Skäl för agerande Reasons for action

Skäl för agerande

Reasons for action

IngBritt Rydeman

Handledare Madeleine Hayenhjelm Kandidatuppsats

Filosofi C HT 2020 Umeå Universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

1 Sammanfattning

Uppsatsens syfte var att kritiskt granska olika filosofiska utgångspunkter kring skäl för agerande samt hur skälen rättfärdigas utifrån värden och det goda. Hur trovärdiga och rimliga är argumenten som förs fram om skäl och dess relationen till värden och det goda?

Följande filosofers teorier har granskats: Thomas Nagel, Christine Korsgaard samt R Jay Wallace. Jag argumenterar för att skäl för agerande bör vara baserade på goda grunder samt att skäl och värden bör betraktas vara subjektiva och agent-relativa. Nagel är den ende som hävdar att oreducerbara agent-relativa skäl finns, något som bestrids av både Wallace och Korsgaard. Dock menar jag att de båda uttrycker en viss agent-relativitet i sina argument, Korsgaard i ambitioner och Wallace i speciella fall. Samtliga tre bidrar på olika sätt med väsentliga argument om att skäl har ett moraliskt anspråk på agenten oavsett vilken typ av skäl de förespråkar. Dock kan värden omöjligt accepteras eller te sig trovärdiga utifrån Nagels argument om att värden är objektiva och uppstår utan mänsklig involvering. Korsgaard har en viktig poäng och lyckas på ett trovärdigt sätt bidra till förklaringen att värden endast kan uppkomma ur mänskligheten. Ett annat viktigt och relevant argument som belyses av alla tre handlar om hur vi måste förhålla oss till varandra som en förutsättning för det goda. Agent- relativa skäl ter sig som mest trovärdiga då de utgår från agentens förmåga och kapacitet att bedöma moraliska aspekter. Hur vi kommer överens om gemensamma skäl och hur vi delar dem kvarstår som olöst, så därför ter sig delade, publika och agent-neutrala skäl

problematiska.

2 Abstract

The aim of the thesis was to critically examine different philosophical views regarding reasons for action and how reasons are justified based on values and the good. How credible and reasonable are the arguments and their relation to values and the good? The theories of following philosophers have been examined: Thomas Nagel, Christine Korsgaard and R Jay Wallace. I argue that reasons for actions should be based on solid grounds and that the reasons and values should be considered as subjective and agent-relative. Nagel is the only one who claims that there are irreducible agent-relative reasons and values, something that is disputed by both Korsgaard and Wallace. However, I mean that they both a certain agent- relativity in their arguments, Korsgaard in ambitions and Wallace in special cases.

They all contribute with significant arguments about the fact that reasons does have a moral claim on the agent, regardless of the type of reasons they advocate. However, values cannot possibly be accepted or appear credible based on Nagel's argument that the values are objective without human involvement. Korsgaard has an important view and succeeds in a credible way in contributing to the explanation that values can only arise from humanity.

Another important and relevant argument, highlighted by all three, is about how we must relate to each other as a prerequisite for the good. Agent-relative reasons appear to be the most credible and are based on the agent's ability and capacity to assess moral aspects when relevant. How we can agree on reasons and share them remains unresolved, therefore shared, public and agent-neutral reasons seem problematic.

3

Innehåll

Inledning ...4

Bakgrund ...5

Praktiska resonerande ...6

Olika typer av skäl ...6

Agent-relativa och agent-neutrala skäl ...7

Värden och det goda ...8

Några teorier om skäl för agerande ...8

Thomas Nagel den principbaserade modellen ...9

Christine Korsgaard skälen vi kan dela ... 10

R Jay Wallace publika skäl ... 12

Utredning ... 13

Agent-relativa skäl och Icke-skäl ... 13

Delade intersubjektiva skäl ... 15

Publika skäl ... 17

Värden och moral ... 20

Slutsats ... 24

Referenser ... 28

4

Inledning

Vanligen tänker vi människor att vi har skäl till en åsikt eller för att vi handlar på ett visst sätt för att bland annat kunna rättfärdiga detta. Vad som kan anses som goda skäl och hur skäl och handlingar förhåller sig till varandra är något som kommer undersökas i detta arbete. Många är de filosofer som har funderat över och diskuterat skäl för agerande och olika filosofiska idéer och tankesätt förekommer. Diskussionen och argumenten handlar bland annat om att vissa krav finns på individen att vara rationell och att hens handlandet ska vara moraliskt försvarbart. Även olika sorters skäl belyses och om värden och skäl kan anses vara agent- relativa eller agent-neutrala eller om både och existerar. Annat som diskuteras är också hur individen kommer fram till skälet för agerandet. Diskussionen behandlar om skäl och värden enbart existerar i relation till den enskilde individen. Eller kan skäl och värden anses vara objektiva och allmängiltiga och därmed anses gälla för alla personer? Inom moralfilosofin sker vanligen en distinktion mellan agent-relativa och agent-neutrala skäl för att beskriva skillnaden mellan konsekventialistiska och deontologogiska rättfärdigande av skäl.

I uppsatsen har jag valt att närmare granska tre filosofer vars teorier behandlar och diskuterar skäl för agerande och värden. De har valts utifrån att de representerar olika synsätt. En av dessa är Thomas Nagel, en av de första som tog upp och belyste distinktionen mellan agent- neutrala respektive agent-relativa skäl och värden. Den andra filosofen är Christine Korsgaard som influerats av Immanuel Kant, och utgår från ett deontologiskt perspektiv. Slutligen granskas R Jay Wallace som representerar den publika tesen och publika skäl.

Avsikten är att kritiskt granska olika filosofiska utgångspunkter kring skäl för agerande samt hur skälen rättfärdigas utifrån värden och det goda. Hur trovärdiga och rimliga är argumenten som filosoferna för fram om skäl och dess relationen till värden och det goda?

Jag kommer att argumentera för att vi har goda grunder för att betrakta skäl och värden som subjektiva och agent-relativa som mest trovärdiga. Samtliga filosofer Nagel, Wallace och Korsgaard bidrar på olika sätt med något väsentligt om att skäl har ett moraliskt anspråk på agenten oavsett vilken typ av skäl som de förespråkar. Agentens förmåga och kapacitet framkommer som central i att bedöma sitt eget agerande moraliskt vilket ytterligare talar för

5 subjektivitet och agent-relativitet. Däremot ter sig Nagels idé inte trovärdig om att värden uppstår från ingenstans utan referens till mänsklig involvering och kan därmed omöjligt accepteras. Korsgaard å andra sidan bidrar med perspektivet att skäl endast kan uppkomma genom mänskligheten och genom att vi måste dela skäl och värden. Subjektiva och agent- relativa skäl är möjliga att dela men hur vi sedan kan komma överens om skäl tillsammans och dela dem kvarstår som olöst. Utmaningen kvarstår i att förklara hur agent-neutrala skäl berör agenten utan att hen är involverad, liksom hur objektiva eller publika värden relaterar till människan. En rimlig förutsättning är att både skäl och värden måste kunna förstås och accepteras av människan, något som inte besvaras i denna granskning.

Uppsatsen inleds med att redogöra för centrala återkommande begrepp och därefter beskrivs filosofernas teorier om skäl för agerande, för att ge en överblick av hur argumenten

formuleras. Därefter kommer en situation att belysas utifrån respektive filosofs argument och förklaringsmodell. Sedan diskuteras skäl för agerade utifrån de olika frågeställningarna och slutligen presenteras min slutsats.

Bakgrund

Inledningsvis ges en kortare beskrivning av området skäl för agerande samt av centrala och återkommande begrepp. Därefter presenteras kort de tre filosofernas teorier om skäl för agerande.

För att förstå handlande är skäl centrala, dock förekommer många typer av skäl (Audi, 2004).

Det beror delvis på att filosofiska texter är otydliga och oeniga om vad som kan räknas som skäl samt hur skäl är relaterar till olika närliggande element. Skäl beskrivs som individens rationella förmåga att guida sitt beteende och agerande, liksom att utöva denna förmåga genom ett resonerande (Audi 2004). Individen benämns ofta som en agent när det gäller agerande. Agentskap beskrivs i generella termer som ¨an agent is a being with the capacity to act, and agency denotes the exercise or manifestation of this capacity¨ (Schlosser, 2015).

Goda grunder för skäl ses också som grundläggande inom kunskapsteorin och något som förutsätts i bestämningen av kunskap. En sann åsikt kan baseras på goda grunder eller rent av evidens enligt Prawitz (2006, s.1). Vi kan ha skäl att hålla något för sant eller tro att det är sant dvs försanthållande som ger upphov till en omdömesakt (s 6). Prawitz menar att tro något, dvs. att hålla något för sant, inte är att utföra en handling med ett visst syfte, utan det är

6 en mental akt besläktad med varseblivningsakter. Han menar att vi inte alltid förmår

kontrollera våra mentala akter eftersom de först uppstår som ofrivilliga sådana (s.8) Beskaffenheten hos skälen till en handling är avgörande för bedömningen av en handlings rationalitet menar Prawitz. En handlings status måste åtminstone förknippas med situationen som agenten befinner sig i när handlingen utförs. Prawitz menar att vad agenten tror på goda grunder om handlingens moraliskt relevanta egenskaper är av betydelse för hur handlingen ska bedömas moraliskt, det vill säga handlingens status (s.11). Man bör skilja på att en

handling faktiskt har en viss egenskap och att agenten på goda grunder tror att handlingen har egenskapen. Enligt Prawiz handlar skäl om agentens försanthållanden som leder till en

bedömning som även baseras på den rådande situation.

Praktiska resonerande

Individens praktiska resonerande beskrivs föregå individens agerande. I resonerandet ingår en mångfald av olika potentiella och konkurrerande krav (Sobel & Wall, 2009). Resonerandet är praktiskt på två sätt, dels genom att resonerandet berör ett praktiskt spörsmål och att det kan leda till en handling. Det handlar om att individen genom reflektion löser frågan om hur hen ska handla (Wallace, 2018). En distinkt normativ fråga är ofta utgångspunkten i det praktiska resonerandet. Det handlar om vad man borde göra eller vad som är bäst att göra och handlar om värdet i vad som görs menar Wallace.

Alvarez (2010) menar att ha skäl som förordar ett agerande är att se agerandet som något gott eller värdefullt. Agenten anser att handlingen i sig är god eller också kommer hen fram till, under sin praktiska överläggning, att handlingen kan leda till något gott (2010, s. 358).

Olika typer av skäl

Huvudsakligen benämns tre huvudtyper av skäl för agerande: normativa, motiverande samt förklarande (Audi 2004). Normativa skäl ses vara skäl, utifrån en viss objektiv grund, giltiga för flertalet individer i en viss given situation. Ett exempel är att vi har skäl att använda en ytterrock när det blåser kallt och kraftigt. Sådana skäl är normativa skäl och person-relativa, vilket innebär att skälet är specifikt för just en denna person. Även idéer såsom normer, principer eller koder kan förskriva ett visst agerande. Ofta förekommer en mångfald av förklaringar och argument avseende värden och idéer av normativa skäl. Om ett skäl favoriserar ett visst agerande, så kan det vara ett pro tanto skäl som måste vägas mot andra skäl för att komma fram till vad vi sammantaget bör göra. Dessa och andra närliggande frågor har rönt mycket intresse inom filosofin de senaste decennierna. Alvarez (2017) menar att normativa skäl kan är sådana som favoriserar, rättfärdigar eller förordar en handling och som

7 kan bedömas av en utomstående person. Det råder konsensus om att normativa skäl är fakta, men oenighet om vilken sorts fakta det handlar om, konkreta eller abstrakta enheter (Alvarez, 2017).

Motiverande skäl beskrivs som en bred kategori som kan innehålla individens egna subjektiva eller interna skäl för att göra något och önskemål. Ett subjektivt skäl som är baserat på

önskemål benämns som internt för att särskilja det med normativa skäl som anses vara

oberoende av vad individen vill och det benämns som externt och objektivt. Motiverande skäl för agerande kan också ses som att individen gör något för att förverkliga ett något

eftersträvansvärt (Audi 2004).

Motiverande skäl betraktas också ha en förklarande roll menar Audi (2014). Alvarez (2017) hävdar att det kan finnas ytterligare skäl som kan förklara en handling utan att det

nödvändigtvis rättfärdigar handlingen och utan att skälet motiverar agenten. I diskussionerna har även agent-relativa och agent-neutrala skäl för agerande belysts som filosofiskt viktiga att förhålla sig till (Ridge 2017). Nedan ges en beskrivning av dessa två sorter av skäl.

Agent-relativa och agent-neutrala skäl

Terminologin agent-relativa och agent-neutrala skäl introducerades av Derek Parfit 1984 som kopplar dessa till normativa teorier och principer (Ridge, 2017). Parfit skiljer mellan mål som hålls gemensamma och mål som inte är det. Det förstnämnda målet syftar till agent-neutrala, den senare agent-relativa. Utifrån Parfits beskrivning anses att agent-relaterade skäl inte delade, eftersom de ger individer olika mål (Parfit, 1986 s.27).

Det finns olika sätt att förstå distinktionen mellan agent-relativa och agent-neutrala skäl.

Agent-neutrala skäl anses vara skäl som appellerar till alla personer i en situation, oavsett relationen till den enskilda individen och oberoende av övriga faktorer i situationen. Ett agent- relativt skäl relaterar däremot till den enskilde personen. Skillnaden mellan dessa anses som viktig av många filosofer, dock beskrivs skillnaderna på olika sätt (Ridge, 2017).

Skälets neutrala eller relativa status skulle även kunna bestämmas av hur många som har skälet vid en viss tidpunkt. Mark Schroeder (2007. s. 280-1) beskriver detta på följande vis:

”/…/agent-neutrala skäl uppstår när något är ett agent-relationellt skäl för alla”. Det innebär om vi alla har ett och samma skäl att Φ vid tidpunkten t, då har vi att göra med ett agent-neutralt skäl vid t. Däremot om enbart en viss person (eller grupp av personer) skulle ha skäl att Φ vid t, då är det ett agent-relativt skäl.

8 Beskrivningen innebär att ett och samma skäl vid en viss tidpunkt kan vara agent-neutralt eller agent-relativt beroende på omständigheterna vid tidpunkten.

Inom samtida moralfilosofi har det blivit vanligt att göra en distinktion mellan agent-relativa och agent-neutrala skäl för att karaktärisera skillnaden mellan konsekventialism och dess motståndare deontologin. Enligt Kantianismen, en gren inom deontologin, ska man alltid behandla mänskligheten, sig själv såväl som andra, som ett mål i sig, och inte endast som ett medel. Deontologi är en normativ teori vars främste företrädare är Immanuel Kant. Teorin förordar vilka handlingar som moraliskt krävs eller är förbjudna av individen.

Konsekventialism eller teleologin å andra sidan bedömer generellt de normativa aspekterna utifrån handlingens konsekvenser

Värden och det goda

Inom moralfilosofin diskuteras skäl för agerande utifrån olika sorts värden och det goda (Schroeder, 2016). Värden kan förstås utifrån olika perspektiv och i relation till något. Värden kan ses som ideal genom vilka vi värderar och utvärderar handlingar, människor, situationer med mera (https://philosophy.hku.hk/think/value/values.php). Värden kan särskiljas i tre sorter, personliga, moraliska och estetiska. Personliga värden är sådana som eftersträvas av en individ. Moraliska värden kan hjälpa individen att bestämma vad som är rätt eller fel och estetiska värden kan associeras med exempelvis konst och musik.

Diskussionen berör bland annat om vissa entiteter kan anses ha intrinsikala värden i sig, exempelvis mänskligt liv och att ha ett medvetande (Zimmerman, 2015). Enligt Aristoteles idé handlar det värdefulla och eftersträvansvärda om det goda livet och att utveckla sina dygder. Rawls å andra sidan menar att ett rättvist samhälle är det mest eftersträvansvärda och värdefulla.

Värden förekommer också i form av adderande värden, till exempel enligt utilitarismen är en handling vars konsekvenser är goda för största möjliga antal människor det rätta och goda.

Deontologi å andra sidan menar att värdet finns i själva handlingen och inte enbart i dess konsekvenser.

Några teorier om skäl för agerande

Nedan ges en kort presentation av huvuddragen i tre filosofers teorier avseende skäl för agerande.

9

Thomas Nagel den principbaserade modellen

Thomas Nagel var den förste som föregick terminologin agent-neutrala och agent-relativa skäl i den principbaserade modellen i The possibilty of altruism (1970), där han talade om

subjektiva och objektiva skäl (Ridge 2017). Enligt Nagel är alla skäl universella genom att möjliga skäl korresponderar med motsvarande skäl (R), något som förekommer i universella kvantifierbara skäl (Ridge, 2017). Detta uttrycks i följande premiss:

Every reason is a predicate R such that for all persons p and events A, if R is true of A, then p has prima facie reason to promote A. (Nagel 1970, s. 47)

I en senare text The View from Nowhere (1986) utvecklar Nagel, utifrån idéen om objektivitet.

Modellen benämns som den principbaserade modellen där ett normativt krav på individens vilja och agerande framkommer (1986. s.138). Titeln implicerar en syn på en objektiv värld, ett perspektiv på verkligheten som är oberoende av människan och individens subjektivitet. I denna text använder Nagel begreppen agent-neutrala och agent-relativa skäl. Skäl som har en generell form och som inte essentiellt refererar till en individ är agent-neutrala skäl. Denna typ av skäl är oberoende av individens uppfattning och medför ett moraliskt anspråk på alla individer (1986, s. 152–53). Dock finns vissa subjektiva skäl som korresponderar med objektiva skäl menar Nagel. Distinktionen mellan agent-relativa och agent-neutrala skäl formulerar Nagel på följande sätt:

If a reason can be given a general form which does not include an essential reference to the person who has it, it is an agent-neutral reason…If on the other hand the general form of a reason does include an essential reference to the person who has it, it is an agent-relative reason (Nagel 1986, 152–3).

Skäl beskrivs av Nagel som verkliga och inte som något godtyckligt som uppenbarar sig i stunden hos individen. Nagel menar att skäl kan vara endera motiverande eller icke

motiverande önskningar. Motiverande önskningar är för vilka individen kan ange skäl medan icke motiverande enbart är impulsliknande eller för stunden anledningar som uppstår hos hen (1986, s.29). Dessutom krävs att individ innehar förmåga att objektivt kunna bedöma vad som är rimligt att göra. Objektiva skäl innebär att något är neutralt värdefullt (1986, s.150).

Däremot menar Nagel att individens tankar, begär och synsätt kan vara mer eller mindre objektiva beroende på hur individen relaterar till sig själv:

10 A view or form of thought is more objective than another if it less relies on the specifics of the individual´s makeup and position in the world, or on the character of the particular type of creature he is (Nagel 1986, s.5).

Nagel beskriver tre kategorier av värden och skäl som är agent-relativa, vilka omfattas av agentens egna subjektiva projekt. Det första handlar om agentens egna projekt vilka benämns skäl utifrån autonomi, skälet utgår från agentens önskan t. ex att bestiga ett högt berg (1986, s.167). Det andra är deontologiska skäl vilka innehåller moraliska förbud mot vissa typer av agerande oavsett om konsekvenserna är goda, vars ursprung är agentens egen relation till själva agerandet (1986, s.180). Det tredje, utgör skäl av skyldighet vilka utgår från de skyldigheter vi har gentemot de vi är nära såsom vänner, släkt, med flera (1986, s. 165).

Nagel¹ menar att en individ kan ha agent-relativa eller subjektiva skäl som enbart har en legitim normativ kraft för hen utan att ha det för andra individer, så kallade oreducerbara skäl.

Sådana subjektiva skäl och värden korrelerar inte alltid med objektiva skäl och värden.

Christine Korsgaard skälen vi kan dela

Christine Korsgaard är en Kantiansk moralfilosof som hävdar att det formellt är

problematiskt att särskilja agent-neutrala och agent-relativa värden och skäl (1993). Hon var den första som beskrev ”The thesis of the essential publicity of reasons” där hon ifrågasatte distinktionen mellan agent-neutrala och agent-relativa värden och skäl och om dessa två olika perspektiv verkligen finns. Dessutom kan varken agent-relativa eller agent-neutrala värden och skäl förklara den normativa kraften. Moralens främsta arena handlar inte om vad vi ska åstadkomma, utan om att vi gör något tillsammans och hur vi förhåller oss till varandra. Det vill säga att en grupp människor i t. ex ett samhälle, måste förhålla sig till varandra och tillsammans enas om skäl de kan dela (1993, s.1). Hon beskriver skäl som “public in their very essence and the only reasons that are possible are the reasons we can share”. När värden utgår från mänskligheten och relationer, och inte utifrån externa eller objektiva sanningar, så utgör de källor för delade värden eller ges möjlighet att delas. Värden är varken subjektiva eller objektiva menar Korsgaard utan de är intersubjektiva och tillkommer alltid genom personliga relationer (1993, s.2)

1 Nagel. 1986 postscript s 000

11 Korsgaard använder istället begreppet ambitioner, något som kan liknas vid individens

personliga skäl och agent-relativa skäl. Hon hävdar att det är individens ambitioner som ger hen skäl att agera och att dessa skäl således inte ger andra personer skäl att agera (1993, s.13).

Hon diskuterar ambitioner utifrån ett exempel, sin egen ambition att skriva en bok om Kants etik. Om det i ambitionen skulle ingå att boken skulle bli en obligatorisk och populär kursbok i etikkurser blir det ett skäl utifrån ren fåfänga och märkligt skäl (s.16). Däremot består ambitionen av en önskan om att skriva en bra bok om Kants etik och det skulle vara en god sak att göra speglar det strukturen i ambitioner. Korsgaard menar att ambition handlar om att göra något gott oberoende av om boken efterfrågas eller inte. Däremot om hon tycker att någon ska skriva en bra bok om Kant som blir läst, skulle detta kunna ha ett neutralt värde (s.17).

Ambitioner handlar enligt Korsgaard om:

In other words, to have a personal project or ambition is not to desire a special object which you think is good for you subjectively, but rather to want to stand in a special relationship to something you think is good objectively (1993, s.

18).

Ambitioner relaterar till något som individen tycker är gott och innehåller ofta ett personligt inslag, annars skulle man inte ta sig an en mödosam uppgift. Däremot individens egna

önskningar som källa till skäl kan innebära att hen hindrar någon annan från att skriva boken, vilket Korsgaard beskriver dom en perversion av skäl. Skäl utifrån personliga skyldigheter har ofta har formen av ambitioner, liksom strukturen för kärlek som liknar skäl vid ambitioner (s.18).

Avseende så kallade objektiva eller neutrala värden menar Korsgaard att de inte finns, utan att alla mänskliga interaktioner är personliga, vi ser andra som personer som vi bekräftar och därmed erkänner vi krav utifrån deontologiska skäl (1993, s.31). Deontologiska skäl

uppkommer ur krav och förväntningar från människor vi interagerar med, det vill säga även de krav vi har på att bli behandlade på ett visst sätt en kan samtycka till, hävdar Korsgaard (s.21). Ett krav som vi som individer godtar att vi måste leva upp till.

But we also express our respect for one another´s humanity by sharing in each other´s ends…. It is the status of humanity, as the source of normative claims the source of all value (1993, s. 31).

12

R Jay Wallace publika skäl

Wallace menar att det inte kan finnas något såsom privata skäl för agerande. Normativa skäl är genom sin natur alltid publika och giltiga för alla agenter (Wallace, 2009, s.471). Den publika tesen som han försvarar är:

If considerations C provide me with reason to do X

then they equally provide other people with corresponding reasons for action.

Av premissen följer att om mina övervägande ger mig skäl att agera på sättet X så kommer det att ge andra liknande skäl.

Wallace menar att det går att undvika teleologiska rättfärdiganden och förklaringar av den publika tesen (s. 473). Det praktiska rättfärdigandet har olika strukturer och delar kan komma från ett teleologiskt synsätt. Att lindra smärta är ett tillstånd som tas upp som något som kan anses vara intrinsikalt värdefullt och som praktiskt kan rättfärdiga agerandet i form av teleologiska termer. Rättfärdigande av publika skäl har dock inte alltid denna teleologiska struktur, menar Wallace.

Ett alternativt sätt att försvara den publika tesen, är enligt Wallace, att utgå från våra

subjektiva första-ordningens skäl: vad som kan ge oss skäl för att agera. Genomatt reflektera över den första-ordningens normativa bedömning, en slags induktiv generalisering, kan vi överväga om det är rimligt samt om vi har goda skäl att agera eller inte (s. 484). Wallace menar att denna bedömning täcker speciella fall. Wallace menar att skälen i speciella fall är publika genom att de ger andra i en liknande situation skäl att agera men också skäl att inte- agera i den faktiska situationen (s. 473). Skälen i en sådan situation skulle beskrivas som agent-relativa av Nagel. Wallace menar att i speciella fall är individers skäl oerhört

mottagliga och känsliga för det specifika i situationen, något som kan verka som att skälet är relativt trots att det är samstämmigt med den publika tesen.

I speciella fall överväger vi om personen har goda skäl att agera eller inte, samt om vi ska ingripa eller inte, ett pro tanto krav enligt Wallace (s. 485). Dessa normativa beaktanden är oberoende av övervägande och den reflekterande personens önskan och intressen.

Skillnaden mellan första-ordningens och andra-ordningens skäl beskrivs av filosofen Raz (1999) på följande sätt:

13 A first-order reason is a reason for action, ie. a reason for performing or

refraining from a certain act. A second-order reason is a reason to act for a reason or to refrain from acting for a reason (Raz 58-9).

Utifrån ovan beskrivning kan första-ordningens skäl förstås utgöra individens bedömning av om skälet verkligen utgör ett skäl till att agera eller inte. Wallace menar att denna bedömning genom reflektion ger den bästa möjliga förklaringen av naturen för skäl för agerande likväl som för att förstå att våra moraliska skäl inte handlar om subjektiva skäl.

Wallace menar att den publika tesen som han förordar medger att individens skäl kan ha normativ signifikans för dig utan att för den skull innebära att vi alla har skäl att göra samma sak (s. 482). Ett gemensamt värde speglar den mångfald av skäl som agenter har beroende av situationen.

Utredning

I utredningen kommer jag utgå från en specifik situation för att belysa och diskutera

filosofernas argument avseende agent-relativa, agent-neutrala samt publika skäl och värden.

I situationen antar jag att personen P agerar utifrån ett skäl. Vid en viss tidpunkt kontaktar en mycket god vän personen P. Vännen berättar att hen mår mycket dåligt och behöver hjälp.

Situationen och tidpunkten kommer att benämnas som faktum F, som på något sätt relaterar till personen P och ger hen skäl S att agera Φ.

Premiss: Vid F talar P med sin vän och P hjälper sin vän dvs. agerar Φ.

Det vill säga att P´s skäl S vid F får P att Φ.

Frågan som undersöks är hur kan personen P´s skäl S förstås? Det vill säga vilken typ av skäl är det som får personen P att agera Φ i situationen? Utifrån en intuitiv förståelse skulle skälet för personens P´s agerande Φ kunna förstås vara agent-relativt. Men låt mig utreda detta.

Agent-relativa skäl och Icke-skäl

Enligt Nagel skulle skälet vara agent-relativt utifrån argumentet att personen ifråga har skäl av en generell form med en essentiell hänvisning till hen själv. Skälet innehåller en så kallad fri-

14 agent variabel som enbart relaterar till personen själv. Faktumet att P`s vän behöver hjälp ger P ett agent-relativt skäl att hjälpa sin vän. Enligt Nagels kategorisering av oreducerbara agent- relativa skäl handlar det om skäl av skyldighet vilket avser de skyldigheter P har gentemot dem som hen är nära såsom vänner, släkt med flera. Denna specifika skyldighet innebär således att P har skäl att hjälpa sin vän.

Nagels premiss innebär således:

Om F ger P ett S att Φ,

då är S ett agent-relativt skäl för P om och endast om S innehåller en essentiell referens till P.

Nagel menar att en individ kan ha agent-relativa eller subjektiva skäl som enbart utgör ett legitimt normativt krav på hen utan att medföra krav på andra personer. Vissa av agentens intressen och önskningar kan ge upphov till agent-relativa skäl och värden (1986, s.171) men även till agent-neutrala värden, vilket jag återkommer till senare i utredningen. Saker som individen anser som värdefulla kan tilldelas ett värde utifrån individens relation med saken (s.

152-3). Exempelvis, kan en individ som är väldigt förtjust i choklad, tilldela choklad ett högt värde. För denna individ har choklad ett högt internt värde beroende på hur chokladen påverkar just hen. I situationen som utreds skulle vänskapen kunna vara något som P ger ett högt internt värde. Dock stödjs inte denna idé av Nagel, eftersom han ser skälet som

oreducerbart agent-relativt genom att skälet enbart har en legitim normativ kraft på individen i fråga. Vänskapen kan inte tilldelas värde utan utgör en slags normativ förpliktelse på agenten i form av skyldighet enligt Nagel.

Vissa filosofer såsom Nagel argumenterar för att oreducerbara agent-relativa skäl måste finnas. Wallace menar att skäl som är involverade i speciella fall innehåller strukturer liknande oreducerbara agent-relativa skäl. (2009, s 474). Dock argumenterar Wallace för en annan lösning i de speciella fallen och försöker därmed undvika att skälen är oreducerbara agent-relativa. I speciella fall har skälet en hänvisning till den enskilde individen samtidigt som skälet även appellerar till andra individer. Wallace argument kommer diskuteras mer längre fram. Även Korsgaard är tveksam till Nagels oreducerbara agent-relativa skäl som hon menar handlar om personliga relationer (1993, s. 12-3). Personliga relationer är ingen kategori enligt Korsgaard, eftersom alla mänskliga relationer är personliga (s. 31). Något som innebär att vi ser och bejakar varandra som personer och erkänner kraften från deontologiska skäl och behandlar andra på ett sätt som de kan samtycka till.

15 Korsgaard ger ett exempel på personliga relationer att individen har ett speciellt ansvar för sina barn och vill dem därför väl. Men det kan inte innebära att attityden medför att hens barn är objektivt mer värdefullt än något annat barn. Att rättfärdiga ett agerande utifrån agenters egna personliga intressen, det vill säga maximera det goda som enbart berör en enskild individ kan inte accepteras som motivering för oreducerbara agent-relativa skäl hävdar Korsgaard.

Dock medför denna typ av agent-relativa skäl som beskrivs av Korsgaard ovan att skälet även relaterar till andra individer som står i en liknande relation till objektet (sina barn) som

agenten, vilket därmed medför att skälet har en potential att kunna delas med andra i motsats till Nagels oreducerbara skäl.

Däremot menar hon att det skulle kunna handla om relativa värden, värden som enbart gäller för vissa agenter såsom individers egna projekt att, till exempel att vilja att klättra i Mount Everest eller lära sig spela piano (1993, s. 13). Problematiken i att ge extra betydelse åt vissa individers intressen medför att rättfärdigandet behöver använda sig av själviska eller icke rationella argument menar Korsgaard. Däremot, menar hon att människor ofta har skäl vid så kallade personliga ambitioner, och att skälet då skulle kunna ses som motiverande (s.16).

Exempelvis skulle skälet för att klättra i Mount Everest kunna motiveras med önskan att utmana sig själv både fysisk och psykiskt.

Nagel menar att individens skäl kan vara mer eller mindre subjektiva eller objektiva beroende på hur individen relaterar till sig själv. Han belyser även vad som kan kallas icke-skäl,

impulsliknande eller för stunden ”anledningar” som kan göra att individen vill ha något enbart för sin egen skull utan att det skulle vara värdefullt för någon annan, något som hen kanske inte alls reflekterar över. Denna tanke ser jag som ett viktigt argument för att individer inte alltid agerar utifrån skäl utan även styrs av impulser eller liknande. Det krävs onekligen någon form av rationalitet för att agera utifrån skäl. Inom den filosofiska diskursen varierar

förklaringarna om vad som räknas som skäl återkommande är att något anses föregå själva skälet.

Delade intersubjektiva skäl

Personens skäl att hjälpa sin vän, enligt Korsgaard, är att vänskap är något som vi kan se som gott och som vi har skäl att agera utifrån (1993. s.21). Det handlar inte om att skälen eller värdena är agent-relativa eller agent-neutrala. Vi har förpliktelser gentemot andra individer och att visa respekt för dem. P´s skäl S att agera Φ det vill säga att hjälpa sin vän handlar om

16 att det är gott och är möjligt att dela med andra. Enligt Korsgaard har skäl utifrån så kallade personliga förpliktelser alltid en form av intersubjektivitet (1993. s. 18). Det handlar om att jag som din vän, är intresserad av dig och vill stödja dig i något som är gott (1993. s. 16). Hon menar att strukturen av skäl i sådana situationer kan liknas vid de skäl som uppstår utifrån från kärlek (1993. s.18). Korsgaard hänvisar till Kants argumentation och de krav personen har att visa respekt för den andres mänsklighet och att en persons subjektiva mål blir objektiva hos dem som respekterar den andres mänsklighet (s.5).

Individens egna projekt eller ambitioner handlar inte om att sträva efter ett specifikt objekt som du tror är subjektivt gott för dig, utan om något du vill vara i en speciell relation med, något som du tror är objektivt gott (s. 18). När ambitioner uttrycks så har de en tydlig agent- relativ komponent, relationen till det goda. Den agent-relativa komponenten verkar också innehålla ett motiverande element, annars skulle individer inte kämpa med att göra vissa krävande saker, till exempel utmana sig fysiskt och klättra upp för Mount Everest. De viktiga och relevanta skälen handlar enligt Korsgaard om något som vi bryr oss om och att skälen går att kommunicera och därmed har skälen en potential att kunna delas (s 19).

Enligt Korsgaard skulle premissen i situationen kunna lyda:

Om F ger P ett S att Φ,

då är S ett skäl för P, om och endast om S innehåller en referens till P samt även kan delas med andra personer.

Wallace menar att Korsgaards verkar anse att det inte finns några privata eller agent-relativa skäl, och att möjliga skäl enbart är de skäl som kan delas och kommuniceras vilket hotar teorierna om värde och praktiskt resonerande (Wallace, 2009. s.472). Kritiken Wallace framför är att andras beaktanden måste uttalas och vara ljudliga annars riskeras deras krav eller skäl att ignoreras (Wallace, 2009, s.483). Dock tolkar jag att Korsgaard öppnar för agent- relativa skäl med hennes betoning på att andra ska förstå skälet och därmed kunna dela skälet.

Intuitivt är argumentet lätt att relatera till, kommunicerbarhet är en viktig aspekt som Wallace belyser, vilket inte riktigt beskrivs av Korsgaard. Argumentationen är komplex att förstå och innehåller både en slags subjektivitet och objektivitet. Korsgaards argument verkar baseras på Kants idé om människans förnuft. Det moraliska förnuftet handlar om att kunna inse att en handling är den rätta och förväntan att bli behandlad som en förnuftig människa.

17

Publika skäl

Wallace argumenterar för att det inte finns privata skäl. När P´s överväganden ger hen S att hjälpa sin vän medför det att det ger andra personer i liknande situationer S att Φ, dvs hjälpa sin vän. Denna situation att hjälpa en vän benämner Wallace som ett speciellt fall och att skälet är publikt. Det publika i skälet avser det normativa krav som skälet har och normativa skäl är i sin natur alltid publika (2009, s. 471). Argumentet för att skälet är publikt är att det ger andra personer skäl att i liknande situationer hjälpa sina vänner, där respekten för vännen är ett starkt bidragande faktum.

Wallace premiss i situationen skulle lyda enligt följande:

Om F ger P ett S att Φ,

då är S ett publikt skäl om och endast om S innehåller en ändamålsenlig begränsning av vilka agenter som berörs av skälet.

Det innebär att för en annan person P2 blir skälet att inte-agera i situation F tydligt då P2 inte har samma relation till vännen som agenten (P), och således ej kan agera lika adekvat som agenten i aktuell situation. Skulle P2 däremot befinna sig i agentens (P’s) situation så skulle P2’s agerande vara likvärdigt med agentens agerande.

Om övervägandet ger mig skäl ger det även andra liknande skäl (2009, s. 471). Personliga projekt såsom i speciella fall involverar distinkta attityder som attraktion eller intresse, något som Wallace uttrycker som en essentiell uttryckande struktur (s. 475). Attityder uttrycker även kärlek, nyfikenhet och respekt som ger skäl för agerande och rättfärdiga agerandet (s.

475). Gemensamma värden kan på olika sätt ge agenter skäl beroende på situationen. Wallace menar att i speciella fall är den enskilde individens skäl till agerande känsliga för det specifika i situationen, trots det är skälet förenligt med den publika tesen. Det primära skälet består av det primitiva värdet i att hjälpa en vän i behov. Wallace menar att det normativt signifikanta vid skäl i speciella fall medför ett pro tanto krav, agenten P`s skäl ”berättigar” hen att

uppmärksamma sin väns behov, något som benämns som special first order reasons (s. 477).

Pro tanto kravet som uppstår vid T för andra personer att inte-agera, uppkommer från kravet att inte förstöra för eller förhindra P att göra något värdefullt eller för att nå ett mål som är gemensamt (Wallace, 479). Det gemensamma innebär att skälet och övervägandena talar inbjuder andra personer att hjälpa sina vänner. Wallace menar att det finns ett distinkt moraliskt krav på hjälpsamhet, baserat på beaktande av respekt. Exempelvis om min granne som är fågelskådare skulle bli hjälpt av att jag gör några enkla och icke kostsamma ändringar i min trädgård för att underlätta grannens intresse. Om värdet som i speciella fall, skulle ge mig skäl att inte blanda mig i grannens projekt eller förneka att jag har skäl att hjälpa till

18 skulle det leda till en märklig och obegriplig position (s. 479). Det moraliska kravet på

hjälpsamhet talar för att jag hjälper min granne.

Skäl i speciella fall kan först verka vara agent-neutrala om de baseras på att främja ett

tillstånd som är värdefullt (s. 480-1). Däremot är det när individen beaktar lojaliteten som ger hen skäl, vilket representerar sig som ett värde. Agerande utifrån lojalitetens krav innebär inte att skälet är agent-neutralt. Publika skäl har en signifikans för dig utan att vi har skäl att göra samma sak. En annan person P2´s skäl innebär att inte-agera i situationen. Dock representerar sig ett gemensamt värde men det ger agenter skäl att agera olika beroende på situationen (s. 482).

Värdet i situationen handlar inte om att skälet är att främja ett värdefullt tillstånd menar Wallace (s. 481). Agent-relativitet i speciella fall är viktigt att behålla men om rättfärdigandet sker utifrån ett teleologiskt synsätt förloras den publika tesen och de publika skälen. Wallace är angelägen om att undvika rättfärdigande av skäl och värden i form av konsekventialism då han menar att dessa blir obskyra och kan ses försvara agent-neutrala värden och skäl. Wallace menar att konsekventialismen utgår från att främja ett värdefullt tillstånd eller producera något gott dvs att utfallet eller konsekvensen är vad som rättfärdigar agerandet. Däremot i speciella fall begriper vi att hjälpa en vän är något som vi har skäl till att göra, liksom att sådana handlingar är goda (s 475). Det handlar inte om konsekventialistiska värden såsom att handlingen skulle främja just vänskap. Vänskap betyder något när agenten redan är förtrogen med vänskapens kännetecken, något som genast ger agenten skäl.

Wallace menar att skäl i speciella fall inte vilar på subjektiva antaganden, utan vilar på första ordningens normativa bedömning som individen är engagerad i genom reflektion (2009, s.

485). I situationen är det första-ordningens skäl som ger oss anledning till att hjälpa en vän.

Första-ordningens skäl tydliggör vad vi strävar efter och känner oss trygga med då vi

överväger hur vi ska agera. Wallace betonar att det är individens överväganden som leder hen fram till skäl att agera på endera sättet (s. 486).

Wallace argumenterar att det situationsspecifika leder till att skälet är publikt, men att

situationen relaterar till just P att agera. Trots det så ska liknande förhållanden som i detta fall med vänskap och situationen ge andra skäl genom överväganden att agera eller inte-agera.

Detta är en argumentation som är svår att följa och instämma med. Skälet ter sig agent-relativt och skulle kunna jämföras med Nagels argument om oreducerbara skäl relaterade till

individen. Det ter sig mer begriplig än det publika i speciella fall avseende att inte-agera.

19 Även våra bedömningar om värdet i andras aktiviteter presenterar sig som överväganden som är direkt relevant till frågan om vad vi själva har för skäl att agera. När vi utgår att P’s

agerande är värdefullt utifrån en akt av lojalitet identifierar vi därmed en faktor som

appellerar till vår egen bedömning om vad som ska göras. Detta ger en förståelse av att den publika tesen är möjlig menar Wallace, vilket också talar för att någon annan inte ska inte- agera i situationen. Den publika tesen bidrar till en normativ självförståelse som implicit förekommer när vi reflekterar över andras skäl. Accepterar vi tesen utifrån dessa grunder betonas de övervägande bedömningarna i att teoretisera praktiska skäl (s. 487). Vi behöver reflektera över innehållet i de skäl som stödjer oss då vi gör överväganden, vilket är en essentiell del i det praktiska resonerandet. Wallace menar att det är något som behöver utforskas mer eftersom den filosofiska diskussionen och reflektionen är begränsad avseende individens praktiska överväganden.

Ett högst relevant perspektiv hos Wallace är rollen som individens praktiska resonerande har för att utforma skäl utifrån tankar, normer med mera. Något som enligt Wallace behöver undersökas ytterligare inom den filosofiska diskussionen. Jag instämmer i att det praktiska resonerandet och de överväganden individen gör är högst relevant för att förstå skäl och dess grundvalar. Det är något som ter sig centralt för förståelsen av hur vi går tillväga vid skäl för agerande och skälens roll i olika situationer. Wallace idé om att en agent gör en induktiv generalisering av första-ordningens bedömningar för att därefter överväga och begrunda vad som är normativt rimligt att göra i situationen kan bidra till en ökad förståelse av skäl.

Wallace verkar betona handlingens värde, något som kan liknas vid en deontologisk utgångspunkt, likt Korsgaard.

Skälet för en annan person att inte-agera i situationen har en komplicerad argumentation. Jag tolkar Wallace argument att den andre personen förväntas göra en slags första bedömning om det är ett möjligt första ordningens skäl för att agera. Bedömningen skulle då leda till något slags antagande om rimligheten i agerandet och de grundvalar skälet vilar på. Skälet som personen agerar utifrån, kan ingen vara riktigt säker på, möjligen ana eller gissa oss till. I de speciella fallen undrar jag över hur rättfärdigandet och bedömningen av P´s skäl och agerande i vänskapssituationen går till. Är det när personens agerande inte kan rättfärdigas som den andra personen agerar istället för att inte-agera. Oavsett, menar jag att Wallace argumentation avseende speciella fall och för skäl att inte-agera inte är helt förklarande eller trovärdiga.

20 Korsgaard ställer frågan vad skäl är och menar att det inte enbart är ett beaktande som du agerar utifrån, utan även ett normativt krav som utövar auktoritet över dig såväl som över andra (1993, s.33). Vi ställer normativa krav på oss själva liksom på andra och kravet är inte beroende på konsekvenser eller det goda. Den andra människan ska uppmärksammas och ses som en möjlighet till varje skäl. De enda skäl som är möjliga är de vi kan dela hävdar

Korsgaard (s. 34).

Om ett agent-neutralt skäl beskrivs som att faktumet som utgör P’s skäl för att handla inte på något sätt involverar P så framstår det som oklart varför detta faktum är ett skäl för P. Det blir oklart varför detta har en betydelsebärande roll för P. Eller kan det kanske räcka med att P i någon grad är involverad i skälet? Det måste råda någon form av lämplig grad av relation mellan P och faktumet för att ge P skäl. Jag menar att de lösningar filosoferna föreslår inte är helt tillfredställande avseende agent-relativa och agent-neutrala skäl. Utmaningen består i att förklara varför agent-neutrala skäl och värden har en inverkan på agenten när hen inte är involverad.

Värden och moral

Värden uttrycks på olika sätt men ter sig huvudsakligen handla om subjektiva och objektiva sådana, ofta med ett normativt anspråk enligt filosoferna. De subjektiva/relativa värdena gäller individers önskningar, begär och intressen som ger målet ett värde, något som ibland benämns som personliga projekt av filosoferna. Medan objektiva/neutrala värden kan förstås handla om att målet är gott i sig. Avseende målet så kan det handla om det goda i själva handlingen eller utfallet.

Korsgaard menar att när individen drivs av motiv utifrån ett mer neutralt perspektiv eller värde dvs. av något gott, exempelvis önskan om att skriva en bra bok alternativt önskan att någon annan skriver en bra bok skulle detta kunna ha ett neutralt värde (1993, s.17). Wallace framför Wallace en relevant kritik mot att detta skulle ha ett neutralt värde och att skälet är publikt och främjar det goda (2009, s. 473). Det blir enligt Wallace, en märklig slutsats att personliga projekt skulle ställa krav på andra agenter att producera eller främja boken.

Wallace menar att detta kan avvärjas genom ändamålsenlig begränsning av vilka agenter som berörs av skälet såsom i hans speciella fall, dvs att inte-agera eller att vid ett liknande faktum agera. Jag instämmer i kritiken som Wallace framför mot Korsgaards beskrivning att

individens önskan att skriva en bok skulle anses vara något övergripande gott. Det goda skulle

21 handla om att just denna bok skrivs. Det kräver ju att individen har någon slags relation till ämnet boken skrivs inom och därför blir skälet begränsat till vissa personer t. ex en bok om Kant intresserar troligen huvudsakligen människor med intresse av filosofiska frågor. Därmed ter sig skrivandet av boken enbart ha värde för vissa agenter dvs. agent-relativt eftersom skälet inte helt enkelt kan delas om utgångspunkten är att det ska gälla alla då värdet anses vara neutralt.

Korsgaards skäl för agerande har en Kantiansk grund där handlingens värde ses som det centrala. Skäl uppstår inte ur handlingens konsekvenser, utan från en förväntan från de personer vi interagerar med om att bli behandlade på ett visst sätt. Deontologiska skäl är aldrig agent-neutrala utan alltid delade och tillkommer genom mänskliga relationer och interaktioner menar Korsgaard (1993. s.22, 31). Personen hjälper vännen genom att relatera till vännen och till värdet i vänskapen. Värden är varken subjektiva eller objektiva utan snarare intersubjektiva enligt Korsgaard. Dock talar hon om neutrala och objektiva värden, vilket möjligen kan uppfattas som en anpassning till den filosofiska terminologin. Men, hur menar hon att värden ska förstås då hon benämner dem objektiva och neutrala? Den generella idéen är att vi måste anpassa både våra egna mål likväl med andras mål, vilket ger målen en normativ tyngd. En sanning som Korsgaard anser att vem som helst kan känna igen genom att reflektera ”any reflective agent can be led to acknowledge that she has moral obligations”

(1996, s. 125).

Korgaard argumenterar för skälets goda och moraliska karaktär samt betonar att moral inte handlar om att åstadkomma något. Moral handlar om att göra något för eller till någon individ (1993, s.1). Moralens arena är där vi gör något tillsammans. Det är förvirrande att förstå Korsgaards definition av värde och hur delade värden ska förstås då det individuella

perspektivet inte beskrivs. Eftersom Korsgaard argumenterar för att den normativa kraften hos personliga projekt är begränsat till den enskilde individen, så uppstår värdet hos agenten, vilket talar för ett agent-relativt värde.

Nagel å andra sidan tänker sig att vissa värden är oreducerbart relativa medan andra värden kan variera (Nagel 1986, s.152-3).

Individual perspective are only localizing procedures for the universal: Reasons is an attempt to turn myself into a local representative of the truth, and in action of the right.

Enligt Nagel hör skäl hör samman med den enskilde individens kapacitet att faktiskt kunna se objektivt på situationen och skälet för sitt agerande. Individen söker därmed det universiella

22 genom att försöka finna det sanna och rätta i det subjektiva. Enligt Nagel så kan individen själv objektivt bedöma och rättfärdiga en handling och därmed transformeras skälet och värdet till att bli agent-neutral med ett moraliskt krav. Genom att individen undersöker i vilken utsträckning ens skäl har ett normativt krav, kan bejakas eller korrigeras när individen ser mer objektivt på skälet och sig själv (1986, s. 138).

Korsgaard är kritisk till Nagels idé om att individen har auktoritet att överföra subjektiva värden till att bli objektiva. Hon ifrågasätter starkt Nagels bild att neutrala skäl för agerande skulle komma från källan av relativa skäl (1993. s.31) eftersom alla mänskliga interaktioner är personliga. Nagels idé om att agentens förmåga att kunna omformulera skälet att bli objektivt och normativt samt gälla för alla, ter sig problematisk. Hur kan ett subjektivt skäl bli ett objektivt skäl eller värde utifrån enbart en individs bedömning. Rent intuitivt måste det till något mer som involverar andra människor i denna transformering. Ansatsen ter sig problematisk och förutsätter ett accepterande av objektiva skäl och värden. Korsgaard

kritiserar även Nagel för att alla skäl handlar om att främja något och hon menar att agerande inte alltid handlar om vad du ämnar åstadkomma (1993. s.32).

Neutrala eller så kallade objektiva värden existerar enligt Nagel och han ger exempel på smärta som ett sådant. Upplevelsen av smärta kan frigöras i tanken oavsett om den är min eller någon annans utan att det hemska i smärtan förloras. Därmed kan smärta tillskrivas ett eget värde eller ett eget liv (1986.s. 160). Lidandet berör oss alla och inte enbart den enskilde som lider (s. 161). Nagel menar att smärta inte enbart kan upplevas subjektivt utan också kan förstås objektivt. Subjektiva värden kan likställas med objektiva värden och blir därmed eftersträvansvärda.

Ethics is concerned not only with what should happen, but also independently with what people should or may do. Neutral reasons underlie the former; but relative reasons can affect the latter” (1986, s. 165).

Nagels syn på neutrala värden är att exempelvis lidande är dåligt i sig och inte enbart för den som lider. Korsgaard framhåller skillnaden mellan detta och den intersubjektivistiska syn som hon företräder, dvs. att lidande är dåligt för alla eftersom det är dåligt för den som lider. Hon fortsätter, utifrån Nagels idé skulle exempelvis min lycka vara bra för mig, något gott som har ett intrinsikalt värde, oberoende av mitt eget intresse av att främja det för mig eller dig (1993, s.4). Korsgaard fortsätter, om min subjektiva uppfattning innefattar vad som är Good-for mig och din subjektiva vad som är Good-for dig, är det något som omöjligt kan adderas till att

23 vara något övergripande objektivt gott som gäller oss båda eller alla, så kallat Good-

absolutely (1993, s.3). Hon bestrider att vad olika individer värderar skulle kunna summeras och gälla alla (s.5). Lycka är något som av många filosofer anses ha ett inneboende värde.

Korsgaard invänder mot att värden skulle utgå från så kallade externa eller objektiva

sanningar, de utgör inte källor för delade värden eller möjlighet till delade sådana. Hon menar att fler möjligheter finns när värden uppstår från mänskliga relationer

Hon menar att problematiken om värden handlar om:

… there is a problem with understanding the distinction between relative and neutral values in terms of the distinction between Good-For and Good- Absolutely. The problem is that the claim that something is a reason for everyone may be understood in two different ways, one of which the phrase

“Good Absolutely” tends to conceal (1993, s.4).

Värden kan ses som endera good-for eller good-absolutely vilket på olika sätt ger oss värden.

Skäl som är subjektiva ses fånga good-for medan objektiva skäl fångar good-absolutely och handlar inte om relativa eller neutrala värden. Dock hävdar Korsgaard att om det finns skäl för någon agent att främja någon persons lycka så är denne persons lycka good-absolutely (s.

3).

Kritik har framförts mot Nagels idé om objektivitet som bland annat framgår i titeln ”The view from Nowhere” (Synen från ingenstans) av Chrisley (1998). Han menar att Nagels idé baseras på att objektivitet måste vara fri från alla perspektiv, ett fristående perspektiv i världen eftersom subjektivitet knyts samman med ett enda perspektiv, människan. Nagels objektivitet blir i den meningen problematisk kring hur vi ska förstå människans medvetande och

erfarenheter av bland annat den fysiska världen hävdar Chrisley. Jag instämmer i denna kritik, det är svårt att acceptera att det objektiva eller neutrala kan existera utan någon slags mänsklig involvering, om det nu är så Nagel menar. Även Korsgaard kritiserar Nagel för att ibland ha en objektiv realistisk syn, där värden är oberoende av individen (1993, s. 5). Korsgaard framför kritik mot att så kallade agent-neutrala värden kan vara oberoende av vad agenten faktiskt värderar. Det finns inga intrinsikala värden redan där i universum som vi kan upptäcka utan det är genom vår mänskliga förmåga att upptäcka och bli intresserad av det vi finner runt oss som värden tillkommer. Denna intersubjektivitet medför att vi ser andra som människor och därmed visar respekt för dem (1993, s.20).

24 I förståelsen och betydelsen av agent-neutrala skäl och värden finns idéen att sådana skäl ska vara giltiga för alla individer. Jag menar att Nagels beskrivning av den princip han

framställer, att agent-neutrala skäl är oberoende av personens uppfattning är problematisk.

Om ett visst faktum leder till skäl för mig att agera men inte på något vis involverar mig, så framstår det som oklart varför detta faktum är ett skäl för mig. Det blir oklart vad detta faktum eller skäl spelar för roll och har för betydelse för mig.

Wallace menar att det finns ett moraliskt krav på en allmän hjälpsamhet, kravet bygger inte på en bedömning av värdet av någons agerande utan grundas i respekten för andra människor (2009. s.480).

Värdet som det handlar om i situationen är:

But the primary reason-constituting value at issue in the example of assisting a friend is not the value of expressing an attitude, any more than it is the value of producing or promoting a desirable state of affairs. It is the primitive value of helping a friend who is in need (s.475).

Även Korsgaard menar att moral inte handlar om att vi ska åstadkomma något utan moralens främsta arena är när någon gör något för eller åt någon annan. En handling handlar inte om att producera något, utan vi deltar i någon form av intra- eller interpersonell aktivitet. Korsgaard (1996) argumenterar för att om någon värderar något så är hen benägen att värdera

mänskligheten som källan till allt värde eftersom ”Human beings are valuable”. Korsgaard menar att en reflekterande agent kan inse att hen har moraliska förpliktelser 1996, s. 125)

Slutsats

Avsikten har varit att kritiskt granska olika utgångspunkter till skäl för agerande utifrån perspektiven: agent-relativa, agent-neutrala och publika-skäl samt hur skäl förklaras genom värden eller det goda. I denna uppsats har jag granskat ett begränsat antal texter av de inkluderade filosoferna vilket innebär att genomlysningen varit avgränsad och kan ha vissa brister på grund av det. Som en utgångspunkt för granskningen har exemplet vänskap använts.

Syftet har varit att försöka identifiera distinkta och trovärdiga argument för skäl för agerande och hur dess förklaring relaterar till värde och det goda.

Hur kan vänskapens värde förstås i exemplet? Utifrån teleologi har vi skäl att befrämja vänskap i allmänhet (agent-neutralt) och våra egna vänskapsrelationer (agent-relativt). Ett

25 teleologisk rättfärdigande av skäl är något som Korsgaard liksom Wallace förnekar. Hos Nagel å andra sidan finns inslag av teleologiska rättfärdigande genom att individen kan främja något som anses vara värdefullt utifrån ett objektivt värde, dvs. utan att individen har en involvering i det gällande värdet. Samtliga filosofer undviker dock teleologiska rättfärdigande i exemplet med vänskap.

Vänskap kan medföra att en värderar vad vänskapen innebär och att vara en god vän. Det innebär att man är lojal, medkännande och respektfull inför vännen. Liknande förklaringar framförs av samtliga filosofer med en viss variation. Enligt Nagel är skälet oreducerbart agent-relativt med normativ kraft enbart för agenten, skälet benämns som skäl av skyldighet.

Nagel är den ende som menar att sådana oreducerbara agent-relativa skäl finns, något som både Wallace och Korsgaard bestrider. Dock menar jag att båda uttrycker att en viss agent- relativitet förekommer, vilket Korsgaards ambitioner och Wallaces speciella fall talar för.

Wallace argumentation avseende speciella fall är problematisk då han hävdar att skälet begränsas till vilka agenter som berörs av skälet.

För P2 blir skälet att inte-agera i situation F påtagligt då P2 inte har samma relation till vännen som agenten (P), och således ej kan agera lika adekvat som agenten i rådande situation. Skulle P2 däremot befinna sig i agentens (P’s) situation så skulle P2’s skäl och agerandet vara likvärdigt med agenten P`s. Varför detta skulle innebära att skälet är publikt istället för att vara agent-relativt är inte övertygande.

Wallace lyfter värdefrågan och menar att publika skäl har en signifikans för någon annan utan att vi har skäl för att göra samma sak, ett gemensamt värde som ger agenter skäl som är beroende av situationen. Argumentet handlar menar jag, om agent-relativa och inte publika skäl beroende på det specifika i situationen.

Vi kan alltså ha olika förhållningssätt som medför skäl gentemot våra vänner. Värdet kan finnas i handlingen, en deontologisk grund, utfallet eller vara något som individen värderar i ett objekt t. ex makt. Oavsett vilket så ger det oss skäl att förhålla oss på ett visst sätt.

Värden förekommer i frågor av uppenbarlig moralisk (normativ) karaktär, i termer av rätt eller fel, eller som ”det goda”. Likväl kan värden tillskrivas sådant som är av icke-moralisk karaktär såsom konstnärlighet och musikalitet. Vänskap handlar inte huvudsakligen om rätt eller fel, men kan nog anses som ett område med moraliska implikationer, något som belyses av samtliga filosofer.

26 Däremot för hur neutrala skäl kan begripas krävs det en övertygande definition av vad de inbegriper. Utifrån Nagels antagande blir objektiviteten problematisk där det mänskliga subjektiva perspektivet saknas. Det verkar omöjligt att objektiva eller neutrala skäl kan existera utan någon slags mänsklig involvering, och hur kan de påverka individens agerande.

Korsgaard övertygar på ett trovärdigt sätt om att skäl endast kan uppkomma genom mänskliga interaktioner, där skälen utgör vad vi kan komma överens om tillsammans, skäl som vi kan dela. Det stärker betydelsen av subjektiviteten och relativiteten, och därmed kan skäl bli möjliga att delas med andra.

Vad innebär det att en agent agerar utifrån skäl och inte impulser (icke-skäl)? Det är rimligt att anta att skäl handlar om agentens uppfattning, tro, normer (moral) med mera som leder till en reflektion och bedömning baserad på den rådande situationen. Detta är i linje med Prawitz goda grunder och Wallaces praktiska resonerande. Även frågan om värde eller moral ingår i agentens reflektion. Agentens överväganden och praktiska resonerande ter sig som en viktig grundbult för att förstå hur skäl för agerande kan uppstå på ett mer fördjupat sätt, något som inte framkommer i filosofernas argumentation. Wallace belyser att detta är något som filosofer behöver diskutera mer.

Delade skäl enligt Korsgaards benämning och Wallace publika skäl ter sig då kunna förstås på ett liknande sätt dvs. att de ger alla eller många liknade eller rentutav samma skäl. Delade skäl delas mellan människor i en grupp, samhälle eller liknande och utgår från det moraliska kravet vi har på varandra, där Korsgaard menar att allt värde kommer ur mänskligheten.

De tre filosoferna representerar något gemensamt, de ställer krav på och förutsätter en förmåga och ett förnuft hos individen för att kunna styra sitt handlande. Individen styrs därmed av normativa krav, det goda som det värdefulla samt aspekter i förhållande till mänskligheten och samvaron, en anpassning till de andra. Nagel påtalar att vi nog inte alltid kan ses som rationella varelser som agerar utifrån skäl utan att vi även styrs av mer eller mindre impulsiva inslag och anledningar.

Slutligen, kan jag inte omfamna någons teori i sin helhet, men inte heller förkasta dem helt.

Samtliga filosofer: Nagel, Wallace och Korsgaard bidrar på olika sätt med något väsentligt om att skäl har ett moraliskt anspråk på agenten oavsett vilken typ av skäl som de förespråkar.

Dock kan värden omöjligt accepteras eller te sig som trovärdiga utifrån argumentet att de uppstår från ingenstans och utan mänsklig involvering. Där har Korsgaard en viktig poäng och lyckas på ett trovärdigt sätt bidra till förklaringen att skäl endast kan uppkomma i mänskligheten. Ett viktigt argumenten som belyses av alla tre, handlar om hur vi måste

27 förhålla oss till varandra som en förutsättning för det goda. Agent-relativa skäl ter sig som mest trovärdiga och landar i agentens förmåga och kapacitet att när det är relevant bedöma moraliska aspekter. Hur vi sedan kan komma överens om skäl tillsammans och dela dem kvarstår som olöst, så delade, publika och agent-neutrala skäl ter sig problematiska.

Detta arbete har bidragit till en ökad förståelse i vissa delar av skäl för agerande och värden, men också väckt ytterligare frågor både i hur skäl kan uppstå samt om så kallade agent- neutrala skäl som är centralt för området.

28

Referenser

Alvarez, M. (2010). Reasons for action and practical reasoning.

https://doi.org/10.1111/j.1467-9329.2010.00473.x

Alvarez, M. (2017). "Reasons for Action: Justification, Motivation, Explanation", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2017 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL =

<https://plato.stanford.edu/archives/win2017/entries/reasons-just-vs-expl/>.

Audi (2004) Reasons, Practical Reason, and Practical Reasoning.

https://www.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-9329.2004.00243.x Chrisley, R. (1998). A view from anywhere: prospect for an objective understanding of consciousness http://users.sussex.ac.uk/~ronc/nagel.pdf

Korsgaard, C. (1993). The Reasons We Can Share: An Attack on the Distinction Between Agent-Relative and Agent-Neutral Values.

https://dash.harvard.edu/bitstream/handle/1/3196321/Korsgaard_ReasonsShare.pdf

Korsgaard, C. (1996). The Sources of Normativity. New York: Cambridge University Press.

Nagel, T. (1970). The Possibility of Altruism. Princeton University Press: Princeton.

Nagel, T. (1986). The View from Nowhere. Oxford University Press: New York.

Parfit, D. (1986). Reasons and Persons. Oxford University Press: New York.

Prawitz, D. (2006). Skäl och goda grunder. Filosofisk tidskrift nr 1.

Raz, J (1999). Practical Reason and Norms (3rd edn). Oxford University Press: Oxford.

Ridge, Michael (2017)."Reasons for Action: Agent-Neutral vs. Agent-Relative", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2017 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL =

<https://plato.stanford.edu/archives/fall2017/entries/reasons-agent/>.

Schlosser, Markus, "Agency", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2019 Edition),

29 Schroeder, M. (2007) Reasons and Agent-neutrality” Philosophical Studies (2007) 135:279- 306.

Schroeder, Mark, "Value Theory", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Fall 2016 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL =

<https://plato.stanford.edu/archives/fall2016/entries/value-theory/>.

Sobel, D & Wall, B. (2009). Reasons for action. Cambridge University Press: Cambridge.

Zimmerman, Michael J., "Intrinsic vs. Extrinsic Value", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2015 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL =

https://plato.stanford.edu/archives/spr2015/entries/value-intrinsic-extrinsic/

Wallace, R, J. (2009). The publicity of reasons. Philosophical Perspectives, 23, Ethics.

Wallace, R. Jay, "Practical Reason", The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2018 Edition), Edward N. Zalta (ed.), URL

https://plato.stanford.edu/archives/spr2018/entries/practical-reason/