EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den ...
KOM (98) ...
ATT UPPMUNTRA FÖRETAGANDET I EUROPA:
PRIORITERINGAR FÖR FRAMTIDEN
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
I. FÖRETAGANDE – EN UTMANING FÖR SYSSELSÄTTNINGEN OCH KONKURRENSKRAFTEN
1.1 Företagandets ökande betydelse
Företagande är en dynamisk process där individer hela tiden ser ekonomiska möjligheter och griper dem genom att utveckla, producera och sälja varor och tjänster. Processen kräver egenskaper som självförtroende, förmåga att ta risker och en känsla av personligt ansvar.
Kommissionen lade 1995 fram en rapport till Europeiska rådet i Madrid1 med ett paket åtgärder för de små och medelstora företagen. Sedan dess har uppmuntrandet av företagandet och stödet till unga företagare stadigt flyttats uppåt på den europeiska dagordningen, med det tredje fleråriga programmet för små och medelstora företag2, den första handlingsplanen för innovation3, riktlinjerna för sysselsättningen 1998 som stöddes vid sysselsättningstoppmötet i Luxemburg och nu senast G8:s konferens om anställbarhet i London i februari 1998.
De politiska och ekonomiska aktörerna inser i allt större utsträckning att det krävs övergripande åtgärder för att uppmuntra företagandet och därigenom öka sysselsättningen och konkurrenskraften i Europa.
I detta meddelande anges ett antal prioriterade frågor som bör hanteras på nationell och europeisk nivå för att uppmuntra företagandet i Europa.
Dessa prioriterade frågor spänner över ett brett fält och ingår i viss mån i andra av gemenskapens initiativ och program. Bland annat krävs det redan nu att medlemsstaterna vidtar åtgärder för vissa aspekter på företagandet i sina nationella handlingsplaner för sysselsättningen4. Åtgärder för att genomföra riktlinjerna för sysselsättningen kommer att tas upp i det sammanhanget och enligt förfarandena för de nationella handlingsplanerna.
En stark företagarkultur är också en förutsättning för att den europeiska ekonomin skall vara konkurrenskraftig i framtiden och för att skapa tillväxt, varför kommissionen i detta meddelande överväger ett bredare spektrum av åtgärder för att nå dessa mål.
Kommissionen erbjuder sig att följa upp de prioriterade åtgärder som anges i detta meddelande. Åtgärder inom de nationella handlingsplanerna för sysselsättningen har sina egna system för utvärdering och övervakning. För åtgärder där sådana förfaranden för närvarande inte finns föreslår kommissionen som ett första steg att den sammanställer en årlig rapport till rådet och parlamentet om hur dessa åtgärder genomförts på nations- och
1 CSE(95) 2087, Europeiska kommissionen, december 1995.
2 EGT L 6, 10.1.1997, s. 25.
3 KOM(96) 589 slutlig, 20.11.1996.
4 Rådets resolution av den 15 december 1997 "Riktlinjerna för sysselsättningen 1998".
gemenskapsnivå. Detta på grundval av en i förväg publicerad checklista så att särskilt medlemsstaterna skall kunna veta vilka mål som kommer att tas upp speciellt i rapporten.
1.2 Den makroekonomiska ramen och den globala ekonomins utmaningar
Sunda makroekonomiska prestanda är avgörande för att uppmuntra företagandet. Det är betydligt enklare att ägna sig åt företagande i en stabil ekonomisk miljö med låg inflation.
En väl fungerande inre marknad och införandet av euron är omistliga bidrag till detta.
Den inre marknaden har redan påverkat tillväxten positivt. Fri rörlighet för varor, tjänster och personer har lett till en marknad med 370 miljoner konsumenter för företagen, och genom ömsesidigt erkännande av kvalifikationer har det blivit enklare att bilda ett företag i en annan medlemsstat.
De europeiska företagen verkar i den globala ekonomin. Förändringar i ekonomiska prestanda hos Europas viktigaste handelspartner får både direkta och indirekta följder för de europeiska företagens miljö. De europeiska företagen måste ges förmåga att möta dessa utmaningar.
Införandet av euron kommer att innebära ett stort tillfälle för de europeiska företagen.
Det kommer att leda till sänkta kostnader och utgöra en stabil grund för affärer utomlands. Tillsammans med den elektroniska handeln kommer euron att göra det möjligt för nya företag att fullt ut utnyttja den inre marknaden och ta vara på de större möjligheterna omedelbart efter starten.
Mycket återstår dock att göra för att fullborda den inre marknaden, vilket anges i handlingsplanen för den inre marknaden5. I synnerhet bör medlemsstaterna snabbare införliva reglerna för den inre marknaden med sin egen lagstiftning. Man bör också bättre kontrollera att de åtgärder som redan införlivats också efterlevs.
Ett exempel på den globala ekonomin är hur snabbt den elektroniska handeln expanderar. Den används redan allmänt för att underlätta handel mellan företagen, och den kommer också att i allt större omfattning användas för att tillhandahålla både varor och tjänster till konsumenterna. Den elektroniska handeln erbjuder en stor möjlighet att billigt koppla samman 18 miljoner företag med den globala marknaden. Den europeiska konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att snabbt anpassa sig. Detta förutsätter samordnade insatser på europanivå.
Kommissionen tar ett antal initiativ6 både för att skapa en lämplig rättslig ram och förbättra villkoren för de små och medelstora företagens tillträde till den globala elektroniska marknaden. Åtgärderna måste kompletteras på medlemsstaternas nivå, särskilt genom att se till att befintliga företag och arbetssökande är elektroniskt allmänbildade och förmögna att verka på den världsomspännande elektroniska marknaden.
Den globala marknaden erbjuder också mer traditionella möjligheter till investeringar och handel. Kommissionen förfogar redan över ett antal instrument för att hjälpa små och
5 KOM(97) 184 slutlig, 6.5.1997.
6 Ett europeiskt initiativ inom den elektroniska handeln, KOM(97) 157, 15.4.1997.
medelstora företag att expandera på de globala marknaderna, och de kan komma att utökas.7. Den nya utmaningen blir att hjälpa ansökarländerna att anpassa sina företagssektorer till kraven på den utvidgade inre marknaden. Erfarenhet och know- how från våra befintliga företag kommer att vara viktiga på detta område.
En förutsättning för en frisk småföretagssektor på denna framväxande marknad är en stark konkurrenspolitik för att förebygga att dominerande företag missbrukar sin ställning på marknaden och för att öka effektiviteten. I och med att gamla monopol fortlöpande avregleras får företagarna nya möjligheter, och på så sätt förbättras förutsättningarna för ökat företagande. Därför är det nödvändigt att sträva efter sund konkurrens på alla sektorer, inbegripet offentliga tjänster.
Europas ekonomiska välmåga är knuten till en snabb omställning till en kunskapsbaserad ekonomi. Här behöver medlemsstaterna göra en kritisk utvärdering av statligt stöd till specifika sektorer. Stödet borde inriktas på att förbättra de övergripande villkoren för företag som startas och växer till. Detta inbegriper investeringar i FoU, utbildning samt uppmuntran till de direkta mottagarna att utnyttja den kunskap de förvärvat.
II. EN STRATEGI FÖR ATT UTVECKLA FÖRETAGANDET
För att utveckla företagandet krävs en tvådelad strategi. För det första ingår åtgärder som uppmuntrar individer att bli företagare och ge dem det kunnande som de behöver för att lyckas, inbegripet reformer av utbildningssystemen, förändringar av inställningen samt åtgärder för att undanröja hinder för nya företag. För det andra förutsätter uppmuntran av företagandet också att man skapar förutsättningar för företagande som gynnar nya företag, tillväxt och lyckade företagsöverlåtelser. För detta krävs genomgripande administrativa förenklingar och en förbättrad miljö i lagstiftnings- och finansierings- hänseende, samt tillträde till gemenskapens program, exempelvis FoTU-programmen och strukturfonderna.
1. Prioriterade åtgärder för att uppmuntra företagarkulturen
För att skapa en stark och levande företagarvärld måste vi börja genom att uppamma en anda av företagsamhet och risktagande. Vi måste övervinna ett antal fördomar i samhället, i vårt utbildningssystem och hos myndigheterna. De uppmuntrar inte till företagsamhet och uppvisar bristande förståelse för företagarkulturen. Dessutom är företagandet en viktig del av den socio-ekonomiska väven i varje medlemsstat, men det behandlas inte av vårt samhälle som ett yrke med ett egenvärde. Det finns ett ökande behov av effektiv utbildning. De som tänker starta ett företag behöver specialutbildning i att driva företag och fortbildning för att förbättra de färdigheter som krävs i en affärsmiljö som förändras allt snabbare. Detta gäller både för industrin och tjänstesektorn. I synnerhet för tjänstesektorn är det dessa nya tjänster som är mest lovande när det gäller nya jobb.
Hugade företagare avskräcks också från att bilda ett företag eller bli egenföretagare eftersom det innebär att de förlorar en del av sin sociala trygghet. Det innebär också en viss ofrånkomlig risk för konkurs.
7 ECIP, MED-INVEST, AL-INVEST.
I Europa innebär en konkurs även ett allvarligt socialt misslyckande. Enligt konkurslagarna i USA kan företagare som går omkull förhållandevis snabbt börja om, och misslyckandet anses som en nyttig erfarenhet. I Europa tenderar de som går i konkurs att betraktas som "förlorare". De har stora svårigheter med att få nya satsningar finansierade.
De prioriterade åtgärderna för både kommissionen och medlemsstaterna är följande:
Kommissionen kommer att ta initiativet till och främja en serie åtgärder för att uppmuntra företagandet, bland annat följande: Kommissionen förbereder ett meddelande om utbildning för små och medelstora företag, som skall antas före sommaren 1998, med en översikt över befintliga åtgärder, kartläggning av nya områden samt en strategi för åtgärder i framtiden; 1998 skall nätverket BENE (Business Education Network Europe) startas i syfte att knyta samman affärsskolor som specialiserar sig på utbildning i företagsledning; företagarnas medverkan i programmet Leonardo da Vinci kommer att utvidgas med tonvikt på främjande av flexibla utbildningsformer och samverkan mellan högskolor och företag; europeiska nätverk mellan organisationer för unga företagare, kvinnor och medföretagare samt företagare ur minoritetsgrupper kommer att startas;
initiativ kommer också att tas för att göra företagstjänsterna synligare och mer lättillgängliga för grupper som är underrepresenterade bland företagarna, t.ex. yngre människor och kvinnor.
Medlemsstaterna bör överväga följande åtgärder:
• Ta med kunskap om företagande i kursplanerna för de nationella utbildningssystemen.
• Uppmuntra forskningsinstitut och högskolor att utnyttja FoTU-resultat och innovation genom att bilda nya företag.
• Uppmuntra forskare att starta och utveckla innovativa företag med utgångspunkt i deras tekniska kunnande och erfarenhet.
• Rikta in sig på särskilda målgrupper, såsom kvinnor, långtidsarbetslösa och mindre gynnade grupper för att göra dem medvetna om företagandets möjligheter.
• Göra de myndigheter och externa partner som småföretagen kommer i kontakt med mer företagsinriktade och medvetna om nystartade företags särskilda behov genom utbildning och fortbildning.
• Uppmuntra egenföretagande som ett alternativ i karriären och i utbildning av arbetslösa.
• Förbättra företagarnas tillgång till utbildning, tillhandahålla utbildning på lokal nivå och utveckla flexibla kurspaket.
• Främja mentorskap och vägledning för nya företag av pensionerade företagare, erfarna fackmän och nätverk av unga företagare.
• Uppmuntra storföretag att lägga ut en del intern verksamhet på underentreprenad för att bidra till att det bildas småföretag som tar vara på dessa möjligheter.
• Tillsammans med medierna verka för att ge företagandet en mer framträdande och positiv roll i samhället.
• Bedöma avvägningen mellan dels låntagarnas och fordringsägarnas rättigheter och skyldigheter, dels konkurslagstiftningens negativa effekter, och till exempel införa preskriptionsklausuler så att företagare kan börja om på nytt efter ett visst antal år.
2. Prioriterade åtgärder för att förenkla förutsättningarna för företagande 2.1 Förenkling av förvaltningen
Långsamma, komplicerade förfaranden för att registrera företag hindrar och försenar bildandet. Den totala kostnaden för administrativa formaliteter som företagen i Europa måste följa uppskattas till 200 miljarder ecu8, motsvarande upp till 3 % av den totala BNP. Uppgifter från medlemsstaterna visar att tekniska bestämmelser som medlemsstaterna anmält till kommissionen ökade från 385 år 1993 till 670 år 1997.
Den viktigaste enskilda åtgärd eller grupp av åtgärder som vi kan vidta för att göra det lättare för företagen är att förenkla förvaltningen.
Kommissionen har tagit ett antal initiativ på området. Nu senast inrättades arbetsgruppen för enklare företagsvillkor (BEST, Business Environment Simplification Task Force) som i syfte att främja en företagarvänlig kultur kommer att lägga fram rekommendationer om hur man skall förbättra villkoren för företagen genom att kartlägga hinder i förvaltningen och lagstiftningen. Arbetsgruppen kommer att lägga fram sina förslag i slutet av april 1998. Kommissionen kommer sedan att lägga fram rekommendationer vid Europeiska rådets möte i Cardiff med utgångspunkt i arbetsgruppens rapport.
På medlemsstaternas nivå har en del medlemsstater tagit initiativ för att minska de administrativa belastningarna. Bra lösningar har sammanställts i kommissionens rekom- mendation om förbättring och förenkling av företagsklimatet för nyetablerade företag9. I rekommendationen föreslås åtgärder för att lindra förvaltnings-, skatte-, social-, miljö- och statistikbördorna på nya företag. Medlemsstaterna uppmanas att öka sina ansträngningar, omsätta rekommendationerna i praktiken och rapportera framstegen till kommissionen årligen.
2.2 Bekämpning av sena betalningar
En orsak till att företag går i konkurs är försenade betalningar, vilket leder till att ett stort antal arbetstillfällen går förlorade. En fjärdedel av alla konkurser10 beror på för sena
8 Europeiska observationscentret för små och medelstora företag, tredje årsrapporten 1995, s. 275.
9 EGT L 145, 5.6.1997, s. 29. Bland de föreslagna åtgärderna finns: en enda instans som sköter all registrering, enhetliga registreringsblanketter samt förbättrad samordning mellan myndigheterna (s.
40–42).
10 Källa: Fédération International de l'Information d'Entreprises et de la Gestion de Créances, Lyon, september 1997.
betalningar. Nya företag drabbas särskilt hårt, eftersom deras kassaresurser är begränsade och de vanligen har få kunder.
Kommissionen har antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv11 för att minska antalet sena betalningar från företag och myndigheter i Europa. Europaparlamentet och rådet uppmanas att snabbt anta förslaget och medlemsstaterna uppmanas att införliva direktivet med nationell lagstiftning inom angiven tid.
2.3 Förenklade företagsöverlåtelser
En annan viktig orsak till konkurser är företagsöverlåtelser. Man uppskattar att ungefär 30 % av de företag som skall överlåtas kommer att gå i konkurs på grund av bristande förberedelser, höga arvs- eller gåvoskatter och på grund av bristande intresse hos de yngre att ta över eller köpa företag12.
Kommissionen kommer att överväga stöd till pilotprojekt som går ut på att göra företagarna medvetna om behovet av att förbereda företagsöverlåtelser och tillhandahålla utbildning och praktiska hjälpmedel såsom riktlinjer och seminarier. Man kommer också att överväga att göra en jämförelse med hjälp av benchmarkingmetoder av hur medlems- staterna lyckas med att förbättra företagsöverlåtelserna.
Medlemsstaterna uppmanas att genomföra de åtgärder som anges i kommissionens nyligen utfärdade meddelande om förbättrade företagsöverlåtelser13. Särskild vikt måste fästas vid att förbättra miljön i rätts- och skattehänseende. De bör också inrikta sin uppmärksamhet på praktiska åtgärder för att se till att företagen börjar förbereda överlåtelsen i god tid och att de får den professionella rådgivning de behöver under alla skeden i överlåtelsen.
2.4 Förbättrad tillgång till finansiering
Svårigheter med finansieringen är ett av de viktigaste hindren för företagandets utveckling. De allvarligaste problemen rör för stort beroende av övertrasseringar i stället för lån med fasta villkor, omöjligheten att få lån med rimlig ränta, för stort beroende av kredit i stället för eget kapital samt svårigheter att få eget kapital över huvud taget. På grund av svårigheterna med att få eget kapital bildas det färre spetsteknikföretag i Europa och de har sämre utsikter till tillväxt. Dessutom är riskkapitalet underutvecklat i många europeiska länder jämfört med USA, i synnerhet startkapital och finansiering under de tidiga stadierna14.
Efter toppmötet om sysselsättningen i Luxemburg uppmanades kommissionen att lägga fram förslag på nya finansieringsinstrument till stöd för de små och medelstora företagen med en sammanlagd budget på 420 miljoner ecu. Kommissionen föreslog initiativet för
11 KOM(98) 126 slutlig.
12 Europeiska observationscentret för små och medelstora företag, fjärde årsrapporten 1996, s. 183.
13 C(98) 726, 24.3.1998.
14 En mer ingående analys av dessa frågor återfinns i kommissionens meddelande om riskkapital, SEK (98) 552.
tillväxt och sysselsättning15, bestående av tre kompletterande delprogram: en riskkapitalfond, finansiellt stöd till europeiska samriskföretag samt en garantimekanism för små och medelstora företag. Rådet bör snarast möjligt anta detta viktiga program så att de små och medelstora företagen kan börja dra nytta av det.
Eftersom de flesta små och medelstora företag främst är beroende av banker för sin externa finansiering är det av avgörande betydelse att det finns ett gott förhållande mellan dem. Därför kommer kommissionen att inleda den tredje rundabordskonferensen mellan bankerna och de små och medelstora företagen. Den kommer att inriktas på viktiga problem inom finansiering av nya företag genom lån och eget kapital.
Kommissionens nyligen framlagda handlingsplan16 om europaomfattande marknader för riskkapital bör genomföras enligt den tidsplan som föreslås.
Kommissionen kommer också att inrätta en het linje för innovationsfinansiering som främst skall inriktas på deltagarna i gemenskapens FoTU-projekt och bistå dem genom att hitta de personer och organisationer som kan hjälpa dem att utnyttja FoTU-resultat, bland annat genom att grunda nya företag.
För medlemsstaternas vidkommande har system för lånegarantier visat sig ha en positiv effekt på små och medelstora företag och på sysselsättningen. De anses allmänt vara mer effektiva än räntesubventioner. De medlemsstater som för närvarande inte har sådana system bör överväga att införa dem, efter förebild av de bästa lösningarna inom EU, för alla sektorer i näringslivet och i synnerhet industrin och tjänstesektorn. Man bör uppmuntra utvecklingen av system för ömsesidiga garantier. Dessutom bör man utnyttja den enorma potential som finns i form av privatpersoners investeringar i nya företag och uppmuntra att det bildas nätverk av sådana privatpersoner (eller business angels som de kallas i USA).
Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att det utvecklas en kultur av delägarskap, och påpeka för ägarna att det är till deras fördel att släppa in utomstående delägare i företaget, eftersom erfarenheten visar att företag som finansieras på det sättet växer snabbare och skapar fler jobb än det genomsnittliga lilla eller medelstora företaget gör.
Medlemsstaterna kan överväga nya former för deltagande i företagandet genom ersättning i form av andelar och aktieinnehav hos de anställda så att hela arbetskraften kan dra större nytta av det.
Medlemsstaterna bör införa de bestämmelser som krävs i rätts- och skattehänseende för att uppmuntra riskkapitalbolag och enskilda investerare att tillhandahålla riskkapital.
Slutligen bör man förverkliga de potentiella fördelar som följer av att pensionsfonder och andra institutionella investerare investerar i riskkapital genom att man undanröjer alla onödiga begränsningar på hur pensionsfonder får investera, särskilt kraven på kapital- täckning, vilka i praktiken tvingar institutionella investerare att investera i sitt hemland.
2.5 Gör skattesystemet mer företagarvänligt
15 KOM(98) 26, 21.1.1998.
16 Se fotnot 14.
Beskattningen är mycket viktig för företagens ekonomiska villkor. Det finns emellertid för närvarande många skatterelaterade hinder för företagandet i alla led i verksamheten, inbegripet höga skatter på lön, oproportionerligt höga administrativa kostnader för små och medelstora företag för att driva in och hantera skatter och sociala avgifter samt oförmånliga skattebestämmelser som leder till att aktiekapital i stället för lånat kapital tas ut17.
Det nuvarande momssystemet är komplicerat och svårt att förvalta. Kommissionen kommer att verka för genomgripande förändringar för de små och medelstora företagen och de nya företagen i synnerhet – vilka är de som lider mest av den komplicerade moms- administrationen – enligt sitt arbetsprogram för ett gemensamt mervärdesskattesystem18 på grundval av ursprungsprincipen.
Ett antal andra skattelättnader för att uppmuntra företagandet bör övervägas av medlemsstaterna, främst att stimulera nyföretagandet genom skattelättnader19, uppmuntra investeringar i nya företag genom exempelvis skattelättnader för investerande privatpersoner20 och främja överlåtelse av företag till de anställda genom att exempelvis se till att överlåtelsen (till de anställda eller ledningen) är gynnsam eller åtminstone neutral i skattehänseende. Slutligen bör medlemsstaterna också se över den relativa beskattningen av finansiering med lån respektive insatskapital i syfte att stärka de små och medelstora företagens bas av insatskapital.
2.6 Omställning och minskning av statligt stöd
Det är nödvändigt med en strikt kontroll över det statliga stödet för att upprätthålla en rättvis konkurrens mellan företagen på den inre marknaden. Det statliga stödet omfattar cirka 100 miljarder ecu om året i EU.
Kommissionen ämnar se över kriterierna för att godkänna stöd. Målet är att uppmuntra system som verkligen gynnar ekonomisk effektivitet och sysselsättning21. Kommissionen kommer också att utforma ett system för benchmarking mellan medlemsstaterna för att utvärdera de nationella systemens effektivitet med avseende på sysselsättningen.
Medlemsstaterna uppmanas att samordna sina system för statligt stöd så att de minskar de totala beloppen. Detta skulle göra det lättare för nya företag att ta sig in på marknaden.
2.7 Förbättrad innovation och tillgång till ny teknik
Europa behöver fler och bättre företag i framkanten på den globala konkurrensen inom snabbt växande sektorer såsom bioteknik, informationsteknik, elektronisk handel, mikromekanik samt miljö- och energiteknik. De som står för innovationerna förvirras
17 CSE(95) 2087, s. 13.
18 KOM(96) 328 slutlig, 22.7.1996.
19 Se EGT L 145, 5.6.1997, s. 29.
20 Se EGT L 177, 1.7.1994, s. 1.
21 Gemenskapens politik för sysselsättningen, SEK (97) 2078, 12.11.1997.
dock alltför ofta av de komplicerade reglerna. Andra gemensamma hinder för nya och små företag är brist på information om nya idéer som utvecklas vid högskolor och forskningsinstitut, om möjligheterna till tekniköverföring samt om stödprogram.
Dessutom är eko-industrin ett område med stora möjligheter, men det finns en utbredd brist på medvetenhet om vilka tillfällen eko-industrin erbjuder.
Kommissionen har tagit ett antal initiativ för att främja nyskapandet. Man måste se till att de genomförs enligt tidtabellen och med hänsyn tagen till de nya företagens särskilda behov.
Ett förslag till direktiv om harmonisering av vissa aspekter på upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället har nyligen antagits22. Kommissionen kommer också att lägga fram en handlingsplan med de lagförslag som krävs för en modernisering av det europeiska patentsystemet, vilken torde antas under det första halvåret 1998.
I november 1996 antog kommissionen den första handlingsplanen för innovation i syfte att sörja för en effektivare samordning av gemenskapens och delvis också medlemsstaternas instrument. Huvudlinjerna är att främja en genuin innovationskultur genom att uppmuntra nya former för produktion och marknadsföring, förbättra stödtjänsterna för innovation, främja informationsnätverk samt förenkla rutinerna för att bilda företag.
Ett annat viktigt instrument är grupperingen. Som ett led i det tredje fleråriga programmet för de små och medelstora företagen främjar kommissionen utvecklingen av grupperingar med inriktning på små och medelstora företag, bland annat genom ett initiativ med titeln
"Grupperingar – nätverk som ett verktyg för de små och medelstora företagen för att få förbättrad tillgång till forskning och teknisk utveckling".
Kommissionen genomför också de åtgärder som anges i meddelandena "Ett europeiskt initiativ inom den elektroniska handeln"23 och "Globaliseringen och informationssamhället – behovet av stärkt internationell samordning"24.
För att hjälpa nystartade företag att skydda sina immateriella rättigheter bör medlemsstaterna sträva efter att minska kostnaderna för att ansöka om patent, och hjälpa hugade företagare att utarbeta en strategi både för skydd och värdering av immateriella tillgångar och för licenser för tekniköverföring. Dessutom bör medlemsstaterna uppmuntra högskolor och forskningsinstitut att undanröja hinder för att forskningsresultat utnyttjas kommersiellt och understödja företagsnätverk och teknikgrupperingar för att dela på kunnande.
Ett nära samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, företagarnas branschorganisationer och dem som står för tekniken är en förutsättning för att säkerställa att information sprids och att aktörerna blir medvetna om den elektroniska handelns och IT-investeringarnas strategiska betydelse för nya företag. Den offentliga sektorns deltagande i utvecklingen av decentraliserade upplysningsorgan och -nätverk måste
22 KOM(97) 628 slutlig, 10.12.1997.
23 KOM(97) 157 slutlig, 16.4.1997.
24 KOM(98) 50 slutlig, 4.2.1998.
främjas för att öka trovärdigheten och acceptansen och minska informations- assymmetrierna och investeringskostnaderna för nya aktörer.
Medlemsstaterna bör också undersöka hur strukturfonderna bättre kan användas för att uppmuntra investeringar i innovation och tekniköverföring samt i mänskliga resurser och kvalitetsförvaltning.
2.8 Bättre tillgång till andra av gemenskapens program
Företagandets grad av dynamik varierar ofta stort mellan olika regioner inom staterna på grund av skillnader i demografi, välstånd, utbildning och befintlig infrastruktur.
Gemenskapen stöder med hjälp av sin strukturpolitik medlemsstaterna i deras satsningar på företag i de mindre utvecklade regionerna. Det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling är utformat för att hjälpa företagen att få tillgång till forskningsresultat och tekniköverföring. Småföretagen har dock stora problem med att få tillgång till dessa gemenskapsfinansierade program25.
När det gäller EU:s strukturpolitik för perioden från och med år 2000 föreslår kommissionen att en av strukturfondernas huvuduppgifter skall vara att "utveckla konkurrenskraften och det ekonomiska nytänkandet, särskilt i små och medelstora företag". Dessutom genomför kommissionen detaljerade tematiska utvärderingar, inbegripet en analys av hur strukturfondernas stöd till de små och medelstora företagen påverkar dem och hur effektivt det är. Resultaten av utvärderingarna skall ligga till grund för riktlinjerna för nästa generation program, och kommissionen kommer att skicka det till medlemsstaterna så snart de nya förordningarna antagits formellt av rådet.
Inom det femte ramprogrammet kommer kommissionen att inrätta enhetliga instanser dit de små och medelstora företagen kan lämna in sina förslag, rationalisera och samordna nätverken för information och stöd samt se till att innovationer omsätts i kommersiella framgångar, allt för att trygga konkurrensförmågan.
Kommissionen föreslår att EU:s strukturpolitik skall decentraliseras ytterligare så att medlemsstaterna får huvudansvaret för detaljerna i programplaneringen. För att detta skall fungera föreslår kommissionen att det skapas ett aktivare partnerskap med en tydligare ansvarsfördelning där arbetsmarknadens parter får fasta roller att spela. På så sätt kan företagen göra sin stämma hörd, i tillämpliga fall även småföretagen.
2.9 Uppmuntra företagandet i näringsdrivande föreningar
De näringsdrivande föreningarna står för närvarande för 5 % av den totala sysselsättningen i Europa, och upp till 20 % av alla nya jobb uppstår i näringsdrivande föreningar (kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser)26 vilket avspeglar sektorns enorma tillväxtpotential.
Kommissionen kommer att ta initiativ för att förbättra utbildningen för dem som arbetar inom kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser och utveckla ett
25 Se KOM(97) 610 slutlig, 25.11.1997.
26 KOM(97) 241 slutlig, 4.6.1997.
europeiskt nätverk för utbildning inom näringsdrivande föreningar med särskilda kurser som leder till ett europeiskt examensbevis. Kommissionen kommer också att initiera och stödja insatser för att kartlägga bra lösningar inom företagandet i kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser, och stödja inrättandet av utvecklingskontor till stöd för nya företag, i synnerhet kooperativa föreningar. Med utgångspunkt i meddelandet av den 4 juni 1997 kommer en handlingsplan att utvecklas för att främja frivilligorganisationer och stiftelser i Europa27.
Medlemsstaterna uppmanas att stödja de utvecklingskontor för kooperativa föreningar, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser som nämns ovan. Man bör också sträva efter att förbättra deras villkor i rätts-, skatte- och förvaltningshänseende (t.ex. då de anställda eller företagsledningen vill ta över företaget) och utveckla särskilda utbildningsprogram i ledarskap och nätverk för unga företagare i denna sektor. Slutligen bör tillgången till startkapital för framtida näringsdrivande föreningar underlättas genom att man på bästa sätt utnyttjar tillgängliga medel från ideella banker, kooperativa banker, ömsesidiga krediter eller ömsesidiga garantifonder.
III. SLUTSATSER
Europas ställning som en ekonomisk stormakt är beroende av dess framtida företagare och konkurrenskraften hos dess företag. De kommer att vara motorn i marknads- ekonomin. Små och medelstora företag kommer även i fortsättningen att vara den viktigaste arbetsgivaren, grunden för det lokala näringslivet, innovatörer när det gäller att utveckla nya produkter och huvudrollsinnehavare inom den framväxande tjänstesektorn.
Ändå ställs de både nationellt och på den inre marknaden inför nya krav i lagstiftningen och påfrestande förvaltningsrutiner. De har svårt att få tillgång till lämplig finansiering och ny teknik, vilket ger dem ett underläge i förhållande till deras globala konkurrenter.
De åtgärder som anges i detta meddelande måste vidtas gemensamt både på EU:s och medlemsstaternas nivå.
Benägenheten att se vissa problem som enbart nationella är inte längre motiverad i en ekonomi som är på väg att uppnå en integrerad marknad med en enhetlig valuta och vars största utmaningar kommer från starka yttre konkurrenter.
Syftet med detta meddelande är att ge en grund att stå på när vi möter utmaningarna i framtiden. De prioriterade åtgärderna kommer att hjälpa oss att gå framåt snabbt och samordnat. Kommissionen erbjuder sig därför att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att utvärdera framstegen med att utveckla företagandet. Detta kan genomföras genom att kommissionen årligen avger en rapport till rådet och Europaparlamentet om de åtgärder som vidtagits på alla nivåer. I en sådan rapport kan man använda en checklista för att visa vilka framsteg som gjorts i individuella medlemsstater.
Kommissionen uppmanar rådet att 1. ta del av detta meddelande,
27 Ibid.
2. stödja de åtgärder som anges i detta meddelande som prioriterade åtgärder för att utveckla företagandet, och
3. stödja kommissionens förslag att utvärdera framstegen med att utveckla företagandet.
