrid Inga föreslår ändrad turordning; att § 29 Valärenden behandlas under denna dag;

tisdag 3 oktober.

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Ingrid Ingas förslag om ändrad turordning av§ 29 Valärenden och finner att Sametinget godtagit Ingrid Ingas förslag om ändrad turordning av § 29 Valärenden.

Ordföranden föreslår att ärendet behandlas efter lunch idag tisdag 3 oktober.

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för ordförandens förslag

och f:inner att Sametinget godtagit ordförandens förslag att behandla ärendet efter lunch, Sametinget beslutar

att behandla§ 29 Valärenden efter lunch tisdag 3 oktober.

Justerarens sign

;t{;p~

5 (88)

(8)

§ 24 Motsuvnnat

Paulus Kuoljok satnejodiheaddji

§ 24.1

!\.f

478_- Håbmet savahahtti visuvnnaid boazodoalu perspektiivvas

Assegirjjit

- Mo8uvdna nr 478 Marita Stinnerbom ovddidan 2015-09-30, dnr 1.1.8-2015-1246 Stivrabeavdegirji 2015-12-07--08, § 243.10

Stivrabeavdegirji 2016-01-26--27, § 13.10 Stivrabeavdegirji 2016-08-29--31, § 131.5 Boazodoallolavdegoddi 2016-09-08 Stivrabeavdegirji 2016-09-13, § 152.2

Dievasfoahkkinbeavdegirji 2016-10-04--06, § 41.6 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, § 11.1

Assegiedahalli: Håkan Jonsson

Samediggi mearridii guovvamanu 10-11b.2017, § 11.1, beavdaibidjat assi

Stivra mearridii oddajagimanu 26--27 b. 2016, § 13.10, bivdit boazodoallolavdegotti cealkamusa

fVV•

ass1s.

Stivra mearridii juovlamanu 7 - 8 b 2015, § 243.10, beavdciibidjat assi.

Marita Stinnerbom lea cakcamanu 30 b 2015, ovddidan mosuvnna mas son gciibida:

ahte Samediggi ovttas guoskevas boazodoalloorganisasuvnnaiguin rahkada

viSuvdnadokumeantta boazodoalu boahttevas eavttuid birra mii silitta geavahuvvot Samedikki eisevaldedoaimma cadaheamis.

Samedikki boazodoallopolitihkalas programma dohkkehuvvui dievasfoahkkimis 2015-09-:29-- 10-01. Programma lei dan ovdal leamas ovdan mal)gga stivrafoahkkimis ja

boazodoallolavdegoddefoahkkimiin, oddajagimanu 28 b 2013 rajes. Programma lea leamas dievasfoahkkima mearradusdahkama vuolde 2013-10-22--24, 2014-09-30--10-02 ja 2015-05-26-- 28.

Programma saddejuvvui gulaskuddamii CUOl)Omanu 10 b 2013 Ruota Samiid Riikkasearvai, Boazoeaiggadiid oktavuhtii, Riikkaorganisa8uvdnii Samerna ja cearuide. Programma lea maid leamas gulaskuddamis visat samepolitihkalas bellodagain.

Ulbmil boazodoallopolitihkalas programmain lea cielggasin dahkat Samedikki

ovddasvastadusa ja Mgumusa boazoealiliusa ovdanahttimis. Programma galga nannet ja

(9)

Paulus Kuoljok ordförande

§ 24.1 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv Dokument

- Motion nr 478 av Marita Stinnerbom 2015-09-30, dm 1.1.8-2015-1246 Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, § 243.10

Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, § 13.10 Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, § 131.5 Rennäringsnämnden 2016-09-08

Styrelseprotokoll 2016-09-13, § 152.2 Plenumsprotokoll 2016-10-04--06, § 41.6 Plenumsprotokoll 2017-02-10--11, § 11.1 Föredragande: Håkan Jonsson

Sametinget beslutade den 10-11februari2017, § 11.1, att bordlägga ärendet.

Styrelsen beslutade den 26--27 januari 2016, § 13.10, att överlämna till rennäringsnämnden för yttrande.

Styrelsen beslutade den 7 - 8 december 2015, § 243.10, att bordlägga ärendet.

Marita Stinnerbom har den 30 september 2015, inlämnat en motion där hon yrkar:

att Sametinget tar fram visionsdokument för rennäringens framtida förutsättningar tillsammans med relevanta rennäringsorganisationer som kan användas i Sametingets myndighetsutövning.

Sametingets rennäringspolitiska program beslutades av plenum 2015-09-29--10-01. Programmet hade före dess tagits upp på flera styrelsemöten och rennäringsnämndsmöten, sedan 28 januari 2013. Programmet har även varit uppe för beslut vid plenum 2013-10-22--24, 2014-09-30--10-02 samt 2015-05-26--28.

Programmet sändes ut på remiss den 10 april 2013, till Svenska Samernas Riksförbund,

Renägarförbundet, Riksorganisationen Samerna samt samebyarna. Programmet har även varit ute på remiss till samtliga samepolitiska partier.

Syftet med det rennäringspolitiska programmet är att tydliggöra Sametingets ansvar och ambitioner i arbetet med att utveckla rennäringen. Programmet ska bidra till att stärka och

Justerarens sign 6 (88)

(10)

§ 24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.1 M 478 - Håbmet savahahtti visuvnnaid boazodoalu perspektiivvas -joatkka

ovddidit boazoealiliusa ja sami kultuvrra, ja loktet eavttuid geasuheaddji sami ealiliuseallim..ii, . .,,.

ja effektiviseret ja alkidahttit mearradusdahkama da:in assiin mat gusket boazoealiliussii ja dan ovddideapmai. Boazodoallopolitihkalas programma cajeha Samedikki vuoruheami

boazoealiliusa politihkalas ovdanahtt:insurggi:in.

Programrnas leat euovvovas viSuvnnat ja bajemus ulbmilat:

SÅPMI- GUOVLU MII RIGGUDAHTTÅ RUOrA

• Samis lea boazoealilius ekonomalaccat, kultuvrralaccat, sosialadit ja ekologalaccat guoddevas bearasealilius mas lea arbevirolas milittu vuoddun ja mas sihke mana:in, nissonolbmu:in ja dievddu:in lea lunddolas sadji.

• Radjerasttildeaddji boazoguohtun lea sihkkaraston.

• Boazoealahus lea hirbmat geasuheaddji ealilius mas lea nana ovdanahttinfåpmu ja mii oazzu olbmuid ovdanit.

• Boazodoalu riekti eatnamiidda ja luondduriggodagaide boazodoalloguovllus ja Samis lea sihkkaraston ja arvvusadnojuvvo ollat.

• Meahcieallipolitihkka maid boazoealilius silitta dohkkehit.

BAJEMUS ULBMILAT

Samedikki bajemus ulbmilat boazoealiliussii:

• Boazoealåhusa ja cearuid darbu bievlaguohtuneatnamiidda ja dålveguohtuneatnamiidda sihkkarastojuvvo ja arvvusadnojuvvo.

• Milittu ja ipmardus bearasboazodoalu-/fitnodatvuogi ektui guoddevas ealahuslilikin boahtteaiggis lea lassanan servodagas.

• Cearru iesbirgejeaddji organisasuvdnahapm:in boazodoalus ovdana ja nannejuvvo.

• Gierdanradji dain vahagi:in maid meahcieallit dagahit lea mearriduvvon leat 5

%

cearrodasis.

• Boazoealiliusa lassiarvu guovllu ja baikki ealiliuseallimis cielggas:in dahkko ja ipmirduvvo birrasis mudui.

• Boazoealiliusa vuodul ovdana odda ja oddaåigasas sami ealiliusvuoddu.

• Nissonat ja nuorat boazoealiliusas lassanit.

• Vuoddo- ja alitoahppu boazoealiliusa darbbuid vuodul lea sajis.

• Boazodoallodutkan lea ovdanan.

• Samediggi oazzu eanet hålddasanovddasvastadusa eatnamiid, caziid, luondduriggodagaid ja fuodduid ektui.

• Boazoealahusas lea duohta vAfkkuhanvåldi ja oassalasta servodatplanemis ja luondduriggodathalddaseamis.

• Sami kulturbirrasa halddasanovddasvastadus lea sirdojuvvon Samediggai.

(11)

§ 24.1 M 478 - Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv -forts.

utveckla rennäringen och den samiska kulturen och skapa förutsättningar för ett attraktivt

rennäringen och dess utveckling. Det rennäringspolitiska programmet anger Sametingets prioriterade politiska utvecklingsområden inom rennäringen.

I programmet anges visioner och övergripande mål:

SÅPMI - EN REGION SOM BERIKAR SVERIGE

• I Sapmi är rennäringen en ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologisk hållbar familjebaserad näring som bygger på traditionella kunskaper i vilken barn, kvinnor och män har en naturlig plats.

• Det gränsöverskridande renbetet är säkerställt.

• Rennäringen har hög attraktionskraft som präglas av utvecklingskraft och som får människor att växa.

• Rennäringens rätt till land och naturresurser inom renskötselområdet och i Sapmi är säkerställd och respekteras fullt ut.

• En rovdjurspolitik som accepteras av rennäringen.

ÖVERGRIPANDE MÅL

Sametingets övergripande mål för rennäringen:

• Rennäringens och samebyarnas behov av barmarks- och vinterbete är säkerställd och respekterad.

• Kunskapen och förståelsen för den familjebaserade drifts-/företagsformen inom rennäringen som en hållbar framtida företagsform har ökat hos det omgivande samhället.

• Samebyn som en självständig organisationsform för rennäringen utvecklas och stärks.

• Toleransnivåer på 5 % för den skada som rovdjur orsakar rennäringen har införts på samebynivå.

• Rennäringens mervärde till det regionala och lokala näringslivet tydliggörs och uppfattas av omgivningen.

• Utifrån rennäringen skapas en ny och modern samisk näringsbas.

• Andelen kvinnor och ungdomar inom rennäringen ökar.

• Grundläggande och högre utbildning utifrån rennäringens behov har inrättats.

• Rennäringsforskningen har utvecklats.

• Sametinget får ökat förvaltningsansvar för mark, vatten, naturresurser och vilt.

• Rennäringen har reellt inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen och naturresursförvaltningen.

• Ansvaret för förvaltningen av den samiska kulturmiljön har överförts till Sametinget.

Justerarens sign

rt it/

7 (88)

(12)

§

24

Mosuvnnat - joatkka

§ 24.1 M 478-Håbmet savahahtti visuvnnaid boazodoalu perspektiivvas -joatkka

Progrå:mma galga lea~ ea~li dokumeanta ja dat galga rievdaduvvot dadi mielde go darbbut ja olggobealfaktorat rivdet. Samedikki cligumus lea habmet boazodoallopolitihkalas programma mii lea relevanta ja mii lea lahka eadnon boazodoallofitnodagaid ja cearuid darbbuide ja jearaldagaide.

Doaibmaprogramma galga odastuvvot juohke jagi IVE-mearradusaid (inriktning, verksamhet, ekonomi, suorgi, doaibma, ekonomiija) oktavuodas. Programma arvvostallojuvvo juohke jagi buseahttaproseassa ektui ja dan revideremis mii dahkko IVE-mearradusaid oktavuodas.

Boazodoallolavdegoddi evttoha stivrra mearridit

ahte mosuvdna lea dasto vastiduvvon.

Stivra evttoha Samedikki mearridit

ahte mo.suvdna dasto lea vastid uvvon.

Paragrafa darkkistuvvo dakkavide

Satnejodiheaddji loahpaha digastallama.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan mosuvnna

ahte mosudna dasto lea vastiduvvon.

(13)

§ 24.1 M 478-Att utforma önskvärda visioner ur ett renskötselperspektiv -forts.

Programmet anges vara levanqe, vilket innebär att den justeras allteftersom behov och program som är relevant och nära kopplat till de behov och frågeställningar som renskötselföretagen och samebyarna berörs av.

Meningen är att handlingsprogrammet revideras vatje år i anslutning till !VE-beslut (inriktning, verksamhet, ekonomi). Programmet ska utvärderas årligen i samband med budgetprocessen och den revidering som görs i anslutning till !VE-beslut.

Rennäringsnämnden föreslår styrelsen besluta:

att motionen därmed är besvarad

Styrelsen foreslår Sametinget besluta att motionen därmed är besvarad.

Paragrafen omedelbart justerad

Ordföranden förklarar debatten avslutad

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner att Sametinget godtagit styrelsens förslag.

att motionen därmed är besvarad.

8 (88)

(14)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.2 M 479- Mearradusaid håbmen mat gusket Samedikki Iahkaasahusaide, oppalas ravvagiidda ja ieza Iaidehusdokumeanttaide

Assegirjjit

- Mo8uvdna nr 479 Per Mikael Utsi ovddidan, 2015-10-01, dnr 1.1.8-2016-278 Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, § 59.1

Stivrabeavdegirji 2016-08-29--31, § 131.6 Dievasfoahkkinbeavdegirji 2016-10-04--06, § 41.7 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, § 193.2

Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, § 11.2

Assegiedahalli: Peter Engström

Samediggi mearridii guovvamanu 10-11 b. 2017, § 41.7, milicahit assi.

Per Mikael Utsi lea golggotmanu 1 b 2015, ovddidan mosuvnna mas son gaibida ahte stivra adda dievasfoahkkimii logahallancilgehusa dain Samedikki

laidehusdokumeanttain mat leat jurddasuvvon ovttaskas olbmui dahje mat juogaladje guoskkahit ealiliusaid ja iezaid,

ahte stivra Cilge dievasfoahkkimii got daid laidehusdokumeanttaid mat eai leat Iahkaasahusat dahje oppalas ravvagat, galga vaikkuhusguorahallat, saddet gulaskuddamii, mearridit, nammadit, logahallat ja ilmmuhit.

18 c § vuoddonjuolggadusfoakkåldatlagas (fårfattningssamlingsförordningen) (1976:725) cealka ahte juohke raddehusvuollasas eisevålddis galga leat logahallan gosa lea fohkken visat

gustovas 18.hkanjuolggadusaid ja oppalas ravvagiid maid eisevåldi ies dahje ovddit eisevåldi lea leamas mearridan. Lahkaasahus cealka maid got dakkar logahallan galga rilikaduvvot.

Logahallan galga go heive deaddiluvvot dahje iezåladje mår)gejuvvot vai lea olamuttus almmolaccat.

Visat samedikki vuoddo- ja rievdadusnjuolggadusat (18.hkaasahusat) gavdnojit Samedikki . ruovttusiiddus, dat gavdnojit maid hålddahusa boadahagas, ja doppe sahtta maid bivdit

beassat oaidnit logahallancilgehusa. Jus mosuvdnii miedihuvvo de ii leat mihkke mii hehtte vejolasvuoda addit dakkar logahallama Samedikki dievaseoahkkimii.

4 - 5 §§ lahkaasahusas (2007:1244) vaikkuhusguorahallamiidnjuolggadusaid vuoddudeami birra, Cilge ahte ovdalgo raddehusvuollasas hålddasaneisevåldi mearrida lahkaasahusaid dahje oppalas ravvagiid galga eisevaldi 1. vuos cielggadit dåid Iahkaasahusaid dahje oppalas

ravvagiid goluid ja ieza vaikkuhusaid nu viidåt go leas darbu iesgudet assis, ja .

]usterarens sign 9 (89)

(15)

§ 24.2 M 479- Utformande av beslut om Sametingets föreskrifter, allmänna råd, och

Dokument

- Motion nr 479 av Per Mikael Utsi, 2015-10-01, dnr 1.1.8-2016-278 Styrelseprotokoll 2016-04-26--28, § 59.1

Styrelseprotokoll 2016-08-29--31, § 131.6 Plenumsprotokoll 2016-10-04--06, § 41.7 Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, § 193.2 Plenumsprotokoll 2017-02-10--11, § 11.2

Föredragande: Peter Engström

Sametinget beslutade den 10-11februari2017, § 11.2, att återremittera ärendet.

Per Mikael Utsi har den 1 oktober 2015, inlämnat en motion där han yrkar

att styrelsen till plenum lämnar en förteckning över Sametingets samtliga gällande vägledande dokument som riktar sig till enskilda eller på ett betydande sätt berör näringslivet och andra,

att styrelsen för plenum redovisar hur de vägledande dokument som inte är föreskrifter eller allmänna råd ska konsekvensbeskrivas, remissbehandlas, beslutas, benämnas, förtecknas och kungöras.

Av 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725) följer att det hos varje myndighet under regeringen ska finnas en förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av myndigheten eller någon föregångare till denna. Förordningen föreskriver också hur en sådan förteckning ska utformas. Förteckningen ska vid lämpliga tidpunkter tryckas eller mångfaldigas på annat sätt och tillhandahållas allmänheten.

Samtliga sametingets grund- och ändringsförfattningar (föreskrifter) finns på Sametingets hemsida, dessa föreskrifter finns också tillgängliga vid kansliets reception, vid vilken också förteckningen tillhandahålls. Om motionen vinner bifall möter det inte något hinder att lämna en sådan förteckning till Sametingets plenum.

Av 4-5 §§förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning följer att innan en förvaltningsmyndighet under regeringen beslutar föreskrifter eller allmänna råd ska myndigheten 1. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i

?< ;/'~

(16)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.2 M 479- Mearradusaid håbmen mat gusket Samedikki lahkaasahusaide, oppalas ravvagiidda ja ieza låidehusdokumeanttaide -joatkka

dokumenteret dan Cielggadeami vaikkuhusguorahallamis, 2. addit ståhtalas eisevålddiide, gielddaide, eanandikkiide, organisa8uvnnaide, ealahusaide ja iezåide maidda guoska goluid dahje ieza beliid dafus, vejolasvuoda buktit oainnuset assis ja vfilkkuhusguorahallama birra. Jus eiseva.Idi gavnnaha ahte ii leat agga cadahit våikkuhusguorahallan, de såhtta eisevåldi

mearridit låhkaasahusaid dahje oppalas ravvagiid almma duoid bajit euoggåid, 1 ja 2 eadaheame haga.

Dat maid das leat Cilgen lea ahte dakkar låidehusdokumeanttat mat eai gula

vuoddonjuolggadusfoakkåldatlåhkaasahusa vuollåi, såhttet habmejuvvot assesuorggi dahje asseguovllu vuodul. Ii leat omd. vejolas lohkat ahte visat dakkar dokumeanttat galget

våikkuhusguorahallojuvvot dahje saddejuvvot gulaskuddamii, dan ferte mearridit assis assai.

Nubbi lea dat ahte stivra sahtta delegeret mearradusvalddi. Danin ii sahte Cilgehus

habmejuvvot daid eavttuid vuodul maid mosuvdnaovddideaddji atna vuoddun. Mosuvnnas ii ge boade ovdan gudet 18.idehusdokumeanttat das oaivvilduvvojit.

Stivra evttoha Sarnedikki rnearridit ahte hilgut mosuvnna.

Marita Stinnerbom evttoha måhcahit assi.

Satnejodiheaddji diediha ahte gåibadus mahcahit assi geahccaluvvo ovdal ieza gåibadusaid

§ 56 Samediggeortnega jelgii.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposiSuvnna dohkkehit dehe hilgut Marita Stinnerboma gåibadusa måhcahit assi ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan Marita Stinnerboma gaibadusa måhcahit assi.

Samediggi mearrida ahte mahcahit assi.

(17)

§ 24.2 M 479- Utformande av beslut om Sametingets föreskrifter, allmänna råd, och andra vägledande dokument -forts.

en konsekvensutredning, 2. ge statliga myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs tillfället att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Om en myndighet bedömer att det saknas skäl att genomföra en konsekvensutredning, får myndigheten besluta föreskrifter eller allmänna råd utan att vidta åtgärderna enligt 1. och 2. ovan.

Det nu anförda innebär att sådana vägledande dokument som inte faller under regelverket i författningssamlingsförordningen kan arbetas fram på olika sätt beroende på vilket

ämnesområde och vilken krets som berörs. Det går t ex inte att säga att alla sådana dokument ska konsekvensbeskrivas eller remissbehandlas, det avgörs i det enskilda fallet. Vidare kan beslutskompetensen vara delegerad från styrelsen. Av det skälet kan redovisningen inte

utformas enligt de förutsättningar som motionären utgår ifrån. Det anges heller inte i motionen vilka vägledande dokument som åsyftas.

Styrelsen föreslår Sametinget besluta att avslå motionen.

Marita Stinnerbom yrkar återremiss av ärendet.

Ordföranden förklarar debatten avslutad

Ordföranden meddelar att yrkande om återremiss prövas före andra yrkanden i enlighet med § 56 Sametingsordningen.

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Marita Stinnerboms yrkande om återremiss och finner att Sametinget godtagit Marita Stinnerboms yrkande om återremiss.

att återremittera ärendet.

~·

(18)

§

24 Mosuvnnat- joatkka

Paulus Kuoljok satnejodiheaddji

§ 24.3 M 477 - Evttohusaid giedahallan dievaseoahkkimis Assegirjjit

- Mo8uvdna nr 477 Lars Miguel Utsi ovddidan 2015-09-30, dnr 1.1.8-2015-1245 Stivrabeavdegirji 2015-12-07--08, § 243.9

Stivrabeavdegirji 2016-01-26--27, § 13.9 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, § 193.1 Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, § 7.1

Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, § 11.3

Assegiedahalli: Peter Engström

Stivra mearridii guovvamanu 10 -11b.2017, § 11.2, beavdciibidjat assi.

Stivra mearridii oddajagimanu 26--27 b 2016, § 13.9, bivdit eoahkkinjodihangottis cealkamusa.

Lars Miguel Utsi lea eakeamanu 30 b 2015, ovddidan mo8uvnna mas son gåibida:

ahte Samediggi mearrida rievdadit Samediggeortnega, § 51 cuovvovaccat:

" Evttohusat, earet go evttohussan lea assemåhcaheapmi dahje beavdaibidjan, galget calalaceat ovdanbiddjot unnimusat guokte diimmu ovdalgo guoskevas assi

raddadallan ålga" ^I

ahte Samediggi mearrida rievdadit Samediggeortnega, § 52 foovvovaccat:

"Go raddadallan lea loahpahuvvon, de manna satnejodiheaddji cada daid evttohusaid mat leat ovddiduvvon ja darkkista ahte dat leat ipmirduvvon njuolga. Dan maiJIJel ii leat lohpi geassit ruovttoluotta evttohusaid jus Samediggi ii ovttajienalaceat miedit dan dahkat".

coahkkinjodihangoddi Iea mosuvdnii 477 vastidan euovvovacea borgemanu 23 b. 2016:

Vaikko mosuvdnaovddideaddji aigumus lea rievttalas de berre garvit rievdadeames Samediggeortnega dan mandahtaaigodagas. Lea baicca veara cuvget dan darbbu heivvolas vuogi mielde odda valljejuvvon parlamentarihkkariidda.

f

us parlamentaralas bargo ovdana dainna malliin ahte visat evttohusat mat ovddiduvvojit dievascoahkkima vuolde galget leat valmmastuvvon, de dat mielddisbukta kvalitehta- ja buseahttasihkkarastojuvvon äievascoahkkinmearradusaid. Lea hui jahkehahtti ahte dat bukta

vaikkuhusaid busehttii, ja maiddai aigegeavaheami assevalbmenorganii. Dat ortnet mii lea heivvolas caåahit lea ahte odda Samediggi jagis 2017 vuolggaha ja maiddai giedahalla odda Samediggeortnega - Sametingsordning.

Dan assis lea raadadallon Per Olof Nuttiin, Mona Perssoniin ja Lars Wilhelm Svonniin.

(19)

Paulus Kuoljok ordforande

§ 24.3 M 477 - Behandling av yrkanden i plenum

Dokument

- Motion nr 477 av Lars Miguel Utsi 2015-09-30, dm l.l.8-2015-1245 Styrelseprotokoll 2015-12-07--08, § 243.9

Styrelseprotokoll 2016-01-26--27, § 13.9 Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, § 193.l Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, § 7.1 Plenurnsprotokoll 2017-02-10--11, § 11.3

Föredragande: Peter Engström

Sametinget beslutade den 10 -11februari2017, § 11.2, att bordlägga ärendet.

Styrelsen beslutade den 26--27 januari 2016, § 13.9, att överlämna till presidieordföranden för yttrande.

Lars Miguel Utsi har den 30 september 2015, inlämnat en motion där han yrkar:

att Sametinget beslutar at ändra Sametingsordningen, § 51, enligt följande:

"Yrkanden, förutom yrkande om återremiss och bordläggning, ska läggas fram skriftligen senast två timmar före överläggningen av ärendet som yrkandet gäller påbörjas",

att Sametinget beslutar att ändra Sametingsordningen, § 52, enligt följande:

"När överläggningen är avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontrollerar att det har uppfattats rätt. Därefter får inte något yrkande återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt".

Presidiets lämnande följande synpunkter på motion 477 den 23 augusti 2016:

Justerarens sign

Ett ändrade av Samediggeortnet- Sametingsordningen brukar ske högst en gång per

mandatperiod. Även med tanke på det berättigade i motionärens intentioner så bör man avstå från att ändra Sametingsordningen innevarande mandatperiod. Däremot så kan man belysa detta behov for de nyvalda parlamentarikerna på lämpligt sätt. En utveckling av det

parlamentariska arbetet som innebär att alla fors lag som läggs under pågående plenum ska vara beredda, innebär en kvalitets- och budget-säkring av plenums beslut. Mest troligt får detta konsekvenser for budgeten och även rent tidsmässigt for beredande organ. Den ordning som är lämplig att genomfora är att det nyvalda Sametinget år 2017 tar initiativ till och också själva bereder en ny Samediggeortnet- Sametingsordning.

r i 0 ' 1 " i ' 7 0 ' 1 ' 1 • 1 "f1tl! r " t . 1 r f \ , J • 1 " 7 1 f f n 1 T TAV:"7l1,., ) .... ;J

::,amraa nar nauus mea Yer UWJ 1vunz, J.Vwna Yersson ocn L.,ars v zuierm vv01uu i arenuet.

11 (88)

}/(_ /It

(20)

§

24

Mosuvnnat-joatkka

§ 24.3 M 477 - Evttohusaid giedahallan dievaseoahkkimis -j oatkka Stivrra giedahallan mo8uvnnas:

Ovdalgo Samediggi dahka mearradusa assis de galga stivra dahje lavdegoddi masa assesuorgi guoska leat meannudan assi. Stivra galga alo addit cealkamusa assiin maid ieza lavdegottit leat meannudan. Satnejodiheaddji jodiha foahkkima ja galga ee. fuolahit ahte assit lea

ilmmuhuvvon ja valbmejuvvon. Jus muhtun bivda sani mal)l)elgo satnejodiheaddji lea ovdanbidjan assi de sadda raddadallan. Raddadallama vuolde såhtta ovddidit evttohusaid.

Evttohusat sahttet lea formåla evttohusat (assemåhcaheapmi ja/dahje beavdåil;>idjan) dahje materiala evttohusat ( doarjut dahje hilgut stivrra mearradusevttohusa dahje rievdadit stivrra evttohusa). Satnejodiheaddji galga biehttalit bidjamis ovdan mearradusevttohusa, jus dat evttohus mielddisbukta odda assi.

Mo8uvdnaovddideaddji varuha ahte vuosteevttohus, lassievttohus dahje rievdadusevttohus mii ovddiduvvo raddadallama vuolde såhtta dagahit ahte assiin dahkkojit mearradusat vaikko eai leat albmaladje vålmmastuvvon ja, ila garzzes åiggis nu ahte samedikki lahtut eai olle oazzut visot dieduid iesgudet evttohusain main dahkko mearradus. Mo8uvdnaovddideaddji jahkka dan dagahit ahte mearradusat mal)l)Onit darbbuheamet jus Samediggi baggehalla beavdåibidjat dahje mahcahit assiid dainna akkain ahte lahtuin ii leat leamas vejolasvuohta arvvostallat evttohusaid mat leat mal)l)it boahtan sisa.

Stivra sahtta assis muhtun muddui miehtat mo8uvdnaovddideaddji akkaide dain euolmmain mat sahttet euozzilit go materiåla evttohusat ovddiduvvojit raddadallamiid vuolde. Seammas eastada samediggeortnet dål juo dan ahte Samediggi dahka mearradusaid mat eai leat

assevalbmejuvvon dahje mat mielddisbuvttase odda assi ovddideami. Go mosuvdna-

ovddideaddji namuha ahte assit maidda bohtet materiala evttohusat såhttet saddat mearriduvvo albma assevålbmema haga, ii oainne stivra ahte su rievdadusevttohus foavddasii euolmma daningo stivra ii såhte assi raddadallamiid vuolde valbmet assi dadi eambbo. Dakkar cuolmmaid galga foavdit dainna malliin ahte assi gåibiduvvo måhcahuvvot.

Stivra oaidna maiddåi formålalas euolmma dainna evttohusain maid mo8uvdnaovddideaddji ovddida. Go samediggeortnegis galget dahkkot rievdadusat, de berrejit dat viidat guorahallot ja Cielggaduvvot. Assevalbmema oktavuodas såhtta evttohus omd. saddejuvvot gulaskuddamii ja sihke foahkkinjodihangoddi ja bellodagat såhttet buktit oainnuset. Samediggeortnet såhtta.

rievdaduvvot go guokte dievasfoahkkima mal)l)alaga 2/3 eanetloguin dasa miehta. Danin lea hirbmat dehalas ahte samediggeortnega rievdadusevttohusat leat vudolaccat cielggaduvvon.

Danin atna stivra ahte ii leat dohkalas - muhtun muddui daid akkaid ja dan cilgehusa vuodul maid mov8uvdnaovddideaddji ies bukta ovdan - ahte dat mii evttohuvvo mo8uvnnas njuolga vciikkuha samediggeortnegii dainna malliin ahte assi ii såhte ciekl)aleappot vålbmejuvvot.

Mo8uvdna mii baicca evttoha ahte stivra galga assevålbmet/ dahje bargat dan badjelii ahte samediggeortnet rievdaduvvo muhtun euoggain, lei miha guhkkelii sihkkarastit dan

beaktilvuoda ja riektesihkarvuoda mearradusdahkamis maid mo8uvdnaovddideaddji ies nai ohcala.

(21)

§ 24.3 M 477 - Behandling av yrkanden i plenum -forts.

Styrelsens beredning av motionen:

Innan ett ärende avgörs av Sametinget, ska det ha beretts av styrelsen eller av en nämnd, vars verksamhetsområde ärendet berör. Styrelsen ska dock alltid yttra sig i ett ärende som beretts av en annan nämnd. Ordföranden leder sammanträdet och ska bland annat se till att ärendena är kungjorda och beredda. Begärs ordet efter ordförandens presentation av ärendet uppkommer överläggning. Under denna kan framställas yrkanden. Yrkandena kan vara formella (återremiss och/eller bordläggning) eller materiella (bifall eller avslag till styrelsens förslag eller ändring i styrelsens förslag). Ordföranden ska vägra att lägga fram förslag till beslut, om förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.

Motionären anför att motförslag, tilläggsförslag och ändringsförslag som läggs fram under överläggningen innebär en risk att ärenden går till beslut utan ordentlig beredning och utan tillräcklig tid för sametingets ledamöter att sätta sig in i de olika förslagen som det ska beslutas om. Det innebär enligt motionären att beslut försenas i onödan om Sametinget tvingas till att bordlägga eller återremittera ärenden för att ledamöterna inte har haft möjlighet att utvärdera sent inkomna yrkanden.

I sak kan styrelsen till viss del dela motionärens beskrivning av de problem som kan

uppkomma när materiella yrkanden uppkommer under överläggningen. Samtidigt innehåller sametingsordningen redan nu ett hinder emot att Sametinget avgör ärenden som inte är beredda eller som innebär att ett nytt ärende har väckts. I de fall som motionären nämner att ärenden efter materiella yrkanden riskerar att avgöras utan ordentlig beredning ser inte styrelsen att motionärens ändringsyrkanden löser problemet eftersom styrelsen inte under pågående överläggning kan bereda ett ärende ytterligare. Sådana situationer ska lösas genom att ärendet istället återremitteras.

Styrelsen ser även ett formellt problem med det yrkande som motionären framställer. När ändringar ska göras i sametingsordningen bör de föregås av en bredare utredning och analys.

Under beredningen kan förslaget till exempel remitteras och synpunkter inhämtas från presidiet och partierna. Sametingsordningen kan ändras på två på varandra följande plenum med minst 2/3 majoritet. Det är därför av väsentlig betydelse att ändringsförslag i

sametingsordningen är ordentligt utredda. Av detta skäl anser styrelsen att det är

otillfredsställande - delvis utifrån de argument och den beskrivning som motionären själv framhåller - att yrkandet i motionen har direkt effekt på sametingsordningen utan att ärendet kunnat beredas utförligare. Ett yrkande i en motion som istället innebär att styrelsen ska bereda/verka för att sametingsordningen ska ändras i visst avseende hade i betydligt längre grad säkerställt den effektivitet och rättssäkerhet i beslutsfattandet som även motionären efterfrågar.

}>(__

(22)

§ 24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.3 M 477 - Evttohusaid giedahallan dievaseoahkkimis -joatkka

Dåid namuhuvvon akkaid vuodul atna stivra ahte mo8uvdna galga hilgojuvvot.

Stivra evttoha Samedikki mearridit ahte hilgut mosuvnna.

Lars-Miguel Utsi evttoha mahcahit assi.

Satnejodiheaddji diediha ahte gåibadus milicahit assi geahccaluvvo ovdal ieza gåibadusaid

§ 56 Samediggeortnega jelgii.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposiSuvnna dohkkehit dehe hilgut Lars-Miguel Utsi gåibadusa mahcahit assi ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan Lars-Miguel Utsi gåibadusa milicahit assi.

Samediggi mearrida ahte milicahit assi.

(23)

§ 24.3 M 477 - Behandling av yrkanden i plenum -forts.

Med stöd av det nyss anförda anser styrelsen att motionen ska avslås.

Styrelsen föreslår Sametinget besluta att avslå motionen.

Lars Miguel föreslår återremiss av ärendet.

Ordföranden meddelar att yrkande om återremiss prövas före andra yrkanden i enlighet med § 56 Sametingsordningen.

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Lars Miguel Utsis förslag om återremiss och finner att Sametinget godtagit Lars Miguel Utsis förslag om återremiss av ärendet.

att återremittera ärendet.

~~-

(24)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.4 M 480- Samedikki birasulbmil - strategiij a Assegirjjit

- Mosuvdna nr 480 Ingrid Inga ovddidan, 2016-02-23, dnr 1.1.8-2016-331 - Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, § 59.2

- Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, § 193.3 - Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, § 7.2

- Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-0--11, § 11.4

Samediggi mearridii guovvamanu 10-11 b. 2017, § 11.4, beavdaibidjat assi.

Stivra mearridii CUOl)Omanu 26--28 b 2016, ahte gohcfot boazodoallolavdegotti giedahallat assi

Ingrid Inga lea guovvamanu 23 b 2016 ,ovddidan mo8uvnna mas son gåibida

ahte Samediggi jodanepmosit cielggada Samedikki birasulbmila ja rahkada strategiija Samedikki birasbargui daid policydokumeanttaid vuodul mat leat

ilmmuhuvvon/dohkkehuvvon algoalbmotperspektiivva vuodul ja ieza

ulbmildokumeanttaid vuodul nugo omd. riikkabeaivvi mearridan birasulbmiliid vuodul.

Stivra mearridii juovlamanu 5-8 b 2016, § 193.3

ahte vuordit boazodoallolavdegotti assevalbmema assis,

ahte giedahallat mosuvnna stivrafoahkkimis oddajagimanus 2017.

Mo8uvdnaovddideaddji atna ahte Samedikkis vailu ollislas cielggadeapmi Samedikki

"birasulbmiliin".

Ruota birasulbmilvuogadat lea ruota birasbarggu oasalaccaid oktasas guovddas vuoddu. Ruota birasulbmilvuogadagas lea akta buolvvaidgaskasasulbmil, guhttanuplohkkåi biraskvalitehtaulbmila ja guokteloginjeallje vuorroulbmila. Nasuvnnalas strategiija guoddevas ovdaneamis maid riikkabeaivi lea dohkkehan gohfoduvvo Buolvvaidgaskasasulbmilin(Generationsmålet) ja dat låidesta birasbarggu visat servodatdasiin. Samediggi lea akta dain eisevalddiin geas ii leat,

(25)

§ 24.4 M 480- Sametingets miljömål - strategi Dokument

- Motion nr 480 av Ingrid Inga, 2016-02-23, dnr 1.1.8-2016-331 - Styrelseprotokoll 2016-04-26--28, § 59.2

- Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, § 193.3 - Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, § 7.2 - Plenumsprotokoll 2017-02-0--11, § 11.4 Föredragande: Håkan Jonsson

Sametinget beslutade den 10-11 februari 2017, § 11.4, att bordlägga ärendet.

Styrelsen beslutade den 26--28 april 2016, att uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet.

Ingrid Inga har den 23 februari 2016 ,inlämnat en motion där hon yrkar

att Sametinget skyndsamt tydliggör Sametingets miljömål och utformar en strategi för Sametingets miljömåls arbete utifrån redan publicerad/ antagna policydokument utifrån ett urfolksperspektiv och andra måldokument som t ex riksdagens antagna miljömål.

Styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, § 193.3 att invänta rennäringsnämndens beredning,

att behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari 2017.

Motionären anser att Sametinget saknar en samlad redovisning för Sametingets "miljömål".

Det svenska miljömålssystemet är den centrala, gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet. Det svenska miljömålssystemet utgörs av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Den nationella strategin för hållbar utveckling som antagits av riksdagen är det s.k. Generationsmålet vilket är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Sametinget är en av de myndigheter som varken i sin instruktion har ett utpekat ansvar för något miljökvalitetsmål eller något utpekat ansvar i miljömålssystemet. Trots det har Sametinget, i enlighet med gällande mål, alltid arbetat och arbetar dagligen med

miljöfrågor.

(26)

§

24 Mosuvnnat- joatkka

§ 24.4 M 480- Samedikki birasulbmil- strategiija -

joatkka

ii iefas bagadusas, iige gohcfosis ge ovddasvastadus biraskvalitehtaulbmiliin ii ge

birasulbmilvuogadagas. Vaikko lea nu de lea Samediggi goitge da.Ia ulbmiliid jelgii, a.Io bargan ja barga birasassiiguin beaivvalaceat.

Samediggi lea guhkit åigge bargan birasassiiguin ja 1995:s dohkkehuvvui Samedikki birasoaidnu mii lei vuodduduvvon sarni birasprogrammii (1986 rajes) ja nasuvnnalas ja riikkaidgaskasas birasbargui. Stahtaeiseva.Iddiin lea ovddasvastadus bargat dan badjelii ahte Buolvvaidgaskasasulbmil ja nasuvnnalas biraskvalitehtaulbmila olla8uvvet. Dat guoska maid ON odda guoddevasvuodaulbmiliidda, Agenda 2030. Bargu dåid ulbmiliid guvlui gåibida

vuogadatlas ja guhkilmas birasbarggu eiseva.Iddiid bealis. Jus <la.id ulbmiliid galgat olahit de leat stahtaeiseva.Iddit geatnegasat a.Iggahit ja ovdanahttit birasjodihanvuogi. Samediggi lea mielde joavkkus ovttas ieza eiseva.Iddiiguin mii galga bargat ng. alkidahtton

birasjodihandoaiminain, ja dat rahkadii 2003:s Birasgiehtagitjji mii lea vuoddun dan bargui.

Birasgiehtagitjjis lea dohkkehuvvon biraspolicy ja birasulbmil. Jagi 2009:s dohkkehii Samediggi eallinbirasprogramma Eallinbiras, mii lea doaibmaprogramma das got samit berrejit ha.Iddasit eallinbirrasa guhkilmas guoddevas vugiin, ja nu doalahit vejolasvuodaid eallingeainnuide ja eallimii mas luonddu buvttadannakca lea vuoddun. Dat programma cajeha ahte arbediehtu sisttisdoalla miha eambbo go dusse arbevirolas mahtu mii guoska biologalas girjåivuhtii ja ekologalas guoddevas ovdaneapmai. Samedikki arbevirolas mahtu policyprogramma- arbediehtu, fätmmasta arbedieåu olles sami kultuvrras, Ulbmilat dain namuhuvvon dokumeanttain ovttas Samedikki politihkalas programmaiguin leat vuoddun Samedikki birasulbmilbarggus mii dahkko sami perspektiivvas mas visat assit birasassit - daningo biras guoska visat beliide min eallirnis ja das mii min birra lea.

Mii leat oassin globala konsumsuvnnas sihke dan eallinvuogi ja daid buktagiid geazil maid valljet. Mii leat didolaccat das ahte luonddugeavaheapmi vaikkuha globa.Iadit. Min

ovddasvastadus da.I lea miha viidat go dan maid lei dusse guokte buolvva das ovdal. Dal leat eavttut sakka rievdan. Mii leat buohkat oassin birrasis ja atnit dan dehalepmosin ahte valdit ovddasvastadusa dain surggiin maid sahttit vaikkuhit. Samit leat mavssolas oassin fovdosis, ja mii atnit iefamet vuogi gulahallat låidesteaddjin guoddevas måilmmis. Sarni birasoaidnu lea bivnnot ja inspirere. Samediggi geahceala cilget ruota servodahkii ahte odda åiggi doahpagat ja jurddasanvuogit lea alo gavdnon sami kultuvrras.

Ovdamearkkat oddaåigasas doahpagiin:

• Ekovuogadatvuolgga: mas ee. biologalas gitjåivuoda seailluheapmi ja geavaheaprni lea biddjon stuorit oktavuhtii ( eananperspektiivii), vai buorebut oaidna got sierra doaimmat sahttet

vaikkuhit ieza ekovuogadagaide dahje guovlluide' go dusse dat mat leat mihttun dihto doaibmabijus.

• Ekovuogadatbalvalusat: avki maid olbmot ozfot ekovuogadagas nugo bohccobierggu, duodjeavdnasiid, luondduvasahusaid.

• Ruona infrastruktuvra; ekologalas doaibrni fierpmadat iesgudet eallinbirrasiiguin ja

struktuvrraiguin, ja go luondduguovllut adnojit ja halddasuvvojit dakka malliin mii vatjala

(27)

§ 24.4 M 480- Sametingets miljömål - strategi -forts.

Sametinget har under lång tid arbetat med miljöfrågor och 1995 antogs Sametingets miljösyn med grunden i det samiska miljöprograrrunet (från samt

miljöarbetet. De statliga myndigheterna har ett ansvar för att bidra till att Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Det gäller också för FN:s

nya hållbarhetsmål, Agenda 2030. Arbetet mot dessa mål ställer krav på ett systematiskt och långsiktigt miljöarbete hos myndigheterna. För att kunna bidra till att nå dessa mål har de statliga myndigheterna en skyldighet att införa och utveckla ett miljöledningssystem.

Sametinget ingår i en grupp av myndigheter med så kallat förenklat miljöledningsuppdrag och upprättade 2003 en Miljöhandbok som ligger till grund för miljöledningsarbetet. I

Miljöhandboken finns en fastställd miljöpolicy och miljömål. 2009 antog Sametinget

livsmiljöprogrammet Eallinbiras, vilket är ett handlingsprogram för hur samerna bör förvalta livsmiljön på ett långsiktigt och hållbart sätt och därmed bibehålla möjligheterna till levebröd och liv baserad på naturens produktionsförmåga. Ur programmet framkommer det att

arbediehtu inkluderar mycket mer än bara traditionell kunskap relaterad till biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling. Sametingets policyprogram för traditionell kunskap -

arbediehtu, vidareutvecklar aspekt att arbediehtu genomsyrar hela den samiska kulturen. Målen i ovanstående dokument tillsammans med målen i Sametingets politiska program är grunden för Sametingets miljömålsarbete som sker samlat då ur ett samiskt perspektiv är alla frågor

miljöfrågor - eftersom miljön berör alla aspekter av våra liv och vår omgivning.

Vi är en del av det globala konsumtionsflödet genom både livsstil och val av produkter. Vi är medvetna om att nyttjandet av naturen leder till global påverkan. Omfattningen av vårt ansvar idag är betydligt större än vad det var för bara två generationer sedan. Idag har

förutsättningarna förändrats. Vi är alla en del av miljön och anser det som ytterst viktigt att ta ansvar inom de områden där vi kan påverka. Samerna är en viktig del av lösningen och vi ser oss och vårt sätt att kommunicera som vägvisare för en hållbar värld. Den samiska miljösynen är efterfrågat och inspirerar. Sametinget arbetar med att tydliggöra för det svenska samhället att de moderna begreppens innebörd och tankesätt redan finns i den samiska kulturen.

Exempel på moderna begrepp:

• Ekosystemansatsen: där bland annat bevarande och nyttjande av biologisk mångfald sätts i ett större sammanhang (i ett landskapsperspektiv), för att även kunna se vilka effekter olika åtgärder har på andra ekosystem eller områden än de som står i fokus för en specifik åtgärd.

s Ekosystemtjänster: nyttan som människor har av ekosystemen så som renkött, slöjdvirke, naturupplevelser.

• Grön infrastruktur: definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och

strukturer samt naturområden brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Ur ett samiskt perspektiv är det sammanhållna landskap och därmed en förutsättning för renen och den årstidsbundna förflyttningen. Renen är en viktig indikator för grön infrastruktur.

Justerarens sign

?l jf{?-

15 (88)

(28)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.4 M 480-Samedikki birasulbmil- strategiija -joatkka

biologalas girjaivuoda, ja go dehålas ekovuogadatbålvalusat servodagas ovdanit olles eatnamiin. Sami perspektiivvas leat oktiilas eatnamat eaktun bohccui ja bohccuid johtingeainnuide. Boazu lea dehalas indikåhtor ruona infrastruktivrras

Samediggi barga sami kultuvrra, arbediedu ja sami ealåhusaid loktemiin Ruota biras-ja luonddugåhttenbarggus. Dåt veahkkin ollasuhtta malJggaid biraskvalitehtaulbmiliid nugo omd. Ealli vuovddit, Rikkis jeaggeeatnamat, Ollu sattut ja eallit (Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt djur- och växtliv) nammasas ulbmiliid. Mainnolmas duoddarat (Storslagen fjällmiljö) biraskvalitehtaulbmilii lea boazodoalu boahtteåigi ja arbediehtu aibbas

mearrideaddjin jus dan ulbmila galgat nagodit olla8uhttit. Samedikkis lea leamas lagas ovttasbargu Luonddugåhttendoaimmahagain sin raddehusgohcfosis Ma:innolmas duoddarat biraskvalitehtaulbmila strategiija rahkadeamis. Boazu lea mavssoleamos guohtunealli

duoddariin, ja jus boazoguohtun galga bistit duoddariin de darbbasit eallinnavccalas ealuid.

Boazo gåibida viiddis birrajagi guovlluid rittus gitta duoddarii. Strategiijas leat maid malJga buori doaibmaevttohusa mat guoskkahit kumulatiiva vaikkuhusaid ja ahte Samediggi oazzu ovddasvastadusa birasulbmilvuogadagas. Strategiija Cilgejuvvui raddehussii 2014 gida, ja lea dan rajes leamas giedahallama vuolde, vaikko Samediggi mål)gii lea hobehan assi.

Samedikki birasulbmilbargui gulla maid biologalas girjaivuoda konvensuvdna (CBD). Ulbmil dainna konvensuvnnain lea varjalit ja guoddevaccat geavahit biologalas girjåivuoda, ja genehtalas resurssaid avki galga rievttålaceat juogaduvvot. CBD stivre EU strategiija ja lilikaasahusaid biologalas girjåivuoda assiin, ja nu maiddåi Ruota strategiija biologalas girjåivuoda ja ekovuogadatbålvalusaid strategiija (Prop. 2013/14:141). Das lea stuora

mearkkasupmi daidda biraskvalitehtaulbmiliidda maid raddehus lea mearridan. CBD ja dan protokollat ja bargoprogramma leat dehalas reaiddut Samedikki barggus das ahte sami berostumit ja arbediehtu galga ollasit vuhtiivåldojuvvot visot dasiin Ruotas. CBD artihkal 8 (j) ja 10 (c) dadja Cielgasit ahte samiin galga leat ollislas ja beaktilis oassålastin dain proseassain mat mielddisbuktit mearradusaid. Samediggi barga danin dan badjelii ahte 8addat

fokålafookkisin artihkal 80) CBD:s ja dasa guoskevas mearradusain dakkar assiin mat våikkuhit ålgoålbmogiidda. Nubbi oassi Samedikki birasulbmilbarggus lea råhkadit doaibmaplana sami ealåhusaid ja sami kultuvrra dålkkadatheiveheapmai. Doaibmaplana vuoddun lea Eallinbiras. Ulbmil doaibmaplanain lea loktet måhtu das got dålkkadatrievdamat våikkuhit sami ealåhusaide ja sami kultuvrii ja maid dan ahte oazzut måhtu vejolas

heivehandoaimmaid birraja got daid cadahivccii. Samedikki bargu das got mii såhttit oassalastit Agenda 2030:s lea ålggahuvvome dal. Maiddåi das lea sami birasoaidnu guovddazis

Boazodoallolavdegoddi lea giedahallan mosuvnna foahkkimis oddajagimanu 11 b. 2017.

Boazodoallolavdegotti mearradus: ahte evttoha stivrii ahte mosuvdna dasto lea vastiduvvon.

Stivra evttoha Samedikki mearridit

ahte mosuvdna dasto lea vastiduvvon.

(29)

§ 24.4 M 480- Sametingets miljömål - strategi -forts.

Sametinget arbetar med att lyfta vikten av den samiska kulturen, arbediehh1 och de samiska närin.gama i Sveriges miljö- naturvå.Tdsm.'bete. av

miljökvalitetsmål exempelvis Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt djur- och växtliv. För Storslagen fjällmiljö är renskötselns framtid och arbediehtu avgörande för att kunna nå målet.

Sametinget har jobbat i nära samarbete med Naturvårdsverket i deras regeringsuppdrag att ta fram en strategi för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Renen är det viktigaste betesdjuret i fjällen och om renbetet ska kunna upprätthållas i fjällen krävs livskraftiga renhjordar. Renen kräver vidsträckta sammanhängande områden året om från kust till fjäll. I strategin togs även många bra åtgärdsförslag fram som handlar om kumulativa effekter och att Sametinget ska få ett ansvar i miljömålssystemet. Strategin redovisades till regeringen våren 2014 och har sedan dess varit under beredning, trots flera påtryckningar från bland annat Sametinget.

I Sametingets miljömålsarbete ingår även konventionen om biologisk mångfald (CBD). Målen för arbetet inom konventionen är att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och att nyttan av att använda genetiska resurser ska fördelas rättvist. CBD styr EU:s strategi och förordningar om biologisk mångfald och därmed Sveriges strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141). Den har i sin tur stor betydelse för de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. CBD och dess protokoll samt arbetsprogram är viktiga

instrument i Sametingets arbete med att samiska intressen och arbediehtu ska tillgodoses fullt ut på alla nivåer i Sverige. I CBD:s artikel 80) och lO(c) är det tydligt att samerna ska ha fullt och effektiva deltagandet i processer som leder fram till beslut. Sametinget arbetar därför med att bli fokalpunkt för artikel 80) i CBD och tillhörande bestämmelser avseende alla frågor som gäller urfolk.

En annan del i Sametingets miljömålsarbete är att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för samiska näringar och samisk kultur. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Eallinbiras. Målet med handlingsplanen är att öka kunskapen om hur klimatförändringarna påverkar samiska näringar och samisk kultur samt få kunskap om möjliga anpassningsåtgärder och genomförandet av dessa.

Sametingets arbete med hur vi kan bidra till Agenda 2030 är under uppstart. Också där är den samiska miljösynen central.

Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 11januari2017.

Rennäringsnämndens beslut: att föreslå styrelsen att därmed är motionen besvarad.

Styrelsen föreslår Sametinget besluta att motionen därmed är besvarad.

Justerarens sign _ -1(';,_.

r/

-!ft_ l1~

^{16 (88)}

(30)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.4 M 480- Samedikki birasulbmil- strategiija -joatkka Carola Fjällström boahta Marie Persson Njajta sadjai

Ingrid Inga guodda vuosteevttohusa mildosa mielde.

Satnejodiheaddji diediha ahte earret go stivrra evttohus gavdno vuosteevttohus Ingrid Ingas.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposi8uvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa dehe dohkkehit dehe hilgut Ingrid Inga vuosteevttohusa ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan Ingrid Inga vuosteevttohusa ahte mo8uvdna dohkkehuvvo.

ahte dohkkehit mosuvnna.

(31)

§ 24.4 M 480-Sametingets miljömål - strategi-forts.

Carola Fjällström ersätter ledamoten Marie Persson Njajta ./. Ingrid Inga lämnar motförslag enligt bilaga.

Ordföranden meddelar att förutom styrelsens förslag finns ett motförslag från Ingrid Inga.

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag eller bifall till eller avslag för Ingrid Ingas motförslag och finner att Sametinget godtagit Ingrid Ingas motförslag att motionen bifalles.

Sametinget beslutar att bifalla motionen.

(32)

§ 24

Mosuvnnat ..

joatkka Paulus Kuojok sritnejoåiheaddji

§ 24.5 M 484- Boazoealåhusa gierdanradji dain vahagiin maid ieza eanangeavaheapmi dagaha Assegirjjit

- Mosuvdna nr 484 Marita Stinnerbom ovddidan, 2016-02-25, dnr 1.1.8-2016-339 - Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, § 59.6

- Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, § 193.5 - Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, § 7.4 - Dievasbeavdegirji 2017-02-10--11, § 11.5 Assegiedahalli: Håkan Jonsson

Samediggi mearridii guovvamanu 10 -11b.2017, § 11.5, beavdåibidjat assi.

Stivra mearridii cuolJomanu 24--26 b 2016, § 59,6, gohceut boazodoallolåvdegotti giedahallat as Si.

Marita Stinnerbom lea guovvamanu 25 b 2016, ovddidan mosuvnna mas son gåibida ahte Samediggi barga dan badjelii ahte bidjat gierdanraji dasa man olu vahagiid

boazoealilius galga gierdat gilvaleaddji eanangeavaheami geazil.

Stivra mearridii juovlamanu 5 -8b2016,§193.5

ahte vuorda boazodoallolavdegotti assevalbmema/mearradusa, ahte giedahalla mosuvnna stivrafoahkkimis oddajagimanus 2017.

Samediggi vallje, odasta ja bearråigeahcca boazoealåhusa riikkaberostumiid. Samediggi fuolaha statistihka njuovvanloguid, njuovvandeattuid jna. birra. Samedikki eanangeavahandihtorbasas lea almmolas diedut birasfaktoriid birra. Samediggi lea ovttas Skogsstyrelseniin

(Vuovdestivrrain) fuolahan ahte cearut såhttet iefa råhkadit guohtungeavahanplanaid ja GPS vehkiin cajehit dehåleamos guohtuneamamiid maid ovdal leat karttaide deavdan arbevirolas dieduid vuodul. Dat planat lea danin reaidun go cearut cuoccuhit iefaset guohtuneanarivttiid.

Samediggi åigu ain vuoruhit dakkar raheamusaid ja bidjat navccaid boazoguohtunplanaid bargui ja olggobeal måilmmi faktoriidda vai nu vejolazzan dahka cearuide cielgasit cajehit makkar våikkuhusaid iesgudet sisabåhkkemat dagahit, sihke ovttaskas ja kumulatiiva våikkuhusaid.

(33)

§ 24.5 M 484-Toleransnivå för skada på rennäringen orsakad av konkurrerande markanvändning Dokument

- Motion nr 484 av Marita Stinnerbom, 2016-02-25, dnr 1.1.8-2016-339 - Styrelseprotokoll 2016-04-26--28, § 59.6

- Styrelseprotokoll 2016-12-05--08, § 193.5 - Styrelseprotokoll 2017-01-16--19, § 7.4 - Plenumsprotokoll 2017-02-10--11, § 11.5 Föredragande: Håkan Jonsson

Sametinget beslutade den 10 -11 februari 2017, § 11.5, att bordlägga ärendet.

Styrelsen beslutade den 24--26 april 2016, § 59,6, att uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet.

Marita Stinnerbom har den 25 februari 2016 , inlämnat en motion där hon yrkar

att Sametinget verkar för att införa en toleransnivå för skada på rennäringen orsakad av konkurrerande markanvändare.

Styrelsen beslutade den 5 -8 december 2016, § 193.5 att invänta rennäringsnämndens beredning/beslut,

att behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari 2017.

Sametinget utser, uppdaterar och bevakar riksintressen för rennäringen. Sametinget tillhandahåller statistik för antal slaktade renar, slaktvikter, m.m. Sametingets

markanvändningsdatabas innehåller publikt material på omvärldsfaktorer. Sametinget har tillsammans med Skogsstyrelsen bidragit till att samebyarna kunnat ta fram egna

renbruksplaner för att med hjälp av GPS på renar vidimera de viktigaste betesmarkerna som de enligt sina traditionella kunskaper tidigare pekat ut på kartor. Renbruksplanerna är därmed ett verktyg för att hävda sina marker. Sametinget ämnar fortsätta att prioritera satsningar och lägga resurser på arbetet med renbruksplaner och omvärldsfaktorer för att möjliggöra för samebyarna att tydliggöra konsekvenserna av olika exploateringar, enskilda och kumulativa.

(34)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.5 M 484- Boazoealahusa gierdanradji dain vahagiin maid ieza eanangeavaheapmi dagaha - joatkka

Samedikki boahttevas barggus dalkkadatdoaimmaiguin cearuid varas, sahttet cearuid doaibmaplanat leat mihttun dasa man olu sisabilikkemiid eatnamat girdet. Samediggi sahtta alggahit barggu indikilitoriiguin, omd CBD, Aichi targets 181 maiguin silitta duodastit trenddaid das got sisabilikkemat våikkuhit sami kultuvrii ja cearuid guohtuneanadarbbuide.

Samiid, boazoeaiggadiid ja guoskevas arbemilittoguddiid diedut leat dehalaceat dakkar barggus buohtalaga dutkamiin.

Boazodoallolavdegoddi lea giedahallan mo8uvnna foahkkimis oddajagimanu 11 b. 2017.

Boazodoallolavdegotti mearradus: evttohit stivrra mearridit ahte mosuvdna dasto lea vastiduvvon.

Stivra evttoha Samedikki mearridit

ahte mo8uvdna dasto lea vastiduvvon .

. /. Marita Stinnerbom guodda vuosteevttohusa mildosa mielde. l Oscar Sedholm boahta ruovttoluotta

Marie Persson Njajta ruovttoluotta

Krihke Kristina Nordling boahta lahtu Christina Åhren sadjai

Satnejodiheaddji diediha ahte ovddit mearraudusas otnazis mii guoska rievdaduvvon ortnega § 29 vålgaassit ja giedahallan dan boradanbottu IDaIJlJil ja dat lea dal.

§ 24.5 M. 484 botkehuvvo 2017-10-03, dii 13.00.

§ 29 Valgaassit giedahallot 2017-10-03, dii 13.00.

§ 24.5 M 484 joatkka fas 2017-10-03, kl 13.55.

Mona Persson satnejoåiheaddji

Katarina Parfa Koskinen boahta lahtu Paulus Kuoljoka sadjai

(35)

§ 24.5 M 484- Toleransnivå för skada på rennäringen orsakad av konkurrerande markanvändning - forts.

åtgärdsplaner vara utgångspunkt för hur mycket intrång markerna tål. Sametinget kan initiera att utveckla indikatorer, t.ex enligt CBD, Aichi targets 18, för att vidimera trender hur intrång sammantaget påverkar den samiska kulturen och samebyarnas behov av marker. Samernas, renskötarnas och relevanta bärares traditionella kunskaper är viktiga i ett sådant arbete vid sidan av forskning.

Rennäringsnämnden har behandlat motionen vid möte den 11januari2017.

Rennäringsnämndens beslut: att föreslå styrelsen att därmed är motionen besvarad.

Styrelsen föreslår Sametinget besluta att motionen därmed är besvarad .

./. Marita Stinnerbom lämnar motförslag enligt bilaga.

Oscar Sedholm återinträder Marie Persson Njajta återinträder

Krihke Kristina Nordling ersätter ledamoten Christina Åhren

Ordföranden meddelar i enlighet med tidigare beslut idag angående ändrad turordning

§ 29 valärenden att behandla detta efter lunch och det är nu.

§ 24.5 M. 484 avbryts 2017-10-03, kl 13.00.

§ 29 Valärenden behandlas 2017-10-03, kl 13.00.

§ 24.5 M 484 återupptas 2017-10-03, kl 13.55.

Mona Persson ordförande

Katarina Parfa Koskinen ersätter ledamoten Paulus Kuoljok

(36)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

§ 24.5 M 484- Boazoealahusa gierdanradji dain vahagiin maid ieza eanangeavaheapmi dagaha - joatkka

Satnejodiheaddji diediha ahte earret go stivrra evttohus gavdno vuosteevttohus Marita Stinnerbomas.

Satnejodiheaddji bidja ovdan proposiSuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa dehe dohkkehit dehe hilgut Marita Stinnerboma vuosteevttohusa ja gavnnaha ahte Samediggi lea dohkkehan Marita Stinnerbomavuosteevttohusa ahte mo8uvdna dohkkehuvvo.

ahte dohhkehit mo8uvnna.

Lars-Paul Kroik boahta ruovttoluotta

Jus.terarens sign ^{20 (89)}

(37)

§ 24.5 M 484- Toleransnivå för skada på rennäringen orsakad av konkurrerande markanvändning - forts.

Ordföranden meddelar att förutom styrelsens förslag finns ett motförslag från Marita Stinnerbom.

Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag eller

bifall till eller avslag för Marita Stinnerboms motförslag och finner att Sametinget godtagit Marita Stinnerborns motförslag att bifalla motionen.

Samet-inget beslutar att bifalla motionen.

Lars-Paul Kroik återinträder

(38)

§

24 Mosuvnnat - joatkka

Mona Persson Satnejoåiheaddji

§ 24.6 M 486- Boazovuddjomat Assegirjjff

- Mo8uvdna 486 Anne Madeleine Kuhrnunen ovddidan, 2016-02-25, dnr 1.1.8-2016-341 - Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, § 59.8

- Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, § 193.6 - Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, §7.5

- Dievasfoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, § 11.6

Samediggi mearridii guovvamanu 10 -11 b. 2017, § 11.6, beavdåibidjat assi.

Stivra mearridii cuolJomanu 26-- 28 b 2016, § 59.8, gohceut boazodoallolavdegotti giedahallat as si

Anne Madeleine Kuhmunen lea guovvamanu 25 b. 2016, ovddidan mo8uvnna mas son gaibida ahte

ahte

ahte ahte ahte

ahte

Justerarens sign

Samediggi barga dan badjelii ahte lasihit diehtojuohkima sihke almmolaccat ja fidnovuddjiide bohccuid vuojahallama birra,

go bohccot vuddjojit de galget gustot seamm.a m.earradusat go ieza fuoddolihkohisvuodain,

alggahuvvo diehtojuohkin mas boazoguohtunguovlu galbejuvvo (nugo Suomas), Samediggi ocfoda garraset rål)ggastusa jus gargida go lea vuodjan bohcco nala,

Samediggi barga dan nala ahte leahttu vuoliduvvo go baikki cearut dan gaibidit doppe gos bohccot leat, vai unnida vara johtolatlihkuhisvuodaide ja ahte bohccot vuddjojit Samediggi barga dan nala ahte johtolat heivehuvvo nollaviSuvdnii bohccuid

vuddjomiid ektui,

Samediggi barga dan badjelii ahte cearuid ealiliusorganisa8uvnnat farggamusat ozfot lahttovuoda na8uvnnalas fuoddolihkohisvuodaraddai.

21 (89)

Såmedlggi SSme.digge Saemiedigkie