Europeiska konventet: var med och debattera nuläget.
Chatt på Internet den 28 oktober 2002 med Valéry Giscard d’Estaing, ordföranden för Europeiska konventet.
Förord
Hela transkriptionen av chatten på Internet med ordföranden Giscard d’Estaing den 28 oktober offentliggjordes den 29 oktober på Europa-webbplatsen
(http://europa.eu.int/comm/chat/vge/index_fr.htm).
I detta mer lättillgängliga dokument kan läsarna se alla svar med tillhörande frågor (när det gäller några svar i slutet av vissa kapitel har det dock inte gått att hitta frågorna), indelade ämnesvis.
På grund av tidsbrist och den stora framgången för denna chatt har det tyvärr inte varit möjligt att besvara alla frågor som ställdes. Vår förhoppning är dock att alla deltagare från den 28 oktober ska finna många av de svar de sökte i detta dokument och vi tackar dem varmt för deras deltagande.
Sammanfattning
Inledning 4 Den europeiska politikens idé, uppbyggnad och system 5
Medborgarskap och demokrati 7
Språk, kultur och utbyten 9
Grundläggande värderingar och rättigheter 13
Namn och symboler 15
Det framtida konstitutionella fördragets karaktär, ställning och ratificering
16
Konventets mål, funktion och tidsramar 18
Medlemsstaterna: ställning, jämvikt och befogenhetsfördelning i förhållande till unionen
21
Regioner och lokalsamhällen 24
De europeiska institutionerna: roll, ansvar och beslutsförfaranden 25
Ordföranden 28 Kongressen 30 Utvidgningen 31
Yttre åtgärder och försvar 33
Politik och lagstiftning 36
Information och upplysning till européerna 41
Slutsats 43 Siffror för chatten med ordförande Giscard d’Estaing 44
Inledning
”Jag är mycket glad över att få delta i denna diskussion. Det är ett mycket viktigt ämne: Europas framtid under de kommande
femtio åren.”
Den europeiska politikens idé, uppbyggnad och system
JBG: Sammanfatta med fem ord det Europa som du vill lämna i arv till mina framtida barn.
Ett Europa präglat av frihet, tolerans, rättvisa, solidaritet och fred.
Giani: Varför lägger ni ned så stor kraft på att modernisera Europeiska unionen?
EU står inför en stor och viktig förändring – utvidgningen. Vårt system har dessutom blivit alldeles för komplicerat, det är därför vi måste sträva efter en modernisering!
Leiela: När tror du att Europeiska unionen formellt kan bli en federation?
Du vill att unionen ska bli en federation. EU har redan vissa sådana drag, särskilt när det gäller hanteringen av en del gemensamma politiska frågor. Det är upp till Europas medborgare att bestämma om vi ska gå ännu längre.
Paedrs: Är EU en helt och hållet ekonomisk idé eller finns det andra dimensioner?
Den europeiska integrationen är framför allt ett politiskt projekt. Den väg man valde från början var samarbete och ekonomisk integration. Med tiden har vi dock successivt lagt till andra gemensamma åtgärdsområden och politiska frågor.
Jose: När kommer regeringar, maktfullkomliga stormakter, kungadömen etc. att försvinna och ersättas av en stark och ansvarstagande europeisk regering?
EU kan inte avvara vare sig nationella regeringar eller lokala myndigheter, som har sina respektive ansvarsområden men på olika nivåer. Vi måste försöka hitta en god balans mellan olika medlemsländer, både stora och små, så att vårt gemensamma projekt får lika starkt stöd från alla.
Pelirrojo: Vilket vill du helst se i framtiden – en federation, en federation av nationalstater eller en europeisk konfederation?
Jag är för en union av stater med nära samordnad politik och där gemensamma befogenheter förvaltas federalt.
Olof: Är det dags att införa en konstitutionell europeisk monarki?
Vem har sagt något om en konstitutionell monarki?
Inkeri: Om EU blir en federation med en egen konstitution, vad får detta för konsekvenser för de nationella myndigheterna? Hur ska man kunna garantera demokratin och skilja mellan förvaltning och politik?
En nyckelkomponent i det nuvarande systemet, som vårt konvent stödjer, är att de nationella myndigheterna har huvudansvaret för den nationella politikens genomförande.
Pelirrojo: Är europeisk federalism ett hållbart mål som gör det möjligt att öka EU:s makt i världen?
Att föra en gemensam politik på det federala planet kan bara stärka EU:s makt.
Spithas: Kan konventet, som ett led i att minska avståndet mellan den centrala makten och EU:s medborgare, verka för en modell med decentraliserad maktfördelning? Skulle inte Internet kunna utnyttjas för att sprida den centrala makten till flera medlemsländer? Då skulle medborgarna lättare förstå den centrala maktens mål.
Din modell med ”decentraliserad maktfördelning” verkar snarare relevant för maktens
organisation på nationell nivå. EU kommer att respektera medlemsländernas önskemål i detta avseende, men kan bidra till att nyskapande lösningar utvecklas.
Giani: Tror du att EU skulle kunna organiseras på samma sätt som Frankrike?
EU har sin egen unika organisation, som inte kan hämtas från någon annan modell.
Medborgarskap och demokrati
Coulon: Vad är en europeisk demokrati?
En mycket bra fråga, men jag skulle vilja veta din utgångspunkt. Jag tror att länderna i vår världsdel har vissa värderingar gemensamt som utgör grunden för deras syn på demokrati. Ett intressant exempel är att dödsstraff inte förekommer i något av våra länder. Det är utan tvekan en av de saker som utmärker denna ”europeiska demokrati” som du liksom jag vill värna om.
Talal: Eftersom demokrati sägs vara en av EU:s grundpelare och det finns olika typer av demokrati, kommer det att ske någon harmonisering av olika strukturer?
Även om demokrati kan ta sig olika uttryck i olika länder bygger EU på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta är principer som måste vara gemensamma för alla medlemsländer (se artikel 6 i EU-fördraget).
Alexander: Varför finns det inte något europeiskt pass när det finns ett europeiskt
medborgarskap? Ett sånt dokument skulle stärka känslan av samhörighet. Kan inte konventet lägga fram ett sådant förslag?
Din fråga om pass är mycket bra. Det är inte otänkbart att konventet kommer att föreslå detta med hänvisning till att det är en logisk följd av det europeiska medborgarskapet.
Inkeri: Ett förslag till ordföranden: Om ni vill att EU ska bli en federation med en
konstitution, då borde frågan om nationalitet lyftas fram samtidigt. Nicefördraget är ett första steg på vägen, men medborgarna måste engageras i själva genomförandeprocessen.
Politikerna är hotade från alla håll, kanske för att de månar alltför mycket om makten. Varför inte fråga efter medborgarnas åsikter snarare än politikernas?
I det utkast som jag har lagt fram idag talas om både det europeiska medborgarskapet och det nationella medborgarskapet. När det gäller att minska avståndet till medborgarna är det en fråga som vi har arbetat med redan från början, och vi agerar aktivt för att få till stånd en dialog med det civila samhället och medborgarna, precis som idag! När det gäller namnfrågan har jag för övrigt frågat alla vad de tycker!
Bruno: Vad är det för skillnad mellan det europeiska medborgarskap som nämns i utkastet till konstitutionellt fördrag och det medborgarskap som redan finns i kraft av Maastricht- och Amsterdamfördragen? Jag kan inte se att det är någon skillnad.
Mycket väsen för ingenting (åtminstone i denna fråga)?
Det europeiska medborgarskap som nämns i utkastet till konstitution finns mycket riktigt redan i det nuvarande fördraget, men vi måste värna om det som är bra i det fördraget.
Sorin: Vilken roll tror du att de politiska partierna kommer att spela i den europeiska integrationen?
De politiska partierna deltar aktivt i den europeiska integrationen, i de nationella
parlamenten och i Europaparlamentet. Det är upp till dem att utforma politikens innehåll.
Vår uppgift i konventet är att utforma de institutionella ramarna för denna politik.
Joshy: Jag skulle vilja veta hur du och konventet ser på européernas minskande intresse för EU:s framtid och unionens legitimitet?
Frågan om EU:s demokratiska legitimitet är en av de mest centrala för konventet, och vi tror bland annat att om de nationella parlamenten deltar i ökad utsträckning i den europeiska debatten kan debatten förbättras och föras närmare medborgarna.
Jose: Införandet av euron har varit en stor federativ inspiration för alla européer. Europa behöver den typen av erfarenheter. När kommer vi att kunna glömma vår nationalitet och bli helt och hållet européer?
Jag har föreslagit för konventet att alla medborgare ska ha dubbelt medborgarskap, ett
nationellt och ett europeiskt, och att de fritt ska kunna använda det ena eller det andra, med de rättigheter och skyldigheter som följer med dessa.
Hugues: Kan folkets representation fortfarande garanteras demokratiskt med dagens informationsnät som har byggts ut praktiskt taget överallt?
Kan du formulera om frågan, tack.
Stefan: Vad tycker du om förslaget att anordna europeiska folkomröstningar om EU:s lagar?
Folkomröstningar ingår inte i den demokratiska traditionen i alla medlemsländer, men där så är fallet kan de användas för exempelvis fördragen. När det gäller lagstiftningen tror jag det blir svårare att genomföra.
Chammarti: Varför nämns inte direkt demokrati någonstans i utkastet? Jag tycker att konstitutionen borde antas genom folkomröstning och godkännas av en majoritet av de röstande och medlemsländerna.
Direkt demokrati på europeisk nivå ger upphov till många mycket komplicerade frågor.
Oavsett för- och nackdelarna på nationell nivå är det tveksamt om de nödvändiga förutsättningarna finns idag för att införa det på europeisk nivå.
Språk, kultur och utbyten
Esc: Hur kan fördraget respektera de olika traditionerna i EU-länderna?
Fördraget inkräktar inte på de olika ländernas traditioner. Syftet är i stället att skapa förutsättningar för att utvecklas gemensamt samtidigt som respekten för våra respektive traditioner bibehålls.
Abc: En amerikansk nobelpristagare sa nyligen att Europa inte har någon framtid eftersom språk- och kulturskillnader lägger hinder i vägen. Vilka lösningar har de europeiska institutionerna på detta problem?
Den mångfald som finns i Europeiska unionen är en fördel och en tillgång. Respekten för de olika språken och kulturerna är mycket viktig.
Albinus: Varför är mitt ”europeiska” pass delvis skrivet på iriska, ett helt och hållet symboliskt språk som bara talas av ungefär etthundratusen personer i de mest avlägsna delarna av Connemara, medan latin, som är ett språk med tusenåriga anor i vår kultur, inte finns med?
Europa har många språk och kulturer. Mångfald är en tillgång för Europa.
Abc: Det är viktigt att respektera den kulturella och språkliga mångfalden, men hur kan man övervinna de språkliga hindren samtidigt som mångfalden respekteras?
I EU ska alla ha tillgång till lagstiftningen på sitt eget språk och alla medlemsländernas språk har status som officiellt språk. Men det är viktigt att vara pragmatisk och kommunicera så direkt som möjligt. Det är därför vi ofta håller oss till ett mindre antal arbetsspråk.
Maynou: Ska inte språkfrågan tas upp i konventet?
Roy: Kommer språkproblemet och dess lösning att tas upp i konventet?
Frågan om EU:s officiella språk har inte tagits upp av konventet. Det har dock redan slagits fast att alla de nya medlemsländernas språk ska erkännas som officiella språk.
Luca: Vad tänker konventet göra åt språkfrågan när EU har 25 medlemsländer? Jag hoppas att engelska kommer att utses till det enda officiella språket.
Den språkliga mångfalden är kännetecknande för vår europeiska union. Den är en stor kulturell tillgång och ett ovärderligt arv som vi måste värna om. Går det att föreställa sig Dante enbart på engelska?
Albinus: Iriska, som bara talas av ungefär etthundratusen personer, har symboliskt upphöjts till officiellt språk i Irland (vid sidan av engelska). Kan man inte ge vårt gamla kulturspråk latin en motsvarande ställning i EU? Det skulle det verkligen förtjäna! EU också…
Ditt förslag om att införa latin är intressant, men medge att det inte skulle förenkla systemet på det sätt som de europeiska medborgarna förväntar sig.
Albinus: På mynt och sedlar i all världens valutor står hela det utfärdande landets namn utskrivet. Varför står det inte Europeiska unionen på våra mynt och sedlar? Man skulle kunna skriva det på latin som är gångbart i flertalet europeiska länder.
Du har helt rätt i ditt påpekande om att namnet (t.ex. Europeiska unionen) saknas på sedlarna. Detta är dock ett beslut som euroområdets finansministrar fattade innan konventet inrättades.
Respro: Hur skulle situationen ha sett ut i USA idag om man INTE hade valt ett enda språk 1776? Ett Europas förenta stater måste göra likadant, och det språk som väljs måste vara gemensamt, enkelt, NEUTRALT och dessutom bli andraspråk för alla medborgare. Kan du nämna något sådant språk?
Europas medborgare är måna om att bevara sina egna språk. Det är en rättighet vi måste respektera. Däremot måste vi verka för att ett mindre antal arbetsspråk används i praktiken, så att vi kan föra en direkt dialog och inte alltid vara beroende av översättningar.
Ioanak: Kan du besvara frågan om kulturens ställning i den nya konstitutionen? Hur kommer ni att kunna hantera ett oavbrutet frågeflöde?
Kulturen är en av EU:s grundpelare. Det är inte ett direkt område som kommer att hanteras i konstitutionen, som bör reglera EU:s funktioner.
Respro: Varför inte välja ett gemensamt, enkelt och neutralt språk som kan bli andraspråk för alla medborgare i Europas förenta stater?
Jag tror att européerna framför allt måste lära sig att tala flera språk. Det gör jag här i konventet. Det som är så bra med den europeiska modellen är att var och en kan tala sitt eget språk och ha praktiska kunskaper i två andra EU-språk.
Humberto: En ny kultur växer fram i EU. Vilket organ kommer att garantera den fortsatta utvecklingen av denna kultur i framtiden?
Du har helt rätt i att en ny europeisk kultur håller på att ta form. En kultur som kompletterar de nationella kulturerna. Det är viktigt att var och en tillägnar sig denna nya europeiska dimension.
Beno: Hur ska man kunna främja en särskild europeiskt medvetenhet om inte mer görs för att öka språkkunskaperna?
Jag håller helt med dig, språkfrågan har avgörande betydelse, och jag gläder mig åt att se att de unga européerna blir allt bättre på främmande språk. Jag beundrar dem för det.
Francesco: Hur ska européerna kunna förstå varandra? Språkproblemet är en kärnfråga – ingen kommer att ge upp sitt språk till förmån för ett annat!
Språkfrågan är mycket viktig. Det måste skapas förutsättningar för var och en att lära sig flera språk. Stora framsteg har redan gjorts i detta avseende och det gäller att arbeta vidare i samma anda.
Nancy: Jag tycker att vänortsförbindelser verkar vara ett bra sätt att skapa en känsla av EU- samhörighet hos det civila samhället. Vad tror du om det?
Jag tror att vänortsförbindelser är mycket användbara och kan bidra till att föra folken närmare varandra i början av EU:s uppbyggnad. Nu när EU växer vore det mycket bra att utöka vänortsförbindelserna, framför allt med lokalsamhällena i de nya medlemsländerna.
Giani: Tror du att skolornas läsår, betyg och läroplaner kan harmoniseras någon gång i framtiden?
Frågan om skolornas läsår omfattas av allt att döma av subsidiaritetsprincipen, det vill säga den regleras av varje medlemsland eller till och med av de regionala
myndigheterna. Skillnaderna inom detta område är mycket stora i Europeiska unionen, vilket i sin tur beror på vår rika historia.
Respro: Vad tycker du om den självklara lösningen med Esperanto som ett gemensamt språk för oss alla? Det uppfyller alla kriterier för en verklig språkbrygga, en brygga mellan oss alla och långt bortom EU och framtidens Europas förenta stater. Vad anser du om detta?
Medborgarna lägger idag stor vikt vid sin kulturella och språkliga identitet. En ändring av EU-språkens ställning är något alla medlemsländerna måste vara överens om.
Talal: Vem skulle egentligen tala esperanto? Under vilka omständigheter? Låt oss inte glömma bort att språkkunskaper försvinner om man inte använder dem löpande.
Esperanto är inte ett officiellt EU-språk.
Jost: Skulle man kunna tänka sig engelskan som ett gemensamt språk, precis som företag i dag har engelska som koncernspråk?
Språken är en viktig del av Europas kultur, som måste bevara sin mångfald.
Peter: För de allra flesta ungdomar skulle det betyda mycket om avståndet till EU kunde minskas. Skulle inte idrotten kunna ha en samlande funktion i EU? Varför ges inte fler möjligheter för idrotten att fylla denna funktion?
Schell: Insatser görs för att minska avståndet mellan EU och ungdomen. Skulle inte idrotten kunna vara ett redskap i detta arbete och kan man inte få med idrotten i processen?
Jag tycker att det verkar finnas mycket att göra på idrottens område. Givetvis finns det redan europeiska tävlingar, framför allt inom fotboll. Internationellt sett skulle det ha ett mycket stort symbolvärde om vi kunde få fram EU-lag i vissa idrottsgrenar. På så vis skulle en modern europeisk patriotism kunna utvecklas hos ungdomen.
Schell: För de allra flesta ungdomar skulle det betyda mycket om avståndet till EU kunde minskas. Skulle inte idrotten kunna ha en samlande funktion i EU? Varför ges inte fler möjligheter för idrotten att fylla denna funktion?
Jag har redan besvarat denna fråga från Schell. Jag håller med honom och har gett några förslag.
Jarcius: Ser du positivt på att översätta konstitutionen till latin och successivt återvända till detta gemensamma västerländska språk som har använts sedan antikens dagar?
Jag läste latin när jag gick i skolan. Det är ett fantastiskt språk som är grunden för alla de latinska språken. Jag ser inga skäl till att inte översätta konstitutionen till latin, men jag skulle inte kunna göra det själv utöver senatus, populus que, romanus!
Vero: Varför finns det bara flerspråkiga och mångkulturella skolor i Bryssel?
Bryssels skolor är en fråga för de belgiska myndigheterna. Men jag kan inte se varför flerspråkiga skolor skulle vara ett problem, snarare ser jag det som en tillgång än som en nackdel.
Pello: Kommer den baskiska befolkningen att ha rättigheter i egenskap av baskiska medborgare, så att deras språkliga och kulturella identitet kan värnas?
I utkastet till konstitutionellt fördrag talas om europeiskt och nationellt medborgarskap, men ingenting om eventuella delnationella medborgarskap. Det är en fråga för varje medlemsland att ta ställning till.
Besnard: Jag är student och undrar om Europeiska konventet arbetar med någon fråga som gynnar oss, till exempel harmonisering av utbildningarna eller verklig likvärdighet???
Utbildning är medlemsländernas ansvarsområde. EU kan däremot vidta stödjande åtgärder, framför allt för att främja studentutbytet i Europa.
Pelirrojo: Vad kan EU göra för att stärka banden mellan tyskar och fransmän? Fransmännen lär sig mycket mindre tyska och tyskarna mycket mindre franska än tidigare.
När det gäller de fransk-tyska förbindelserna kan den europeiska integrationen bara leda till att de stärks, i synnerhet genom den fria rörligheten för personer. Erasmus-programmet för studentutbyte har också haft mycket stor framgång.
Gabriele: Ett enhetligt utbildningssystem vore önskvärt om en gemensam anda ska kunna skapas hos de kommande generationerna (då skulle även språkproblemet lösas). Systemet måste dock införas redan i förskolan, inte när eleverna börjar i skolan.
De nationella kulturerna och språken är en del av unionens rika kulturarv.
Markku: Kommer inte de nationella kulturerna att drabbas och försvinna i arbetet med att integrera hela EU?
Ett av EU:s kännetecken är just den kulturella och språkliga mångfalden. Denna fantastiska tillgång måste absolut bevaras.
Markku: Kommer vi inte att förlora de nationella kulturerna i arbetet med att integrera hela EU?
Problemet är just hur våra nationella kulturer ska bevaras samtidigt som vi skapar ett enat Europa. Det är därför vi måste undvika alltför likriktande lösningar. Den kulturella
mångfalden kommer dessutom att beröras i den europeiska konstitutionen.
Till Maynou: Det är viktigt att uppmuntra medborgarnas rörlighet. Barnens utbildning har stor betydelse i detta avseende. För studenter har EU inrättat viktiga program som Erasmus,
Leonardo m.fl.
Grundläggande värderingar och rättigheter
Caroline: Vilken funktion får stadgan i konstitutionen?
Om konventets ledamöter är lika eniga som den arbetsgrupp inom konventet som arbetat med denna fråga så kommer stadgan om de grundläggande rättigheterna att bli en integrerad och juridiskt bindande del av det konstitutionella fördraget. Stadgans exakta funktion i fördraget beror på helheten av de olika delar vi för närvarande håller på att diskutera.
Caroline: Vilken funktion får den europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna?
Genom att stadgan införlivas i konstitutionen kommer denna att innehålla en rad rättigheter för EU-medborgare. Unionens gemensamma värderingar betonas samtidigt som skyddet för medborgarna stärks, vilket ökar deras förtroende för EU:s arbete.
SOS: EU erkänner fem grundläggande rättigheter för konsumenter (hälsa, säkerhet,
ekonomiska intressen, rätt att överklaga, rätt till upplysning etc.) Återfinns dessa rättigheter i konstitutionen?
Fördragets nuvarande konsumentskyddsbestämmelser kommer givetvis att behållas. För närvarande pågår även diskussioner om att införliva den europeiska stadgan om de grundläggande rättigheterna i fördraget.
Jhusquin: Rättigheter regleras i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Borde inte även skyldigheter ingå i en text som ska fogas till en framtida EU-konstitution?
Rättigheter och skyldigheter är två skilda saker. Stadgan avser rättigheter, inte skyldigheter.
Vi försöker verka för tolerans och respekt för andras rättigheter.
Sebastien: Är det möjligt att införa begrepp som respekt, miljö, mänskliga rättigheter (särskilt minoriteters) och demokrati i den framtida europeiska konstitutionen?
Absolut. Dessa begrepp kommer att ingå i konstitutionens artikel 2 om unionens principer och värderingar.
Laborie: På vilket sätt kommer konventet att beakta de judisk-kristna värderingar som utgör grunden för den europeiska kulturen?
Det här är en fråga inte bara om de judisk-kristna värderingarna utan om Europas religiösa arv. Den diskussionen hade vi under förhandlingarna om stadgan om de grundläggande rättigheterna. Responsen då var negativ. Jag tänker på hur respekten för vår kontinents religiösa värderingar skulle kunna uttryckas i den europeiska konstitutionen.
Bordo: I frihetens namn kräver jag att de som vägrar befatta sig med våld ska få skydd i konstitutionen.
EU har en skyldighet att uttryckligen fastställa att skyddet av den mänskliga värdigheten är en grundläggande rättighet.
Grekiska kyrkan: Kommer förhållandet mellan kyrka och stat att nämnas i den europeiska konstitutionen?
Det har förekommit förslag i konventet angående det religiösa arvet och kyrkornas roll.
Konventet har ännu inte diskuterat denna fråga, som fortfarande utreds.
Rocnu: Vad måste vi göra för att rättigheten att leva naken och avklädd ska erkännas i konstitutionen?
Du blir nog besviken när jag säger att denna rättighet inte uttryckligen erkänns i stadgan om de grundläggande rättigheterna…
M: Vore det möjligt att införliva Europakonventionen om mänskliga rättigheter i den nya europeiska konstitutionen, framför allt med tanke på fördelarna med Strasbourgs rättspraxis?
Vår arbetsgrupp i denna fråga har ställt sig enhälligt positiv till att ansluta EU till Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Sebastien: Jag skulle verkligen vilja veta om det är någon som utreder frågan om den diskriminering som många européer, till exempel handikappade och homosexuella, fortfarande utsätts för.
Enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, som sannolikt kommer att införlivas i konstitutionen, är sådan diskriminering uttryckligen förbjuden.
Namn och symboler
Jonm: Vilket av följande fyra namn på EU tycker du är bäst? Europeiska unionen, Europas förenta stater, Europeiska gemenskapen eller Förenade Europa?
Alla fyra namnen är möjliga. EG och EU finns ju redan idag. Männen bakom dem var Monnet och Churchill. ”Europas förenta stater”. Europa är förenat, därav namnet
”Förenade Europa”.
J: Varför kallar vi det framtida EU för en europeisk sammanslutning?
Många namn har föreslagits för EU: Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Europas förenta stater och Förenade Europa. Konventet har ännu inte bestämt sig i frågan.
Mk: Första danska inlägget: Lutar det mot Europas förenta stater?
När det gäller vad unionen ska heta har jag föreslagit fyra namn: Europeiska gemenskapen, Europeiska unionen, Europas förenta stater och Förenade Europa. Själv föredrar jag det sista.
Berni: Skapar det inte förvirring att byta namn på unionen? Vore det inte bättre att behålla samma namn så man kan se att unionen utvecklas?
Jag håller inte med, eftersom ett namn kan illustrera en ny fas för EU. I ett namn väger substantivet tyngre än en adjektivbestämning. Därför tycker jag att Förenade Europa är ett starkare namn än EU, eftersom man i framtiden kommer tala om att Europa vill, Europa önskar, Europa vill inte osv.
Maynou: Tycker inte du att den europeiska flaggan borde vaja över alla skolor i EU?
Det tycker jag absolut. I regionen Auvergne är flaggan hissad utanför alla skolor och på alla transitplatser, t.ex. flygplatser.
Beno: Det kanske också vore på sin plats att fundera ut en symbol för hela EU, precis som fransmännen har camembert och baguette?
I stället för symbol skulle man kunna göra två saker: skriva en europeisk nationalsång och ge EU ett valspråk. Mitt förslag är Frihet, rättvisa och solidaritet.
Vincente: Vilken stad skulle bli EU:s nya huvudstad, det nya kulturella centrumet? Paris, Bryssel, Berlin, Wien, Budapest eller en helt ny stad?
Frågan om europeisk huvudstad ingår inte i konventets uppdrag. Konstitutionella ramar som säkrar den demokratiska legitimiteten garanterar att de beslut som fattas på europeisk nivå är begripliga för européerna och ligger nära deras verkliga behov, oavsett var institutionerna faktiskt är belägna.
Till Pelirrojo: Jag har velat skapa debatt i namnfrågan och har föreslagit flera namn: Europas förenta stater, Förenade Europa, Europeiska unionen osv. Jag tar tacksamt emot era förslag.
Debatten har kommit igång och det är det viktiga.
Det framtida konstitutionella fördragets karaktär, ställning och ratificering
Angelos: Anser du att det bör finnas en alleuropeisk konstitution som är bindande för alla medlemsländer, både stora och små?
Det konstitutionella fördrag som vi håller på att utarbeta kommer givetvis att ha samma innebörd för alla länder, oavsett storlek.
Nancy: Hej, jag undrar var i hierarkin av texter som konventet kommer att hamna?
Jag tror att det du menar är den framtida konstitutionen. Den kommer att befinna sig högst upp i hierarkin av EU:s lagstiftning.
Gregor: Är du anhängare av en europeisk konstitution eller ett konstitutionellt fördrag?
Precis som jag sa vid Europeiska konventets invigning tror jag att det är dags för ett verkligt konstitutionellt fördrag. Jag är glad att kunna säga att denna hållning nu har vunnit stort gehör.
Ixema: Anser du att nationella folkomröstningar om konstitutionens ratificering är möjliga?
Det är upp till de nationella konstitutionella organen att besluta om det framtida konstitutionella fördraget måste ratificeras genom nationell folkomröstning eller inte.
TGA: Anser du att fördraget bör kallas för konstitution, och i så fall varför?
Ordet konstitution bör användas för att markera övergången till grundandet av ett nytt EU.
Moja: Hur kan en konstitution minska det demokratiska underskottet?
Den konstitution vi fått i uppdrag att utarbeta syftar till att garantera en hög demokratinivå i EU och minska det demokratiska underskott som du nämner.
Andrea: En fråga till ordföranden: Vad har hänt med förslaget från bland andra vice ordförande Amato om en folkomröstning om konventet samt en regeringskommission?
Givetvis måste det förslag till konstitutionellt fördrag som konventet hoppas kunna lägga fram antas av regeringskonferensen och ratificeras av medlemsländerna. Vi behöver fortfarande diskutera om ännu en mekanism för godkännande på europeisk nivå kan öka konstitutionens legitimitet ytterligare.
Gregor: Tror inte du att en eventuell alleuropeisk folkomröstning (med dubbel majoritet – länderna och den europeiska befolkningen) skulle kunna höja den europeiska allmänhetens medvetenhet i högre grad än en opinionsundersökning, när det gäller vad folk tycker att Europeiska unionen ska heta – en idé som framförts i vissa medier.
Det nya fördraget ska ratificeras i alla medlemsländer, ibland genom folkomröstning, men det är varje medlemsland som utifrån sina regler ska avgöra om en folkomröstning bör hållas eller inte.
Enguerran: I vissa konstitutionsförslag nämns Europeiska centralbankens organisation och valutans namn. Tycker du verkligen att den typen av världsliga ting som inte tillför någonting till demokratin hör hemma i konstitutionen? Räcker det inte med en grundlag?
Ekonomi och valuta har stor betydelse när man ska leva tillsammans och utgör därför centrala faktorer i EU:s organisation.
Den framtida konstitutionen måste garantera en klar och tydlig befogenhetsfördelning och en utökad demokratisk legitimitet, som utgår både från de nationella och europeiska parlamenten och vars ramar tillåter effektiva åtgärder i ett utvidgat EU som kan göra sin röst hörd i
världen.
Tttt: Kommer EU:s konstitution att vara flexibel, stel eller både och?
Konstitutionen måste vara tydlig för att garantera den rättsliga säkerheten och göra den möjlig att genomföra.
Jean Mone: Hur tycker konventet att man bör lagstifta inför framtiden?
I den konstitution som konventet ska utarbeta kommer effektivast möjliga lagstiftningsförfaranden att fastställas, men så långt har vi inte kommit ännu.
Annahg: Vilken egenskaper kan den framtida europeiska konstitutionen få? Denna fråga riktar sig till ordföranden.
En samlad konstitution med ett samlat institutionellt system som omfattar alla aspekter av tillvaron i Europa, men där förfarandena anpassas efter respektive område.
Till Angelos: Vår framtida konstitution är inte alleuropeisk i den meningen att den ersätter de nationella konstitutionerna. Den kommer endast att reglera gemensamma åtgärder på EU-nivå inom tydligt avgränsade områden.
Konventets mål, funktioner och tidsramar
Philippe: Hur snart kan konventet lägga fram ett förslag till en europeisk konstitution?
Konventets mål är att avsluta sitt arbete sommaren 2003, men det viktiga är att arbetet håller en hög kvalitet.
Consuls: Ni fattar beslut ”i samförstånd”, men vad händer om ni kör fast?
Konventet tar den tid det behöver för att lyssna och diskutera och därigenom uppnå samförstånd.
Burns_YC: Jag är ledamot i ungdomskonventet. Jag är besviken över att ni har struntat i ungdomskonventets slutsatser. Du sa att vi var alltför politiska. Bör inte ungdomar vara politiska?
Det stämmer att jag beklagade att vi under ungdomskonventet fick lyssna mycket på företrädare för organisationer, förvisso sympatiska, och mindre på ungdomar på gräsrotsnivå. Det jag var nyfiken på var vad enskilda europeiska ungdomar utifrån sin livssituation väntar sig av EU. Det tror jag skulle ha varit till nytta för vårt arbete.
Johann: Hur kan konventet lyckas bättre där regeringskonferenserna misslyckats?
Vi tror att konventet kan lyckas där regeringskonferenserna misslyckats helt enkelt tack vare sin arbetsmetod, som går ut på att sammanföra de nationella parlamenten, regeringarna och Europaparlamentet. Vi har dessutom ett tydligt uppdrag och gott om tid att göra ett bra arbete.
Genom att samtliga dessa aktörer deltar hoppas vi finna en lösning som alla kan godta.
Johann: Jag måste sluta nu, men återigen: Hur kan konventet lyckas bättre där
regeringskonferenserna misslyckats? Och eftersom jag inte förstår varför skillnaden enbart skulle ligga i partssammansättningen vill jag gärna ha ett förtydligande…
Konventets möjligheter till framgång påverkas givetvis av konventets sammansättning och arbetets tidsramar.
Johann: Det jag undrar är alltså hur möjligheterna att lyckas ökar genom att fler åsikter beaktas?
Konventet har mer tid till sitt förfogande än en regeringskonferens och en mycket bredare sammansättning. Det borde skapa förutsättningar för konventet att utarbeta en konstitution som haft gott om tid på sig att växa fram och som alla står bakom.
Giani: Tror du att våra statschefer verkligen kommer att ta till sig och omsätta konventets slutsatser i praktiken?
Vårt mål är att utarbeta bästa tänkbara dokument, ett dokument som regeringskonferensen kan ställa sig bakom.
Besnard: Har de nya ledamöterna valts utifrån samma kriterier som de gamla???
Konventets nya ledamöter har tillsatts på samma sätt som ledamöterna de ersätter, dvs. av sin regering eller sitt nationella parlament.
Giani: Deltar du i statschefernas diskussioner under Europeiska rådets möten?
Svar ja. Förra veckan deltog jag i stats- och regeringschefernas samtal i Bryssel. Jag kommer
Giani: Tar de olika statscheferna emot dig för att diskutera konventets arbete?
Ja, stats- eller regeringscheferna. För inte så länge sedan var jag i Finland och i Luxemburg.
Den här veckan ska jag till Italien och så fortsätter jag att åka runt i tur och ordning i Europa.
Paedrs: Inspireras konventet av någon mänsklig vision eller är det bara ännu ett i raden av förvaltningsorgan?
Din fråga om vilken väg som valts för den europeiska integrationen är helt rätt.
Upphovsmännen förenades av ekonomisk solidaritet, medan vi nu försöker bygga ett Europa för de kommande 20–50 åren.
Bruno: Anser inte du att konventets arbete inom vissa områden (rättslig kontroll av subsidiaritetsprincipen, inrättandet av en EU-president vid sidan av kommissionens
ordförande samt inrättandet av en kongress) på sätt och vis strider mot en mer öppen, tydlig och enkel union?
Jag tror inte det. För att kunna göra en samlad bedömning måste man vänta tills allt är klart.
Jag kommer att göra vad jag kan för att det ska bli enkelt och tydligt.
Giani: Hur håller du statscheferna underrättade om hur konventets arbete fortskrider?
Jag sammanfattar läget vid varje EG-möte. Det gjorde jag i Sevilla och i Bryssel, och jag kommer att göra det igen i Köpenhamn i december. Jag talar i ungefär tjugo minuter. Det ger tillräckligt med tid för diskussion som ger viktiga impulser till vårt fortsatta arbete.
Laurent: Är inte 2003 en ganska kort tidsfrist?
2003 är kanske en kort tidsfrist, men den måste respekteras.
St: Vilken roll har konventet i beslutsprocessen?
Konventet ska ge rekommendationer till stats- och regeringscheferna om hur EU ska fungera i framtiden. Vår förhoppning är att dessa rekommendationer ska bygga på största möjliga samförstånd och vara av så hög kvalitet att den efterföljande regeringskonferensen kan hållas kort.
Respro: Du har ofta anklagats för att gå din egen väg och att ingen, inte ens dina två vice ordförande, vet vad du vill uppnå med EU. Stämmer det och vilka resultat räknar du med att uppnå på det sättet?
Konventets arbete bedrivs av konventets ledamöter tillsammans – det är ett gemensamt arbete. Det är bara på detta sätt, dvs. genom arbetsgrupper och plenardebatter, som vi kan nå resultat.
Evereast: Hur rekryteras konventets deltagare?
Konventets ledamöter utses av medlemsländernas och kandidatländernas regeringar, ländernas nationella parlament och Europaparlamentet. Det finns även observatörer.
Emanuele: En fråga till ordföranden: historiskt sett har EEG:s och EU:s fördrag godkänts på diplomatisk, mellanstatlig väg. Nu har denna uppgift anförtrotts åt ett konvent. Vad anser du ligger bakom denna nya strategi?
Den diplomatiska internationella metod som användes för Amsterdamfördraget och Nicefördraget levde inte upp till förväntningarna. Förhandlingarna ledde inte till några genomgripande reformer av EU:s funktion. Därav strategibytet.
Gotthardt: Anser du att det finns en sorts ”parlamentarisk koalition” mellan parlamentens ledamöter och Europaparlamentets ledamöter som uttalat att den vill ge medborgarna ett parlamentariskt Europa?
Jag tror inte att det finns någon sådan koalition. I själva verket finns det skilda åsikter hos de Europaparlamentsledamöter som vill se ett gemensamt system och de nationella
parlamentsledamöter som vill ha mer att säga till om i EU:s politiska liv.
Rapidd: Kan de spanjorer som ser sig som republikaner kräva att konstitutionen hindrar länderna från att ha en budget för kungahusen (i Spanien, England etc.)?
Frågan om anslag till kungahusen är varje lands angelägenhet, det kan inte EU lägga sig i.
Till Bordo: Konventet håller på att utarbeta ett nytt konstitutionellt fördrag som ska göra det möjligt för EU att fungera effektivt efter utvidgningen.
Till Anita: Om vi kör fast redovisar vi de olika motsatta åsikterna. Hittills har jag ansträngt mig för att undvika denna situation och i stället skapa samförstånd i konventet. Jag hoppas att denna strategi ska fungera även i fortsättningen.
Till Esc: Konventets uppgift är att undersöka hur unionen kan göras mer tydlig, hanterbar och presterande. Politikens enskilda innehåll som sådant kommer inte att granskas.
Konventet utarbetar institutionella ramar som är enklare och tydligare och som jag hoppas ska bidra till att stärka de europeiska medborgarnas känsla av samhörighet.
Till Laurent: Din analys av tidsramarna är riktig. Dessutom hoppas jag också att regeringskonferensen blir kort och på hög nivå.
Medlemsstaterna: ställning, jämvikt och befogenhetsfördelning i förhållande till unionen
Spithas: En av de viktigaste frågorna är hur befogenheterna ska fördelas.
Det är faktiskt en nyckelfråga. Det är tänkt att det nuvarande systemet, där EU bestämmer över befogenhetsfördelningen, ska behållas. Varje befogenhet som inte tilldelas genom den nya konstitutionen förblir medlemsländernas befogenhet.
Sebastien: Det verkar finnas en text som tillåter de europeiska länder som vill att gå vidare med den europeiska integrationen, även om något land säger nej… Varför inte bara strunta i Storbritannien?
Det finns EU-samarbete där inte alla länder deltar, åtminstone inte ännu.
Persia: Varför anser du att England måste vara med i EU? Jag är tacksam för svar då jag behöver det i utbildningssyfte. Jag skriver från England och förstår inte mycket franska, men försöker ändå skriva på franska eftersom ingen svarar på de engelska frågorna.
Storbritannien har varit en del av gemenskapen sedan 1973. Jag kan inte se varför inte Storbritannien skulle fortsätta att spela en viktig roll i Europeiska unionen.
Dereckson: Hur kan en EU-president väljas utan att de minsta länderna missgynnas?
Konventet har ännu inte kommit fram till hur en eventuell EU-president ska väljas, men det är viktigt med jämvikt mellan de stora och små medlemsländerna.
Tttt: Har länderna med liten befolkning lika goda chanser som de stora länderna när en EU- president ska utses?
Jag tror inte att stora länder kontra små länder har varit något problem vid tidigare
tillsättningar av viktiga poster, till exempel ordförandeposten för EU-kommissionen. Det som räknas är personligheten och graden av europeiskt engagemang. Om man blickar tillbaka upptäcker man att personer från länder med liten befolkning ofta har innehaft den typen av poster. Det har de haft tack vare sina utmärkta personliga egenskaper.
Yvo: Jag har en fråga om den artikel i den framtida konstitutionen som tillåter utträde ur unionen. Tror du inte att detta kan undergräva EU:s överstatliga ställning? Då kan ju alla länder som inte håller med i olika frågor hota med utträde.
Det framtida fördrag som vi håller på att utarbeta har ingen sista giltighetsdag. Därför måste man reglera vad som händer om ett land skulle vilja lämna unionen. En sorts utträdesrätt alltså. Givetvis handlar det om ett mycket speciellt undantagsförfarande som måste omfattas av särskilda garantier. Debatten är härmed igång.
Yvo: Anser du att det scenario du nämnde för några dagar sedan, där ett medlemsland vill lämna unionen, verkligen är realistiskt? Om ja, måste inte en klausul i den framtida
konstitutionen som tillåter detta också kräva kompensation från det utträdande landet för alla EU-bidrag det fått?
Om ett land på demokratiska grunder beslutar sig för att lämna unionen finns det ingen anledning att hålla det kvar. EU kommer aldrig att bli något fängelse. Om ett land bestämmer sig för att lämna unionen måste man däremot utforma skäliga villkor för dess utträde, där hänsyn tas till de saker du nämner.
Tapio: Frankrike och Tyskland lägger ju fram sina förslag i januari, men jag undrar när övriga regeringar kommer att lägga fram sina förslag.
Alla medlemsländers regeringar deltar aktivt i konventets arbete, och så sent som förra veckan uppmanade jag regeringscheferna att fortsätta i den andan. Men det är regeringarna själva som bestämmer när det är lämpligt att lägga fram förslagen.
Giani: Hur ska EU kunna utvecklas om alla länder först och främst ser till sina egna intressen?
EU har alltid kunnat gå framåt genom ett unikt institutionellt förfarande där hänsyn tas både till ländernas enskilda intressen och allas gemensamma intresse. Om vi kan stärka systemets demokratiska legitimitet ytterligare och dessutom främja utbytet mellan EU:s politik och den nationella politiken kommer detta att gynna det gemensamma intresset i ännu högre grad.
Giani: Hur tycker du att befogenheterna bör fördelas mellan nationalstaterna och EU?
Huvudprincipen måste förbli den att varje befogenhet som länderna inte specifikt har tilldelat EU förblir deras befogenhet. Vårt arbete har bekräftat att EU:s nuvarande
befogenhetsfördelning i stort sett är bra. Inom utrikes- och säkerhetspolitiken och på det rättsliga området kommer dock EU att få en starkare roll.
Inkeri: Vad händer med de nationella förvaltningssystemen när EU får en europeisk konstitution?
De nationella förvaltningssystemen kommer att finnas kvar eftersom EU inte räknar med att ha någon verkställande förvaltning. I stället kommer nätverket med nationella förvaltningar att användas.
Sebastien: Finns det något sätt att upphäva Storbritanniens oacceptabelt privilegierade ställning när det gäller landets utgifter och inkomster i förhållande till EU?
Frågan om Storbritannien och budgeten ligger utanför vårt område. Det är stats- och regeringscheferna som måste diskutera det.
Hassan: Kan inte ett Europas förenta stater leda till att små länder som Sverige och Finland får väldigt lite makt, särskilt nu när EU ska bli större?
Vårt arbete måste innebära att en jämn representation garanteras för alla medlemsländer, både stora och små, och deras befolkning. Hur denna jämvikt ser ut beror dock på innehållet i våra rekommendationer. Valet av EU:s framtida namn måste ligga i linje med resultatet av vårt konstitutionella arbete.
Chris: Vilka effektiva sanktioner bör vidtas mot länder vars regeringar är extremistiska i något avseende?
Utkastet till konstitution som jag har lagt fram för konventet i dag innehåller en artikel om förfarandet för att frånta en medlemsstat medlemsrättigheterna i unionen när det kan konstateras att unionens principer och värderingar har åsidosatts.
Matteo: I vilken mån förlorar EU-länderna sina nationella befogenheter genom den nya konstitutionen?
Konventets ledamöter är starkt eniga om att inte tilldela EU några nya befogenheter, men att förbättringar måste ske inom vissa områden.
Hugo: Man talar om ett Europa à la carte (Storbritannien, Irland och Danmark väljer att stå
Det stämmer att man inte kan utesluta olika former av utökat samarbete i vissa fall (t.ex. på försvarsområdet).
Judith: Varför verkar Frankrike (dess regering), som företräds av Pierre Moscovci, så frånvarande?
Som ordförande för konventet kan jag inte uttala mig om enskilda medlemsländers
engagemang. Men jag tycker inte att Frankrike har varit frånvarande i debatten. Några av de mest aktiva, uppfinningsrika och respekterade konventsledamöterna är från Frankrike, vilket naturligtvis gläder mig.
Vero: Vi försöker skapa ett EU med 25 medlemsländer. Tycker du inte det är ologiskt att länderna ska kunna träda in och ut ur EU precis som de vill?
Hittills har det inte funnits några utträdesmöjligheter. Men i ett EU med 25 medlemsländer behöver det finnas en möjlighet att kunna frånta ett medlemsland medlemsrättigheterna i unionen precis som medlemsländerna frivilligt måste kunna utträda.
Regioner och lokala myndigheter
Foederali: Vad är problemet, varför finns det ingen arbetsgrupp på under nationell nivå i konventet? Hur kan man ha en europeisk konstitution som inte tar hänsyn till regionerna, en konstitution ska ju präglas av demokrati.
Frågan om regionerna har i viss mån redan utretts av arbetsgruppen för subsidiaritet och arbetsgruppen för de nationella parlamenten. Det är presidiets uppgift att utvärdera resultatet av dessa gruppers arbete och därefter lägga fram förslag till texter för konventet. Å andra sidan har konventet ännu inte tagit ställning till de frågor som rör EU:s institutioner.
Rapidd: Varför måste ett parlament i ett självstyrande område eller en förbundsstat mot sin vilja följa en lag som instiftats av det spanska eller europeiska parlamentet?
Förhållandet mellan nationella och regionala eller delnationella parlament är en fråga för varje medlemsland. Det är ingenting som vi kan reglera på EU-nivå.
AK: Hur ska respekten för regionernas och kommunernas intressen kunna garanteras i ett tvåkammarsystem så att de federala enheterna inte fattar beslut över deras huvuden?
När det gäller tvåkammarsystem måste vi komma ihåg att det finns en institutionell triangel där rådet (som representerar regeringarna), kommissionen och Europaparlamentet alla garanterar att balans råder. De nationella parlamenten kan utöva ett stort inflytande på regeringarna i rådet, men för närvarande finns inget stöd i konventet för idén med en andra kammare bestående av företrädare för de nationella parlamenten.
Dani: Hur ser du på regionernas roll i det framtida EU?
Regionernas betydelse måste erkännas i EU.
Vicente: Hur stor är chansen att regionerna i de yttersta randområdena kommer att omnämnas explicit i konstitutionen? Kommer artikel 299.2 i Amsterdamfördraget att ändras? Skulle dessa regioner kunna nämnas tillsammans med bergsområden och mindre gynnade områden?
När det gäller artikel 299.2 och randområdena planeras ingen ändring. Det framtida fördraget kommer att innehålla ett stort antal artiklar från de nuvarande fördragen.
Rapidd: Skulle ett självstyrande område eller en delstat genom folkomröstning kunna bestämma sig för att ansluta sig direkt till EU, om de upplever att det egna landet brister i förståelse såväl kulturellt som ekonomiskt?
Endast stater kan ansluta sig till Europeiska unionen.
Fritz: Kan en europeisk konfederation skapas utifrån den schweiziska modellen med tre nivåer – kommun-region-europeisk konfederation – och nationalstaterna avskaffas?
Jag vet inte om det är möjligt, men jag är säker på att européerna inte vill ha det så.
Nationalstaterna går långt tillbaka i tiden och man måste också ta hänsyn till de nya medlemsländernas starka band till sina nationella rättigheter. Det man kan säga är att Europa bör ha tre nivåer: unionen, medlemsländerna och de regionala myndigheterna.
De europeiska institutionerna: roll, ansvar och beslutsförfaranden
Bruno: Vill konventet minska kommissionens befogenheter och i så fall inom vilka områden?
Kommissionens befogenheter måste utformas så att den kan fylla sin funktion helt och hållet.
För att hela den konstitutionella triangeln ska fungera väl måste nämligen alla de tre institutionerna vara starka.
Hitoro: Kommer konventet att fastställa etiska riktlinjer för hur institutionerna ska fungera?
Hur ska korruption motverkas inom kommissionen? Hur ska man förhindra att dyrbara politiska sekunder rinner iväg?
I utkastet till konstitutionellt fördrag anges att institutionerna ska sörja för en god förvaltning.
Enguerran: Vad skulle du tycka om en senat där medlemsländerna bestämmer antalet
senatorer och ländernas parlament (nationella och/eller regionala) tillsätter posterna, och som skulle ersätta Regionkommittén och inneha de lagstiftande befogenheter som rådet nu har?
Det tycks inte finnas något stöd i konventet för att inrätta en senat. Däremot kommer vi att granska reformeringen av rådet (i egenskap av lagstiftande församling), som företräder medlemsländerna. Europaparlamentet å sin sida företräder folket.
Enguerran: Kan man inte ha ett enväldigt råd som drar upp de övergripande politiska
riktlinjerna, en kommission som verkställer och ett parlament som ensamt förfogar över den lagstiftande makten?
Konventet håller på att utarbeta balanserade och demokratiska institutionella ramar som styr fördelningen av befogenheter.
Richy: Hur kan och bör Europaparlamentet förstärkas enligt din åsikt?
Lösningen ligger i att göra både användningen av medbeslutandeförfarandet mellan Europaparlamentet och rådet och användningen av omröstning med kvalificerad majoritet allmän. Jag tror också att det skulle ha stor betydelse om Europaparlamentets ledamöter kunde väljas i kraft av en lag som är harmoniserad i hela EU.
Enguerran: Hur kan man säga att demokratin är en av EU:s grundpelare? Hur definierar du demokrati? För mig står det fullkomligt klart att EU är en aristokrati, eftersom makten har tilldelats aristokrater av deras likar. Alla utanför unionen vet att EU bara är en efterapning av demokrati, där parlamentet är lika tandlöst som generalstaterna före revolutionen och där besluten fattas under enskilda överläggningar.
Rådet är en av institutionerna inom EU som stiftar lagar tillsammans med parlamentet.
Eftersom rådets ministrar är demokratiskt valda diskuterar konventet möjligheten att göra rådets överläggningar i lagstiftningsfrågor offentliga.
Wolff: Kommer kommissionen att ha ansvaret för hela biståndspolitiken?
Biståndspolitiken kommer sannolikt att förbli ett delat ansvarsområde, där kommissionen vidtar åtgärder jämsides med medlemsländerna. Kommissionen svarar för 10 % av världens totala bistånd, medlemsstaterna och kommissionen tillsammans för 50 %.
Wolf: Vad anser du om förstärkningen av kommissionens roll?
Som jag sa till stats- och regeringscheferna vid det senaste toppmötet i Bryssel anser jag att alla delarna i den institutionella triangeln (kommissionen, rådet och parlamentet) bör förstärkas. Det kommer att stärka EU som helhet.
Andrea: Till ordföranden: Har ni funderat något över kommissionens roll och i så fall hur?
Och ministerrådet?
Kommissionens roll är tydligt beskriven i fördraget och kommer inte att ändras.
Kommissionen kommer att behålla sin ensamrätt att ta initiativ. Det är uteslutet att den rätten skulle tas ifrån den.
Hugo: Kommer de tre pelarna att kvarstå?
Det finns EU-områden som är tydligt fastslagna och andra så kallade mellanstatliga områden, där medlemsstaterna tillsammans får vidta de åtgärder de har behörighet till.
Gregor: Tror du att konventets arbete kommer att innebära att gemenskapsmetoden försvagas, dvs. att kommissionens rätt att ta initiativ och föreslå lagar försvagas?
Konventets ledamöter har med stor majoritet uttalat att de vill behålla kommissionens initiativrätt.
Bordo: Kommer COSAC:erna att införlivas i konventet?
Jag antar att det är COSAC du menar (och inte COSAC:erna). Förkortningen syftar på de regelbundna sammanträden som hålls med nationella parlamentsledamöter för att bland annat utbyta information om uppföljningen av EU-frågor. Vi har faktiskt diskuterat i konventet idag hur parlamentens deltagande kan förbättras. Som du vet har jag föreslagit att en kongress ska inrättas med företrädare för Europas folk bestående av europeiska och nationella
parlamentsledamöter.
M: Kommer EU:s skriftliga konstitution att följas av en europeisk författningsdomstol, och hur kommer den i så fall att fungera?
Svar ja. I praktiken finns redan EG-domstolen, men dess befogenheter måste utökas så att den kan bli en riktig författningsdomstol. Det gäller framför allt kontrollen av att
subsidiaritetsprincipen efterlevs.
Jo: Varför inte göra COSAC till ett interparlamentariskt organ för kontroll av bland annat subsidiariteten?
COSAC är ett kontaktfrämjande organ, men det skulle vara svårt att ge det en
kontrollfunktion eftersom detta skulle förutsätta att det har en demokratisk representation.
Jag tror att detta varningssystem för de nationella parlamenten kommer att bli effektivare och bättre anpassat efter de demokratiska spelreglerna.
Jost: Vilken är konventets ”gängse” inställning när det gäller legitimiteten hos kommissionens ordförande? Ska ordföranden väljas av parlamentet, dvs. folket? Om inte, kommer
parlamentet och i förlängningen Europas folk att fylla någon viktig funktion?
Vi har ännu inte tagit itu med de institutionella frågorna, såsom kommissionens roll i den europeiska integrationen. Romano Prodi kommer dock att lägga fram förslag i november. I dag finns således ingen ”gängse” uppfattning, däremot åsikter som framförs på olika sätt.
Gregor: Tror inte du att de som kritiserar gemenskapsmetoden medvetet eller omedvetet blandar ihop orsak och verkan hos metodens begränsningar, eftersom de som kritiserar denna metod delvis bär ansvaret för dess ineffektivitet?
Det är många som tycker att gemenskapsmetoden är bra utan att de för den skull tycker att det
Hugo: Tror du att rådet kommer att acceptera att användningen av medbeslutandeförfarandet blir allmän?
Synen på allmän tillämpning av medbeslutandeförfarandet i lagstiftningsfrågor blir allt mer positiv, men en av våra arbetsgrupper tittar för närvarande på detaljerna.
Fabio: Till ordföranden: EU anklagas ofta för att vara för aktivt inom vissa områden och för lite aktiv inom andra. Hur kan konventet undvika att hinder uppkommer som syftar till att upprätthålla vissa privilegier?
Det är en motiverad fråga. Det är därför vi vill införa en politisk mekanism för att övervaka subsidiariteten, och EU måste verkligen försöka undanröja de hinder som upprätthåller vissa privilegier.
Inkeri: Om EU inte har något administrativt system är det upp till de nationella regeringarna att genomföra bestämmelserna. I så fall, hur kan den europeiska konstitutionen stödja a) ett demokratiskt system, b) hur kan politiken hållas åtskild från administrationen? Visar detta att det inte längre behövs någon nationell förvaltning och att det skulle räcka med ett centralstyre (Bryssel) med lokala ”administrativa kantoner”?
Jag förstår inte riktigt din fråga om de administrativa systemen. EU har för närvarande en administration och det görs även åtskillnad mellan politik och administration.
Ordföranden
Ttt: Vad tycker du om Badinter-förslaget och framför allt presidentens roll?
Badinter-förslaget är ett av många konstitutionsförslag av hög kvalitet som konventets ledamöter utarbetat under denna tid. Denna typ av förslag ger mycket god näring åt våra överläggningar. Denna bild av en framtida unionspresident kommer säkert att påverka våra framtida diskussioner om denna institutionella fråga.
Hassan: Kommer EU:s cirkusliknande rundresande i Europa med anledning av olika ordförandeländer kommer att upphöra med endast en EU-president?
Valet av en EU-president har nog inget direkt samband med hur många möten EU- institutionerna håller.
Edwjc: Om en EU-president väljs bland ländernas gamla ledare kommer väljarna att tycka att EU fjärmar sig från dem och inte är tillräckligt ansvarig inför dem. Bör inte EU:s president väljas med allmän rösträtt utifrån en begränsad förteckning upprättad av Europaparlamentet?
Närmare bestämmelser för hur en framtida president ska väljas återstår ännu att diskutera.
Enguerran: Är det så att EU:s egentliga president är kommissionens ordförande och att allt annat är undanflykter? Har någon verkligen ifrågasatt kommissionens, dess ordförandes och ledamöters legitimitet? Varför väljer inte ordföranden sina ledamöter själv?
De institutionella frågorna kommer upp på dagordningen i början av nästa år. Vi måste sträva efter att göra hela systemet tydligare. Det finns stora förhoppningar om att saker kan göras enklare.
Eva: Vad skulle fördelarna vara med att få en president i EU? Nackdelarna?
Fördelarna skulle vara att Europa får ett ansikte. Du vet säkert vem Bush och Putin är, Eva, men vet du vem som är ordförande för Europeiska rådet just nu? EU behöver vara
närvarande i dagens starkt medieinfluerade värld. EU behöver ett ansikte och en personlighet som företräder dess värderingar.
Hugo: Är en EU-president möjlig? Vilken ställning ska denna person ha? Vilka uppdrag?
Vilka ansvarsområden?
Många av konventets ledamöter är överens om att det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap inte fungerar längre. Det behövs kontinuitet och större öppenhet gentemot resten av världen, men vi har ännu inte diskuterat hur detta presidentskap ska organiseras i framtiden. Det kommer.
Ghislain: Vad tycker du om Pierre Lequillers förslag om en EU-president som utses av rådet, dess ordförande och kommissionen?
Lequillers förslag är intressanta och bör undersökas närmare. De frågor han ställer kommer att debatteras av konventet i sinom tid.
Judith: Hur har det gått med förslaget att slå samman rådets och kommissionens ordförandeposter?
Konventet har medvetet sparat de institutionella frågorna till sist och det vore att gå händelserna i förväg att gå in på detaljer. Men vår generella inställning är att den institutionella triangeln ska bevaras och förstärkas i alla sina beståndsdelar.
Giani: Om européerna en dag väljer en president, kommer den personen att ha tillräckligt stark utstrålning för att kunna företräda oss alla?
Utstrålningen hos en omvald president är något som påverkar alla presidenter, oavsett om det är ett medlemslands eller unionens president.
AK: Tror du inte att det demokratiska underskottet riskerar att öka om presidenten utses av rådet?
I praktiken finns för närvarande ingen annan lösning än att rådets medlemmar utser presidenten. Men i framtiden måste underlaget för detta val utökas så att Europas medborgare får mer att säga till om.
Laurent: Står det i konstitutionen om presidenten ska ha en representativ eller aktiv roll?
Det är en av de viktiga institutionella frågor som konventet fortfarande har att ta ställning till, i slutet av sitt arbete.
Laurent: Kommer presidenten att väljas med en röst per land?
Konventet har ännu inte tagit ställning till om en EU-president ska väljas och inte heller hur detta ska ske. Men om EU en dag får en president så kommer den personen, på lite längre sikt, med största sannolikhet att väljas med allmän rösträtt.
Gregor: Tror inte du att en ordförande för Europeiska rådet – som utses för en längre period än den nuvarande roterande halvårsperioden och som företräder EU på
diplomatisk nivå – på ett mycket bra sätt skulle kunna samregera med ordföranden för ett förstärkt verkställande organ, som skulle kunna vara en verkställande kommission som har kvar sin rätt att lägga fram lagförslag inom alla EU:s politikområden?
Detta är mycket riktigt en av de många bra modeller som föreslagits. Men eftersom konventet ännu inte har diskuterat denna fråga kan jag inte gå in på detaljer. Vi måste säkert fortsätta att söka nyskapande lösningar som kan stärka det institutionella systemets tre delar.
GGAssol: Vår grupp ställer sig mycket frågande till förslaget om en europeisk union med ett presidentsystem liknande Frankrikes, där två starka personer ställs mot varandra med
ineffektivitet som följd. Vad anser du om detta?
Vårt konvent har ännu inte kommit så långt att några förslag lagts fram om de institutionella frågorna. Nu nöjer jag mig med att konstatera att dagens system, där medlemsländerna innehar ordförandeskapet ett halvår i taget, har tjänat ut sitt syfte. I ett EU med 25 medlemsländer är det inte längre realistiskt.
Zanello: Vilka egenskaper anser du att en bra EU-president bör ha?
Att se Europa som ett kall. Att drivas av tanken att Europa måste bli framgångsrikt och utgöra den normala ramen för invånarnas liv.
Kongressen
Judith: Vad anser du om det franska förslaget om en kongress?
Jag är mycket positiv till att inrätta en europeisk folkkongress och konventet diskuterar för närvarande denna fråga. Något beslut har dock ännu inte fattats.
Rcheno: Jag vill ha ett förtydligande om ”folkkongressen” och undrar varför medierna på ett ganska kritiskt sätt framställer denna som en av Giscard d’Estaings käpphästar…
Det är en samlingspunkt för Europaparlamentets och de nationella parlamentens ledamöter.
Europaparlamentet företräder EU.
Markko: Vad menas med artikel 19 i utkastet: Kongress med företrädare för Europas folk?
Kongressen är en av många idéer som syftar till att föra EU närmare medborgarna, genom att samla de nationella parlamenten och Europaparlamentet i en stor europeisk debatt. Konventet måste kunna fortsätta att diskutera ett sådant förslag.
Enguerran: Du som är medveten om det representativa underskottet i de europeiska
institutionella organen förespråkar denna i grunden goda idé om en folkkongress. Trots detta verkar du tveksam till att göra om kongressen till en permanent instans med nödvändig och legitim lagstiftande makt. Varför?
Vi har redan Europaparlamentet som ger Europas folk representation. Utökad
representation: en folkkongress. Denna kongress kan sammanträda en gång per år och skapa förutsättningar för en folkets debatt i EU. Det blir en alltför tung börda för institutionerna.
Utvidgningen
Angelo: Jag skulle vilja veta din åsikt om hur man ska kunna veta att ett EU med 25
medlemsländer inte kommer att minska de små ländernas möjligheter att protestera mot beslut där de tycker annorlunda?
EU kommer att utvidgas till 25 länder om bara några år och konventets uppgift är mycket riktigt att fundera över hur vi kan fungera effektivt. Vi kommer att diskutera alla
institutionella frågor vid ett senare tillfälle.
Laurent: Kommer konventet att antas snabbt eller efter utvidgningen?
När det gäller kopplingen mellan konventet och utvidgningen så är tidsplanerna olika och parallella. De första nya medlemsländerna bör anslutas från 2004, och vårt arbete kommer att slutföras ungefär sommaren 2003. Därefter följer en regeringskonferens som jag hoppas blir kort och på hög nivå.
Evereast: Finns det bestämmelser för utvidgningen på kort sikt men där det fortfarande återstår organisatoriska detaljer? Vem tar initiativet till sådana bestämmelser (konventet eller kommissionen)?
Europeiska konventet har ingenting direkt med de praktiska bestämmelserna för unionens utvidgning att göra, men de reformer som blir resultatet av konventets arbete kommer att göra det möjligt för EU att fungera harmoniskt med 25 medlemsländer. Det finns alltså ett indirekt samband.
St: Tror du inte att de kandidatländer som redan har svårt att uppfylla anslutningsvillkoren kommer att få det ännu svårare att hänga med i framtiden?
När det gäller utvidgningen kan alla europeiska länder som uppfyller rättsstatsprincipen bli kandidatländer.
Elia: Kan EU utvidgas till länder utanför det geografiska Europa?
Turkiet deltar i konventet. Huvuddelen av dess territorium ligger i Asien. Europa är framför allt en värdegemenskap. Det är inte aktuellt med några nya kandidatländer för tillfället, men ingenting är uteslutet.
Mylene: Tror du att integreringen av femton nya länder i EU kommer att främja dessa länders utveckling och befästa EU:s ställning gentemot USA, eller kommer EU tvärtom att försvagas?
Kandidatländernas integrering kommer att berika hela Europa och även stärka Europas ställning i världen, förutsatt att de konstitutionella ramar som nu utarbetas gynnar effektiviteten och den demokratiska legitimiteten.
Tttt: Vilket förfarande ska följas vid anslutningen av nya medlemsländer?
Anslutningen av nya medlemsländer kommer sannolikt alltid att ske i stort sett enligt det nuvarande förfarandet: enhälligt beslut av rådet, efter förslag från kommissionen och positivt yttrande från Europaparlamentet, följt av ett anslutningsfördrag som måste ratificeras av kandidatlandet och medlemsländerna.
2007: En fråga till ordföranden: Hur mycket fog finns det för EU-jordbrukarnas farhågor om utvidgningens effekter?
Det avtal som uppnåddes i Europeiska rådet förra veckan om utvidgningens finansiering borde bidra till att lugna jordbrukarna, som inte bör drabbas negativt av utvidgningen.
Kostnaden för denna måste fördelas rättvist.
Evereast: Vilka är de viktigaste områden där kandidatländerna måste anpassa sig efter medlemsländerna? Kommer skillnaderna i levnadsstandard att förbli lika stora under lång tid framöver och finns det inte risk för att människor flyr västerut (överger kandidatländerna och flyttar till de rika länderna), med demografisk obalans som följd?
De viktigaste områdena är framför allt kandidatländernas politiska och demokratiska organisation, där beundransvärda framsteg har gjorts. Syftet med dessa länders inträde i unionen är bland annat att säkra en ekonomisk och social utveckling som gör det möjligt för invånarna att utvecklas i sitt hemland.
Wotan: Apropå utvidgningen, tror du att de central- och östeuropeiska länderna kommer att acceptera att ge upp sin självständighet för EU bara tio år efter slutet på Sovjetunionens dominans? Lägger du stor vikt vid de nationalistiska strömningarna i Central- och Östeuropa?
Det är kandidatländerna själva som vill ansluta sig vilket ger oss en unik möjlighet att ena ett splittrat Europa.
Mk: Hur ska vi hjälpa kandidatländerna att utveckla ett hållbart jordbruk?
Precis. EU har redan framgångsrikt stöttat sina sydvästra regioner, framför allt Spanien och Portugal. EU måste även kunna stödja de nya kandidatländernas mindre utvecklade regioner.
Robert: Tycker du att integration är ett mål i sig eller bara en process på vägen?
Integration är inte ett mål i sig, men vi måste stanna upp efter nästa utvidgning.
Sebastien: Ligger utvidgningens tidsplan (januari 2004) fast?
Konventet arbetar utifrån ett ”efter-utvidgningen-perspektiv” och behöver inte bry sig om detaljer hos utvidgningens tidsplan. Men för närvarande finns ingen anledning att oroa sig för den uppställda tidsplanen.
Frederick: Är det utvidgningen eller reformeringen av institutionerna som bör prioriteras?
Det är nödvändigt att bry sig om både utvidgningen och reformeringen av institutionerna om EU ska kunna fungera efter utvidgningen. Båda sakerna hänger ihop och är lika viktiga.
Elia: Kan EU utvidgas till länder utanför det geografiska Europa?
EU har grannar i syd, sydväst, öst osv. Det är nödvändigt att ha ordnade förbindelser med grannländerna.
Till Evereast: Utvidgningsförhandlingarna på kort sikt regleras inte av konventet utan av det nuvarande fördragets ordinarie förfaranden, dvs. kommissionen förhandlar under
överinseende av medlemsländerna.
