HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Mål nr Ö 5758-15
meddelad i Stockholm den 1 juni 2017
KLAGANDE
Södertälje kommun 151 89 Södertälje MOTPART [J.S., adress]
Ombud: Jur.kand. [ombudet]
LRF Konsult AB V Esplanaden 19 903 25 Umeå SAKEN
Avvisande av överklagande ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Svea hovrätts, Mark- och miljööverdomstolen, dom 2015-11-05 i mål P 3455-15 DOMSLUT
Högsta domstolen fastställer Mark- och miljööverdomstolens domslut.
YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN
Södertälje kommun har yrkat att Högsta domstolen ska fastställa mark- och miljödomstolens dom, som innebär att länsstyrelsens avvisningsbeslut står fast.
[J.S.] har motsatt sig att Mark- och miljööverdomstolens dom ändras.
DOMSKÄL - Bakgrund
1. Kommunfullmäktige i Södertälje kommun beslutade den 29 september 2014 att anta detaljplan för ny skola i Enhörna. Detaljplanen omfattar en del av kommunens fastighet Ekeby 4:1. Planen innehåller, enligt
kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll, byggrätt för en ny skola samt första etappen av en ny väg till bostadsområdet Sandviken beläget norr om detaljplaneområdet. Detaljplanen är tänkt att tillsammans med ytterligare planer lösa frågor som rör skola och bostadsbebyggelse i Enhörna samt en väg till Sandviken.
2. [J.S.] överklagade beslutet på bl.a. den grunden att nästa etapp av vägen och därmed indirekt den nu antagna planen påverkar hans skogsbruk negativt. Han hävdade att beslutet därför berörde honom på ett sådant sätt att han hade rätt att överklaga. Länsstyrelsen, som enligt den tidigare ordningen var första överprövningsinstans, fann att han saknade klagorätt och avvisade överklagandet. [J.S.] överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, som avslog överklagandet.
3. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att [J.S.] är berörd av detaljplanebeslutet i sådan omfattning att han ska ges klagorätt och har återförvisat målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
- Parternas talan
4. Södertälje kommun har i Högsta domstolen anfört bl.a. följande. Planområdet ligger väl avgränsat från [J.S.]
fastighet. Genomförandet av detaljplanen är inte avhängigt en fortsatt utbyggnad av vägen, det nya
bostadsområdet eller planläggningen av det befintliga bostadsområdet Sandviken. Lämpligheten av fortsatt vägutbyggnad och ny bostadsbebyggelse ska prövas i en kommande detaljplan.
5. [J.S.] har bl.a. gjort gällande att den antagna detaljplanen bygger på att en ny väg till Sandviken ska byggas i stället för att den gamla vägen upprustas, vilket vid den fortsatta utbyggnaden av den nya vägen kommer att medföra att hans mark tas i anspråk. Kommunen avser att besluta om den återstående delen av vägen till Sandviken och bostadsbebyggelse i området i en kommande detaljplan. Genom den nu antagna detaljplanen begränsas hans möjligheter att påverka kommande beslut eftersom lokaliseringen av skolan, vägen och bebyggelsen är delar av ett och samma större sammanhang.
- Frågan i Högsta domstolen
6. Frågan i Högsta domstolen är om beslutet att anta den nu aktuella, första detaljplanen angår [J.S.] på ett sådant sätt att han har rätt att överklaga.
- Överklagande av ett beslut om att anta en detaljplan
7. Ett kommunalt beslut om att anta en detaljplan far överklagas av "den som beslutet angår", om beslutet har gått henne eller honom emot. Det framgår av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900) som hänvisar till de allmänna bestämmelserna om klagorätt i 22 § förvaltningslagen (1986:223). Av bestämmelserna i 13 kap. 11 § plan- och bygglagen följer dessutom att ett beslut att anta detaljplan får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.
8. En rätt att överklaga enligt 22 § förvaltningslagen anses förutsätta att beslutet antingen påverkar klagandens rättsliga ställning eller rör ett intresse som han eller hon har och som erkänts av rättsordningen. Exempelvis kan det vara fråga om att den beslutande myndigheten ska ta hänsyn till intresset vid sin materiella prövning av ärendet. I vissa fall har även den som har ett beaktansvärt intresse i saken fått överklaga beslutet. Avgörande för rätten att överklaga är med andra ord den effekt som beslutet får för klaganden. (Jfr NJA 2015 s. 976, RÅ
2006 ref. 9 och HFD 2013 ref. 74.)
9. Bestämmelserna i 22 § förvaltningslagen ska kunna tillämpas i många olikartade situationer och har därför fått en förhållandevis allmän utformning. Vad gäller planbeslut har det utvecklats en särskild tillämpning som har kommit att allmänt accepteras och som tar hänsyn till att besluten kan röra ett mycket stort antal enskilda. Den tillämpning som har vuxit fram syftar till att överprövningen ska bli hanterlig och klagorätten förutsebar. En genomgående tanke har varit att den krets som far överklaga planbeslut bör vara väl avgränsad. (Jfr Lars Uno Didón m.fl., Plan- och bygglagen, 2010:900, Zeteo den 1 juli 2016, kommentaren till 13 kap. 8 §.)
10. I första hand är det en fastighets geografiska anknytning till planområdet som skapar en rätt för ägaren att överklaga. Detaljplanebeslut angår sålunda ägaren till en fastighet som ligger inom planområdet. I vissa
situationer anses en ägare ha rätt att överklaga även om hans eller hennes fastighet ligger utanför planområdet.
Så brukar vara fallet när fastigheten gränsar direkt till området eller om det bara är en gata eller en väg som skiljer fastigheten från områdets gräns. Skulle en fastighet i "nära grannskap" vara berörd på något särskilt sätt, kan också den omständigheten föra med sig att beslutet angår ägaren så som förutsätts för ett överklagande.
11. Rätten att överklaga måste dock ytterst bedömas mot bakgrund av de allmänna bestämmelserna i 22 § förvaltningslagen (jfr NJA 2015 s. 976). Det har förekommit att en fastighetsägare har ansetts vara berörd av ett beslut som innebär bebyggelse på ganska långt håll från fastigheten. En fastighetsägare kan orsakas påtagliga olägenheter av ett planbeslut också i sådana fall, exempelvis genom att den planerade bebyggelsen förutsätter genomfartstrafik vid fastigheten, även om den ligger utanför planområdet. Trots att restriktivitet är påkallad, kan det finnas ytterligare undantagsfall där en mer strikt tillämpning kopplad till den geografiska anknytningen innebär att en enskild inte ges möjlighet att ta sina intressen till vara fastän planbeslutet vid en objektiv bedömning får påtagliga effekter för henne eller honom. Även i sådana fall kan det föreligga en klagorätt.
- Bedömningen i detta fall
12. [J.S.] fastighet ligger inte inom planområdet. Fastigheten gränsar inte heller till detta. Att [J.S.] fastighet ligger relativt nära planområdet och till viss del gränsar till fastigheten Ekeby 4:1, inom vilken planområdet ligger, innebär i sig inte att beslutet angår honom på så sätt att han har rätt att överklaga det.
13. Detaljplanen avser byggrätt for en ny skola och första etappen av en ny väg till Sandviken (i detaljplanen angiven som huvudgata). Den nu beslutade planen utgör i fråga om vägen ett delbeslut som förutsätter att den fortsatta vägsträckningen beslutas i en kommande detaljplan.
14. Redan i det nu aktuella beslutet anges att vägen ska gå till Sandviken. Det framgår att kommunen avser att detaljplanelägga for bebyggelse samt anlägga en väg norrut till Sandviken, över [J.S.] fastighet, som en fortsättning på den första etapp av vägen som nu har beslutats. I praktiken finns det ett närmast oupplösligt samband mellan placeringen av skolan och hur vägen ska dras. Det måste därför antas att den nu beslutade planen, om den vinner laga kraft, påverkar avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen vid den fortsatta planläggningen av området. Planen kommer att bilda utgångspunkt för prövningen av det allmännas intresse att färdigställa vägen enligt den sträckning som har påbörjats och därmed begränsa möjligheterna att vid ett överklagande av nästa planbeslut påverka vägfrågan på något mer avgörande sätt.
15. Det står klart att en del av [J.S.] fastighet vid en fortsatt utbyggnad av vägen kommer att tas i anspråk, vilket innebär en betydande inskränkning i hans rätt. Det innebär att hans intresse bör vägas in i bedömningen redan vid prövningen av den nu aktuella detaljplanen.
16. [J.S.] intresse är därför sådant att detaljplanebeslutet får anses angå honom i den mening som avses i 22 § förvaltningslagen. Han kom in med ett skriftligt yttrande över detaljplanen under granskningstiden och avstyrkte förslaget. Han uppfyller därmed de krav som ställs i 13 kap. 11 § plan- och bygglagen.
17. [J.S.] har mot bakgrund av det anförda rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolens dom ska därför fastställas, vilket innebär att målet ska lämnas över till länsstyrelsen for fortsatt handläggning (se övergångsbestämmelserna i SFS 2016:252).
I avgörandet har deltagit: justitieråden Gudmund Toijer, Johnny Herre, Agneta Bäcklund (referent), Lars Edlund och Anders Eka
Föredragande justitiesekreterare: [Föredraganden]
- - -
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Mark- och miljööverdomstolen 2015-11-05 P 3455-15 Rotel 060206 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-27 i mål nr P 1428-15, se bilaga A KLAGANDE
[J.S., adress]
Ombud: jur.kand. [ombudet]
LRF Konsult V Esplanaden 19 903 25 Umeå MOTPART
Södertälje kommun 151 89 Södertälje SAKEN
Avvisat överklagande
________________________________
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Med ändring av mark- och miljödomstolens dom undanröjer Mark- och miljööverdomstolen Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 30 januari 2015 (dnr 4031-39876-2014) avseende avvisningen av [J.S:s]
överklagande och återförvisar målet i den delen till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
________________________________
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
[J.S.] har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut samt återförvisa ärendet till länsstyrelsen för prövning av hans överklagande i sak.
Södertälje kommun har bestritt ändring.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
[J.S.] har vidhållit vad han tidigare anfört med huvudsakligen följande tillägg. Han äger fastigheten Norrlöt 1:4 som gränsar till fastigheten Ekeby 4:1 som detaljplanen avser. Han skulle enligt fast praxis ha rätt att överklaga ett bygglovsbeslut berörande fastigheten Ekeby 4:1 (jfr RÅ 2005 ref. 36). En detaljplan ger rätt att bygga enligt planen och genom en lagakraftvunnen detaljplan avskärs grannarna möjligheterna att i samband med en bygglovsprövning få prövat de frågor som redan avgjorts genom detaljplanen. Kretsen av taleberättigade kan inte enbart utgå ifrån planområdets yttre gränser, då det skulle göra kretsen taleberättigade snävare än vad som gällt vid en bygglovsprövning. Eftersom kommunen har planmonopol skulle detta även möjliggöra för kommuner att påverka kretsen taleberättigande genom att justera planområdet. Med tanke på de verkningar som detaljplaneläggning får på omgivningen bör kretsen taleberättigande snarare vara större än vid en bygglovsprövning.
Att lokalisera en skola för ca 600 elever har stor betydelse för hur marken i omgivningen och övriga delar av planprogrammet kommer att användas. I detaljplaneprogrammet (upprättat 2011-11-29) har kommunen exempelvis som skäl emot påbyggnad av befintlig skola angett att det inte finns någon gång- och cykelväg från Sandviken och att det är trafikfarligt att gå och cykla utmed Sandviksvägen. I detaljplaneprogrammet framgår också att skälen för lokalisering av platsen är att säkra skolvägar kan ordnas från Ekeby, Sandviken och Tuna/Väsby. Av genomförandebeskrivningen framgår även att kommunen vid valet av lokalisering tagit stor hänsyn till den planerade vägen mot Sandviken. Lokaliseringen förutsätter att nya vägar anordnas norrut mot Sandviken. Detaljplanen gör det nödvändigt att ta i anspråk fastigheten Norrlöt 1:4 för anläggande av väg m.m.
för transporter från Sandviken till skolan. Planen kommer ha stor betydelse för kommande detaljplaner.
Detaljplanen är en del av ett större sammanhang med flera tilltänkta planer för bebyggelse som kommer att beröra hans fastighet samt ta i anspråk mark för genomfartsled. Detta innebär en klar påverkan på
äganderätten, förutom ianspråktagen mark kommer även det framtida skogsbruket på fastigheten försvåras väsentligt om bebyggelse omger skogsfastigheten. När detaljplanen är en del av ett större planarbete är det orimligt att dela upp bedömningen av var plan för sig. Han är berörd av den nu aktuella detaljplanen i sådan grad att han har rätt att få sina invändningar rättsligt prövade.
KOMMUNEN har anfört i huvudsak följande. Klaganden tillhör inte den sakägarkrets som berörs av den detaljplan som antagits. Detaljplanen är en del av en större samhällsutbyggnad men är ändock en självständig detaljplan avseende skola och väg. Vägen kan visserligen i förlängningen komma att både nyttjas som väg till det nya skolområdet och som första etapp av en ny infartsväg till ett nytt bostadsområde (Ekeby Ängar) samt det redan befintliga bostadsområdet Sandviken.
Genomförandet av detaljplanen är inte avhängigt en fortsatt utbyggnad av vägen, det nya bostadsområdet eller planläggningen av bostadsområdet Sandviken. Krav på tillgänglighet i form av väg, uppförande av tekniska system, busshållplats och liknande är möjligt att lösa i detaljplanen för den nya skolan. Det är därför inte rimligt att sakägarkretsen för detaljplanen även bör omfatta sakägarkretsen för efterkommande detaljplaner.
Lämpligheten av fortsatt vägutbyggnad och ny bostadsbebyggelse kommer att prövas i en efterkommande detaljplan. I den detaljplanen kommer avvägningen mellan föreslagen utveckling och [J.S:s] rättigheter som fastighetsägare med verksamhet relaterad till skogsnäring att behandlas och avgöras. [J.S.] kommer då ingå i sakägarkretsen.
Lämpligheten av hela vägsträckningen för en ny infartsväg har tidigare behandlats i antagen och
lagakraftvunnen fördjupad översiktsplan för Ytterenhörna. Detta innebär inte att lämplighetsprövningen gällande placering av en infartsväg är avgjord, även om det tydliggör en viljeriktning från kommunens sida.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Beslut om antagande av detaljplan får enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och 22 § förvaltningslagen (1986:223) överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Enligt praxis anses beslut avseende detaljplaner angå ägare till de fastigheter som ligger inom planområdet eller som gränsar direkt till detta eller endast skiljs åt av en väg. Därutöver anses beslutet angå ägare till fastigheter i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, natur- och trafikförhållandena på platsen m.m.
[J.S:s] fastighet varken omfattas av eller gränsar direkt till planområdet. Någon klagorätt föreligger därför inte på denna grund. Mark- och miljööverdomstolen har därmed att pröva om beslutet kan anses angå [J.S.] genom att han är särskilt berörd på annat sätt. Anläggandet av skola och väg sker på ett relativt långt avstånd från [J.S:s]
fastighet, varför han inte kan antas vara berörd enbart på grund av närheten till planområdet.
Frågan är om kommunens planer på att bygga nya bostäder och anlägga ny väg norr om aktuellt planområde medför att han kan anses berörd av det nu överklagade antagandebeslutet. Av den fördjupade översiktsplanen och planbeskrivningen framgår att det från kommunens sida finns en tydlig avsikt att detaljplanelägga för bostadsbebyggelse samt anlägga väg norrut som ansluter till den gata vid skolan som bestäms i denna detaljplan. Enligt kartor i planbeskrivningen innefattas [J.S:s] fastighet i det framtida programområdet. Det framgår även att avsikten är att vägen norrut ska sträcka sig över [J.S:s] fastighet. Av plankartan kan det vidare konstateras att den angivna huvudgatan till skolområdet utformats med en omfattande dimension och
sträckning som inte kan motiveras enbart utifrån skolområdets behov av tillfart. Enligt Mark- och
miljööverdomstolens bedömning står det därmed klart att kommunen avser att förlänga gatan. Den ungefärliga sträckningen av en framtida förbättrad förbindelse till bostadsområdet Sandviken är därmed utpekad i den aktuella planen. En förlängning av den nu planerade gatan norrut kommer oundvikligen att behöva gå över [J.S:s] fastighet, vilket kommer att påverka [J.S:s] i stor utsträckning. Med beaktande av dessa omständigheter finner Mark- och miljööverdomstolen att [J.S.] är berörd av beslutet i sådan omfattning att han ska ges klagorätt.
Länsstyrelsen borde därför inte ha avvisat hans överklagande. Mark-och miljööverdomstolen återförvisar därför målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen. Mark- och miljööverdomstolen tillåter därför enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar att domen får
överklagas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR Överklagande senast 2015-11-26
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Roger Wikström, [tekniska rådet] samt hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent (skiljaktig).
Föredragande har varit [föredraganden].
- Skiljaktig mening
Hovrättsrådet Margaretha Gistorp är skiljaktig och anför följande:
Jag är ense med majoriteten fram till femte stycket på sidan 4 som börjar "Frågan är om kommunens planer... ".
Där gör jag istället följande bedömning.
Frågan är om kommunens planer på att bygga nya bostäder och anlägga ny väg norr om aktuellt planområde medför att han kan anses berörd av det nu överklagade antagandebeslutet. [J.S.] har anfört att detaljplanen är en del av ett större sammanhang med flera tilltänkta planer för bebyggelse som kommer att beröra hans fastighet och ta i anspråk mark för genomfartsled. Han har även anfört att när en detaljplan är en del av ett större planarbete är det orimligt att dela upp bedömningen var för sig.
Den aktuella detaljplanen lägger fast en del av en väg som enligt kommunens avsikt är tänkt att fortsätta norrut.
Den omständigheten att [J.S:s] fastighet kan komma att omfattas av en framtida detaljplan för väg norrut som en förlängning av den gata som fastställs i den nu överklagade detaljplanen medför inte enligt min mening att han kan anses berörd av det aktuella antagandebeslutet. Det har inte heller i övrigt framkommit att [J.S.] skulle vara berörd av beslutet. Jag anser därför att överklagandet ska avslås.
- - -
NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr P 1428-15 Mark- och miljödomstolen 2015-03-27
Nacka Strand
KLAGANDE 1. [A.S., adress]
2. [O.S., adress]
3. [J.S., adress]
MOTPART
Södertälje kommun 151 89 Södertälje ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2015-01-30 i ärende nr 4031-39876-2014, se bilaga 1 SAKEN
Detaljplan för del av Södertälje Ekeby 4:1, ny skola i Enhörna ______________________
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.
______________________
BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Södertälje kommun beslutade den 29 september 2014 att anta detaljplan för del av fastigheten Ekeby 4:1, för ny skola m.m. Beslutet överklagades och länsstyrelsen i Stockholms län
(länsstyrelsen) avvisade i sitt beslut den 30 januari 2015 överklagandena. [O.S.], [A.S.] och [J.S.] (klagandena) har i en gemensam skrivelse överklagat detta beslut.
YRKANDEN M.M.
Klagandena har, som det far förstås, yrkat att deras talan, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska tas upp till prövning. Till stöd för sin talan har de bl.a. anfört att de tillhör den krets av grannar som kommunen ska lyssna på och ta hänsyn till. De har genom hela beslutsprocessen funnits med och yttrat sig över ett antal förslag och planer som kommunen presenterat.
DOMSKÄL
Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.
Klagandena deltog i det programarbete som ligger till grund för aktuell detaljplan. Planområdet nu utgör dock en mindre del av hela programområdet. Mark- och miljödomstolen bedömer, i likhet med länsstyrelsen, att
klagandena inte tillhör den sakägarkrets som berörs av den del som nu antagits. Mark- och miljödomstolen instämmer således i länsstyrelsens bedömning. Vad klagandena anfört föranleder inte domstolen att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)
Överklagande senast den 17 april 2015. Prövningstillstånd krävs.
Li Brismo [Tekniska rådet]
I domstolens avgörande har deltagit tf. rådmannen Li Brismo, ordförande, och [tekniska rådet].
- - -
LÄNSSTYRELSEN BESLUT Beteckning STOCKHOLM 2015-01-30 4031-39876-2014 Enheten för överklaganden
[Länsassessorn]
KLAGANDE Se sändlista MOTPART
Södertälje kommun Campusgatan 26 151 89 Södertälje
Överklagande i fråga om detaljplan för Del av Ekeby 4:1 Ny skola i Enhörna, Södertälje kommun
BESLUT
Länsstyrelsen avvisar överklagandena.
BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Södertälje kommun beslutade den 29 september 2014, § 123, att anta detaljplan för del av Ekeby 4:1, ny skola i Enhörna, i kommunen.
[O.S.], [A.S.], [J.S.], [C.J.], [A.J.], [B.A.] och [M.A.] har överklagat kommunfullmäktiges beslut.
[O.S.], [A.S.] och [J.S.] har anfört bl.a. följande. Undertecknade, [A.S.]och [O.S.], äger Norrlöts Handelsträdgård och har tidigare ägt fastigheten Norrlöt 1:4, vilken [J.S.] nu äger. Den aktuella detaljplanen och kommande etapper kommer att avsevärt försvåra deras skogsbruk. Skogen kommer att utplånas. Utöver den stora yta som klassats som nyckelbiotop kommer övrig mark att utsättas för slitage som omöjliggör att få till stånd föryngring.
Det är inte bara genomfartsvägen utan även den planerade bebyggelsen som medför stor påverkan på omgivande produktionsskog. Skogen har stor betydelse för den handelsträdgård de driver. De känner stor oro
för vad detaljplanen innebär för dem såväl privat som i egenskap av företagare. Det finns alternativ till föreslagen vägdragning. Deras förslag är att befintlig väg förbättras, att cykel- och gångväg byggs längs med denna och att VA-ledningar dras i anslutning till vägen. Vidare kan befintlig skola (Vallaskolan) byggas ut istället för att en ny skola byggs. Kommunen har inte lyssnat på deras synpunkter och beslutet att anta planen har fattats trots stort motstånd på lokal nivå.
[C.J.] och [A.J.] (fastigheten Väsby 1:116) har anfört bl.a. följande. Miljön kring Ekeby gård är värd att bevaras.
Tillkommande bebyggelse kommer att förstöra kulturbilden. Skolan bör placeras enligt förslag B eller C i anslutning i Vallaskolan. Deras fastighet ligger nära den föreslagna vägdragningen och de är oroliga för den olägenhet, bl.a. i form av buller, som tillkommande trafik kommer att medföra. Deras förslag är istället att befintlig väg upprustas. De ifrågasätter behovet av att bygga en skola med föreslagen storlek och anser att Vallaskolan kan byggas ut för Enhörnas behov. Vidare undrar de hur byggnationen ska finansieras.
[B.A.] och [M.A.] (fastigheten Väsby 1:118) har anfört bl.a. följande. Kulturlandskapet måste bevaras utan att bebyggas eller att vägar dras igenom den gamla herrgården. Vallaskolan kan utökas och högstadiet bör vara kvar i centralorten. Kommunen har inte lyssnat på deras åsikter utan vill snabbt genomföra sina förslag.
Länsstyrelsen har berett samtliga klaganden möjlighet att komplettera sina överklaganden och visa på vilket sätt de ska anses vara berörda av kommunens beslut att anta detaljplanen.
[O.S.], [A.S.] och [J.S.] har i yttrande anfört bl.a. följande. De är i allra högsta grad berörda av nästa etapp i planläggningen och därmed indirekt av den nu antagna planen, som innehåller en första etapp av ny väg till Sandviken. Vägen och därtill hörande bebyggelse kommer att påverka deras skogsbruk och näringsverksamhet på ett förödande sätt.
[C.J.], [A.J.], [B.A.] och [M.A.] har inte avhörts.
MOTIVERING
Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) järnfört med 5 kap. 29 § och 13 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, far ett beslut att anta en detaljplan normalt endast överklagas av den som beslutet angår, nämligen sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende samt organisationer av hyresgäster, om de senast före utgången av granskningstiden skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte blivit
tillgodosedda. I PBL finns inte några regler som direkt avgränsar kretsen sakägare utan en bedömning får göras i varje enskilt fall. Ett beslut att anta en detaljplan anses enligt fast rättspraxis beröra ägare till fastighet eller boende inom planområdet eller som direkt gränsar till planområdet. Även anses beslutet angå ägare till fastigheter eller boende i nära grannskap, om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av den aktuella åtgärden, t. ex. natur- eller trafikförhållandena på platsen. Endast den omständigheten att en person bor i kommunen och har synpunkter på planeringen i kommunen medför inte en rätt att överklaga ett planbeslut. Inte heller utgör den omständigheten att det är en stor opinion mot föreslagen detaljplan skäl till annat ställningstagande i talerättsfrågan. [O.S.], [A.S.], [J.S.], [C.J.], [A.J.], [B.A.] och [M.A.] har kommit in med synpunkter under planförfarandet som inte har blivit tillgodosedda. De är dock bosatta utanför planområdet och på ett sådant avstånd och i ett sådant förhållande till detta att de inte kan anses berörda av det aktuella
antagandebeslutet på ett sådant sätt att de har rätt att överklaga beslutet Inte heller i övrigt har framkommit att [O.S.], [A.S.], [J.S.], [C.J.], [A.J.], [B.A.] och [M.A.] på annan grund har rätt att överklaga kommunens planbeslut.
Deras överklaganden ska. därför avvisas, dvs. inte tas upp till prövning.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt, enligt bilaga.
Beslut i detta ärende har fattats av länsassessor Ulla Jarnås. Föredragande har varit [länsassessorn].
Ulla Jarnås [Länsassessorn]
Sändlista:
1. [O.S., adress]
2. [A.S., adress]
3. [J.S., adress]
4. [C.J., adress]
5. [A.J., adress]
6. [B.A., adress]
7. [M.A., adress]
