Dp 5533

(1)

1 (30) datum

2019-07-01

diarienummer

SBN-2016-435

Dp 5533

GRANSKNINGSHANDLING

V 170912

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Detaljplan för området söder om kvarteret Badhuset i Hyllie i Malmö

Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Förslaget har hållits tillgängligt på www.malmo.se samt i

stadshusets foajé.

I samband med beslut om planuppdrag har Sverigedemokraterna lämnat särskilt yttrande.

Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter.

Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i kursiv stil.

MYNDIGHETER

Länsstyrelsen, skrivelse 2017-11-22:

Syftet med detaljplanen är att utveckla ny, blandad stadsbebyggelse i området mellan Hyllie i söder och Holma/Kroksbäck i norr samt att knyta ihop dessa två områden som idag är fysiskt segregerade. Planförslaget förväntas

möjliggöra mellan 350 och 400 nya bostäder i form av lägenheter i flerbostadshus, radhus och stadsradhus, butikslokaler, kontor, parkeringsplatser samt en förskola för 120 barn.

Området är tidigare delvis detaljplanelagt. Gällande översiktsplan Översiktsplan för Malmö från 2014 anger markanvändningen ny blandad stadsbebyggelse för området. Kommunen bedömer att den föreslagna åtgärden är förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Detaljplanen

(2)

2 (30)

handläggs med standardförfarande. Genomförandet av detaljplanen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 § miljöbalken. En särskild miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats.

Miljöbedömning

Utifrån föreliggande handlingar delar Länsstyrelsen kommunens bedömning att ett genomförande av planförslaget inte kan antas medföra betydande

miljöpåverkan i den meningen som avses i 6 kap. 11-18 §§ MB och 4 kap. 34 § PBL.

Risk för översvämning/MKN för vatten

Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen att planområdet delvis ligger inom ett markavvattningsföretag och att exploateringens inverkan på detta då bör beskrivas i planhandlingarna. (1)

Det är positivt att beräkningar av dagvatten-/skyfallsvolymer har gjorts för att säkerställa tillräckliga ytor för denna hantering. Länsstyrelsens anser dock att det bör förtydligas att planområdet ingår i verksamhetsområde för dagvatten för att fastställa VA-huvudmannens ansvar för dagvattenhanteringen. Det bör av planhandlingarna även tydligare framgå hur slutsatsen avseende påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten har dragits. (2)

Enligt planbeskrivningen ska en höjdsättning av planområdet göras innan detaljplanen förs till antagande. Höjdsättningen ska säkerställa att spillvatten, dagvatten och skyfall kan avledas med självfall. Länsstyrelsen förutsätter att kommunen följer upp detta i det fortsatta planarbetet och att nödvändiga åtgärder säkerställs på plankartan. (3)

Hälsa och säkerhet - buller

Av planhandlingarna framgår att en kompletterande bullerutredning kommer att tas fram inför detaljplanens granskningsskede. Utifrån den nya skrivningen i 4 kap. 33a § PBL och att den planerade bostadsbebyggelsen troligtvis är bullerutsatt ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för

omgivningsbuller. Detta ska redovisas både vid bostadsbyggnadens fasad och vid uteplats. Det behöver framgå av planhandlingarna vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra bebyggelsen och dessa åtgärder blir planens förutsättningar. (4) Nödvändiga åtgärder behöver också säkerställas på plankartan genom planbestämmelser. I sammanhanget anser Länsstyrelsen att kommunen även behöver föra ett resonemang utifrån hur man ser på den föreslagna bebyggelsen i förhållande till en framtida spårvägsutbyggnad. (5)

Länsstyrelsens bedömning

Förutsatt att planhandlingarna uppdateras enligt ovan så att det visas att platsen är lämplig för den förändring som föreslås har inte Länsstyrelsen några synpunkter utifrån 11 kap. 10-11 §§ PBL.

(3)

3 (30)

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

1. Det nämnda dikningsföretaget, Fosie nr 22 m fl avvecklades 2014.

2. Planbeskrivningen har kompletterats med att planområdet ligger inom

verksamhetsområde för dagvatten. Planbeskrivningen har även förtydligats avseende hur slutsatsen om påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten har dragits.

3. Förprojektering har utförts för allmän plats i samband med framtagandet av

granskningshandlingar för detaljplanen. Utifrån denna har plankartan kompletterats med planbestämmelser i form av markhöjder på allmän platsmark.

4. Planhandlingarna har kompletterats med redovisning av resultat från bullerutredning.

5. I samband med beskrivning av resultat från bullerutredningen har planbeskrivningen kompletterats med resonemang om bullerstörning från spårväg.

Lantmäterimyndigheten Malmö stad, skrivelse daterad 2017-11-28:

Plankarta

Eventuellt bör även det västra mindre fördröjningsområdet vara utlagt som parkmark i likhet med det större fördröjningsområdet då det inte ska nyttjas som gata. (1) Fastighetsbeteckning Hyllie 155:91 bör placeras på en mer tydlig plats i plankartan.

(2)

Planbeskrivning 2 Planförslag

2.3 Grönstruktur och park på allmän platsmark

Det bör förtydligas om tanken att hela förskolegården ska samnyttjas efter

verksamhetstid eller endast en viss del. Den här delen bör kanske även beskrivas i något mer detalj då det är ett lite ovanligt förslag. Är det tänkt att komma till stånd genom avtal där parter behöver enas om kostnader, tillgängliga tider mm? (3)

Eventuellt bör även det västra mindre fördröjningsområdet vara utlagt som parkmark i likhet med det större fördröjningsområdet då det inte ska nyttjas som gata.

3 Konsekvenser

3.4 Konsekvenser för fastigheter

Texten skulle kunna förtydligas i enlighet med följande stycke:

Hyllie 155:91 och Hyllie 165:61

Ägare till Hyllie 155:91 och Hyllie 165:61 är Malmö kommun.

Inom de berörda fastigheterna kommer ett flertal nya fastigheter att avstyckas för ändamål såsom bostäder, kontor, förskoleverksamhet mm inom de kommande kvarteren. Mark som skall ingå i allmän gata, torg och park kommer att föras till lämplig kommunal gatu- och parkmarksfastighet.

5 Planförutsättningar

(4)

4 (30)

5.3 Tidigare ställningstagande

Gällande detaljplaner och områdesbestämmelser

Största delen av det berörda området är inte tidigare planlagt utan endast mindre delar i utkanten av området omfattas idag av detaljplan.

Sista stycket:

Några fastighetsindelningsbestämmelser finns inte inom området och kan således inte upphöra att gälla.

1. Strukturen har förändrats sedan samrådet och det mindre fördröjningsmagasinet har utgått.

2. Fastighetsbeteckningarnas placering har setts över i grundkartan

3. Eftersom förskolegården ligger centralt och synligt i området är förhoppningen att den framöver ska kunna vara tillgänglig för de omkringboende utanför förskolans verksamhetstid. Eftersom det i nuläget inte finns något beprövat stöd i PBL för att fastlägga denna typ av samnyttjande i detaljplan kommer detta inte att regleras med planbestämmelse. Kärnverksamheten, i detta fall förskolan, prioriteras i

markanvändningen. Detaljplanen omöjliggör inte att framtida avtal upprättas, eller att andra typer av initiativ tas framöver, kring ett mer formaliserat samnyttjande av förskolegården.

I övrigt justeras planbeskrivningens formuleringar gällande konsekvenser för fastigheter respektive tidigare ställningstaganden i enlighet med yttrandet.

FÖLJANDE HAR INGET ATT ERINRA MOT FÖRSLAGET Luftfartsverket, skrivelse 2017-11-03

Trafikverket, skrivelse 2017-11-20 Försvarsmakten, skrivelse 2017-11-21

KOMMUNALA OCH REGIONALA ORGAN

Tekniska nämnden, skrivelse daterad 2017-12-27:

Sammanfattning

Tekniska nämnden är positiva till planläggningen av området och möjligheten att koppla samman Holma/Kroksbäck med Hyllie. Detaljplanen är dock i vissa delar allt för detaljerad samtidigt som viktiga delar inte är utredda. Trafikfrågorna behöver utredas mer och behovet av åtkomst till samtliga kvarter ses över. Frågorna kring buller är inte heller tillräckligt utredda och presenterade i planen.

Yttrande Övergripande

Tekniska nämnden ser positivt på detaljplanen och dess innehåll i stort. Att möjliggöra en koppling i mötet mellan Holma/Kroksbäck och Hyllie i form av

(5)

5 (30)

utvecklandet av en blandad stadsmiljö är ett värdefullt bidrag till

stadsbyggnadspusslet. Inom detaljplanen skapas plats för förskola, gröna miljöer, kontor och i förlängningen nya arbetsplatser samt eftertraktade nya bostäder.

En övergripande syn på detaljplanen är att dess regleringar är allt för detaljstyrande.

Det leder till stora svårigheter för genomförandet som går emot vår vilja att erbjuda flexibla kontors-, och bostadsbyggrätter samt att kunna tillgodose marknadens önskemål om ett rationellt byggande. Det i sin tur hindrar att genomförandet av planen kan utföras på ett effektivt och ekonomiskt försvarbart sätt. I slutändan leder detta till sämre möjligheter för att kunna erbjuda så billiga bostäder som möjligt. (1) Bostäder

Höjdbegränsningarna samt utnyttjandegraderna för bostadskvarteren behöver ses över inom hela detaljplanen. Marknaden och bostadsaktörerna uttrycker starka önskemål om och behov av större volymer inom respektive kvarter för att kunna säkerställa effektiva och genomförbara bostadskvarter. Vissa av byggrätterna anses därmed vara för små.

I de norra delarna av planområdet, mot Hyllievångsvägen bör möjligheterna för att bygga högre studeras. Även det centrala bostadskvarteret i öst, mot koloniområdet, har ytterligare möjligheter att kunna komma upp i höjd.

Inom de kvarter som har en lägre höjdbegränsning på 6 m ser Tekniska nämnden det som allt för snävt för att kunna möjliggöra två våningar. Åtminstone 8 m är mer realistiskt. Helst ser nämnden gärna att man kan möjliggöra åtminstone tre våningar.

Möjligheten att kunna bygga ytterligare ett våningsplan bör utökas från 50 % av den underliggande våningens byggnadsarea till en större andel. En majoritet av dessa kvarter ligger dessutom i anslutning till lågpunkter och där dagvattnet ska hanteras vilket kommer att leda till ytterligare vilja att komma upp i nivåer ovan gatumark för bostadsbyggnationen.

Placeringen av bostadskvarteret som ligger i anslutning till skolgården bör ses över för optimal placering.

Bostadsbyggrätterna i det nordöstra hörnet har för liten byggnadsarea och

sammantaget för små volymer för att kunna bli rationellt genomförbara. Förslagsvis förflyttas lokalgatan västerut för att skapa en sammanhängande större byggrätt i det östra hörnet. (2)

Egenskapsbestämmelserna vad gäller både placeringen och bebyggelsens omfattning begränsar och påverkar flexibiliteten inom kvartersmarken. Dessa bör ses över generellt inom hela detaljplaneområdet. I en del fall motverkar bestämmelserna en logisk placering av byggrätten inom kvarteret. Ett exempel på detta är kvarteret som ligger i anslutning till förskolans gårdsyta där tillhörande uteplatser inom kvarteret kommer att tvingas bli placerade i norr. (3)

Kontor

Tekniska nämnden ser positivt på höjderna för kontorsbyggrätterna i dess strategiska hörnlägen. Dock så är höjderna alldeles för detaljreglerade till specifika delar inom byggrätterna. En ökad möjlighet till flexibla utformningar är önskvärd.

(6)

6 (30)

Kontorsbyggrätten i södra delen har ett utmärkt skyltläge och där finns det stora möjligheter att få till ett attraktivt kontor. Att inom detta kvarter låsa en viss del av byggrätten till en specifik höjd och ett krav på terrass i en specifik placering är försvårande. Kontorsbyggrätten bör även få ett tillägg i form av möjlighet för både vård och handel för att ytterligare kunna möta samhällets behov. (4)

Kontorsbyggrätten i norra delen bör kunna möjliggöra för parkering under mark.

Parkeringsmöjligheten bör kombineras med utfartsförbud mot Hyllie boulevard och i direkt anslutning till korsningens skärningspunkt. Kontorsbyggrätten bör även här få ett tillägg i form av möjlighet för både vård och handel för att ytterligare kunna möta samhällets behov. (5)

Tillgänglighet

Många av bostäderna nås inte från någon bilväg. Samtidigt kan gång- och

cykelvägarna inte användas för biltrafik. I texten nämns att tillgängligheten kan lösas med kvartersgator men de finns inte visade på illustrationskartan. De är heller inte tvingande, vilket i en del fall kommer att ställa krav på kommande fastighetsägares samarbetsvilja. På s 13 finns de inritade men dessa gator når ändå inte alla hus. Om allmänna gatorna ska kunna användas för biltrafik så behövs vändplatser eller att gatorna binds samman. Tillgängligheten för fordon bör ses över generellt inom planen. Kring flera av bostadskvarteren bör gatustrukturen ses över och istället omringas av gångfartsgator alternativt kvartersgator för att kunna möta kraven på tillgänglighet vad gäller in-, och utfart till egen fastighet, räddningstjänst, sopbil och för att kunna säkerställa en flexibilitet vad gäller kommande fastighetsindelningar. (6) Förgårdsmark bör vara minst 1,5 m på alla sidor om kvarteren. (7)

Lokalgatan inom detaljplanen bör utformas med trottoarer. (8) Allmän platsmark

Lokalgatans utformning med snäva svängar kan eventuellt bli problematisk vid ledningsdragning. Risken är att hörnorna kommer att behöva en större hårdgjord yta och uppta mer än nödvändigt för gatans sträckning. Det finns även en risk för att dagvattenhanteringen blir problematisk på grund av platsbrist. (9)

Generellt är det en allt för stor andel allmänna gator i relation till skalan för detaljplanen. Detta är ekonomiskt oförsvarbart och bör studeras vidare. (10)

Torgytan i nordväst ses som överflödig på grund av dess placering i en stor trafikerad korsning och dess syfte ifrågasätts då den dessutom ligger i norrläge. Denna yta bör istället ersättas till att bidra till en större kontorsbyggrätt, förslagsvis med ett fortsatt rundat hörn. För att kompensera ytan kan det centrala torget mot Hyllie boulevard istället ta större yta i anspråk. (11)

Illustrationerna av parkeringsfickor i gaturummet inom Hyllie boulevard och

Hyllievångsvägen är problematiskt i detta tidiga skede. Det kommer att byggas fickor där behov uppstår, men att ”låsa” deras placering i detta tidiga skede leder till en inlåsningseffekt. (12)

På s. 13 i planbeskrivningen finns en gestaltning av potentiella förslag på anslutande kvartersgator som ska möjliggöra tillgänglighet till respektive fastighet. Detta är missvisande då plankartan inte regleras i enlighet med det. Många av de körbara

(7)

7 (30)

kvartersgatorna korsar dessutom de allmänna gång- och cykelstråken vilket skapar otrygga och osäkra korsningspunkter. (13)

Ytterligare ytor behövs för att det skall finnas plats för både träd och cykelbana på den västra sidan av Hyllie boulevard. Dessa delar är nödvändiga för att ge karaktären av en Boulevard.

Det bör säkerställas att spårvagn ryms i sektionen för Hyllievångsvägen. (14) Stråket i söder rymmer nästan bara gång- och cykelväg och kommer med största sannolikhet inte att bli någon park. Användningen i plankartan bör därmed ändras.

(15) Förskolan

Gångfartsgata är ur ett trafiksäkerhetsperspektiv inte en optimal lösning utanför skolor och förskolor. När gatan saknar trottoar kan bilar och leveranser angöra och parkera mycket nära fasaderna och barn tvingas att gå mitt i ”körbanan”. Även om barn inte går själva till förskolan så är det en otrygg miljö även för barn i föräldrars sällskap. Det är viktigt att gångfartsgatans utformas på ett bra sätt om detta skall fungera. (16)

Tekniska nämnden föreslår att byggrätten för förskolan utökas till att möjliggöra ett flerbostadshus med förskola i de tre nedersta våningarna och med ytterligare bostadsvåningar ovan. Byggrätten bör komma upp i ungefärlig nivå som omkringliggande byggrätter mot Hyllievångsvägen. (17)

Inom förskoletomten bör hela den icke-byggbara ytan kryssmarkeras istället för prickmarkeras i syfte att möjliggöra en större flexibilitet för förskolans verksamhet.

(18) Buller

Bullersituationen och förutsättningar att klara riktvärden enligt förordning om

omgivningsbuller är otillräckligt beskrivet i planbeskrivningen. Det är viktigt att denna fråga utreds redan i samrådsskedet för att det ska finnas möjlighet att skapa så bra förutsättningar som möjligt att klara gällande riktvärden.

Bullersituationen för planområdet bör visas i utbredningskarta och ett resonemang kring vilka åtgärder som kommer vara nödvändiga för att uppfylla riktvärdena för omgivningsbuller bör föras in i planbeskrivningen. Här bör framgå vilka delar av planområdet som är särskilt bullerutsatt, vilka nivåer det handlar om, möjligheter att klara ljudkrav vid uteplats, bullersituation på förskolegård m.m.

Beräkningsförutsättningar för bullerutredningen bör framgå av planen. Vilka trafikflöden har använts och vilket prognosår är det som tillämpas?

Stödmur mot Annetorpsvägen måste ingå i bullerberäkningarna. Att enbart hävda att denna har viss bullerdämpande effekt är, med tanke på planens bullerutsatta läge, otillräckligt.

Denna sträcka av Annetorpsvägen har beslutats få höjd hastighet till 90 km/h. Detta ska inkluderas i bullerberäkningarna.

(8)

8 (30)

I plankarta samt planbeskrivning ska det framgå att överskridande av maximalnivå vid uteplats kan ske fem ggr i timmen med maximalt 10 dBA och att detta gäller dagtid (06-22). (19)

(9)

9 (30)

Övrigt

Varje fastighetsägare ska ta hand om sitt eget dagvatten vilket bör stå med i planbeskrivningen. (20)

En precisering och beskrivning av grönytefaktorn behövs i plankartan och i planbeskrivningen. (21)

Det behövs hörnavskärningar och detta behöver visas i plankartan. (22) Utfartsförbud behövs längs med Hyllie boulevard och även runt hörnet längs Hyllievångsvägen. (23)

1. Planförslaget har reviderats, både i struktur och reglering, sedan samrådsskedet. En del planbestämmelser har utgått. Byggaktörernas krav på att kunna bygga rationellt tar sig mycket olika uttryck i form av till exempel djup på byggnader. Detaljplanen har så långt som möjligt utformats för att ge en flexibilitet vid genomförandet. Samtidigt har till exempel gårdarnas storlek, solljus, antal lägenheter per kvadratmeter gård studerats.

Det har resulterat i att viss reglering från samrådsskedet utgått, viss reglering har ändrats och det har även tillkommit viss reglering. Den reglering som föreslås motiveras i planbeskrivningen.

2. Planförslagets struktur och höjder har så lång som möjligt justerats enligt tekniska nämndens önskemål. Bebyggelsens höjder och omfattning regleras genom nockhöjd och våningsantal istället för genom byggnadshöjd och exploateringsgrad. Höjderna har höjts något mot Hyllievångsvägen. I delar har även förutsättningen för djupare byggnader än i samrådsförslaget införts. De små gårdarna gör dock att viss begränsning kvarstår. För radhusbebyggelsen har höjderna ökats något men utgår fortfarande ifrån 2-

våningsbebyggelse. Bostadskvarteret i nordöst har utökats så att den rymmer en större byggrätt, i enlighet med yttrandet.

En bärande idé i planförslaget är att bebyggelsestrukturen ska utgå ifrån en mänsklig skala där områdets yttre kant, med inslag av kommersiella funktioner och kontor, står för den största täthetsgraden och områdets inre innehåller en mer skyddad bebyggelse i mindre skala med intima rum mellan husen. Höjdsättningen av bebyggelsen i

planförslaget har utgått från denna övergripande princip. Andra aspekter som vägts in då höjder fastställts i planförslaget är möjligheten att kunna anlägga bostadsgårdar av god kvalitet med grönska och solljusinfall. För de enskilda bostäderna är det också av vikt att föreliggande krav på god tillgång till direkt dagsljus, enligt BBR 6:322, kan uppnås. I en bebyggelsestruktur som utgår från principen om låg och tät bebyggelse kan tillägg med extra våningsantal medföra stor inverkan på de ovan nämnda aspekterna.

Även vindförhållanden i gaturummen runt byggnaderna kan påverkas negativt av alltför hög bebyggelse.

3. Plankartans reglering har justerats för att ge bättre förutsättningar för bebyggelsen och uteplatser och för att få en större tydlighet för hur byggnader ska placeras. Syftet med detta är dels att skapa bullerskyddade innergårdar med maximalt solinfall och dels att, med bebyggelsens hjälp, bidra till att skapa trygga och livfulla gaturum.

Placeringsbestämmelsen har utgått.

4. Regleringen av kontorstomten har ändrats enligt tekniska nämndens önskemål.

(10)

10 (30)

5. Detaljplanens samrådsförslag innebar inget förbud mot parkering under mark under byggnaderna. Det gör inte heller granskningsförslaget. Utfartsförbud har införts enligt tekniska nämndens önskemål.

Användning D har lagts till inom hela det nordvästra kvarteret.

Användningsbestämmelsen C (centrumverksamhet) omfattar olika typer av verksamheter i centrumlägen, till exempel lättare former av vård, såsom exempelvis vårdcentral, sjukgymnastik eller personalhälsovård. Centrum omfattar även

centrumhandel och kontor. H (handel) bedöms därför inte krävas på i det nordvästra kvarteret.

6. Planförslaget har justerats sedan samrådsskedet. Alla kvarter nås i granskningsförslaget via gator på allmän plats.

7. Förgårdsmarken har utökats så att den är 1,5 meter kring alla kvarter utom parkeringshuskvarteret där den är 1 meter på grund av platsbrist.

8. Gatan genom planområdet har utökats till 10 meter. Detta i syfte att möjliggöra trädplanteringar i gatan. Den västra delen, fram till parkeringshusets infart bör utformas enligt tekniska nämndens yttrande, med körbana och trottoarer.

Ställningstagandet att gatorna inne i området ska vara på fotgängares villkor kvarstår och motiveras nedan:

• Buller. Förskolans placering och storlek gör att den gränsar till gatan.

För att klara de krav på bullernivåer på förskolans gård måste hastigheterna på gatan vara mycket låga och antalet bilar som ”lockas”

köra in måste begränsas.

• Uppfyllande av målsättning i övergripande dokument. TROMP är tydlig med att fotgängare ska prioriteras i gatuutrymmet. Antalet bilar är prognostiserade till ca 800 f/d. Det motsvararar ca 30 bilar under maxtimme eller 1 bil per varannan minut. Enligt stadsbyggnadskontorets bedömning är det inte rimligt att, för det antalet bilar, reservera en så stora yta för endast bilar.

• Stadsbyggnadsidé. Planområdets inre avses bli en intim bostadsmiljö där gaturummet är en vistelsemiljö och ett komplement till gårdar och den lilla parken. Att biltrafik medges är framför allt på grund av tillgänglighet för rörelsehindrade, avfallsfordon och leveranser till alla fastigheter. Den allmänna trafiken ska däremot hållas till planområdets utkanter och parkering sker i parkeringshuset. Utformning av gatan utifrån att den i huvudsak är avsedd för fotgängare med ett gemensamt golv och smalare sektion, samspelar mycket väl med den stadsbyggnadsidé som ligger som grund för planen.

• Riktlinjer för gator på fotgängares villkor. Gatan uppfyller alla de riktlinjer som finns att hämta i relevant litteratur (i huvudsak

Stockholms stads riktlinjer för gångfartsområden). Det gäller framförallt längd på gatan samt förhållandet bilister/fotgängare. Antalet fotgängare som genereras av bara boende och anställda i området är beräknade till ca 8000 fotgängare/dygn. Till det tillkommer de delresor som görs till fots

(11)

11 (30)

till och från parkeringshuset samt fotgängare som passerar genom området.

• Trafiksäkerhet. Det finns väldigt goda förutsättningar att säkerställa låga hastigheter med framtagen utformningsidé, med chikaner och smal körbana där möten ej är möjliga. Utökningen av gatans bredd till 10 meter ger bra förutsättningar för träd som också bidrar till att få ner hastigheterna.

Planbeskrivningen har kompletterats med ovanstående beskrivning av gatans utformning och funktion.

9. Strukturen har justerats sedan samrådsskedet och förutsättningarna för ledningar har studerats.

10. Andelen allmän platsmark har minskats i granskningshandlingen, jämfört med samrådshandlingen, bland annat genom att gång- och cykelväg mellan parken och förskolan till kvartersmark för förskola tagits bort.

11. Torgytan i nordväst har omvandlats till byggbar kvartersmark enligt yttrandet.

12. Läget för de fickor som finns med på illustrationskartan är inte låsta i det illustrerade läget. Dock ses fickor som en viktig förutsättning för att lösa angöring till eventuella framtida lokaler med entréer ut mot Hyllie Boulevard och Hyllievångsvägen och det är viktigt att dessa finns med i utformningen av gatorna.

13. Se punkt 6.

14. En utredning kring spårvägens framkomlighet längs Hyllie boulevard och

Hyllievångsvägen togs fram av Sweco Rail 2016-01-22 som ett komplement till det parallella uppdrag som ligger till grund för planförslaget. De bredder på

spårvägsreservaten som fastlagts i utredningen från Sweco har använts som underlag i detaljplanen.

15. En så ”grön” inramning som möjligt eftersträvas längs gång- och cykelvägen i söder.

Eftersom gång- och cykeltrafik ryms inom användningen PARK bibehålls denna användning på plankartan.

16. Se punkt 8.

17. Byggrätten ovanpå förskolans byggnad har justerats så att flerbostadshus möjliggörs.

18. Förskolans gård ska gestaltas och uppfattas som en parkmiljö som, utanför förskolans verksamhet, eventuellt kan användas även av de omkringboende. Detta ses som mest viktigt i gårdens södra delar. Förskolegården ska dessutom fungera som fördröjningsyta vid skyfall och det är inte lämpligt att placera byggnader på de delar som lagts ut som prickmark. Prickmarken tas därför inte bort. På prickmarken får byggnader inte placeras men den innebär inte en begränsning att placera lekutrusning. Byggnader får endast placeras i de norra delarna av tomten, inom byggrätten. Den prickade ytan behövs för barnens friyta.

19. Bullerutredningen har uppdaterats sedan samrådsskedet, dels utifrån den förändrade strukturen och dels för att de synpunkter som tekniska nämnden framfört ska ingå.

(12)

12 (30)

Överskridandet av maxnivå regleras enligt tekniska nämndens yttrande. Beskrivningen av trafikbuller och dess konsekvenser har justerats.

20. Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. VA-huvudmannen, d v s Va Syd, har inom verksamhetsområde ansvar för att ta emot normalt dagvatten. Varje enskild fastighetsägare har ansvar för att leda dagvatten till anvisad anslutningspunkt och se till att tomten är ordnad så att det inte uppstår skada på fastigheten vid regn.

Någon ytterligare skyldighet att hantera dagvatten kan inte läggas på fastighetsägaren genom reglering i detaljplan eftersom VA-huvudmannens ansvar regleras i lagen om allmänna vattentjänster.

21. Plankartan har kompletterats med bestämmelse om grönytefaktor och planbeskrivningen har kompletterats med beskrivning av densamma.

22. Plankartan har justerats med hörnavskärmningar där detta bedömts nödvändigt.

23. Utfartsförbud har införts i enlighet med tekniska nämndens yttrande.

Miljönämnden, skrivelse daterad 2017-12-01:

Miljönämnden anser att detaljplanen håller en hög ambitionsnivå beträffande en håll- bar och människovänlig stadsutveckling. Planen ger utrymme och möjlighet för barn att röra sig tryggt över stora ytor med mycket grönska. Planen skapar också förut- sättningar för bilfria hushåll, genom täthet och goda kopplingar i cykelvägnätet och närhet till god kollektivtrafik.

Följande synpunkter bör beaktas i det fortsatta planarbetet.

Energi

Den 17 december 2009 antog kommunfullmäktige i Malmö två viktiga dokument – Miljöprogram för Malmö stad och Energistrategi för Malmö. Båda dessa styrdoku- ment anger att hela Malmö år 2030 ska försörjas till 100% av förnybar energi. Miljö- programmet slår fast att ”för att vi snabbt ska komma framåt i arbetet är det nöd- vändigt att alla drar åt samma håll samtidigt. Miljöprogrammet ger en gemensam mål- bild för alla som arbetar med framtidens Malmö, både inom Malmö stads egen organisation och i kommunen som helhet”. De höga ambitionerna har bland annat resulterat i Klimatkontrakt för Hyllie, ett kontrakt mellan Malmö stad, Eon och VA Syd. Kontraktet syftar till att utveckla Hyllie till Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel och en global förebild för hållbar stadsutveckling. Denna detaljplan ligger inom klimatkontraktsområdet och bör naturligtvis, för Malmö stads trovärdighets skull, sträva i samma riktning som övriga detaljplaner i klimatkontraktsområdet.

Ökad produktion av förnybar energi är en av förutsättningarna för att nå målet. Miljö- nämnden anser att den fysiska planeringen är ett kraftfullt verktyg som bör användas för att gynna lokal energiproduktion. Planbeskrivningen bör därför kompletteras med ett resonemang kring hur området hanterar klimatkontraktet och hur den nytillkom- mande bebyggelsen kan bidra till den nödvändiga omställningen av energisystemet.

Till exempel har klimatkontraktets aktörer diskuterat möjligheten att klä stödmuren mot Annetorpsvägen med solceller och förse parkeringshuset med solceller eller vindkraft. Detaljplanen bör främja lokal energiproduktion och energieffektiva

(13)

13 (30)

lösningar och plankartan bör inte innehålla formuleringar som kan riskera att motverka lokal energiproduktion. (1)

Grönska

Planen innehåller en stor andel gröna ytor. Miljönämnden anser ändå att en grönyte- faktor på minst 0,6 bör säkerställas genom planbestämmelse. (2)

Förskola och möjlighet till samutnyttjande av gård

Förskolegårdens yta på 3 600 kvadratmeter innebär 30 kvadratmeter per barn vid 120 barn, vilket är helt i enlighet med miljönämndens rekommendationer.

Miljönämnden ser även positivt på om förskolans gård kan samutnyttjas med boende i området och önskar ett mer utvecklat resonemang om detta i planbeskrivningen. Be- stämmelser på plankartan bör formuleras så att ett samutnyttjande inte motverkas. Ett samutnyttjande måste dock kunna ske utan att barnens tillgängliga lekyta minskas och hur förskolans gård kommer att samutnyttjas behöver tydliggöras. Staket och grindar behöver vara lämpade för både förskolans och omgivningens behov och vegetationen behöver vara robust för att motstå slitage.

Miljönämnden anser att konstmaterial, till exempel gummiasfalt, ska undvikas på för- skolegården. Lekvärdesfaktorer för förskolan bör uppfyllas till minst +3 och gärna vara ännu högre. (3)

Omgivningsbuller

En tyst sida för de bostäder som angränsar till förskolans gård behöver tillgodoses.

Det gäller både de planerade radhusen på förskolans tak och övriga bostäder som planeras i anslutning till förskolans gård. Separata trapphus för förskoleverksamhet och bostäder är att föredra för att minimera risken för störningar från förskolan. Den akustiska miljön på förskolans utegård bör utformas så att ljud från barnens lek dämpas av vegetation, materialval och byggnaders utformning. (4)

Miljönämnden har i samrådet inte tagit del av någon trafikbullerutredning men förut- sätter att en sådan bifogas senast i granskningsskedet. (5)

Dagvatten

Omhändertagande av dagvatten och beredskap för skyfall är väl beskrivet i detaljplanen och avledning ska, som miljönämnden förstår det, ske i öppna system. Miljö- nämnden vill gärna lägga till att vegetativa tak och väggar bidrar till både fördröjning, minskning och rening av regnvatten och bör därför uppmuntras i detaljplanen. (6) Markföroreningar

Av samrådshandlingarna framgår att det inte finns någon förorenad mark inom detaljplanens område. Det saknas dock hänvisning till en undersökningsrapport eller liknande som stödjer det påståendet. Om det inte har genomförts någon undersök- ning kan markens lämplighet enligt plan- och bygglagens 2 kap inte sägas vara utredd.

Avsnittet behöver därför kompletteras i det avseendet. (7) Stadsbyggnadskontorets kommentar:

1. Detaljplanen har kompletterats med att anläggningar för lokal energiförsörjning undantas från bestämmelsen om nockhöjd. Detaljplanen hindrar inte andra åtgärder för

(14)

14 (30)

en klimatsmart energiomställning. Till exempel har höjderna på byggrätterna ökats för att ge plats för träbjälklag. Planbeskrivningen har kompletterats med att

klimatkontraket och miljöprogram för Hyllie är underlag för detaljplanearbetet.

2. Plankartan har kompletterats med bestämmelse om grönytefaktor och planbeskrivningen har kompletterats med beskrivning av detsamma.

markanvändningen. Detaljplanen omöjliggör inte att framtida avtal upprättas, eller att andra typer av initiativ tas framöver, kring ett mer formaliserat samnyttjande av förskolegården. Lekvärdesfaktor regleras inte i detaljplanen utan bevakas vid kommande bygglov för förskolan.

4. Stadsbyggnadskontoret anser inte att ljud från barn ska bedömas på samma sätt som buller från industri eller trafik. Ljud från barn på förskolor omfattas inte heller av de vägledningar kring buller som Naturvårdsverket har tagit fram eller av förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggande.

Ljud från förskolor bör tålas i hög utsträckning eftersom förekomsten av förskolor är oundvikligt och ortsvanligt, en naturlig del av staden. Förskolor måste få ta plats i staden för att bidra till en långsiktig, hållbar utveckling där barn kan ha nära till sin förskola och där de får vara utomhus och leka och röra på sig. Mot bakgrund av detta har någon särskild bestämmelse på plankartan som reglerar tyst sida för de bostäder som angränsar till den föreslagna förskolan inte införts.

5. En fördjupad bullerutredning har tagits fram efter samrådet. Resultatet från denna utredning har införts i planbeskrivningen.

6. Dagvatten kommer att ledas via ledning till en fördröjningsyta inom planområdet, innan vattnet därifrån leds vidare till det övergripande dagvattenledningssystemet. Funktionen kommer att säkras med höjdsättning som fastläggs inom allmän platsmark på plankartan.

7. Planområdet bedöms inte innehålla någon förorenad mark, enligt Fastighetskontorets

”Bedömning av föroreningsrisker inom exploateringsområde Hyllie” (2015-11-04) samt Miljöförvaltningens bemötande av detsamma från 2015-11-30. Hänvisning till bedömningen samt bemötandet har införts i planbeskrivningen.

Förskolenämnden, skrivelse daterad 2017-12-20:

Sammanfattning

Föreliggande förslag till detaljplan möjliggör mellan 350 och 400 bostäder,

centrumfunktioner, parkeringsanläggningar samt en förskola om cirka 120 platser.

Möjlighet finns att bygga radhus på förskolans tak samt att anlägga parkeringsgarage under fastigheten. Förskolenämnden är positiv till det innovativa och välarbetade förslaget men ser flera risker för fördyrningar. Ett aktivt förhållningssätt till hur de kommunala kostnaderna påverkas av olika lösningar önskas i den fortsatta processen.

(15)

15 (30)

Yttrande

Föreliggande förslag till detaljplan för område söder om kvarteret Badhuset i Hyllie möjliggör mellan 350 och 400 bostäder, butikslokaler, kontor, parkeringsplatser samt en förskola. Förskolan har getts en central roll i såväl kvartersstrukturen som i rollen att knyta samman befintliga stadsdelarna Holma och Kroksbäck med

utbyggnadsområdet Hyllie.

Förskolan är integrerad i sin omgivning på ett spännande och nytänkande sätt. Med möjlighet till radhus på taket och en samnyttjad gård som uppfyller de krav som kommunen har på friyta sker utbyggnaden av förskoleplatser på ett innovativt sätt i den täta och gröna staden. Som hyresansvarig nämnd för förskolan ser

förskolenämnden flera risker för fördyrningar i det enskilda projektet. Radhus på taket kräver en bärkraftighet i takkonstruktionen som inte ligger i förskolans

egenintresse. Möjligheten till tredimensionell fastighetsbildning gör att förskolan kan komma att byggas före radhusen, särskilt med tanke på att förskoleplatserna är viktiga i området och kommer att prioriteras tidsmässigt. Att en entreprenör vill bygga radhusen är inte självklart. Förskolenämnden vill inte hamna i en situation där förskolan först tas i drift och sedan blir en byggarbetsplats. Likaså är det problematiskt

kostnadsmässigt om byggnaden ska förbereda för en eventuell påbyggnad i ett senare skede.

Oavsett om radhusen på förskolans tak blir hyres- eller ägarlägenheter och om förskolan förvaltas av en kommunal eller privat aktör behöver driftsfrågorna redan i detta skede utredas (1). En förutsättning för att ett samnyttjande ska kunna ske är att det finns ett delat ansvar för utemiljön. Förskolenämnden kommer inte att ta

kostnaden för ökade underhållskostnader till följd av att utemiljön blir allmän yta efter verksamhetstid. Krav kommer att ställas på såväl utemiljöns utformning som på staket och grindar vilket också medför en större kostnad än en konventionell lösning.

Förskolenämnden är positiv till förslagen som läggs fram i föreliggande detaljplan men önskar en stor medvetenhet och ett aktivt förhållningssätt i det fortsatta arbetet när det kommer till fördyrningar som åläggs den kommunala ekonomin. (2)

Möjligheten att anlägga parkeringsgarage under fastigheten är ytterligare en riskfaktor, troligen mer för förseningar än för fördyrningar. Möjligheten att anlägga en grön och frodig utemiljö med naturlig skuggning av träd minskar om åkerjorden byts mot ett jordlager ovan en takkonstruktion. (3)

Förslaget på disponering av ytor inom förskolans fastighet möjliggör att 650 kvm får bebyggas på mark. På tre våningar möjliggörs en total byggyta om 1 950

kvadratmeter. Detta är mer yta än föreslagen dimensionering av förskolan kräver.

Detta för att möjliggöra olika lösningar att ansluta radhusens trapphus till fastigheten.

Byggrätten kräver en byggnad i linje med Hyllievångsvägen med 1,5 meters

förgårdsmark. Detta är bra då entréerna föreslås vändas mot gatan och då kan förses med skärmtak samtidigt som det finns plats på den egna fastigheten för olika typer av ledningar. För cykelparkeringar i anslutning till entréerna är detta däremot svårare att lösa. Eventuellt kommer olika indragningar av fasaden krävas för att kunna rymma låsbara vagnsförråd och cykelparkeringar vilket minskar möjligeten att ordna trapphusanslutningar till radhusen. Förståelse finns för att byggrätten inte kan vara mer flexibel i denna detaljplan vilket gör att illustrationer av hur förskolans alla

(16)

16 (30)

funktioner skulle kunna få plats inom förslagen yta vore önskvärd till granskningsskedet. (4)

Till sist noteras att den ena handen i planeringen försöker att minska barriärerna som de stora boulevarderna i Malmö skapar genom att omvandla dessa till stadsgator medan den andra handen planerar 36 meter breda nya barriärer i form av spårvägsreservat. Förskolenämnden önskar, särskilt med anledning av de stora trafikerade vägarna, att gatukontoret vid varje nybyggnation av förskola gör en analys av trygga skolvägar och säkrar barn och vårdnadshavares möjligheter att komma till förskolan till fots eller med cykel. (5)

1. Detaljplanen ger möjlighet att kombinera förskola och bostäder inom byggrätten, där förskolan placeras i bottenvåningen, men detaljplanen är inte tvingande. Det vore dock positivt för upplevelsen av omkringliggande gaturum och området som helhet om denna kombination förverkligas, eftersom det bland annat skulle innebära att byggnaden befolkas under dygnets alla timmar och det därmed blir mer folk i rörelse även vid entréerna mot gatan.

markanvändningen. Detaljplanen omöjliggör dock inte att framtida avtal upprättas, eller att andra typer av initiativ tas framöver, kring ett mer formaliserat samnyttjande av förskolegården.

3. Eftersom förskolegården ska utformas nedsänkt för att kunna ta emot skyfallsvatten bedöms det som mycket otroligt att den skulle underbyggas med parkeringsgarage. Inom området för förskolegård får byggnad inte placeras (prickmark). Det innebär att inte heller underjordiskt garage inte är tillåtet.

4. Placeringskravet har tagits bort och den BYA(byggnadsarea) som medges har utökats till 700 kvadratmeter för att ge större flexibilitet i hur förskolebyggnaden och förråd placeras. Möjlighet finns att uppföra cykelrum, miljöhus och förrådsbyggnader på förskolegården strax söder om förskolebyggnaden. Exempel på hur detta kan utföras framgår av illustrationskartan. Byggrättens storlek har utökats något till

granskningshandlingen för att möjliggöra en mer flexibel placering av byggnad och förråd.

5. Gång- och cykeltrafikanter kommer att kunna nå den föreslagna förskolan via separerade gång- och cykelvägar längs Hyllie boulevard och Hyllievångsvägen. I detaljplanen föreslås också flera gång- och cykelmöjligheter som korsar planområdet i olika riktningar och som ansluter till förskolan och dess gård. En stark ambition är att säkerställa en utformning av planområdets inre delar som enbart möjliggör fordonstrafik i mycket låga hastigheter. Samtidigt är både Hyllievångsvägen och Hyllie boulevard mycket viktiga sträckningar för kollektivtrafik och det krävs stora mått för att kunna rymma en attraktiv sådan.

(17)

17 (30)

(18)

18 (30)

Servicenämnden, skrivelse daterad 2017-12-01:

Sammanfattning

Servicenämnden ställer sig positiva till förslag till detaljplan för söder om kvarteret Badhuset men har några synpunkter gällande bland annat antal våningsplan, fastighetsbildningen samt reglering av utformningen.

Yttrande

Servicenämnden ställer sig bakom detaljplanen men med följande invändningar.

Utearean är planerad med hänsyn till att det kan behövas kompletteringsbyggnader till förskolan. Av detaljplaneförslaget att döma verkar förskolebyggnadens utformning väldigt låst, vilket begränsar kommande arkitektoniska och pedagogiska möjligheter.

Mycket av marken är så kallad prickmark vilket begränsar utformningen.

Servicenämnden vill hellre se en begränsning av bottenplattans storlek i relation till tomtens yta om begränsning krävs. (1)

Förslaget möjliggör användning av förskolegården som allmän plats efter

verksamhetstid. Detta innebär ökade risker för barnens hälsa om inte området städas varje morgon. Dessutom ökar risken för skadegörelse på lekredskap m.m. (2)

Att bedriva verksamhet i förskolor om tre våningsplan är något som ännu inte har prövats. Just nu byggs en förskola i tre plan men har inte utvärderats än. Det kan tänkas vara sårbart att planera för förskolor om tre våningar innan utvärdering av verksamheten gjorts. Därför bör möjligheterna till alternativa byggnadsformer om färre plan finnas. (3)

Servicenämnden vill även påpeka att det finns risk för konflikter när man bygger förskolor så nära anslutning till bostadshus. Servicenämnden ställer sig kritiska till 3D- fastighetsbildning. Detta är ingen optimal lösning och skapar onödiga

regleringsbehov. Nämnden ser hellre en fastighetsägare med uthyrning till olika verksamheter inom fastigheten/bygganden. (4)

Servicenämnden förutsätter att marken är byggklar och att detaljplanen tar hänsyn till bullernivåer och luftmiljökrav. (5)

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

1. Placeringskravet har tagits bort och den BYA(byggnadsarea) som medges har utökats till 700 kvadratmeter för att ge större flexibilitet i hur förskolebyggnaden och förråd placeras. Ytan där förskolebyggnaden kan placeras har också utökats för att möjliggöra en mer flexibel placering av byggnad och förråd.

2. Planförslaget har inte i samrådsförslaget och inte heller i granskningsförslaget reglerat förskolegården som allmän plats. Eftersom förskolegården ligger centralt och synligt i området är förhoppningen att den framöver ska kunna vara tillgänglig för de omkringboende utanför förskolans verksamhetstid. Eftersom det i nuläget inte finns något beprövat stöd i PBL för att fastlägga denna typ av samnyttjande i detaljplan regleras detta inte med planbestämmelse, vilket innebär att den aktör som kommer att driva förskolan har full rådighet över om förskolegården ska hållas öppen eller stängd efter verksamhetstid. Kärnverksamheten, i detta fall förskolan, prioriteras i

markanvändningen. Detaljplanen omöjliggör inte att framtida avtal upprättas, eller att

(19)

19 (30)

andra typer av initiativ tas framöver, kring ett mer formaliserat samnyttjande av förskolegården.

3. Den yta som är avsatt för förskola och förskolegård i planförslaget är beräknad för att möjliggöra 30 kvadratmeter friyta per barn, i enlighet med ”Riktlinjer för friytor vid förskolor och skolor” (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 2016-08-26).

Utgångspunkten för detaljplanen var att möjliggöra 120 förskoleplatser. En byggnad i två våningar skulle kräva en större byggrätt för att rymma 120 barn än den

trevåningsbyggnad som legat till grund för samrådsförslaget, vilket i sin tur skulle innebära att förskolegården skulle behöva utökas i planen. En utökning av förskolans gård bedöms inte vara rimlig eftersom omkringliggande byggrätter för bostäder då skulle behöva minskas avsevärt. En mindre utökning av byggrätten för förskolebyggnaden har gjorts inför granskning för att möjliggöra en något mer flexibel utformning av byggnaden.

4. Detaljplanen ger möjlighet att kombinera förskola och bostäder inom byggrätten, där förskolan placeras i bottenvåningen, men detaljplanen är inte tvingande. Det vore dock positivt för upplevelsen av omkringliggande gaturum och området som helhet om denna kombination förverkligas, eftersom det bland annat skulle innebära att byggnaden befolkas under dygnets alla timmar och det därmed blir mer folk i rörelse även vid entréerna mot gatan. 3D-fastighetsbildning är en möjlig lösning, men detta regleras inte i detaljplanen. Även andra typer av fastighetsbildningar och ägande är möjliga.

5. Marken inom planområdet bedöms, enligt tidigare studier, inte vara förorenad. Buller- och luftkvalitetsutredning har utförts under planarbetets gång och redovisas i

planbeskrivningen. Detaljplanen hade inte medgett förskoleändamål om detta inte vore lämpligt.

Fritidsnämnden, skrivelse daterad 2017-12-21:

Sammanfattning

Fritidsnämnden har en del synpunkter på planeringen kring trafikflöden samt parkeringsmöjligheter i anslutning till området. Nämnden efterlyser att helhetsperspektivet även genomsyrar detaljplanearbetet.

Yttrande

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggandet av förskola, ca 400 bostäder i form av lägenheter och radhus samt butikslokaler, kontor och parkeringsplatser i området mellan Kroksbäck, Holma och Hyllie.

Det nämns på sidan 7 och 8 angående planområdets sammanhang att det finns många skiftande mötesplatser i området. Det konstateras att mötesplatser som Hyllie

sportcenter och Hylliebadet kommer att skapa flöden i området. Något som saknas här är en beskrivning av hur dessa flöden tros komma att påverka trafik och parkering.

I detaljplanen står det att det eventuellt planeras för ett parkeringsgarage i planområdets södra del. Det fritidsnämnden ser som en eventuell påverkan på verksamheten är att den relativt lilla parkering som Hylliebadet har öster om badet kan komma att användas av besökare till planområdet. Vidare ser fritidsnämnden att det kan vara en risk att badets besökare vid högfrekventa tider hellre väljer

(20)

20 (30)

planområdets parkeringsplatser än den p-plats som finns vid Hyllie sportcenter, vilket blir negativt för både boende och besökare inom planområdet. Fritidsnämnden vill här betona att Hylliebadet har ca 300 000 besökare per år och det bör därför utredas vad det kan ha för effekter för planområdet och intilliggande områden när det gäller både trafikflöden och parkeringsmöjligheter. (1)

Även om inte helhetsperspektivet vad gäller fritid- och idrottsytor är detaljplanefrågor vill fritidsnämnden lyfta denna aspekt. För att skapa en attraktiv stad är det viktigt att människor har tillgång till fritidsaktiviteter. Det är därför viktigt när ett nytt

bostadsområde planeras att det finns bra och närliggande anläggningar och ytor för såväl spontan och organiserad idrott som för rekreation och fritid. Det är därför betydelsefullt att även på detaljplanenivå höja blicken och se till helheten.

I Hyllie ska det finnas möjligheter till fysisk aktivitet och sport och ambitionen är att ha många olika typer av bollplaner spridda i området. De fritidsanläggningar som idag ligger i närheten av södra Hyllie är hårt belastade varför de inte kommer kunna tillgodose behoven hos en större befolkning. I tidigare remissvar har fritidsnämnden understrukit att det utökade behov som hela södra Hyllies utbyggnad kommer att innebära, kräver att idrottsplatser och andra fritidsanläggningar planeras in. Det är också viktigt att inte glömma att se även till behovet av andra typer av

föreningslokaler samt fritidsgårdar.

För att uppnå visionen om den täta, gröna funktionsblandade staden anser

fritidsnämnden att det är angeläget att hitta innovativa lösningar för samutnyttjande av ytor och lokaler för att använda marken effektivt. Det är också viktigt att

samutnyttja lokaler och skolgård med andra verksamheter och aktiviteter så att de inte är tomma och övergivna kvällar och helger. Detta är viktigt inte bara ur ett

barnperspektiv utan även ur ett jämställdhetsperspektiv. Ytor för aktiviteter och utemiljö bör därför planeras in redan i detta skede. (2)

Stadsbyggnadskontorets kommentar:

1. Parkering för planområdets behov kommer lösas med en gemensam

parkeringsanläggning i områdets sydvästra del. Parkeringsanläggningen kommer att ligga på ungefär samma gångavstånd från Hyllie badhus som markparkeringen intill Hyllie Sportcenter, och därför kommer kortare gångavstånd inte utgöra ett incitament att välja parkeringsanläggningen inom planområdet. I den täta staden är det rimligt och ofta problemfritt med ett samnyttjande av parkeringsplatser. Skulle problem ändå uppstå bör det kunna lösas med reglering av avgift och tid.

2. I fördjupningen av översiktsplanen för södra Hyllie konstateras att det i Hyllie har identifierats ett behov av två sporthallar utan läktare som kan samutnyttjas av de tre föreslagna grundskolorna samt av allmänheten och föreningslivet. En av dessa

sporthallar är nu uppförd vid Hyllievångsskolan och uppförande av en andra sporthall möjliggörs inom den nyligen antagna detaljplanen för skola öster om Sivåkersvägen i Hyllie. I övrigt pågår arbete med planering av den nya stadsparken i Hyllie, vilken kommer att erbjuda ett stort tillskott av allmänt tillgängliga grönytor för olika typer av aktiviteter. I direkt anslutning till det aktuella planområdet söder om badhuset finns, som nämns i yttrandet, både Hylliebadet och Hyllie sportcenter. Området är dessutom omgivet av de större parkområdena Kroksbäcksparken, Badhusparken och Engelska parken. I dessa grönområden finns anlagda bollplaner och lekplatser samt andra typer

(21)

21 (30)

av miljöer för utevistelse. Inom planområdet föreslås också två små allmänna parker samt en förskolegård, vilken skulle kunna användas som utemiljö av de omkringboende utanför verksamhetstid framöver. Planområdet bedöms, mot bakgrund av ovanstående, vara välförsett med ytor för aktiviteter och utemiljö.

Räddningstjänsten Syd, skrivelse daterad 2017-12-08:

Riskhänsyn

Räddningstjänsten Syd är positiva till att förskolan inte längre är placerad vid Annetorpsvägen.

Räddningstjänsten Syd tycker det är häpnadsväckande att den framtagna

riskutredningen "Riskutredning Norr om Annetorpsvägen, Malmö", upprättad av ÅF- Infrastructure AB, 2016-09-21 skiljer sig så mycket åt från den tidigare framtagna riskanalysen "Riskanalys för mässa i Hyllie samt området mellan Annetorpsvägen och Pildammsvägen", upprättad av Fire Safety Design AB, 2010-05-30. Med tanke på att skyddsavstånden skiljer sig så mycket åt i de två riskutredningarna anser

Räddningstjänsten Syd att de rekommenderade riskreducerande åtgärderna som nämns i "Riskutredning Norr om Annetorpsvägen, Malmö", upprättad av ÅF-

Infrastructure AB 2016-09-21 ska införas som planbestämmelser. De riskreducerande åtgärderna som nämns i riskutredningen är:

• Om byggnation ska ske inom 15 meter från vägen där ingen naturlig vall finns bör fönster klassas som EW30.

• Att ett avåkningsräcke uppförs för att olyckan ska hållas på vägen för den del i öster där ingen naturlig invallning finns.

• Åtgärder som berör utrymningsvägars placering (minst en utrymningsväg bort från vägen), placering av ventilationsintag (friskluftsintag riktade bort från transportleden och placerade högt upp) och nödstopp av ventilation är rekommendationer som bör införas för ett ökat skydd. (1)

Brandvattenförsörjning

Brandvattenförsörjning behöver anordnas i området. Flödet i brandposterna skall dimensioneras enligt VAV-normen P-83. Avståndet mellan brandposterna ska vara maximalt 150 meter och avståndet mellan brandpost och uppställningsplats för släckbil får inte överstiga 75 meter. Uppställningsplatsen ska vara placerad maximalt 50 meter från byggnadernas entréer.

Insatstid

Planområdet ligger inom normal insatstid (10 minuter).

Räddningstjänstens tillgänglighet Förskola

Åtkomlighet för räddningstjänsten ska anordnas så att avståndet mellan

uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och entréer inte överstiger 50 meter.

Då det dessvärre förekommer anlagda bränder vid förskolor bör Räddningstjänsten

(22)

22 (30)

Syd ha tillgänglighet runt hela förskolebyggnaden så att en effektiv släckinsats ska kunna genomföras. Planteringar samt utformning av förskolegården bör utföras på ett sätt som tar hänsyn till räddningstjänstens tillgänglighet.

Då bränder i takkonstruktioner riskerar att sprida sig snabbt rekommenderas att räddningstjänsten har möjlighet att ställa upp höjdfordon på sådant sätt att kritiska delar av takkonstruktionen nås. Exempel på kritiska delar är där det anordnas brandcellsgränser på vinden samt gavlarna. (2)

Bostäder och kontor

Om flerbostadshusen och kontorsbyggnaderna (max 15 personer per brandcell) dimensioneras för utrymning med hjälp av räddningstjänsten krävs tillgänglighet direkt till fasaden. Räddningstjänstens bärbara stege kan användas vid utrymning från flerbostadshus och kontor (max 15 personer per brandcell) om avståndet mellan marken och balkongens överkant eller fönstrets underkant inte överstiger 11 meter (vanligtvis 4 våningar) under förutsättning att det inte finns planteringar, utskjutande konstruktioner och dylikt som försvårar uppställningen av stegen. Räddningstjänstens höjdfordon kan användas för utrymning under förutsättning att körbar

väg/räddningsväg och uppställningsplatser för höjdfordon finns. Vidare ska avståndet mellan marken och fönstrets underkant eller balkongräcket inte överstiga 23 meter (vanligtvis 8 våningar). Om räddningstjänsten ska utrymma med höjdfordon krävs en 5 x 12 meter stor uppställningsplats, som ska vara placerad 2-9 meter från husvägg eller balkongkant. Observera att trädplantering, parkerade bilar och dylikt kan komma att påverka räddningstjänstens möjlighet att genomföra fönsterutrymning.

Vid den fortsatta planeringen av området och vid projektering av byggnader skall räddningstjänstens tillgänglighet för utrymning beaktas. Om tillgängligheten inte kan säkerställas krävs att byggnaderna dimensioneras för utrymning utan

räddningstjänstens medverkan. Det löses vanligtvis genom anordnande av Tr2- trapphus eller tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om

byggnaderna dimensioneras för utrymning utan räddningstjänstens medverkan ska avståndet mellan körbar väg (uppställningsplats för släckbil) och entréer inte överstiga 50 meter. (3)

I de fall då det planeras för underjordiska garage med bostäder och kontor ovanpå, dit räddningstjänsten kan behöva ha tillträde vid eventuell utrymning, är det viktigt att tänka på markens bärighet så att tyngre fordon kan köra på underlaget. Bärigheten bör motsvara gatunätets bärighet. För vidare information gällande bärighet hänvisas till BBR samt EKS. Tidigare har riktvärdet varit att den hårdgjorda ytan ska klara 100 kN axeltryck. (4)

Mer information om förutsättningar för utrymning med hjälp av räddningstjänsten finns i råd och anvisning "Utrymning med hjälp av Räddningstjänsten Syd", http://www.rsyd.se/foretag/brandsakerhet-for-foretag/utrymning-med-hjalp-av- raddningst/.

1. Den riskutredning som tagits fram av ÅF Infrastructure AB har reviderats, den senaste rapporten är daterad 2017-09-19. I rapporten framgår att de åtgärder som föreslås som riskreducerande gäller den östra delen av det undersökta området, det vill

(23)

23 (30)

säga det område öster om planområdet där det inte planeras för en hög stödmur längs Annetorpsvägen. För aktuellt planområde görs bedömningen att den planerade stödmuren reducerar konsekvenserna vid både en pölbrand och ett utsläpp av giftig gas.

Kompletterande åtgärder för planerad bebyggelse inom planområdet bedöms därför inte vara nödvändiga.

2. Förskolebyggnaden omges på tre sidor av allmän platsmark vilket ger god tillgänglighet för räddningstjänsten. Räddningstjänstens tillgänglighet till bebyggelsen studeras vidare i bygglovskedet.

3. I detaljplanen har tillgänglighet för räddningsfordon studerats övergripande inom området. Den yttre bebyggelseraden längs Hyllie boulevard och Hyllievångsvägen kan sannolikt utrymmas från gatusidan, då det kommer att finnas allmänna gång- och cykelbanor längs med fasaderna. I områdets inre delar föreslås huvudsakligen lägre bebyggelse. Denna bebyggelse bedöms kunna utformas nåbar för räddningstjänsten med ett högsta avstånd om 50 meter från körbar räddningsväg (gata eller gång- och cykelväg) till entré. Tillgänglighet för räddningstjänsten inom området, exempelvis gällande åtkomst med höjdfordon för utrymning, alternativt att utrymning löses genom utformning med TR2-trapphus, ses över i bygglovsskedet.

4. Räddningstjänstens tillgänglighet till bebyggelsen studeras vidare i bygglovskedet.

Kommunekologen, Malmö stad, skrivelse daterad 2017-11-22:

Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att utveckla en ny, blandad

stadsbebyggelse i området mellan Hyllie i söder och Holma och Kroksbäck i norr.

Området består av icke-exploaterad mark med relativt outvecklad vegetation. Den västra delen används i dagsläget som parkeringsyta. Detaljplaneområdet är inte utpekat i Naturvårdsplan för Malmö stad.

Planavdelningen har skickat samrådshandlingarna för detaljplan för område söder om kvarteret Badhuset i Hyllie i Malmö till kommunekolog för kännedom och eventuella synpunkter.

Utlåtande

Det är positivt att planen innehåller parkmark och en fördröjningsyta för dagvatten samt att det står i planbeskrivningen att bostadsgårdarna ska vara mycket gröna.

Texten i planbeskrivningen bör emellertid också ta upp biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Ytorna i parken och i förskolans uteområde, samt omkring fördröjningsmagasinet, bör utformas så att den biologiska mångfalden gynnas och utvecklas samt ekosystemtjänster adderas. Exempel är att anlägga ängsmark med typiska ängsväxter istället för gräsmatta. Om träd planteras kan vissa av dessa med fördel vara inhemska, eller vara bär- eller fruktträd. De gröna taken kan vara ängstak och inte endast sedumtak. (1)

Ekolog på stadsbyggnadskontoret har i övrigt inget att anföra i ärendet.

1. Planbeskrivningen har kompletterats med text om biologisk mångfald och ekosystemtjänster enligt yttrandet.

(24)

24 (30)

Region Skåne - regionala utvecklingsnämnden, skrivelse daterad 2017-12-04:

Region Skåne vill inledningsvis framhålla att planförslaget har en hög kvalitet och ambitionsnivå med ett tydligt fokus på social hållbarhet vilket Region Skåne ser som positivt.

Planområdet är strategiskt lokaliserat i förhållande till kollektivtrafiken med

stationsområdet Hyllie och linje 8 (framtida MalmöExpressen linje 10). Planområdet har även en viktig roll kopplat till att knyta samman områdena Hyllie och

Holma/Kroksbäck. Utifrån detta ser Region Skåne mycket positivt på det helhetsgrepp som Malmö stad tar över området där man både på ett tydligt sätt förhåller sig till planområdet sitt större sammanhang och möjliggör ett attraktivt och varierat område för de boende.

Social hållbarhet

Planprogrammet stämmer väl överens med strategier för Det flerkärniga Skåne där ett av strategiområdena handlar om att skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet. Detta strategiområde handlar till stor del om att

planering ska ske utifrån människan och hennes aktiviteter och behov.

Att gröna värden lyfts i planen ser regionen som positivt. Strukturbild för Skånes TemaPM, Planera för människor lyfter fram grönområden i anslutning till bostäder som en viktig del för att skapa social hållbarhet. Grönområden kan bidra till social hållbarhet på flera olika sätt, bland annat genom att förbättra folkhälsan då gröna miljöer inbjuder till fysisk aktivitet och vila. Ytterligare en positiv effekt är att gröna miljöer kan bidra till social gemenskap genom att samla olika typer av människor.

Bostäder

Bostadsutbudet är en viktig utvecklingsfaktor för Skåne och Region Skåne ser utifrån detta positivt på att planförslaget möjliggör och belyser betydelsen av ett varierat bostadsbyggande. I den regionala utvecklingsstrategin läggs stor vikt vid balansen på bostadsmarknaden. Målsättningen är att bostadsproduktionen ska öka med en allsidig sammansättning vad gäller upplåtelseformer, storlek och hustyper.

Gång, cykel och biltrafik

För planområdet planeras ett cykelvägnät med god tillgänglighet och framkomlighet inom området och vidare ut till befintliga och planerade övergripande cykelvägar.

Biltrafiken föreslås ha en nedtonad roll i området och stora delar planeras som helt bilfria. Region Skåne arbetar aktivt för att andelen resor med cykel ska öka i Skåne. I Det öppna Skåne 2030, men framförallt Cykelstrategi för Skåne beskrivs att Skåne ska utvecklas som cykelregion, att cykeln ska vara det självklara valet av transport vid kortare resor och vikten av att planera för hela resan. Planförslaget går i linje med detta och med Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 med sina mål kring färdmedelsfördelning.

Kollektivtrafik

Spårvägsreservatet på Hyllie Boulevard innebär att gatan har en bredd som tillåter att busskörfält införs redan nu. I planförslaget beskrivs två alternativa principer för detta:

mittförlagda eller sidoförlagda busskörfält. Region Skåne anser att den bästa

(25)

25 (30)

lösningen för den kommande MalmöExpressen linje 10 är mittförlagda dubbelriktade busskörfält med hållplats utmed Hyllie Boulevard. Sidoförlagda busskörfält medför mycket störningar från svängande biltrafik. Med mittförlagda busskörfält blir det även betydligt lättare att planera in angöring till fastigheter som behöver sådan utmed gatan, samtidigt som biltrafiken får en sidoförskjutning som har en

hastighetsdämpande effekt. Med sidoförlagda busskörfält anser Region Skåne inte att kantstensparkering ska tillåtas utmed en MalmöExpress, vilket däremot är möjligt med mittförlagda busskörfält. (1)

En viktig del av att låta kollektivtrafiken vara strukturbildande handlar om att samordna hållplatsens läge med omkringliggande struktur samt med en passage över gatan. Malmö stad planerar torgbildningar utmed sträckan vilka Region Skåne ser har potential att fungera väl ihop med en hållplats.

Region Skåne ser även positivt på att Malmö stad planerar bebyggelse med en större täthet närmare Hyllie Boulevard då det innebär att fler boende får nära till

kollektivtrafiken.

I planhandlingarna anges att linje 6 ska ändra körväg och även den trafikera Hyllie Boulevard. Linje 6 har idag en annan körväg och huruvida linjens körväg ska ändras är inte beslutat. Ett möjligt alternativ är att den går kvar i nuvarande gata

(Påskliljegatan) för att bättre serva Hyllie Vattenpark. (2) Stadsbyggnadskontorets kommentar:

1. I planförslaget medger bredden på Hyllie boulevard både mittförlagd och sidoförlagd kollektivtrafik, samt eventuell framtida spårväg. Hyllie boulevards bredd har justerats något sedan samrådsförslaget. Illustrationskartan har ändrats så att den redovisar en möjlig utformning med mittförlagd kollektivtrafik. Planbeskrivningen tydliggör att båda alternativen är möjliga. Lösningen kommer inte att regleras på plankartan. Slutgiltigt beslut om gatans utformning fattas inför kommande projektering av gatan.

2. Planhandlingarna är utformade så att det kommer vara möjligt att ändra körvägen för linje 6 till att trafikera Hyllie boulevard. Planbeskrivningens formulering om framtida körväg för linje 6 har justerats så att detta framgår tydligare.

Parkering Malmö, skrivelse daterad 2017-11-28:

Inledning

Parkering Malmö har valt att lägga vikt på de frågor som direkt eller indirekt har bäring på våra uppdrag vilket inom ramen för dessa samrådshandlingar.

Området kommer på ett bra sätt att bidra till att Hyllie ytterligare växer samman med staden och att nyare byggnation länkas samman med äldre delar.

Våra synpunkter

Det bör noteras att detta område ligger en bit ifrån Hyllie Station och att det är en större utmaning att landa i lågt bilutnyttjande jämfört med mer stationsnära lägen i Hyllie.