Malmö högskola
Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
10 poängStudie- och yrkesvägledning i fristående
grundskolor
Välfungerande eller bristfällig?
Study and career guidance in independent nine-year compulsory school Effective or defective?
Jenny Sahlström
Camilla Winbo
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Vårterminen 2006
Examinator: Nils Andersson Handledare: Niklas Gustafson
Abstract
Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor. Under kapitlet om skolans styrning skildras övergången från regelstyrning till målstyrning, vilket har ökat skolornas frihet att själva styra sin verksamhet. Men många menar att fristående skolor alltid har haft en vagare styrning med större frihet. Fristående skolor har möjligheten att välja bort vissa delar i styrdokumenten men slutligen ska de svara mot de kunskapsmål och färdigheter som gäller för den kommunala skolan. En ny skollag har under de senaste åren arbetats fram där i princip alla skolformer och huvudmän ska likställas. Såväl begreppen fristående skolor som studie- och yrkesvägledning får en tydligare definiering. Lagen har ännu inte kunna färdigställas på grund av oenighet bland de politiska partierna. Vidare har styrdokumenten varit ett viktigt inslag i vår empiriska undersökning. Undersökningen gav många skiftande svar där intervjupersonerna var mer eller mindre insatta i vilka styrdokument som skolan följer. Detta för oss i analysen in på debatten om att styrdokumenten kanske är för otydliga. De resultat som vi har funnit är att alla de skolor som ingick i vår studie på något sätt har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Hur den utformas skiftar däremot. Majoriteten har ingen studie- och yrkesvägledarutbildning och flera kombinerar sin tjänst som studie- och yrkesvägledare med annat uppdrag. Vi mötte vägledare som var mycket engagerade i sitt arbete och som var måna om att ge eleverna kvalitativ vägledning men det fanns också de som hade en mer lättsam inställning till sitt studie- och yrkesvägledaruppdrag.
Sökord
Fristående grundskolor, organisering, studie- och yrkesvägledning, styrdokument och utformning
Vi riktar vårt tack till
• Malmö högskola för att vi fick möjlighet att skriva detta arbete och utforska friskolornas spännande värld.
• Studie- och yrkesvägledare, rektor och tjänsteman på Skolverket som alla har delat med sig av sin kunskap och entusiasm för den verksamhet som de arbetar i.
• Vår handledare Niklas Gustafson som tålmodigt har orkat lyssna, läst och gett oss konstruktiv kritik.
• Sist men inte minst vill vi tacka varandra för att vi tillsammans har tagit oss igenom stunder av skrivkramp, hårt arbete och glädje!
Innehållsförteckning
1. Inledning/Bakgrund... 5 1.1 Syfte ... 6 1.2 Avgränsning ... 6 1.3 Hypotes... 7 1.4 Begreppsdefinitioner ... 7 2. Kunskapsbakgrund ... 9 2.1 Friskolornas historik... 92.2 Värt att veta om friskolorna ... 12
2.3 Studie- och yrkesvägledning genom historien och fram till idag... 14
2.4 Vägledarrollen ... 16
2.5 Skolverket: tre rapporter om studie- och yrkesvägledning ... 17
3. Skolans styrning ... 19
3.1 Styrdokument som reglerar studie- och yrkesvägledning ... 20
3.2. Förslag till ny skollag ... 22
3.3 Friskolornas riksförbund kommenterar förslaget till en ny skollag ... 23
4. Metod ... 24 4.1 Urval... 24 4.2 Enkäter ... 25 4.3 Intervjuer ... 26 5. Resultat... 29 5.1 Resultat av enkätundersökning... 29 5.2 Resultat av intervjuundersökning... 31
5.3 Sammanfattande diskussion av intervjuerna ... 45
6. Analys och diskussion ... 48
7. Litteraturförteckning ... 57
Bilaga 1. Enkät till rektor 59
Bilaga 2. Enkät till studie- och yrkesvägledare 63
Bilaga 3. Påminnelse 67
Bilaga 4. Frågeguide till rektor 68
Bilaga 5. Frågeguide till studie- och yrkesvägledare 69
1. Inledning/Bakgrund
Skolan är en viktig arena för barn och ungdomars utveckling. Där ska i enlighet med läroplanen demokratiska värderingar såsom att alla människor har lika värde utformas och förmedlas. Alla som arbetar på skolan har ett ansvar för elevens kunskapsutveckling. Studie- och yrkesvägledaren är en person som ska hjälpa individer att få självinsikt och samla på sig kunskap som kan leda dem framåt till väl underbyggda val. Oavsett om det är en offentlig eller fristående skola så har barn och ungdomar rätt till en likvärdig utbildning, där undervisningen och annat stöd ska vara kvalitativt. Men hur mycket vet vi egentligen om den fristående skolan och dess studie- och yrkesvägledning? Det offentliga utbildningsväsendet har en lång historia bakom sig men många känner inte till att fristående skolor har funnits nästan lika länge. Fler och fler friskolor upprättats och idag finns det mer än 560 fristående grundskolor utspridda i hela landet. Flertalet finns i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg.1 Det offentliga utbildningsväsendet har länge varit föremål för kritisk granskning. Däremot har friskolornas verksamhet inte varit lika öppen för allmänheten. Skolverket som är den statliga myndighet som ska granska fristående skolor har nyligen fått order om att förnya sina rutiner och metoder för utvärdering av fristående skolor, där de framförallt ska säkerställa att allmänna mål samt läroplanens värdegrund följs.2 Samtidigt så har det skett en översyn av skollagen och förslag har framkommit på en ny skollag där såväl friskolor som studie- och yrkesvägledning skall få en tydligare omskrivelse.
Friskolornas verksamhet och den personal som arbetar där har då och då blivit omskrivna i media. Den bild som vanligtvis ges i olika media kanaler vad gäller friskolornas studie- och yrkesvägledning är att den är bristfällig. Rapporten Utvärdering av vägledning inom det
offentliga skolväsendet visar på att vägledarnas villkor skiljer sig åt och det finns skiftande
åsikter om vilka uppgifter vägledarna ska ha. I rapporten benämns också friskolor där det ges exempel på skolor där det inte finns någon anställd vägledare, följderna av detta blir att elever och föräldrar söker sig till de kommunala skolorna. Liknande uttalanden i ovanstående rapport som också bekräftar den bild som ges i media är: ”Många fristående skolor saknar studie- och yrkesvägledare och på de skolor som har vägledare saknar fler än två av tre studie- och yrkesvägledarutbildning.”3 Om denna något dystra bild som målas upp angående studie- och
1 http://www.skolverket.se/sb/d/741 2006-04-08 2 http://www.regeringen.se/sb/d/954/a/9474 2006-04-09 3
yrkesvägledning i friskolorna kan bekräftas, så innebär det att alla barn och ungdomar inte har lika möjligheter till att kunna få det stöd som de behöver för att kunna göra väl underbyggda val. För att kunna ge dessa barn och ungdomar lika rättigheter och möjligheter så krävs det att friskolornas studie- och yrkesvägledning granskas. Fram till idag finns det ett fåtal rapporter där studie- och yrkesvägledningen i friskolorna till viss del har granskats, men en helhetsbild av hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad saknas.
Oavsett om det visar sig att studie- och yrkesvägledningen är välfungerande eller bristfällig så är det av yttersta vikt att resultaten blir ett verktyg som leder verksamheten framåt.
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad på fristående grundskolor med skolår 6-9 i en västsvensk storstad.
Följande frågeställningar kommer att tas upp i arbetet:
o Har alla fristående grundskolor med skolår 6-9 tillgång till studie- och yrkesvägledning?
o Hur utformas studie- och yrkesvägledningen på fristående grundskolor? o Hur regleras studie- och yrkesvägledningen på fristående grundskolor?
1.2 Avgränsning
Vi har i detta arbete valt att begränsa oss till att undersöka fristående grundskolor skolår 6-9 i en västsvensk storstad. Vi har den uppfattningen att studie- och yrkesvägledning är en process som ska börja i tidig ålder och därför har vi vänt oss till grundskolan, men de flesta skolor har inte tillgång till studie- och yrkesvägledning för eleverna tidigare än årskurs 6. Vi har pratat med rektor, studie- och yrkesvägledare och person som fullgör sådana arbetsuppgifter, samt en tjänsteman på Skolverket. Detta eftersom vi i huvudsak har valt att fokusera på organisering.
1.3 Hypotes
Innan vi började med vårt arbete utgick vi från hypotesen att studie- och yrkesvägledning i fristående grundskolor är bristfällig, eftersom det var den bild vi vid den tidpunkten fått från olika media kanaler och människor vi mött i vardagen. Vi vill forska vidare i ämnet för att få ta del av hur verkligheten ser ut och för att kunna verifiera eller falsifiera vår hypotes.
1.4 Begreppsdefinitioner
Här kommer vi att beskriva hur vi använder oss av olika begrepp i vårt arbete samt lyfta fram hur dessa begrepp förklaras i Bonniers svenska ordbok.
Fristående skolor/ friskolor
Enligt Bonniers svenska ordbok definieras friskolor som en privat skola som vanligtvis har inriktningar som är avvikande från den allmänna skolan.4 Enligt friskolornas riksförbund bedrivs friskolor av enskilda eller juridiska personer, de har inte stat, kommun eller landstinget som huvudman. Friskolor finns både på grundskolenivå och gymnasienivå.5 I vår teoretiska redovisning finns kopplingar till båda nivåerna medan den empiriska undersökningen enbart fokuserar på grundskolan skolår 6-9. Vidare kommer vi att använda oss av såväl benämningen fristående skola som friskola beroende på var det språkmässigt passar bäst in i texten. Fristående skola accepterades av riksdagen i början av 1980-talet som beteckning, men begreppet friskola har alltid funnits med i dagligt tal som en enklare benämning.6
Studie- och yrkesvägledning/vägledare
Vi använder oss av begreppet studie- och yrkesvägledning för att beskriva det stöd som individen får för att kunna göra väl underbyggda val. När vi talar om studie- och yrkesvägledare så syftar vi på en person som i någon form arbetar med studie- och yrkesvägledning på skolan. Det kan handla om en utbildad studie- och yrkesvägledare men också annan personal på skolan som fullgör sådana uppgifter. En del skolor väljer att köpa studie- och yrkesvägledningstjänst från kommunen eller någon annan form av
4
Sten, Malmström mfl. (2002). Bonniers svenska ordbok. Stockholm: Albert Bonniers förlag AB s. 165 5
http://www.friskola.se/vad/vad_ar.asp 2006-06-26 6
entreprenörskap. Vi kommer fortsättningsvis att använda oss av begreppet studie- och yrkesvägledare och den något kortare benämningen vägledare.
Organisera
I Bonniers svenska ordbok beskrivs organisera som att systematiskt ordna eller planlägga.7 Organisering menar vi är ett ganska övergripande begrepp. Vi använder begreppet i vår syftes formulering eftersom vi anser att begreppet täcker allt det som omger skolan. För oss handlar organisering om vem som styr, har ansvar och planerar för fristående skolor och studie- och yrkesvägledningen.
Utforma
I samma ordbok benämns utforma som något som gestaltas och utarbetas, likaså något som slutligen formas.8 Vi använder detta begrepp när vi talar om hur skolan har valt att lägga upp studie- och yrkesvägledningen för eleverna.
Reglera
I ordboken förklaras begreppet reglera med något som ordnas efter regler.9 Vi använder begreppet reglera för att titta närmare på vilka lagar och regler som gäller för fristående skolor respektive studie- och yrkesvägledning.
7 Malmström mfl. (2002) s. 415 8 Malmström mfl. (2002) s. 650 9 Malmström mfl. (2002) s. 474
2. Kunskapsbakgrund
Vi kommer här att beskriva hur friskolornas utveckling har sett ut genom åren med särskilt fokus på 1900-talet. Vi menar att historien ofta är viktig för att förstå hur dagens friskolor är utformade. Genom avstamp i historien forstsätter vi sedan att ge läsaren fakta om friskolor. Vi lyfter bland annat fram ägandeskap, verksamhetsidé, ansökan om bidrag, insyn och tillsyn. Därefter skriver vi om studie- och yrkesvägledare då detta är den personal på skolan som vi har valt att sätta i fokus i vårt arbete. Även här gör vi en kortare tillbakablick för att se hur studie- och yrkesvägledarrollen har sett ut under 1990-talet. För att sedan sätta dagens vägledarroll i centrum.
2.1 Friskolornas historik
Fristående skolor har funnits i vårt land i många århundraden. Den anrika Tyska skolan i Stockholm har till exempel sin bakgrund i tidigt 1600-tal.10 I slutet av 1800-talet startades många enskilda skolor. Flera av dessa var i form av flickskolor, då det statliga läroverket enbart var till för pojkar.11 Men på 1900-talet satte andra världskriget stopp för friskolornas utveckling. I takt med att de statliga bidragen försvann minskade friskolorna kraftigt i antal. De friskolor som lyckades leva kvar var tvungna att ta ut elevavgifter för att kunna finansiera sin verksamhet. Detta ledde i sin tur till att många föräldrar inte längre hade råd att placera sina barn i friskolor.12 Genom hela 60 och 70-talet fortsatte friskolorna eller den dåvarande benämningen ”privatskolor” att minska i antal.13
I mitten av 80-talet kom reformer som gav föräldrar och elever ökade möjligheter att kunna välja skola. Steg för steg började det statliga regelverket förändras för att öka möjligheterna för skolorna att på lokal nivå kunna organisera verksamheten efter egna idéer.14 Motiven till att starta en friskola har varit många genom åren. Under 80-talet och inpå 90-talets början var religiösa eller etniska motiv vanligast. Det sägs att religiösa skolors framväxt kunde ses som en protest mot att religionsundervisningen i den offentliga skolan både ändrat karaktär och
10
Damgren. (2002) 11
Jonas, Hellman. (2000). Det blommar i Skolsverige. Stockholm: Elanders Gotab 12
Emil, Boqvist & Niklas, Johansson. (2004). Elevens guide till skoljuridik. Stockholm: Norstedts juridik AB 13
Hellman. (2000) 14
minskat. Friskolor startades också för att till exempel rädda en nedläggningshotad skola på landsbygden. Under 90-talet blev pedagogiska profileringar och Montessori pedagogik allt vanligare.
Sandin enligt Damgren menar att det genom svensk skolhistoria alltid har funnits en kamp mellan offentlig och privat skola och ekonomiska bidrag. Genom att titta tillbaks på historien med politiska glasögon kan man tydligt se att denna kamp har olika politiska färger. Socialdemokraterna tillsammans med vänsterpartiet har fört en mer restriktiv politik. Mycket förenklat skulle det gå att säga att det borgerliga blocket alltid har varit friskolornas fanbärare medan socialdemokraterna med dess anhängare har förespråkat satsningar på det offentliga utbildningsväsendet. Friskolorna har setts som ett hot mot den kommunala ekonomin och mot demokratiska värderingar. Det statliga stödets vara eller icke vara för friskolorna har varit ett hett debattämne mellan de olika blocken genom åren. Villkoren för att få bidrag samt storleken på bidraget har ändrats flera gånger. Det borgliga blocket hade länge förespråkat ökad valfrihet i skolan. De menade att det måste finnas även andra huvudmän för skolan än staten. Socialdemokraterna däremot ansåg under lång tid att denna valfrihet kunde ske i den offentliga skolan. Ljunghill enligt Damgren lyfter fram debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och den kommunala skolan. Han menar att det är viktigt att uppmuntra forskning kring vad det är som gör att den offentliga skolan väljs bort av allt fler föräldrar och lärare till förmån för den fristående skolan. I likhet med socialdemokraterna ställer han frågan om det inte går att öka valfriheten i den offentliga skolan istället, och menar att skolan oberoende av styrform borde kunna kallas för den ”fria” skolan där parollen den goda skolan inte bara blir till en dröm. Denna debatt fortsätter än idag.15
Det var inte förrän i början av 90-talet närmare bestämt 1992 som friskolornas utveckling återigen kunde ta fart. Nu hade riksdagen beslutat att ge friskolorna kommunala bidrag. Vilket innebar att det tidigare stadsbidraget ersattes med ett fast bidrag per elev. Friskolorna och den kommunala skolan hade nu samma bidragsberättigande.16 Det skulle också bli lättare att starta och driva en friskola. Ökningen var nästintill explosionsartad. 90-talet kom att bli en milstolpe i friskolornas historia. 1991 års riskdagsval, när moderaterna med dess samarbetspartier kom till makten möjliggjorde den tillväxt som började ta fart för friskolorna. Detta trots den ekonomiska kris som Sverige och många andra länder genomgick under 1990-talet. Många
15
Damgren. (2002) 16
menar att skolpengen var det som skyndade på friskolornas utveckling men under samma period växte också intresset för mångfald, företagsamhet och entreprenörskap. Allt i enlighet med samhällsutvecklingen och dess förändringsprocess.17 Ljunghill enligt Damgren framhåller att den stora ökningen på antal friskolor som har skett under 90-talet har varit som en protest mot det offentliga utbildningsväsendet.18 Friskolereformen som realiserades av den borgerliga regeringen 1992 banade vägen för de privata aktörerna framfart, men det var bara en i raden av de reformer som kom att genomföras under 90-talet för att öka medborgarnas möjlighet att styra och välja den tjänsteproducent som de önskade att anlita.19
När socialdemokraterna med dess samarbetspartier återtog makten 1994 hade tidigare sittande regering genomfört en så kallad valfrihetsrevolution. Ord som frihet, nytänkande, nyskapande, idébrytare var nu starkt befästa inom skolans värld. Den kontroll som socialdemokraterna tidigare hade haft var bruten.20 Vid maktskiftet 94 tillsattes en parlamentarisk kommitté som kallades för friskolekommittén. Kommitténs avsikt var att behandla grundläggande frågor om bidrag och avgifter, tillsyn och godkännande av friskolor. Detta ledde senare fram till en proposition som i sin tur mynnade ut i ändringar i skollagen samt till en ny förordning.21 Vid tiden för maktskiftet hade friskolorna nu en självklar del i det svenska skolsystemet. De hade bidragit till en ökad mångfald och banade vägen för utveckling och pedagogisk förnyelse. Det gick också att utläsa positiva resultat av den konkurrens och valfrihet som hade uppstått. Här har det dock funnits en viss dubbeltydighet i socialdemokraternas ståndpunkter. Å ena sidan är de för den konkurrens och valfrihet som nu hade uppstått men å andra sidan betonar de ändå starkare vikten av en sammanhållen skola. Regeringen underströk värdet av att hela skolsystemet skulle ha gemensamma regler och kontroll. Farhågor om att friskolorna skulle leda till ökad segregation började ta fart.22
Trots den politiska kamp som funnits genom åren så har friskolorna fortsatt att växa sig starka, speciellt i storstadsregionerna. Under en tioårsperiod 1992–2002 ökade fristående grundskolor i antal från ca 90 till 530, för gymnasierna var ökningen ändå större.23 Av alla
17 Hellman. (2000) 18 Damgren. (2002) 19 Mannerfelt. (2005) 20
Agnarsson & Stenström. (2003) 21
Mannerfelt. (2005) 22
Skolverket Rapport 271. (2005). Skolor som alla andra: Med friskolor i systemet 1991–2004 23
landets skolpliktiga elever gick fem procent under läsåret 2002/2003 i en fristående grundskola och för gymnasieeleverna var siffran ca sex procent.24
Friskolornas historia för oss vidare till hur dagens friskolor är utformade. Historien tillsammans med fakta om friskolor ger ett vidare perspektiv på friskolornas verksamhet.
2.2 Värt att veta om friskolorna
Här nedan beskriver vi vad som är specifikt för fristående skolor samt vad de har för rättigheter och skyldigheter, det vill säga vilka ramar skolan skall bedrivas inom. Vi tittar också närmare på vad Skolverkets och kommunen har för roll.
En friskola får inte ha mindre än 20 elever om det inte finns särskilda motiv för ett mindre elevantal.25 Friskolan ska vara öppen för alla, det vill säga att oavsett vilken kommun eleven kommer ifrån så har denne rätt att gå i en av Skolverkets godkända fristående skolor. Hemkommunen är då skyldig att betala bidrag för eleven om skolan är berättigad till kommunala bidrag. I vissa fall kan kommunen neka till att betala bidrag till friskolan för en elev med särskilt stöd. Det är om det finns en kommunal skola som kan tillgodose detta stöd för eleven lika bra som den fristående skolan. Om ansökningarna till friskolan överstiger antalet platser kan friskolan använda sig av kötid, syskonförtur och närhetsprincipen som intagningsmetod. Tester eller prov får inte vara villkor för antagning, men om skolan kräver att eleverna ska ha speciella färdigheter inom exempelvis musik eller dans kan skolan göra färdighetsprov. Detta görs på skolor som har en speciell målsättning eller inriktning för sin undervisning. Det är vanligt med friskolor som har en speciell inriktning eller profilering. De inriktningar som finns är: allmän inriktning, speciell pedagogik, konfessionella (t.ex. muslimska, kristna), språkliga och etniska samt skolor med speciell ämnesprofil. Det som är vanligast bland dessa inriktningar är att skolorna har allmän inriktning eller speciell pedagogik.26
24
Boqvist & Johansson. (2004) 25
Lärarförbundet. (2002) Lärarens handbok. 9 kap §2 s. 89 Solna: Grafisk form och original 26
Ägandeskap
Friskolor drivs med en annan huvudman än de som inrättas av kommunen eller landstinget. Den eller de som har huvudansvaret har inga krav på sig om att de måste ha speciell bakgrund eller utbildningserfarenheter. Däremot måste huvudmannen ha juridisk kapacitet att teckna avtal dvs. att skolan bedrivs som aktiebolag, ideell förening, ekonomisk förening, stiftelse, handelsbolag eller enskild firma. Den vanligaste formen att bedriva en friskola på är i form av aktiebolag.
Verksamhetsidé
För att få en lyckad start och fortsättning för en friskola måste en verksamhetsidé utformas genom att ansvarig ställer sig frågor som:
• Varför ska elever och föräldrar välja just den här skolan? • Vilken miljö och vilka värderingar ska utmärka skolan?
• Ska skolan ha någon speciell profilering/inriktning i undervisningen? • Vilken personal skall anställas på skolan?27
Att ansöka om bidrag
För att skolan ska bli berättigad till bidrag gäller vissa begränsningar när verksamhetsidén skrivs. Skolan måste följa värdegrunden och de mål som står formulerade i läroplanen för just den skolformen som skolan riktar sig till. Intagningsreglerna får inte skilja sig från de kommunala skolorna, därav får inga elevavgifter tas ut med undantag för gymnasieskolor som kan ta ut en skälig elevavgift för särskild undervisning som har med skolans särskilda inriktning att göra. När skolan gör sin ansökan till Skolverket om bidrag ska skolan redogöra för sin läroplan och timplan. Allt som avviker från den kommunala skolans läroplan ska deklareras och motiveras och enligt förordningen 1997:702 måste alla skolor varje år upprätta kvalitetsredovisning, där skolorna beskriver i vilken omfattning målen för utbildningen har åstadkommits. För att bli godkänd som bidragstagare ska friskolorna medverka i nationella prov samt sätta betyg.28
27
http://www.friskola.se/starta/vartattveta.asp 2006-06-26 28
Insyn och tillsyn
Skolverket är de som regelbundet utför tillsyn av alla skolors verksamheter, detta avser att granska de åtaganden som samhället kräver. Under skolans första år görs ett socialt besök på skolan för att bekanta sig med skolans verksamhet, dess personal och elever. Året därefter utförs en grundligare insyn då intervjuer görs med lärare, elever och övrig personal. Upptäcks missförhållanden på skolan får skolan en chans att rätta till detta, men om inte tillrättelse görs kan Skolverket dra in tillståndet. Kommunen har också rätt att ha insyn i skolverksamheten, detta i första hand för att se till att skolpengen används till undervisning. Däremot har inte kommunen rätt till att försöka styra verksamheten eller ändra undervisningen i någon grad.29
2.3 Studie- och yrkesvägledning genom historien och fram till idag
Skolan har under 1990-talet kunnat erbjuda olika variationer av studie- och yrkesvägledning. Tidigare var det vanligt att yrkesvalslärare hade hand om vägledaruppdraget. Den gamla benämningen kommer ifrån 50-talet då studie- och yrkesvägledaruppdraget i allmänhet kombinerades med undervisning oftast i samhällsorienterade ämnen. Yrkesvalslärare hade i regel en folkskolelärarexamen med påbyggnadsutbildning inom samhällskunskap eller studie- och yrkesvägledning. Staten var ansvarig för studie- och yrkesvägledningen under efterkrigstiden men under 90-talet flyttades detta ansvar över till den enskilda skolan. Målen skulle fortfarande upprättas av staten men kommunen med skolor ansvarade för att målen uppfylldes. Den målstyrda verksamheten ställde ökade krav på utvärdering och uppföljning för att kvalitén skulle kunna bibehållas.30 Men faktum var att decentralisering samt övergång till målstyrning ledde till att studie- och yrkesvägledningen fick en allt svagare ställning i samhället. Fortbildningsinsatser var bara en i raden av de åtgärder som prioriterades bort. Detta samtidigt som samhällsinformationen blev alltmer omfattande och svårhanterlig.31
Idag är kanske den allra vanligaste beskrivningen av en studie- och yrkesvägledare att det är en person som är anställd av skolan och som antingen har en studie- och yrkesvägledarexamen eller annan examen, men som enbart arbetar med studie- och yrkesvägledning. Men en marknad som sakta håller på att växa sig allt starkare är de privata
29
http://www.friskola.se/starta/vartattveta.asp 2006-06-26 30
Karriärvägledning.se.nu SOU 2001:45. Stockholm: regeringskansliet 31
personaluthyrningsföretagen där de erbjuder studie- och yrkesvägledningstjänster till skolor runt om i landet. Det går till så att skolan istället för att anställa en studie- och yrkesvägledare köper in den aktuella tjänsten. En tjänst som i många fall utnyttjas av de fristående skolorna.32
I den storstad som har varit vårt undersökningsområde så finns en ny organisation för studie- och yrkesvägledning som infördes år 2003. Vägledningscentrumet ska erbjuda kvalificerad vägledning till elever i grundskolan, från årskurs sex samt till gymnasieungdomar. Alla dessa elever ska ges möjlighet att få likvärdig vägledning av behöriga vägledare. Det nya vägledningscentrumet är en samordnad organisation som underlättar kunskapsöverföring och samarbete mellan vägledare på de olika skolorna, detta gör att de kan erbjuda en hög standard med god servicenivå till alla skolformer. Centret ska öka tillgängligheten på individuell vägledning samt ha som mål att höja profileringen på studie- och yrkesvägledarnas yrkesroll. Vägledarna som är anställda av vägledningscentrum kan dels arbeta på vägledningscentrums drop in verksamhet men kan också vara placerade på en eller flera skolor. Friskolorna har möjlighet att teckna avtal med vägledningscentrum. Läsåret 2006/2007 är sju fristående grundskolor i kommunen anslutna till vägledningscentrum.33
Under senare år har studie- och yrkesvägledning fått ökad uppmärksamhet. Regeringen skriver i vårpropositionen 2006 att myndigheten för skolutvecklingen måste få ökade resurser för att tillsammans med kommunerna kunna förbättra kvalitén på studie- och yrkesvägledningen i skolan. Regeringen vill under två år tillsätta 20 miljoner kronor som ett stöd till att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Inför gymnasievalet i nionde klass vill regeringen skapa en särskild informationsinsats, samt tre år efter avslutad utbildning undersöka hur många av dem som har fått arbete. Med detta hoppas regeringen att gymnasievalet i ökad grad skall kunna kopplas ihop med efterfrågan på arbetsmarknaden.34
32 Karriärvägledning.se.nu SOU 2001:45 33 http://www.educ.goteborg.se/prod/ubf/utbildningsforvaltningen/dalis2.nsf/vyFilArkiv/faktatext0606.pdf/$file/ faktatext0606.pdf 2006-07-10 34 http://www.regeringen.se/sb/d/6553/a/62115 2006-04-10
2.4 Vägledarrollen
Om vi tittar närmare på studie- och yrkesvägledarnas arbete så visar det sig att det till viss del har förändrats genom åren. Idag talas det om en ny vägledaroll som påverkats av såväl omvärldsförändringar, känsligare arbetsmarknad, ny informationsteknik som ett mångkulturellt samhälle. Begrepp som livslångt lärande och vägledning som en process har blivit dagsaktuella.35 En snabbt föränderlig utbildnings och arbetsmarknad, leder till att eleverna får det allt svårare att överblicka all den information som finns. Eleverna får svårare att orientera sig och vet inte alltid var de ska inhämta aktuell information, för många elever finns därför ett ökat behov av studie- och yrkesvägledning.36 Samtidigt som informationsmängden ökar visar forskningsresultat på att eleverna är mer osäkra och omogna idag. Det här är bara en i raden av alla de frågor som diskuteras idag inom vägledning och som också återkommer från tidigare debatter genom historien. Lovén lyfter fram Super och Overstreets resultat från en studie som gjorts på 50-talet om att den karakteristiske eleven i niondeklass inte har nått den grad av mognad som behövs för att göra väl underbyggda val. Lovén har i en av sina studier kommit fram till slutsatsen att det är just bristande självinsikt och självkännedom som många elever saknar, därför betonar han vikten av att eleverna redan i grundskolan skall ges möjlighet att diskutera vad det innebär att välja. De måste tidigt få reflektera över valprocessen för att få större möjlighet att sedan kunna styra det egna valet. Med andra ord betonas vikten av vägledning som en process och inte bara vid enstaka tillfällen. Han menar också att detta ställer större krav på ett ökat samarbete mellan lärare och studie- och yrkesvägledare. När Lovén i Kvalet inför valet lyfter fram resultaten från den undersökning som han har gjort visar det sig att vägledarna i huvudsak diskuterade det kommande gymnasievalet med eleverna under en period av två till tre månader. Samtal gällande valet mellan elever och lärare förekom sällan. Vägledarna angav tidsbrist och elevernas egna bristande intresse som skäl för att vägledningen påbörjades sent på terminen och pågick under en ganska begränsad period.37
35
Skolverket. (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 36
Skolverket Rapport nr 126. (1995). Utvärdering av grundskolan 37
2.5 Skolverket: tre rapporter om studie- och yrkesvägledning
År 1995 gjorde Skolverket en utvärdering av grundskolan som sedan har utmynnat i en rapport om vad eleverna i årskurs 9 har för kompetens avseende studie- och yrkesorientering. Skolverket lyfter i rapporten fram att historien för kommunala grundskolor och fristående grundskolor skiljer sig väsentligt åt. Den kommunala skolan har haft styrdokument med större detaljreglering vad gäller studie- och yrkesvägledning, vilket i sin tur leder till att studie- och yrkesvägledningen i fristående skolor har ett svagare fäste.
I studien deltog 34 olika fristående skolor. I dess enkätundersökning fick de in 22 svar från studie- och yrkesvägledare. Fem personer av dessa angav att de hade ”syo- konsulentutbildning”, fyra personer var yrkesvalslärare och de övriga 13 hade annan form av utbildning, vanligast var lärarexamen.
Till skillnad från de resultat som framkom i Lovéns undersökning visar resultaten från Skolverkets rapport på att eleverna anser att lärarna i hög grad tar upp kopplingar mellan skolämnen och arbetslivet samt att lärarna ger dem insikt i hur det är att läsa på en högre nivå. Genom elevundersökningen visar siffrorna att lärarna på fristående grundskolor är bättre på att informera elever om olika utbildningsalternativ än lärarna inom det offentliga utbildningsväsendet. Lärarna själva tonar dock ner denna skillnad. Elevundersökningen visar på det omvända när det gäller studie- och yrkesvägledare. Det är en betydande skillnad på andelen elever i fristående skolor som anser att de fått information om olika utbildningsvägar via en studie- och yrkesvägledare och andelen i kommunala skolor. Där är siffrorna betydligt lägre på fristående skolor. Vidare siffror visar på att av eleverna som går i friskolan så är det sju procent av eleverna som uppger att de aldrig har fått information om utbildningsvägar vare sig av studie- och yrkesvägledare eller lärare. Jämförande siffra i den kommunala skolan är tre procent. Skolverkets rapport visar på att eleverna som går i fristående skolor i större utsträckning än i de kommunala skolorna är missnöjda med vägledaren på skolan, det har också visat sig att de får färre enskilda samtal. Däremot är de desto mer nöjda med den hjälp som de får av lärarna.38
38
År 2005 gjordes en liknande utvärdering av Skolverket med titeln Utvärdering av vägledning
inom det offentliga skolväsendet. Regeringen gav Skolverket i uppdrag att beskriva och
utvärdera hur studie- och yrkesvägledningen organiseras och genomförs i det offentliga utbildningsväsendet. I viss mån finns även friskolorna benämnda i denna utvärdering. Rapporten visar till exempel genom intervjuer, enkäter och statistik att fristående grundskolor är de som har den lägsta andelen utbildade studie- och yrkesvägledare. Av de undersökta skolorna så är det inte ens en tredjedel av skolorna som har utbildade studie- och yrkesvägledare. Fristående skolor har möjlighet att teckna avtal med kommunens vägledare, men här visar rapporten att det endast är ett fåtal fristående grundskolor som väljer att utnyttja kommunens vägledare. Genom att titta tillbaks på Skolverkets tidigare statistiska uppgifter från 2004 går det också att se siffror på hur många elever varje vägledare ansvarar för. I fristående grundskolor handlar det om 825 elever. Denna siffra kan jämföras med den offentliga grundskolan där vägledarna ansvarar för mellan 450 och 590 elever. Det har också visat sig att vägledare på fristående grundskolor i lägre grad arbetar på heltid. Vidare benämns det att även den nationella statistiken visar på bekymmersamma siffror. Fler än två av tre saknar studie- och yrkesvägledarutbildning.39
Skolverket berättar i rapporten Skolor som alla andra: Med friskolor i systemet att det är en lägre andel av lärare i fristående skolor som har pedagogisk högskoleutbildning än i den kommunala skolan, också lärartätheten är lägre i den fristående skolan. Rektorerna är i regel yngre och har i lägre grad erfarenhet eller genomgått rektorsutbildning på de fristående skolorna.40
Sammanfattningsvis visar dessa tre rapporter på att studie- och yrkesvägledarna har en starkare ställning i den offentliga skolan och att det i friskolorna istället är lärarna som har haft störst inverkan på arbetet med framtida utbildning eller yrken. Det har också gått att utläsa att det finns elever som inte anser sig ha fått något stöd alls.
39
Skolverket. (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet 40
3. Skolans styrning
Vi tar oss vidare till vad det är som styr och reglerar friskolor respektive studie- och yrkesvägledning. En väg som många gånger är brokig och full av lagar och paragrafer. Regleringar som ibland kan tyckas vara otydligt formulerade.
Det politiska ansvaret för skolan brukar delas upp i två olika styrfunktioner. Enkelt översatt skulle det gå att säga att antingen så sker det en detaljerad styrning där staten ingriper mer konkret eller så är det en övergripande styrning där mål och värden visserligen upprättas men styrningen blir istället i form av riktlinjer. Många som sitter på ledande positioner i samhället har under de senaste decennierna gått från regelstyrning till målstyrning, så även politiker. Det innebär i praktiken att ansvaret delegeras ut och ger en ökad frihet. Skolorna får ökad frihet att själva utforma sin verksamhet.41
Övergången från regelstyrning till målstyrning kan med ett annat ord också kallas för decentralisering, där makten har flyttats neråt. Steg för steg har staten fått mindre inflytande på skolväsendet för att lämna mer plats åt kommunerna. En bra metafor för detta används i
Elevens guide till skoljuridiken. Där jämförs decentralisering med ett fotbollslag där tränaren
är den som upprättar målen men spelarna är de som sedan tar över ansvaret för att se till så att målen kan uppfyllas.42 Övergången till mål och resultatstyrning kan också ses genom 1994 års läroplan som jämfört med tidigare läroplan lämnar ökat utrymme till såväl offentliga som fristående skolor att efter eget godtycke organisera sin verksamhet.43
Den centrala regelstyrningen som tidigare var den vanligaste styrformen hade vissa fördelar. Till exempel var elevens skyldigheter och rättigheter tydligare formulerade. Målstyrningen däremot kan ibland likställas med vagare målformuleringar där skyldigheter och rättigheter är oklara att tyda. Speciellt kan detta uppmärksammas i besparingstider. Då finns det en påtaglig risk att exempelvis vissa elevvårdstjänster dras in för att förordningarna inte längre är bindande på samma sätt, skolorna kan inte heller tvingas att ansvara för att sådan personal anställs. Frihet i all ära men decentraliserad målstyrning kan innebära att skolfrågor som tidigare lyftes fram på den nationella politiska arenan nu avgörs på lokala nivåer istället. Å
41
Boqvist & Johansson. (2004) 42
Olle, Rimsten. (2004). Skoljuridik. Stockholm: Norstedts juridik AB 43
ena sidan har denna maktförskjutning lett till att elever och lärare har fått en ökad frihet att i samförstånd utforma undervisningens inriktning. Men å andra sidan så kan det innebära att viktiga frågor nu istället avgörs i alltför slutna rum.44
Att målformuleringen ska vara tydlig kan i många fall låta som en självklarhet men detta kan också krocka med frihetsbegreppet. Allt för vaga och flertydiga mål kan leda till att det blir svårt att veta vilka regler som måste följas. Vilket i sin tur leder till att ansvarsfrågan lätt bollas runt eftersom ingen riktigt vet vad som gäller. Detta leder i slutänden till att det blir eleven som hamnar mellan stolarna.45
3.1 Styrdokument som reglerar studie och yrkesvägledning
Vi ska här titta närmare på vad som sägs om studie- och yrkesvägledning i de lagar som finns och vad som egentligen gäller för de fristående skolorna.
De lagar som berör fristående skolor är främst skollagens nionde kapitel och friskoleförordningen. Lpo94 är den läroplan som den kommunala skolan följer men som till viss del kan väljas bort av friskolorna.46
Studie- och yrkesvägledningen på friskolor kan se annorlunda ut beroende på vilken profilering skolan har och antalet elever som går på skolan. Det finns ingen lag som säger att det måste finnas studie- och yrkesvägledare på friskolorna och därför så kan skolorna utforma studie- och yrkesvägledningen efter eget behov. Däremot ska alla skolor ha tillgång till studie- och yrkesvägledning i någon form.
I skollagen 9 kap 2§ står det att:
”En friskola, vars utbildning ge kunskap och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om
44
Mikael, Alexandersson, M. Red. (1999). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur 45
Alexandersson. (1999) 46
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet…”47
I Lpo94 under kapitlet om övergång och samverkan 2.6 står det att eleverna ska få ett underlag för att kunna välja en fortsatt utbildning och att detta utgår från att skolan har nära samarbete med de gymnasiala utbildningarna som eleverna ska fortsätta till. Målen att sträva mot när det gäller varje elev är att:
”- kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,” ”- få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.”
Vidare står det under rubriken riktlinjer i samma kapitel att alla som arbetar i skolan ska:
”Bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund.”48
Dessa tre citat har en allmän inriktning vad gäller studie och yrkes val. Det som rent konkret berör studie- och yrkesvägledning är endast ett citat där det står:
”Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, skall • Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen
och därvid särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder samt vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.”49
Att följa vad som står i Lpo94 är inget som är bindande för friskolorna. I boken Fristående
grundskolor står det att om en fristående grundskola meddelar till Skolverket i sin ansökan att
de inte kommer att följa Lpo94 måste den redogöra för exakt vad som förändras. Därefter gör Skolverket en noggrann bedömning om det går att bygga skolverksamheten på dessa grunder.50 47 Lärarförbundet. (2002) s 89 48 Lärarförbundet. (2002) s 19-20 49 Lärarförbundet. (2002) s 20 50
Avslutande sammanfattning för detta är att de fristående grundskolorna inte måste följa det som står i Lpo94, och det finns heller ingen tydlig reglering av studie- och yrkesvägledning. Friskolan ska till ”art och nivå” huvudsakligen vara jämförbar med den kommunala grundskolan och följa de allmänna mål och den värdegrund som gäller för de kommunala skolorna.
3.2 Förslag till ny skollag
Den skollag som idag finns har många år bakom sig. Den upprättades redan år 1985. Det var först fjorton år senare som arbetet med en ny skollag påbörjades. Från år 1999 och fram till idag har det sedan skett ett idogt arbeta för att kunna färdigställa den.
Men våren 2006 meddelade socialdemokraterna att regeringen inte hade kunnat enas och att arbetet med en ny skollag får skjutas upp. För många som arbetar inom eller runt skolans värld är detta ett stort bakslag. Såväl ordförande Metta Fjelkner på lärarnas riksförbund som ordförande Eva-Lis Preisz på lärarförbundet uttrycker en stor besvikelse över det nedlagda lagförslaget. De menar att skolan har förändrats och kräver en ny skollag som tar hänsyn till den nya verklighet som finns.51
Även om arbetet med den nya skollagen nu har stannat upp så är det intressant att titta närmare på vad det nya lagförslaget skulle innebära i praktiken för friskolor respektive studie- och yrkesvägledning.
Grundbegreppen som anges i förlaget till ny skollag är trygghet, likvärdighet, kvalité och rättsäkerhet. Det som kanske är den största förändringen för friskolor i det nya förslaget är att lagen i princip ska gälla alla skolformer och för alla huvudmän. Det finns bara två undantag och det är vuxenutbildningen och särskolan. Fristående skolor skall jämställas med den offentliga skolan samt ha en likvärdig undervisning. Lagen tydliggörs med att särskilt definiera begrepp såsom fristående skola, elev, undervisning och skolenhet. Lagen säger att alla huvudmän inom skolväsendet måste följa den nationella läroplanen. Friskolor med en speciell pedagogik kan dock lämna in en ansökan om att ha en egen läroplan om de önskar.
51
Här skiljer det sig inte från reglerna idag, det är Skolverket som godkänner ansökan. Lagen tar också upp att de nationella kursplanerna ska följas av alla huvudmän. Fördelningen av ansvar mellan huvudmannen och profession förtydligas. Det pedagogiska ledningsansvaret för rektor förstärks. I det nya lagförslaget så är det klart uttryckt att studie- och yrkesvägledarkompetens skall finnas tillgänglig för alla elever. Ingen ändring angående behörighetsregler är upprättad.52
3.3 Friskolornas riksförbund kommenterar förslaget till en ny skollag
Friskolornas riksförbund har den 21 september 2005 i ett yttrande till utbildnings- och kulturförvaltningen kommenterat det nya utkastet till lagrådsremiss som finns med förslag till ny skollag. Förbundet anser att förlaget till en ny skollag på många punkter är en klar förbättring jämfört med nuvarande skollag med exempelvis en tydligare struktur. Förbundet är desto mer kritiskt till att den nya lagen nu blir tvingande för friskolorna att följa läroplaner, kursplaner och timplaner. De anser att detta leder till att den pedagogiska utvecklingskapaciteten avstannar, att detta är ett hinder i vägen för kreativitet och nyskapande. (Idag har friskolorna stor frihet att själva välja om de skall följa stora delar i den nationella läroplanen, dock måste sådana avvikelser motiveras). I det nya förlaget däremot kommer undantag endast gälla skolor som har speciell pedagogik. Dessa kan begära att få följa en egen läroplan. Men även om de kan undantas från att följa den nationella läroplanen så inskränker den nya lagen också på deras frihetsutrymme.53 Friskolornas riksförbund vill ge alla skolor möjlighet att utveckla sin egen läroplan, för att få en mer fruktbar skolutveckling.
52
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/00/67/d657ae97.pdf 2006-04-09 53
4. Metod
Vi har valt att använda oss av kvantitativ metod i form av enkäter och kvalitativ metod i form av intervjuer. I boken kvalitativa intervjuer står det att om man avser att försöka förstå eller urskilja varierande handlingsmönster så är en kvalitativ undersökning befogad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika skolor utformar och organiserar studie- och yrkesvägledningen, alltså att urskilja olika handlingsmönster och därför anser vi att kvalitativa intervjuer är relevanta för vår studie. För att få en övergripande bild av hur många friskolor som har tillgång till studie- och yrkesvägledning så har vi även valt att sända ut enkäter till de 28 fristående grundskolor med skolår 6-9 som finns i den västsvenska storstad som har varit vårt undersökningsområde.54 Dessa två metoder tycker vi är relevanta för vårt syfte och vår frågeställning samt vårt val av teoretiska perspektiv. Vi är medvetna om att både intervjuerna och enkätundersökningen kan färgas av våra egna värderingar och intressen. Vi har haft detta i åtanke och försökt att ställa oss så neutrala som möjligt. Vi är även medvetna om att det som intervjupersonen säger är vinklat och färgat av dennes värderingar, arbetsroll och intressen.
4.1 Urval
Vi har skickat ut enkäter till både skolledare och vägledare vid de 28 friskolor som har skolår 6-9 i en västsvensk storstad. Vi har fokuserat på just dessa fristående grundskolor som har skolår 6-9 eftersom vi från tidigare erfarenhet vet att de flesta skolor inte har studie- och yrkesvägledare på lägre nivå än skolår 6. Dessutom har vi den uppfattningen att studie- och yrkesvägledning skall vara en process och bör påbörjas i så tidig ålder som möjligt, därför har vi valt att fokusera på grundskolan istället för gymnasiet. Vi hade från början en tanke om att vi ville utföra intervjuer med skolledare och studie- och yrkesvägledare vid de fristående grundskolor 6-9 som inte var anknutna till friskolornas riksförbund eller vägledningscentrum. Detta eftersom vi tror att det kan finnas en större variation här i hur man har valt att organisera sin studie- och yrkesvägledning. Det visade sig senare att det var svårare än vad vi hade trott att få intervjuer eftersom många är mycket upptagna. Därför fick vi till viss del även ta kontakt med skolor som tillhörde någon av dessa två organisationer. Vi har gjort intervjuer med:
54
• en studie- och yrkesvägledare som är anställd via vägledningscentrum • en studie- och yrkesvägledare som arbetar som frilansare
• en rektor
• en biträdande rektor som kombinerar sin tjänst med studie- och yrkesvägledning • en kanslist som kombinerar sin tjänst med studie- och yrkesvägledning
• tjänsteman på Skolverket
4.2 Enkäter
När vi utformade enkätfrågorna utgick vi från vår syftes formulering i uppsatsen samt den litteratur som vi hade läst. Syftet med enkäterna var i första hand att få en övergripande bild av hur studie- och yrkesvägledningen är upplagd på de olika friskolorna samt att få kunskap om vilka styrdokument som de följer. När vi formulerade frågorna så tittade vi närmare på rapporten Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet, UG 95 55 och den enkät som de har utformat i den undersökningen. Vi använde oss också av Enkätboken där vi fick hjälp med hur utformningen på enkätfrågorna skulle se ut.56 På Skolverkets hemsida fick vi fram adresser till de grundskolor som hade skolår 6-9. Vi valde att skicka ut enkäterna till en allmän e-post adress på respektive skola eftersom majoriteten av skolorna inte hade en direkt e-post adress till rektor, studie- och yrkesvägledare eller den som fullgör sådana uppgifter. Vi bad mottagande person på skolan att vidarebefordra vårat mail med enkäten till ovanstående personer. Till fem av skolorna fann vi ingen e-post adress och vi skickade därför ut dessa enkäter per post med ett bifogat svarskuvert. Vi hade utformat en enkät till rektor och en enkät till studievägledaren på skolan eller den som fullgör sådana uppgifter. Vi skickade ut ett brev tillsammans med enkäterna där vi kort presenterade oss själva och vårt syfte med enkäterna. Där förklarade vi också att vi inte skulle nämna skolorna vid namn utan anonymitet garanterades vid sammanställningen. Vi använde oss av kryssfrågor, gradering, ja/nej alternativ och fria kommentarer.57 Vi numrerade varje enkät med en siffra för att vi skulle kunna ha kontroll över vilka vi hade fått svar ifrån och vilka som vi skulle skicka ut påminnelse till. Där frågorna började hade vi också skrivit en kort instruktion hur enkäterna
55
Skolverket. (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet. 56
Jan, Trost. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur 57
skulle fyllas i. Detta fick dock senare kompletteras med ytterligare ett mail då en av de svarande inte riktigt hade förstått hur enkäten skulle besvaras rent praktiskt. Svarsfrekvensen på enkäterna visade sig vara låg. Av 56 utskickade enkäter var det bara sju studie- och yrkesvägledare och fyra rektorer som besvarade, detta trots att vi skickade ut påminnelser. Delvis kan detta bero på hur enkäterna utformats, men vi har också fått reda på att det är vanligt att skolorna får flera enkäter från olika grupper och detta kan ha bidragit till att vår enkät helt enkelt prioriterades bort. Det höga bortfallet gör att validiteten inte blir så hög. Därför har vi senare genom telefonsamtal och skolors hemsidor tagit reda på exakta siffror på hur många av de 28 grundskolor som har studie- och yrkesvägledare eller tillgång till studie- och yrkesvägledning. Vidare hade vi en graderingsfråga där reliabiliteten inte blev så hög. Tanken var att de som svarade på enkäten skulle gradera med siffran 0-10 vilken prioritet olika arbetsuppgifter fick. De svarande hade dock graderat på olika sätt och kan därför inte redovisas på ett korrekt sätt.58 Vi anser också att en av våra frågor hade kunnat omformuleras för att bli tydligare. Vid sammanställningen har vi valt att inte kommentera vissa frågor på enkäterna då bortfallet har varit stort.
4.3 Intervjuer
Utifrån enkätfrågorna har vi också gjort kvalitativa intervjuer för att fördjupa oss och få ett individ perspektiv. Med intervjuerna ville vi få möjlighet att ställa följdfrågor och få en större inblick i respektive verksamhet.
Vi använde oss av frågeguider som vi justerade för varje intervjuperson, där gjorde vi upp en lista över de frågeområden som vi ville beröra.59 Vi har vägt fördelar mot nackdelar med att inte utgå ifrån en och samma frågeguide i intervjuerna och har då funnit att det mest centrala för oss är att få ut så mycket information ifrån respektive intervju som möjligt. Det väsentliga för oss har i det här fallet inte varit att få fram statistiska uppgifter utan vi vill belysa hur det kan se ut på olika friskolor samt hur Skolverket ser på fristående skolor.
Till en skola skickade vi ett mail och fick på så sätt tid för intervju, de övriga skolorna valde vi att ta kontakt med via telefon. Vid telefonsamtalen har vi frågat om vi får spela in intervjun
58
Trost. (2001) s. 61-62 59
på band och berättat att ingen utomstående kommer att få ta del av vad skolan heter eller vilket namn intervjupersonen har. Vi tror att vi genom den första telefonkontakten har störst chans att ge en informativ presentation av vilka vi är och vad vi vill fråga dem om. Intervjuerna varade mellan 20-60 minuter. Vi är medvetna om att variationen på intervjuernas längd påverkar reliabiliteten i viss mån. Från början utgick vi från att intervjuerna skulle vara 30- 45 minuter långa, men under pågående intervjuer fann vi det mer betydelsefullt att få fram så mycket information som möjligt och lät därför inte tiden styra oss. Detta i samråd med de personer som vi intervjuade. De kortare intervjuerna berodde på att intervjupersonerna inte hade tid till något längre samtal.
Vi har besökt intervjupersonerna på deras arbetsplatser och då gjort intervjun i de lokaler som funnits tillgängliga där. Trost menar att vilken plats intervjun än utspelar sig på så påverkas alla personer på ett eller annat sätt.60 De flesta intervjupersonerna pratade mycket gott om just byggnaden och arbetsplatsen de arbetade på. Vi tolkar detta som om de kände sig trygga av att vara i lokaler som de kände till. Med tanke på att vi är två studenter som inte har så stor erfarenhet av att intervjua och att intervjupersonerna var både äldre och i vissa fall välutbildade så kändes det jämnt fördelat när det gällde maktövertaget. Just vi två kanske inte var så samspelta i varje intervju vi gjorde och det är något som kan ha påverkat den intervjuade, men inget som vi upptäckte påfallande.61 I samband med intervjun har vi frågat hur och vilken information om skolan vi får lämna ut och detta för att förtydliga vad exakt som vi får ta med i resultatredovisningen.
Vi har valt att använda oss av bandspelare eftersom vi anser att det är det mest effektiva sättet att ta till vara på såväl de fakta uppgifter som framkommer som verbala känslouttryck. Att använda sig av bandspelare gör också att vi kan fokusera på själva samtalet istället för att föra anteckningar.62 Intervjuerna sammanställdes sedan ordagrant för att få en tydlig och lättöverskådlig bild av vad som framkom under intervjun. Resultatsammanställningen som följer nedan är baserad på de ordagranna utskrifter som gjorts, men vi har valt att plocka ut det mest väsentliga som berör vårt syfte och våra frågeställningar.
60 Trost. (1997) s. 41-42 61 Trost. (1997) s. 43-44 62 Trost. (1997) s. 50
Intervjuerna redovisas i berättarform för att göra varje person så rättvis som möjligt. Hur man redovisar resultaten är enligt Trost en smakfråga.63 Vi anser att berättarformen lyfter fram personernas egna erfarenheter och tankar. I vissa fall citeras deras egna ord ordagrant, detta för att läsaren förhoppningsvis lättare ska kunna ta till sig och få en bild av det som sägs i intervjuerna. Vi får genom att göra intervjuer också chansen att ställa följdfrågor och vi får fram ett mer detaljerat och djupgående resultat än vad en kvantitativ undersökning kan ge oss.
63
5. Resultat
Här redovisas svaren från den enkätundersökning som vi har skickat ut till 28 fristående grundskolor som har skolår 6-9 samt svaren från intervjuundersökning med sex olika personer.
5.1 Resultat av enkätundersökning
Vi skickade ut enkäter till 28 fristående grundskolor som har skolåren 6-9 i den västsvenska storstad som har varit vårt undersökningsområde. Enkäterna skickades till rektor och studie- och yrkesvägledare eller den som fullgör sådana uppgifter på de utvalda skolorna. Resultatet av enkätundersökningen gav tyvärr inte så många svar som vi hade önskat. Trots att vi skickade ut påminnelser så fick vi endast fyra svar ifrån rektorerna samt sju svar ifrån de personer som fullgör studie- och yrkesvägledaruppdraget på respektive skola. Vi är medvetna om att detta resultat inte kan ge en så trovärdig bild men vi väljer ändå att redovisa de få svar som vi har fått ihop. Vi har senare genom telefonsamtal och skolors hemsidor tagit reda på exakta siffror på hur många av de resterande fristående grundskolor med skolår 6-9 som har tillgång till studie- och yrkesvägledare. Vi kommer härmed att redovisa resultaten från enkäterna som kvalitativa i stället för kvantitativa. Svaren ifrån rektorer respektive vägledare kommer att redovisas i en gemensam sammanställning.
Vi började med att göra en kartläggning över vilken utbildningsbakgrund som vägledarna har. Tre av sju har studie- och yrkesvägledarexamen. Tre av sju har en lärarexamen varav en av dessa också har en civilingenjörsutbildning. En person har inte någon utbildning alls. Därefter frågade vi vilken anställningsform som de har. Tre av sju har anställning genom vägledningscentrum, fyra är anställda av skolan.
Vi fick många spridda svar på frågan om hur stor procent personens tjänst var på. Vi är medvetna om att denna fråga inte var så tydligt formulerad eftersom vi inte klart uttryckte att det handlade om hur stor del av tjänsten som var avsatt till studie- och yrkesvägledning. Vi väljer därför att inte göra en detaljerad redovisning av svaren. De svar vi fick var alltifrån 10 till 100 procent.
Majoriteten av vägledarna samt alla rektorerna anser att eleverna på skolan får adekvat vägledning och två av vägledarna svarar att de instämmer delvis.
Till rektorerna ställde vi frågan om hur ofta eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning. Här skiljde sig svaren ifrån varandra:
- I önskad omfattning - Fyra timmar i veckan
- Två till tre gånger vid valperiod
- Varierande: två kvällsmöten, två enskilda studievägledningssamtal och regelbundna tider tre timmar i veckan under valperioder.
Till både rektorer och vägledare ställde vi frågan om vad som prioriteras i tjänsten som studie- och yrkesvägledare. På den här frågan gick de inte att utläsa några svar ifrån rektorerna. Även vägledarnas svar var otydliga då deras graderingsskala skiljer sig från hur vi avsåg att använda den. Dock kunde vi se ett visst mönster där administration och enskilda samtal är de arbetsuppgifter som prioriteras högst därefter kommer föräldramöten och klassinformation följt av praktik och informationsmaterial. Det som prioriteras minst är gruppvägledning och undervisning.
Blandade svar framkom på frågan om vilka styrdokument som gäller när det avser studie- och yrkesvägledning. Två av rektorerna har inte lämnat något svar på denna fråga, en rektor svarade att de följer skollag, läroplan och lokala föreskrifter. Den sista svarade: ”Vet inte, tror inte där står så mycket.” Två av vägledarna angav Lpo94 som det styrdokument som skolan följer, en vägledare angav att skolan följer skollagen, två vägledare svarade att de inte visste och en svarade att de inte följer några. En vägledare lämnade denna fråga helt obesvarad.
Då det finns ett så stort bortfall i enkätundersökningen har vi valt att ringa runt till de skolor där det inte har inkommit något svar på vår enkät. Vi har också till viss del använt oss av information ifrån deras hemsidor. Detta för att kunna få fram korrekta siffror på hur många friskolor som har någon form av studie- och yrkesvägledning på skolan.
Svaren som framkom från de 17 skolor där det inte inkommit några enkäter var att alla skolorna hade någon form har studie- och yrkesvägledning för sina elever. Vanligast är att det
är en lärare på skolan som fullgör studie- och yrkesvägledningen. De har alltså ingen studie- och yrkesvägledarutbildning och kombinerar sin arbetstid med läraruppdraget. Flera av skolorna utnyttjar vägledningscentrums tjänster. Vägledningscentrum erbjuder skolorna att teckna avtal som reglerar hur många timmar som ska avsättas för vägledning. I övrigt var det en studierektor som kombinerade sin tjänst med studie- och yrkesvägledning.
5.2 Resultat av intervjuundersökning
Vi redovisar här de intervjuer som vi har gjort med studie- och yrkesvägledare (anställd via vägledningscentrum), studie- och yrkesvägledare (frilansare), rektor, biträdande rektor (med kombinerad tjänst som studie- och yrkesvägledare), kanslist (med kombinerad tjänst som studie- och yrkesvägledare) samt tjänsteman på Skolverket. Efter varje redovisning av intervju följer en sammanfattning med koppling till våra tre frågeställningar.
Intervju med utbildad studie- och yrkesvägledare, anställd via vägledningscentrum
Vår första intervju gjordes med en utbildad studie- och yrkesvägledare som är anställd av vägledningscentrum. Hon arbetar på drop in verksamheten på vägledningscentrum men har också blivit tilldelad en friskola. Det är en relativt liten friskola i kommunen som har funnits i många år och som har gamla anor. Där har hon en tjänst som är på fyra timmar en dag i veckan. I praktiken är det egentligen sex timmar, detta är ett så kallat fullservice avtal med vägledningscentrum. Det innebär att det är samma antal timmar per elev som en kommunal skola har. Hon har hand om 190 elever som är fördelade i skolår 6 till 9 men störst fokus läggs på klasserna i åttan och nian.
Hon säger att arbetet på friskolan är tillfredställande och tycker att hon hinner med det hon ska. Hon går till exempel ut i klasserna i princip vid varje arbetstillfälle och sen finns eleverna alltid nära hennes arbetsrum så att de bara kan komma in och prata. Hon har bra samarbete med personalen och får mycket uppbackning av lärarna, de ger henne information om vilka elever som behöver lite extra hjälp när det gäller studie- och yrkesvägledning. Hennes elever har även tillgång till studie- och yrkesvägledning i form av att de kan gå till vägledningscentrum, hon tror dock att de inte är så vanligt att de vänder sig dit utan de väntar tills hon kommer till skolan istället. Men när hon arbetar på vägledningscentrum märker hon
att det kommer elever från skolor som inte har fått någon studie- och yrkesvägledning över huvudtaget, de flesta kommer från gymnasieskolor runt om i kommunen.
När det gäller styrdokument berättar hon att det är Lpo94 som gäller för friskolorna. Men hon säger också att det inte står så mycket vad gäller studie- och yrkesvägledning i styrdokumenten, det står bara att det ska vara någon som fullgör dessa uppgifter. Hon tror att det kan variera bland friskolorna vad gäller studie- och yrkesvägledning. En del har en lärare som fullgör dessa uppgifter, andra köper periodvis, timvis in konsulter och vissa skolor köper in tjänster från vägledningscentrum. Hon är lite skeptisk till att det ibland är lärare som har ansvaret för studie- och yrkesvägledningen, hon menar att det inte är någon bra lösning för eleverna; ”… alltså den människa där ska hjälpa mina barn att hantera sitt gymnasieval och sina framtidstankar, är ju samtidigt betygsättande svenska och SO lärare.”
På frågan vad vägledning är för henne svarar hon; ”… vägledning för mig att stötta processen. Alltså framtidsval för mig är en lärprocess som börjar när man föds och där jag nu då… där jag går in och ger olika impulser…”
Innan intervjun avslutas tillägger hon att hon egentligen inte tycker att det är så stor skillnad att jobba på en kommunal eller en fristående skola.
Sammanfattning
Vi har kunnat se att eleverna på den här skolan har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skolan har valt att använda sig av vägledningscentrums tjänster, där de erbjuds personal med vägledarexamen. Studie- och yrkesvägledaren fokuserar mest på årskurs 8 och 9 men tycker själv att hon finns tillgänglig för alla elever dels genom regelbundna besök i klassrummen men också genom att ha en öppen dörr till sitt arbetsrum. Dessutom så betonar hon vikten av det goda samarbete som hon har med den övriga personalen på skolan. Genom den här intervjun fick vi träffa en studie- och yrkesvägledare som är tillfreds med sitt arbete och som själv anser att de fyra till sex timmar i veckan som hon är på skolan hinner ge eleverna den vägledning som hon önskar. När vi pratar om styrdokumenten så framkommer en viss skepticism, hon saknar en tydligare benämning av studie- och yrkesvägledning.
Intervju med utbildad studie- och yrkesvägledare, frilansare
Nästa person som vi intervjuade arbetar både på fristående gymnasier och fristående grundskolor. På grundskolorna arbetar han mest på hösten till själva ansökningstillfället. Att arbeta som frilansare innebär för honom att han räknar ut hur mycket tid han behöver för att göra ett bra jobb. Han har kommit fram till att det krävs tre timmar per elev för att kunna behålla en viss kvalité på sitt arbete. Dessa timmar styr han själv över från hösten till sommaren på sina skolor. Det är framförallt niorna han fokuserar på i sitt arbete. Han menar att då blir det inte så många timmar på varje skola, vilket leder till att kostnaden för skolorna inte blir så stor. De skolor som inte accepterar detta upplägg väljer han att inte arbeta med. Han är inte egenföretagare utan får ett arvode som innebär månadslön från varje skola, han säger att han är anställd men ändå inte. Timpenningen är högre än för en kommunalanställd studie- och yrkesvägledare men å andra sidan så har han inget pensionsavtal, semesterersättning eller försäkring över huvud taget utan får själv lägga undan pengar till detta. Genom andra studie- och yrkesvägledare i kommunen får han information om vilka kurser det finns för fortbildning, han väljer ibland att köpa vissa kurser som de rekommenderar. Detta får han bekosta själv och avsätta tid för. Det som driver honom till att arbeta på det här sättet är framförallt den frihet han har i arbetet och att han periodvis har mycket ledighet, detta gör dock att han får arbeta mer intensivt under andra perioder. Friheten som han har i arbetet beskriver han så här:
”Ja alltså min uppgift är att lösa studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet eller på grundskolan utifrån det koncept som jag har sålt in och sköter jag dom bitarna på ett bra sätt, då kan rektorn liksom, ja då låter hon det vara.”
Den allra största anledningen till att han började som frilansare är att han tyckte att rektorer på kommunala skolor alltid skulle ha ett finger med i spelet och skall styra arbetet alldeles för mycket. Han kunde också se att han som frilansare skulle ha större möjlighet att kunna förverkliga sin tanke på hur han tycker att en studie- och yrkesvägledare ska arbeta.
Han tror att han är ensam om denna arbetsform här i kommunen och säger att han ibland saknar stödet från andra studie- och yrkesvägledare. Men han tycker att samarbetet med ledning och övrig personal på skolorna fungerar bra och menar att det är lika viktigt att samarbetet fungerar här som i en kommunal skola.
Han har arbetat i den kommunala skolvärlden också och kan se skillnader mellan skolformerna, han tycker att eleverna på hans friskolor är mer motiverade än på de kommunala skolorna som han har arbetat på. ”Där var man inte bara studievägledare utan kurator, mamma och pappa och allt möjligt på en gång…”. Han tror att föräldrar som söker sig till friskolor ofta vill ha något annorlunda, en annan pedagogik eller ett annat stöd för sina barn. Ytterligare en skillnad mellan de båda skolformerna tycker han är att det var betydligt mycket mer administrativa arbetsuppgifter på den kommunala skolan, nu har han inget alls med administration eller praktik att göra, enbart vägledning.
Som vägledare så tycker han att den samtalsmetodik som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen är guld värd. Han menar också att han genom utbildningen har lärt sig att se olika möjligheter: ”Vi ser hela skolsystemet, det gör ju oftast inte lärarna, väldigt inbundna i sin egen lilla verksamhet om man ska säga.” Men för att släta över det något så tillägger han att en del naturligtvis kan vara jätte duktiga på sitt sätt men att det är viktigt att värna om studie- och yrkesvägledarutbildningen. Vi frågade om det är vanligt att det inte finns studie- och yrkesvägledare på friskolor i kommunen. Han svarar att det finns de som inte har någon alls. Innan han började arbeta på de skolor han har nu så fanns det ingen studie- och yrkesvägledare på dessa skolor.
Vi går över till att fråga om vad han tycker om styrdokumenten och han menar att de är bristfälliga, han tycker att det skulle vara lagstadgat att varje elev som går igenom skolsystemet borde ha någon slags återkommande studie- och yrkesvägledning och då med en utbildad vägledare. Han betonar att han inte är någon expert på stora juridiska frågor men han vet att friskoleförordningen är det primära för en friskola att följa.
Sammanfattning
Vi har kunnat se att även den här skolan har en utbildad studie- och yrkesvägledare. Men hans anställningsform skiljer sig från den som den förra intervjupersonen har. Han arbetar som frilansande vägledare och därför är utformningen av hans arbete lite speciell. Han skriver avtal med skolorna. Han avsätter tre timmar för varje elev, den största arbetsdelen ligger på hösten och fram till ansökningen till gymnasiet. Störst fokus har han på skolår nio. Vi har också kunnat se att enskilda vägledningssamtal är ett stort område som han prioriterar. Han berättade att hans anställningsform har många fördelar. Han har till exempel hög grundlön och stor frihet att utforma sitt arbete. När det gäller regleringen av studie- och
