• No results found

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2012"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga

institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms

universitet, 2012

Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

1 Inledning

I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 23 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under 2012. Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå.

Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2012 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av

publiceringsåren 2007-2011, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx).

I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över

publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (247). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (122), medan STRESS (Stressforskningsinstitutet) har det näst största, 58.

1

AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;

DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.

(2)

Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 23 samhällsvetenskapliga institutioner samt

juridiska institutionen, 2012.

Publikationstyp

Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt

BU 18 10 1 6 4 0 0 5 0 8 52 CeSam 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 2 CHESS 56 23 0 0 1 0 0 7 2 1 90 DSV 52 12 0 152 2 7 2 5 2 13 247 EH 7 12 1 1 0 0 0 0 4 4 29 FE 34 16 0 38 7 3 0 2 2 0 102 IIES 17 3 0 0 0 4 0 4 0 4 32 ISA 47 35 1 1 2 4 0 8 2 6 106 JUR 46 36 2 2 10 5 0 3 3 46 153 KG 24 14 0 1 2 2 0 4 2 5 54 KRIM 12 14 2 0 4 1 0 1 2 3 39 NE 26 6 0 0 0 11 0 3 1 1 48 PD 24 13 1 11 3 7 0 1 2 5 67 PSY 122 27 0 6 1 6 0 5 3 5 175 RPR 1 2 0 3 0 0 0 0 0 0 6 SA 16 11 5 7 2 2 0 0 0 6 49 SCORE 6 22 0 15 5 0 0 1 2 1 52 SOC 37 9 0 2 2 8 0 2 1 3 64 SOFI 55 16 1 0 3 2 0 30 4 2 113 SoRAD 47 17 0 0 2 0 0 6 1 0 73 SP 5 6 0 3 0 1 0 0 0 0 15 STAT 6 0 0 4 0 1 0 0 0 0 11 STRESS 58 16 0 0 1 0 0 2 0 2 79 SV 26 27 1 2 5 6 0 2 3 9 81

2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå

Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen2 för analys av publiceringsverksamhet på de 24 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).

Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2011 till 2012. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i

(3)

och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.

Störst publikationspoäng för 2012 har DSV: 117,9, vilket utgör 11,9 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har PSY, 94,2, följd av JUR (Juridiska institutionen), 85,9. En tämligen stor procentuell ökning av publikationspoängen, jämfört med 2011, står SV (Statsvetenskapliga institutionen) för.

För sex av institutionerna – SV, IIES (Institutet för internationell ekonomi), NE

(Nationalekonomiska institutionen), SOC (Sociologiska institutionen), EH (Ekonomisk-historiska institutionen) och SOFI (Institutet för social forskning) – hänförs mer än 36,0% av författarandelarna till publiceringsnivån 2.

Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2012 för 23 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska

institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens poäng för 2011 var lika med 0 eller att en poäng för 2011 saknas för denna.

Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Sam-fak/jur 993,1 -3,5 100,0 783,6 82,7 17,3 57,3 39,6 3,0 BU 24,1 -27,4 2,4 19,9 87,4 12,6 60,7 35,6 3,8 CeSam 0,3 - 0,0 0,4 100,0 0,0 40,0 60,0 0,0 CHESS 59,4 6,1 6,0 40,9 77,4 22,6 65,5 32,0 2,4 DSV 117,9 -0,8 11,9 132,2 97,7 2,3 35,5 63,8 0,8 EH 18,0 -50,3 1,8 13,3 62,5 37,5 52,5 47,5 0,0 FE 68,2 -22,3 6,9 64,8 88,9 11,1 35,4 60,9 3,7 IIES 19,2 -54,8 1,9 10,3 56,5 43,5 95,2 4,8 0,0 ISA 65,7 34,6 6,6 53,1 84,2 15,8 65,5 33,6 0,9 JUR 85,9 5,9 8,6 69,0 89,8 10,2 52,2 40,6 7,2 KG 23,6 29,0 2,4 21,5 83,9 16,1 71,3 26,4 2,3 KRIM 19,0 9,8 1,9 12,0 86,1 13,9 75,0 13,9 11,1 NE 32,8 -34,3 3,3 18,0 57,4 42,6 89,8 10,2 0,0 PD 46,2 -12,5 4,6 37,0 88,3 11,7 42,5 52,1 5,4 PSY 94,2 1,7 9,5 73,7 80,5 19,5 78,2 20,7 1,1 RPR 3,5 - 0,3 4,7 100,0 0,0 14,3 85,7 0,0 SA 32,1 34,3 3,2 23,3 76,4 23,6 42,1 49,3 8,6 SCORE 7,3 -60,5 0,7 8,3 93,9 6,1 20,2 79,8 0,0 SOC 52,0 -9,2 5,2 25,8 60,9 39,1 77,6 14,7 7,8 SOFI 65,0 7,6 6,6 40,6 63,3 36,7 79,1 20,9 0,0 SoRAD 53,4 2,5 5,4 42,5 85,3 14,7 67,0 30,6 2,4 SP 6,7 -19,3 0,7 6,9 92,8 7,2 42,2 57,8 0,0 STAT 5,1 -15,0 0,5 5,7 100,0 0,0 64,7 35,3 0,0 STRESS 26,2 7,8 2,6 24,9 87,5 12,5 79,9 20,1 0,0 SV 67,4 57,5 6,8 34,9 52,9 47,1 56,3 33,7 10,0

I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2012. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) störst poäng, 2,5, följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) med 2,2 poäng.

(4)

Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).

Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA

BU 24,1 0,6 CeSam 0,3 0,1 CHESS 59,4 2,2 DSV 117,9 1,5 EH 18,0 0,8 FE 68,2 0,8 IIES 19,2 1,0 ISA 65,7 1,5 JUR 85,9 0,9 KG 23,6 0,8 KRIM 19,0 0,8 NE 32,8 0,9 PD 46,2 0,5 PSY 94,2 1,0 RPR 3,5 0,6 SA 32,1 1,3 SCORE 7,3 0,9 SOC 52,0 0,8 SOFI 65,0 1,2 SoRAD 53,4 2,5 SP 6,7 0,3 STAT 5,1 0,2 STRESS 26,2 1,2 SV 67,4 1,3

2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid

Tabell 4 ger dels de 24 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2012, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sex åren. DSV har det största medelvärdet, 84,7. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över

publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010.4 Exempel på institutioner med stigande trender är DSV, PSY och SoRAD.

(5)

Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en

kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.

Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Medelvärde, 2007-2012 sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 1029,2 993,1 808,6 BU - 4,3 21,5 24,0 33,2 24,1 21,4 CeSam - - - - - 0,3 0,3 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 56,0 59,4 44,8 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 118,9 117,9 84,7 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 36,2 18,0 19,0 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 87,8 68,2 48,5 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 42,5 19,2 27,8 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 48,8 65,7 52,3 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 81,1 85,9 71,4 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 18,3 23,6 21,4 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 17,3 19,0 12,6 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 49,9 32,8 24,1 PD - 31,2 22,0 63,2 52,8 46,2 43,1 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 92,6 94,2 78,9 RPR 0,0 0,0 1,5 0,0 0,0 3,5 0,8 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 23,9 32,1 25,8 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 18,5 7,3 9,4 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 57,3 52,0 48,6 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 60,4 65,0 58,2 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 52,1 53,4 38,8 SP - 6,5 5,2 20,9 8,3 6,7 9,5 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 6,0 5,1 4,9 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 24,3 26,2 21,3 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 42,8 67,4 50,0

Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2012.

Tabell 5 ger dels de 24 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2012, dels, för varje institution, medelvärdet över de sex åren. CHESS har det största medelvärdet, 1,9. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. En starkt stigande trend uppvisas av SoRAD.

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 110,0 120,0 2009 2010 2011 2012 Pub ‐poäng År BU CeSam CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV

(6)

Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)

i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.

Institution 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Medelvärde, 2007-2012 BU - 0,4 1,0 1,5 0,9 0,6 0,9 CeSam - - - 0,1 0,1 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 2,1 2,2 1,9 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,9 1,5 1,5 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 1,3 0,8 0,7 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 1,2 0,8 0,7 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 2,0 1,0 1,5 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 1,5 0,9 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 1,0 0,9 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,5 0,8 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,7 0,8 0,7 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 1,1 0,9 0,6 PD - 0,5 0,3 1,0 0,6 0,5 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 1,0 0,9 RPR 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,6 0,1 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 1,3 1,1 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 1,6 0,9 0,8 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 0,8 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,0 1,2 1,1 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 2,1 2,5 1,8 SP - 0,4 0,2 0,9 0,3 0,3 0,4 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,2 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,1 1,2 1,3 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 0,7 1,3 1,0

Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren

2007-2012. 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2009 2010 2011 2012 Pub ‐poäng/ÅA År BU CeSam CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV

(7)

Appendix Använda förkortningar med motsvarande

institutionsnamn

Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.

Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.

Förkortning Institutionsnamn

BU Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

CeSam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa

DSV Institutionen för data- och systemvetenskap

EH Ekonomisk-historiska institutionen

FE Företagsekonomiska institutionen

IIES Institutet för internationell ekonomi

ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan

JUR Juridiska institutionen

KG Kulturgeografiska institutionen

KRIM Kriminologiska institutionen

NE Nationalekonomiska institutionen

PD Institutionen för pedagogik och didaktik

PSY Psykologiska institutionen

RPR Institutionen för reklam och PR

SA Socialantropologiska institutionen

SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor

SOC Sociologiska institutionen

SOFI Institutet för social forskning

SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

SP Specialpedagogiska institutionen

STAT Statistiska institutionen

STRESS Stressforskningsinstitutet

Figure

Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en  kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2012 samt medelvärden över åren

References

Related documents

FYSIKUM har vidare det största medelvärdet, OK det näst största, gällande de institutioner för vilka publikationspoänger finns för samtliga fyra år.. Publikationspoänger

Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är

Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är

Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007- 2009, medan värdet för 2010 är

I förhållande till årsarbeten har DPA (Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete) den största poängen följd av CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa), 1,9

Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution.. Poängen är ett viktat uttryck för

I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner

Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution.. Poängen är ett viktat uttryck för