Sollentuna kommun
Resultatutvecklingsanalys av gymnasieskolan Rudbeck
Mars 2016
www.pwc.se
Fredrik Birkeland Samir Sandberg
Uppdrag och syfte
PwC har av Sollentuna kommun fått i uppdrag att genomföra en övergripande genomgång av resultatutvecklingen av Rudbeck för perioden 2013 - 2015.
Genomlysningen ska fokusera på ekonomistyrningsprocessen, kostnadsutveckling i förhållande till ersättningsutveckling samt hur kostnaderna har förändrats i förhållande till elevantal
gällande olika kostnadstyper. Genomlysningen ska även belysa förändringar gällande
personalstruktur, omkostnader, hyreskostnadsutveckling samt andra väsentliga förändringar.
Syftet med genomlysningen är ge ett underlag för att bedöma huruvida det nuvarande
överskottet beror på tillfälliga förändringar eller om det är hänförligt till strukturella faktorer,
samt om förändringarna innebär risker ur ett verksamhetsperspektiv, såsom att skolan upphört
med någon verksamhet som påverkat de ekonomiska förutsättningarna. Även rimligheten i
budgetöverskottet och utvecklingen av andra kostnadstyper ska bedömas.
Tillvägagångssätt
Uppdraget har omfattat intervjuer med nyckelpersoner på Rudbecks gymnasium samt på Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret i Sollentuna kommun, dokumentinsamling samt analys- och bearbetningsfas av inhämtade uppgifter.
Följande personer har intervjuats/ bidragit med material:
Sara Potter, controller på Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret, Sollentuna kommun
Lotta Myrén Hallström, ekonom, Rudbecks gymnasium
Per Frithiofson, gymnasiechef, Rudbecks gymnasium
Rudbeck – Sollentuna kommuns gymnasium
I Sollentuna finns det en kommunal
gymnasieskola (Rudbeck) och fem fristående gymnasieskolor. De fristående gymnasie- skolorna har en annan huvudman än den gymnasieskola som drivs av kommunen. De fristående gymnasieskolorna lyder under Skolinspektionen.
Av Sollentunas folkbokförda gymnasieelever (ca 2 500) studerar drygt hälften på Rudbeck.
På Rudbeck studerar nästan 2000 elever från
hela Stockholms län. Skolan har ungefär 200
anställda.
Utbud av utbildningar på Rudbeck
Rudbeck erbjuder åtta högskoleförberedande program och ett yrkesprogram. Därutöver har man introduktionsprogram med fyra inriktningar samt en AST-enhet. Rudbeck har även
Löpargymnasiet där eleverna har möjlighet att läsa ekonomiprogrammet,
naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet.
Lista över utbildningsutbud:
Ekonomiprogrammet
El- och energiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet/Musikprofil
Samhällsvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet/Musikprofil
Teknikprogrammet
AST-enheten
Introduktionsprogram
• Preparandår
• IV Sam Praktik
• Språkintroduktion
• Individuellt alternativ
Totalt elevantal Rudbeck
Uppgift från SIRIS och UEDB 2013 - 2015
2013/2014 2014/2015 2015/2016
Totalt enligt
SIRIS 1 796 1905 2007
21/12 2013 21/12 2014 21/12 2015 Totalt enligt
UEDB 1817 1940 1990
En försvårande omständighet när det gäller att beräkna budget och prognostisera utfall är det fluktuerande elevantalet under kalender- och läsåret. Ovan redovisas elevantalet från SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem) samt från UEDB (Ungdoms- och elevdatabasen inom
samverkansområdet). UEDB infördes i Sollentuna kommun år 2012. Uppgifterna från UEDB är hämtade 21 december för respektive år medan uppgift från SIRIS avser oktober månad i aktuellt läsår.
Som framgår skiljer sig elevantalet åt mellan mätningarna (oktober respektive december). I
ekonomistyrningsprocessen bör det finnas en medvetenhet kring problematiken. Budget på centralt håll läggs ofta årligen, men det bör finnas en medveten och förståelse för att elevantalet fluktuerar under året samt att det inte är samma elever som deltar i verksamheten under vårterminen som under höstterminen för aktuellt kalenderår.
GY 2011 – en ny gymnasiereform
På de två följande sidorna redovisas program- och elevstrukturen på Rudbeck för läsåret 2013/2014 och 2014/2015.
Det är svårt att jämföra program- och elevstruktur för tidigare läsår än så. Det beror på att en ny gymnasiereform infördes läsåret 2011/2012 - GY 2011 (Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011). Elever som påbörjat gymnasieutbildningen under läroplanen från 1994 fortsatte dock med den. Från och med läsåret 2013/2014 så har Rudbecks gymnasium enbart elever som läser efter den nya läroplanen för 2011. Under läsåret 2012/2013 läste eleverna i årskurs 1 och 2 efter den nya läroplanen, medan elever i årskurs 3 läste efter läroplanen från 1994. Den nya läroplanen (GY 2011) innebär bland annat förändringar i ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet. Betygssystemet ändrades till en skala på A-F där A är det högsta betyget och F icke godkänt. Detta medför en svårighet i att jämföra kostnader, elevstruktur och meritvärden per program innan och efter övergångsperioden mellan de två läroplanerna.
Enligt uppgift från förvaltningscontroller innebar övergången mellan läroplanerna ökade kostnader för parallella kurser, nya kurser, nya böcker och annat skolmaterial kopplat till den nya läroplanen för skolan. Rudbeck hade planerat för denna kostnadsökning och samlat ihop en buffert, vilket innebar att större delen av underskottet 2012 var planerat. Från centralt håll var dock underskottet större än förväntat. Orsaken var i huvudsak att
prognossäkerheten och kommunikationen kring prognossäkerheten inte varit tillräcklig.
Programstruktur Rudbeck
Läsåret 2013/2014
Antal Antal Antal Totalt
Uppgifterna avser oktober 2013
elever i elever i elever i antal årskurs 1 årskurs 2 årskurs 3 elever
Rudbeck totalt 647 597 552 1796
Ekonomiprogrammet 144 120 79 343
El- och energiprogrammet 29 31 28 88
Estetiska programmet 19 22 27 68
Humanistiska programmet 15 11 15 41
International Baccaleurate . . 15 15
Introduktionsprogram, Individuellt alternativ 7 8 11 26
Introduktionsprogram, Preparandutbildning 18 2 - 20
Introduktionsprogram, Språkintroduktion 47 33 12 92
Naturvetenskapsprogrammet 169 141 159 469
Samhällsvetenskapsprogrammet 106 139 132 377
Teknikprogrammet 93 90 74 257
De största programmen på Rudbeck läsåret 2013/2014 är de högskoleförberande.
Naturvetenskapsprogrammet har flest antal elever följt av samhällsvetenskaps- och ekonomiprogrammet.
Programstruktur Rudbeck
Läsåret 2014/2015
För läsåret 2014/2015 har programstrukturen förstärkts med fokus på de högskoleförberedande programmen. Mätt i antal elever växer ekonomiprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och
teknikprogrammet mest. IM-programmen (förutom individuellt alternativ) minskade något jämfört med föregående läsår.
Antal Antal Antal Antal Procentuell
Uppgifterna avser oktober 2014 elever i elever i elever i elever förändring mot årskurs 1 årskurs 2 årskurs 3 totalt föregående år
Rudbeck totalt 664 643 598 1905 10 %
Ekonomiprogrammet 137 144 119 400 17%
El- och energiprogrammet 28 31 31 90 2%
Estetiska programmet 27 22 23 72 6%
Humanistiska programmet 16 13 14 43 5%
Introduktionsprogram, Individuellt
alternativ 25 10 8 43 65%
Introduktionsprogram,
Preparandutbildning - 2 1 3 -85%
Introduktionsprogram,
Språkintroduktion 22 31 12 65 -29%
Naturvetenskapsprogrammet 193 173 149 515 10%
Samhällsvetenskapsprogrammet 122 123 151 396 5%
Teknikprogrammet 94 94 90 278 8%
Programstruktur Rudbeck
Läsåret 2015/2016
För läsåret 2015/2016 har programstrukturen ytterligare förstärkts med fokus på de högskoleförberedande programmen. Mätt i antal elever växer ekonomiprogrammet och
naturvetenskapsprogrammet mest. IM-programmen Preparandutbildning och Språkintroduktion har ökat kraftigt jämfört med föregående läsår.
Antal Antal Antal Antal Procentuell
Uppgifterna avser oktober 2015 elever i elever i elever i elever förändring mot årskurs 1 årskurs 2 årskurs 3 totalt föregående år
Rudbeck totalt 689 668 650 2007 5,4 %
Ekonomiprogrammet 141 152 145 438 9,5 %
El- och energiprogrammet 32 27 31 90 0,0 %
Estetiska programmet 16 24 22 62 -13,9 %
Humanistiska programmet 14 14 14 42 -2,3 %
Introduktionsprogram, Individuellt
alternativ 8 3 8 19 -55,8 %
Introduktionsprogram,
Preparandutbildning 22 10 1 33 1000,0 %
Introduktionsprogram,
Språkintroduktion 40 38 14 92 41,5 %
Naturvetenskapsprogrammet 194 176 185 555 7,8 %
Samhällsvetenskapsprogrammet 128 135 136 399 0,8 %
Teknikprogrammet 94 89 94 277 -0,4 %
Intäkts- och kostnadsutveckling
Rudbeck 2013 - 2015
Under perioden 2013 – 2015 har intäkter liksom kostnader ökat varje år, vilket bland annat beror på ökat elevantal. Rudbeck hade 10 % fler elever i oktober 2014 än vad man hade i oktober 2013. Det som blir tydligt 2015 är att intäkterna ökar i en högre takt än kostnaderna. Budgetöverskottet 2015 är således i huvudsak hänförligt till ökade intäkter och inte minskade kostnader. För att kunna analysera intäkts- och
kostnadsutvecklingen redovisas på nästa sida intäkts- och kostnadsutvecklingen per elev för samma period.
140 000 000 145 000 000 150 000 000 155 000 000 160 000 000 165 000 000 170 000 000 175 000 000 180 000 000 185 000 000 190 000 000
2013 2014 2015
Intäkts- och kostnadsutveckling
Intäkter Kostnader
Intäkts- och kostnadsutveckling per elev
Rudbeck 2013 - 2015
Under perioden 2013 – 2015 har intäkter per elev ökat, vilket även kostnaderna per elev har. Kostnaderna per elev har ökat mindre än intäkterna per elev. En förklaring som lyfts till oss är att elevantalet har ökat samtidigt som Rudbeck haft ledig kapacitet, vilket innebär att den fasta kostnaden per elev har minskat.
82 000 84 000 86 000 88 000 90 000 92 000 94 000
2013 2014 2015
Intäkts- och kostnadsutveckling per elev
Intäkter per elev Kostnad per elev
Intäktsanalys
Rudbeck 2013 - 2015
INTÄKTER (tkr) 2013 2014 2015
Bidrag 1 286 2 642 3 203
Ersättningar 664 645 1 701
Försäljning Mtrl och varor 10 56 863
Försäljning Tjänster (IT) 1 909 1 781 1040
Elevpeng annan kommun 52 321 57 768 67 045
Hyror och arrenden 3 075 2 644 2 505
Taxor och avgifter 393 320 34
Interna ersättningar (ink allt elvstöd) 100 201 102 839 108 800
Totalsumma 159 859 168 495 185 193
En intäktsanalys visar att den största intäktsökningen återfinns i bidragen samt försäljning av
verksamheten. I och med bytet av ekonomisystem och förändring av kontostrukturen så är siffrorna inte helt jämförbara mellan åren. Dock förefaller det ur redovisningen som att intäkterna främst har ökat i form av elever från andra kommuner. Någon sådan statistik finns dock inte tillgänglig, men bör vara intressant att säkerställa och följa framöver.
Kostnadsanalys
Rudbeck 2013 - 2015
Kostnader (tkr) 2013 2014 2015
Kostnader mtrl o varor 7 955 16 265 5 955
Personalkostnader 96 513 102 857 110 756
Loakler och verksamhetskostnader 50 429 47 511 36 422
Övriga kostnader 266 -719 23 902
Finansiella/Extraordinära poster 1 552 1 185 110
Totalsumma 156 715 167 099 177 146
Kostnadsanalysen visar att personalkostnaden är den uteslutande största kostnadsposten. Ökningen inom personalkostnader står för 8 mnkr av den totala kostnadsökningen på 10 mnkr mellan 2014 och 2015. 2014 återfanns dock en stor engångskostnad i form av 1:1-satsningen om ca 10 mnkr som fortsatt innebär
kostnader varje år då nya inköp behöver göras. Övriga kostnader har således ökat något under perioden, men inte anmärkningsvärt. Förändringen inom övriga kostnader beror i huvudsak på kontobyten mellan konto 6 och 7 gällande bland annat SL-kort, skolluncher, IT-kostnader och bibliotekskostnader.
Kostnadsutveckling
- 2 000 000 4 000 000 6 000 000 8 000 000 10 000 000 12 000 000
2013 2014 2015
Utveckling administrationskostnader
De redovisade kostnaderna för administration har ökat under perioden 2013 – 2015, vilket i huvudsak beror på att en bättre redovisning av dessa kostnader. 2015 återspeglar i större grad de faktiska administrativa
kostnaderna jämfört med tidigare år. I intervjuerna framkommer att inga större förändringar genomförts inom administrationsområdet under 2013 – 2015.
Administration 2013 - 2015
Kostnadsutveckling
Konferenser och extern representation 2013 - 2015
Kostnaden för konferenser, extern representation samt intern representation har varierat marginellt under perioden. År 2015 var dock kostnaden för samtliga tre kostnadskategorier lägre än 2013. Kostnaderna för konferenser och extern representation var lägre 2015 än 2014, medan kostnaden för intern representation var högre 2015 än 2014. Utöver detta återfinns en tidigare kommunicerad studieresa för personalen om 2 mnkr som exkluderats i siffrorna för år 2015.
- 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 500 000
2013 2014 2015
Kostnadsutveckling konferens och representation
Konferenser Extern representation Intern representation
Ekonomistyrning på Rudbeck
Utgångsläge 2013:
• Ingen ordentlig koll på antalet elever
• Dålig intäktsuppföljning
• Inget dokumenterat kring rutiner och uppföljning
• Rektorerna har dålig koll på sina respektive budgetar
I intervjuerna beskrivs att ekonomistyrningen på Rudbeck fram till 2013 var extremt personbunden, och att det inte fanns några dokumenterade rutiner eller uppföljningsprocesser. När dåvarande
ekonomiansvarig lämnade sin tjänst blev det således en stor utmaning för de nyanställda att hantera
ekonomistyrningen. Det fanns tydliga brister i intäktsuppföljningen och varierande koll på antalet
elever. Vidare angavs att rektorerna vid tidpunkten hade dålig koll på sina respektive budgetar och
vilka medel de hade att röra sig med.
Ekonomistyrning på Rudbeck
Utveckling av ekonomistyrningsprocessen 2013 – 2015:
• Inga större strukturella kostnadsförändringar
• Kraftansamling för att ”jaga” intäkter och en bättre intäktsuppföljning
• Ny elevdatabas (UEDB) 2012 medförde bättre koll på eleverna (t.ex. vid flytt)
• Större medvetenhet från rektorernas sida om vilka medel de har att använda samt en hög grad av följsamhet till budget från rektorernas sida
• Nytt ekonomisystem 2014 – ”en chans att börja om”
Det framkommer att ekonomistyrningen har utvecklats väsentligt under perioden 2013 – 2015, bland annat har det skett en kraftinsamling kring att få in de intäkter som man har rätt till. Detta föranleddes av en tydligare intäktsuppföljning, till exempel såg man till att man får in intäkter för elever som flyttar. En ny elevdatabas infördes 2012, vilket efter att den implementerats
medverkat till att det varit lättare att få en bättre koll på eleverna. Det finns numera också en större medveten från rektorernas sida om vilka medel de har att använda och de beskrivs hålla sina budgetar väl. Under 2014 infördes också ett nytt ekonomisystem som upplevdes som
positivt, det gav ny energi att börja om och framöver säkerställa att man får in de intäkter man
har rätt till.
Kapacitetstak
Kapacitetstak 1
Kapacitetstak 2
Kapacitetstak 3
Statistiken visar att Rudbeck har växt mycket de senaste åren sett till antalet elever. Under intervjuerna ges en bild av att skolan kunnat ta in fler elever i samma lokaler och utan att anställa fler lärare i samma utsträckning.
Rudbeck beskrivs ha en effektiv modell för samundervisning och lokalanvändande. Rudbeck arbetar med samläsning i kurserna, med att effektivisera användandet av lokaler och genom att lägga stor vikt på planeringen av lärarnas tid och schemaläggning. Detta tros vara en bidragande orsak till att den fasta kostnaden per elev minskat, vilket inneburit att kostnaden per elev inte ökat mer än den gjort.
Enligt gymnasiechefen på Rudbeck kan skolan omöjligt växa mer i nuvarande lokaler, och att man nu nått ett kapacitetstak. När en skola växer finns ofta en fördröjningseffekt, vilket beror på att man ofta inte tar höjd för en elevökning innan den har skett. För Rudbeck innebär det bland annat att till exempel administration och
elevhälsan behöver ses över och utökas. Om skolan ska växa ytterligare behövs även fler lokaler. Det bör noteras att kommunstyrelsen fattat ett beslut den 7 december 2015 om att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samarbete med trafik- och fastighetskontoret samt utbildnings- och arbetsmarknadskontoret utreda alternativet att bygga ut eller om Rudbeck, med återrapportering till kommunstyrelsen senast 31 maj 2016.
Övriga iakttagelser utifrån intervjuerna
Rudbeck har tidigare haft en budget per läsår, parallellt med den budget förvaltningen har som gäller per kalenderår. Detta har inneburit att Rudbeck i praktiken haft en intern budget som reviderats efter sommaren, men som inte centralekonomi tagit del av. Det framkommer att Rudbeck har god kontakt med controller på utbildnings- och arbetsmarknadskontoret som enligt uppgift varit medveten om de interna budgetrevideringar som gjorts på Rudbeck. Från och med 2016 kommer Rudbeck ha en budget för kalenderåret och inte per läsår, men samtidigt lyfts att budgeten alltid kommer behöva revideras efter sommaren då nya elever kan tillkomma till höstterminen som påverkar intäkterna (men även t.ex. kostnaderna för SL-kort med mera).
Tidigare har rektorernas budgetar fastställts innan man vet vilka elever som kommer, vilket inneburit en osäkerhet i budgetarbetet. Av denna anledning har man lagt försiktiga budgetar, vilket är en förklaring till de överskott som varit under perioden 2013 – 2015. Från och med 2016 kommer dock rektorerna att få budgetar med alla medel som de faktiskt ska ha, vilket innebär att denna källa till överskottet inte kommer att finnas under året.
Budgetproblematik – kalenderår och läsår
Rudbeck – ambition och kvalitet
Jämförelse av kvalitetsnyckeltal
Kostnadsläget kan avspegla dels kvaliteten i verksamheten, dels effektiviteten i verksamheten. En hög kvalitet samtidigt som kostnadsläget är lågt indikerar en hög grad av effektivitet i verksamheten. I det följande görs en kvalitetsanalys av Rudbecks gymnasium, baserat på nedanstående nyckeltal och kvalitetsindikatorer.
Betygssnitt för avgångselever i jämförelse med länet 2014 och 2015
Behörighet till högskolan för avgångselever i jämförelse med länet 2014 och 2015
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i jämförelse med kommunen totalt och de fristående gymnasieskolorna i kommunen samt med andra gymnasieskolor som klassificeras geografiskt till förortskommuner till storstäder. Perioden för jämförelser är läsåret 2012/2013 – 2014/2015.
Andel elever per lärare i jämförelse med kommunen totalt och de fristående gymnasieskolorna i kommunen samt med andra gymnasieskolor som klassificeras geografiskt till förortskommuner till storstäder. Perioden för jämförelser är läsåret 2012/2013 – 2014/2015.
Lönenivåer för Sollentuna kommun i jämförelse med länet 2014 och 2015.
Lokalkostnader per kvm år 2015 och per elev år 2013 – 2015.
All statistik är inhämtad från SIRIS eller från Kolada förutom lönenivåerna som sammanställts genom SKL:s analysverktyg Lönelänken. Lokalkostnad per kvm har inhämtats från respektive jämförelsekommun.
Den samlade bedömningen är att Rudbeck, utifrån ovanstående nyckeltal, har en god kvalitet i sin verksamhet och en måluppfyllelse i nivå med eller högre än jämförelsegrupperna. Detta indikerar att Rudbeck bedriver verksamheten effektivt.
Meritvärden och behörighet till högskola
Rudbeck i jämförelse med länet 2014 och 2015
Betygsnitt – avgångselever Behörighet till högskolan
Program Länet Rudbeck Länet Rudbeck
2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015
EE 12,6 12,3 13 13,7 29,6 28,3 - -
EK 14,3 14,3 14,6 14,4 88,5 88,4 93,3 93,6
ES 14,6 14,6 14,5 13,6 85 87,1 94,1 89,5
HU 15,2 14,9 14,6 14,5 91,8 87,4 100 100
NV 15,5 15,5 15,8 16,2 92,8 92,2 96,6 97,7
SA 14,2 14,2 14,5 14,5 87,5 87,6 95,6 93,2
TK 13,5 13,6 13,7 13,6 81,8 84,3 90 81
I jämförelse med länet uppvisar Rudbeck höga meritvärden, både för 2014 och 2015. Betygssnittet för
avgångseleverna år 2015 är i nivå med eller högre i Rudbeck än i länet för samtliga program förutom estetiska och humanistiska programmet.
Behörigheten till högskolan är högre i Rudbeck än i länet för samtliga program för avgångselever år 2014. År 2015 är behörigheten till högskolan högre i Rudbeck för samtliga program förutom teknikprogrammet.
Jämförelser med andra gymnasieskolor
Meritvärden och behörighet till högskola
Vad gäller betygssnitt och behörighet till högskola har Rudbeck jämförts med fyra andra
liknande gymnasieskolor (tre kommunala och en fristående), samt med Stockholms län och riket i stort. Följande gymnasieskolor har valts ut i jämförelsen:
Betygs- och behörigshetsstatistik har inhämtats från Skolverkets databas SIRIS. På följande sida redovisas jämförelsen av meritvärden, och därefter av behörighet till högskolan.
Kommun Skola Antal elever läsåret 2014/2015
Sollentuna Rudbeck 1905
Täby Tibble (fristående) 1044
Täby Åva gymnasium 1286
Nacka Nacka gymnasium 2100
Järfälla Mälargymnasium 608
Meritvärden
Rudbeck i jämförelse med andra gymnasieskolor
Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna
respektive läsår, yrkesprogram 2014 2015
Rudbeck 13,0 13,7
Tibble gymnasium (fristående) 11,6 12,8
Åva gymnasium 13,1 14,4
Nacka gymnasium 13,3 13,3
Mälargymnasiet 12,8 13,5
Länet (samtliga huvudmän) 12,9 12,9
Riket 12,9 12,9
Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna
respektive läsår, högskoleförberedande program 2014 2015
Rudbeck 14,8 14,8
Tibble gymnasium (fristående) 14,2 14,2
Åva gymnasium 16,0 15,6
Nacka gymnasium 15,7 15,7
Mälargymnasiet 13,9 13,6
Länet (samtliga huvudmän) 14,6 14,6
Riket 14,6 14,5
Som framgår av tabellen till vänster står sig Rudbeck bra i förhållande till andra jämförbara gymnasieskolor i Stockholms län, man har dock ett något lägre betygssnitt hos avgångseleverna i de högskoleförberedande
programmen än Åva och Nacka gymnasium.
Rudbecks betygssnitt är bättre än både det i länet och det i riket år 2014 och år 2015.
Behörighet till högskolan
Rudbeck i jämförelse med andra gymnasieskolor
Behörighet till högskolan,
högskoleförberedande program 2014 2015
Rudbeck 94,7% 92,6%
Tibble gymnasium (fristående) 91,0% 93,0%
Åva gymnasium 97,0% 95,7%
Nacka gymnasium 95,8% 95,8%
Mälargymnasiet 86,8% 80,6%
Länet (samtliga huvudmän) 88,3% 88,5%
Riket 91,9% 91,3%
Som framgår av tabellen ovan har Rudbeck en högre andel som har behörighet till högskola än Stockholms län och riket både för 2014 och 2015. Däremot har man en något lägre andel som är behöriga till högskola från högskoleförberande program än Tibble, Åva och Nacka gymnasium, medan man har en högre andel än Mälargymnasiet i Järfälla kommun.
Behörighet till högskola för yrkesprogram redovisas ej eftersom resultatuppgiften för Rudbeck
under 2014 och 2015 gällande behörighet till högskola från yrkesprogram baseras på färre än 10
elever och därför inte redovisas i statistiken.
Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
I jämförelse, läsåret 12/13 – 14/15
83,3 79,3
69,3
79,9
85,8 81,7
71,2
82
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Rudbecksskolan Kommunen totalt Kommunen fristående Förortskommuner till storstäder totalt Lärare med ped. Högskoleexamen % 12 / 13
Lärare med ped. Högskoleexamen % 13 / 14 Lärare med ped. Högskoleexamen % 14 / 15
Rudbecksskolan har under perioden 12/13 – 14/15 en andel lärare med pedagogisk högskoleexamen mellan 83,3 och 85,8 procent. Det är runt 14 procentenheter högre än de fristående gymnasieskolorna i kommunen.
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är också högre i Rudbeck än i andra gymnasieskolor belägna i förortskommuner till storstäder.
Antal elever per lärare
I jämförelse, läsåret 12/13 – 14/15
14,3 14,2 14,9
12,9
14,2 14,3 14,3
13,2
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Rudbecksskolan Kommunen totalt Kommunen fristående Förortskommuner till storstäder totalt Elever per lärare 12 / 13 Elever per lärare 13 / 14 Elever per lärare 14 / 15
Antal elever per lärare är under perioden 12/13 – 14/15 högre i Rudbecksskolan än i andra gymnasieskolor belägna i förortskommuner till storstäder, men däremot lägre i jämförelse med de fristående gymnasieskolorna i Sollentuna kommun. Läsåret 14/15 är dock antal elever per lärare i nivå med de fristående gymnasieskolorna i Sollentuna.
Lönenivåer
I jämförelse med Stockholms län 2014
Antal
gymnasielärare 10-perc Median 90-perc 2014
Sollentuna kommun 121 28 700 32 400 36 500
Nacka kommun 132 30 290 34 025 38 113
Järfälla kommun 79 30 950 35 100 41 900
Täby kommun 74 31 230 33 675 37 370
Jämförelsekommuner,
genomsnitt 95 30 823 34 267 39 128
Stockholms län,
genomsnitt 117 30 192 33 524 38 414
I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län hade Sollentuna kommun en lägre lönenivå 2014, både sett till 10-percentilen, medianvärdet samt 90-percentilen.
Sammanställningarna är gjorda i okt/nov respektive år. År 2014 sammanställde Solna kommun uppgifterna och år 2015 sammanställde personalavdelningen på Sollentuna kommun uppgifterna. Statistiken är inhämtat från SKL:s analysverktyg för lönebildning: Lönelänken. Kommunerna rapporterar själva in lönerna i verktyget. Statistiken avser kommunalt anställda
Lönenivåer
I jämförelse med Stockholms län 2015
Antal
gymnasielärare 10-perc Median 90-perc 2015
Sollentuna kommun 146 29 650 33 225 36 900
Nacka kommun 312 30 010 35 000 41 163
Järfälla kommun 52 31 010 35 000 38 885
Danderyd kommun 95 31 000 33 500 37 140
Jämförelsekommuner,
genomsnitt 153 30 673 34 500 39 063
Stockholms län,
genomsnitt 143 30 789 34 373 38 734
I jämförelse med andra kommuner i Stockholms län har Sollentuna kommun en lägre lönenivå 2015, både sett till 10-percentilen, medianvärdet samt 90-percentilen.
Sammanställningarna är gjorda i okt/nov respektive år. År 2014 sammanställde Solna kommun uppgifterna och år 2015 sammanställde personalavdelningen på Sollentuna kommun uppgifterna. Statistiken är inhämtat från SKL:s analysverktyg för lönebildning: Lönelänken. Kommunerna rapporterar själva in lönerna i verktyget. Statistiken avser kommunalt anställda gymnasielärare. Uppgift saknas för Täby kommun, varför Danderyds kommun valdes ut som jämförelsekommun för år 2015.
Lönenivåer
Framtida lönenivåer – ur ett riskperspektiv
På föregående sida framgår att lönenivån för gymnasielärare i Sollentuna kommun är lägre än den i övriga
kommuner i Stockholms län. Medianlönen är för 2015 över 1 000 kronor lägre i Sollentuna än i övriga Stockholms län. Trots lägre lönenivåer uppvisar Rudbeck en hög kvalitet i de ovan analyserade nyckeltalen, vilket innebär att Rudbeck kan bedriva verksamheten till en lägre kostnad än andra kommunala gymnasieskolor.
Ur ett riskperspektiv bör det dock finnas en medvetenhet om Sollentuna kommuns löneläge för gymnasielärarna i förhållande till andra kommuner, vilket huvudsakligen beror på att Sollentuna konkurrerar med de andra
Stockholmskommunerna om gymnasielärarna. Om Rudbeck fortsätter att växa är det viktigt att säkerställa en fortsatt hög andel lärare med pedagogisk examen och en rimlig nivå på antal elever per lärare. Bristen på lärare inom till exempel kemi innebär att det råder en konkurrenssituation om lärarna där lön är en viktig komponent att konkurrera med. Om lönerna hos nyutexaminerade lärare drivs uppåt av konkurrenssituationen är det möjligt att nu anställd personal kräver att deras erfarenhet relativt de nyutexaminerade lärarnas syns på lönen, vilket driver upp lönenivåerna ytterligare.
Hos kommunledningskontoret bör det därför finnas en medvetenhet om rådande lönenivåer och den risk som finns kopplat till den lägre lönenivå än genomsnittet i Stockholmskommunerna. Årliga uppföljningar bör göras av lönenivåerna kopplat till risk- och konsekvensanalyser. På nästa sida görs en beräkning av hur mycket
lönekostnaderna kommer öka med om Rudbeck ska nå upp till samma lönenivå som i Stockholms län samt för genomsnittet av de tre jämförelsekommunerna 2015 (Nacka, Järfälla och Danderyd).
Lönenivåer
Om Rudbeck ska upp till länssnittet
När det gäller lönenivåer för gymnasielärare ligger Rudbeck under länssnittet samt under snittet med de jämförbara kommunerna (Nacka, Järfälla och Danderyd) år 2015. Nedan följer en
beräkning för de extra kostnader som kommer uppstå om Rudbeck ska nå upp till de lönenivåer som finns i jämförelsegrupperna. Beräkningen bygger på antagandet om att antalet gymnasielärare på Rudbeck är 146 stycken (enligt lönesammanställningen i Lönelänken 2015) samt ett PO-pålägg på 39 %.
År 2015 var skillnaden mellan medianlönen i Rudbeck och genomsnittet i Stockholms län 1 148
kronor. Detta innebär ökade lönekostnader om 2 795 701 kronor om Rudbeck ska komma upp till länssnittet vad gäller lönenivåer för gymnasielärare.
År 2015 var skillnaden mellan medianlönen i Rudbeck och genomsnittet för Nacka, Järfälla och
Danderyd 1 275 kronor. Detta innebär ökade lönekostnader om 3 104 982 kronor om Rudbeck
ska komma upp till samma nivå som genomsnittet för Nacka, Järfälla och Danderyd kommun vad
gäller lönenivåer för gymnasielärare.
Lokaler och inventarier per elev
Rudbeck i jämförelse med andra, år 2013 - 2014
Lokaler och inventarier per elev år 2013 Lokaler och inventarier, per elev år 2014
Sollentuna 18 800 18 200
Nacka 14 700 16 000
Järfälla 26 600 24 400
Täby 22 000 20 700
Jämförelsekommuner, genomsnitt 21 100 20 367
Stockholms län, genomsnitt 23 000 23 000
Förortskommuner till storstäder,
genomsnitt 22 400 21 300
I tabellen ovan visas kostnaden för lokaler och inventarier per elev för år 2013 och 2014. Uppgifterna kommer från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. I statistiken ingår kostnader för lokaler och inventarier, inklusive underhåll, städning och kostnader för vaktmästare avseende fastighetsskötsel. Kostnader för övriga
vaktmästartjänster ingår ej. I kostnaden kan interna hyror vara självkostnadsberäknade eller marknadsmässigt beräknade. Det framgår att Rudbeck (Sollentuna kommun) har lägre kostnader för lokaler och inventarier per elev än samtliga jämförelsegrupper. Det noteras dock att Nacka kommun har en lägre kostnad per elev än Rudbeck.
Lokalkostnader och lokalhyra
Jämförelser med andra gymnasieskolor, 2015
Gymnasieskola Lokalkostnad totalt* Lokalhyra per kvm Lokalkostnad per kvm
Lokalkostnad per elev
Rudbeck 24 060 558 1014 1 233 12 630
Åva gymnasium Ej återkommit * * *
Nacka gymnasium 29 920 200 1592 1 592 14 588
Mälargymnasiet 12 565 679 941 941 20 667
Eftersom kostnadsberäkningar i SIRIS utgår ifrån räkenskapssammandraget finns alltid viss osäkerhet i statistiken, även om den totalt sett bör vara jämförbar. Med anledning av detta har vi tillfrågat den största kommunala gymnasieskolan i Täby, Nacka och Järfälla kommun kring deras hyreskostnader. Uppgift från Åva gymnasium (Täby kommun) har ej inkommit. I både Nacka gymnasium och Mälargymnasiet (Järfälla kommun) ingår förbrukningsavgifter, skötsel, underhåll och reparationer i lokalkostnaderna. För att göra kostnaderna jämförbara har dessa kostnader för Rudbeck adderats i en total lokalkostnad.
I jämförelse med de andra skolorna har Rudbeck en lokalkostnad per kvm som är i nivå med de andra, medan lokalkostnaden per elev är lägre. Detta förklaras av ett effektivare utnyttjande av lokaler på Rudbeck än på de andra skolorna.
Lokaler och inventarier per elev
Om Rudbeck ska upp till länssnittet
På sida 32 noteras att Rudbeck har en kostnad för lokaler och inventarier per elev som är 4 800 kronor lägre än länssnittet i Stockholm år 2014. Med utgångspunkt att Rudbeck har 1905 elever (enligt SIRIS läsåret
2014/2015) innebär det att Rudbeck skulle få ökade lokal- och inventariekostnader om 9 144 000 kronor om kostnaden per elev skulle vara densamma som för länet. Jämfört med jämförelsekommunerna (Nacka, Täby och Järfälla) har Rudbeck en lägre kostnad om 2 167 kronor per elev. Rudbeck skulle få ökade kostnader för lokaler och inventarier om 4 128 000 kronor om kostnaden per elev skulle vara densamma som för länet.
Genomförs en liknande beräkning utifrån kostnaderna per elev som redovisats till oss direkt av de gymnasieskolor som kontaktas skulle lokalkostnaderna öka med 4 997 000 kronor räknat på genomsnittskostnaden för Mälargymnasiet (Järfälla) och Nacka gymnasium (Nacka).
Kostnadsutveckling 2013 - 2018
Gymnasieverksamheten, totala kostnader
Slutligen visas här en bild över kostnadsutvecklingen 2013 – 2014 samt förväntad
kostnadsutveckling 2015 – 2018 enligt Budget 2016 för hela gymnasieverksamheten i Sollentuna kommun.
De totala kostnaderna för gymnasieverksamheten i
Sollentuna kommun förväntas öka de kommande åren.
234152
234213
238538
236741
243593
255519
220 000 225 000 230 000 235 000 240 000 245 000 250 000 255 000 260 000
2013 2014 2015 2016 2017 2018
Totala kostnader
Våra slutsatser
Utifrån ovan beskrivna iakttagelser och beräkningar är PwC:s bedömning att det finns i huvudsak fyra strukturella överskott hänförliga till verksamheten i gymnasieskolan Rudbeck.
1. Det första strukturella överskottet är hänförligt till den effektiva modell för personal- och samundervisning som Rudbeck använder. Genom effektiv planering av till exempel schemalagd tid för lärarna kan Rudbeck bedriva
verksamheten till en lägre kostnad. Modellen lyfts fram som positiv av de inblandade och den upplevs vara en starkt bidragande orsak till att Rudbeck har en hög kvalitet i verksamheten (exempelvis hög personaltäthet med mera).
Det är dock många parametrar som spelar in och det är mycket svårt att specificera överskottet i kronor och ören.
2. Det andra strukturella överskottet är hänförligt till att Rudbeck har en lönenivå för gymnasielärarna som är lägre än samtliga jämförelsekommuner och länet. Om Rudbeck ska upp till samma lönenivå som länet kommer det innebära ökade lönekostnader om cirka 2,8 miljoner kronor. Om Rudbeck ska upp till samma lönenivå som genomsnittet för Nacka, Järfälla och Danderyd kommun kommer det innebära ökade lönekostnader om cirka 3,1 miljoner kronor.
3. Det tredje strukturella överskottet är hänförligt till lokalkostnaderna. Rudbeck är effektivare i sitt lokalutnyttjande än andra gymnasieskolor. Lokalkostnaden per kvm är i nivå med jämförelsegrupperna, medan lokalkostnaden per elev är lägre. Om Rudbeck ska upp till samma lokal- och inventariekostnad per elev som länet skulle det innebära ökade kostnader om strax över 9,1 miljoner kronor, och om man ska upp till samma kostnad som genomsnittet för Nacka, Täby och Järfälla kommun innebär det ökade kostnader om strax över 4,1 miljoner kronor. Vid jämförelse med Mälargymnasiet och Nacka gymnasium skulle lokalkostnaderna öka med 5,0 miljoner kronor räknat på genomsnitt av dessa två.
4. Under 2015 har AST-enheten varit överkompenserade kring det särskilda stöd som verksamheten mottagit. En ny beräkning har gjorts för det särskilda stödet inom AST-enheten vilket inför 2016 enligt gymnasiechefen beräknas sänka Rudbecks intäkter med 1 miljoner kronor. Vidare beräknas Rudbeck få 2 miljoner i minskade intäkter 2016 som en följd av sänkningen av ersättningen per elev för modersmålsundervisning. Totalt rör det sig således om 3
