BREDDA BAS

TIDNINGSFORETAG ••

BREDDA BAS

MANDAGEN DEN 6 MAJ 1985

2. NYCKELTAL

KONCERNEN, belopp i Mkr 1980 1981 1982 1983 1984.

FÖRSÄUNING OCH RESULTAT

Omsättning 129,1 154,2 191,8 220,0 246,8

varav hyresintäkter 1,4 1,7 1,9 2,0 2,2

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 7,7 6,5 14,6 14,3 14,8

Finansnetto - 1,8 -0,9 -0,1 1,3 1,9

Resultat efter finansnetto 5,9 5,6 14,5 15,6 16,7

FINANSIELL ST ÄLLNING

Balansomslutning 91,5 128,7 140,2 163,9 181,3

Sysselsatt kapital 60,3 75,0 93,3 104,9 114,3

Justerat eget kapital 15,7 16,3 26,3 33,8 40,5

soliditet(%) 17,1 12,6 18,8 20,6 22,4

Kassalikviditet (%) 130 116 158 160 134

LÖNSAMHET

A v kastning på sysselsatt kapital (%) 17,4 16,0 24,5 21,6 21,5

Avkastning på totalt kapital(%) 11,4 9,8 15,4 14,0 13,7

Avkastning på justerat eget kapital(%) 21,1 17,5 34,1 25,9 22,5 INVESTERINGAR

Investeringar i anläggningstillgångar 2,8 22,1 3,6 11.2 18,1

PERSON AL

Antal anställda 564 662*) 680 703 740

Omsättning per anställd, Tkr 229 233 282 313 333

DATNAKTIE**)

Vinst efter 50% schablonskatt, kr 4:15 3:90 10:10 lll:~l 11:65

Justerat eget kapital, kr 21:80 22:60 36:50 46:90 56:30

Utförsäljningspris, 75 kr, i relation till

• vinst efter 50% schablonskatt (P/E) 6,4

• justerat eget kapital, % 133

Beräknad utdelning för 1985, l :75 kr, i relation till

• utförsäljningspris (direktavkastning),%

• resultatprognos efter 50 % schablonskatt, %

• justerat eget kapital,%

*) Antal anställda för 1981 har reducerats med 75 personer motsvarande halva drsarbetsstyrkan i de, den 30 juni 1981, förvärvade bolagen.

••) Beräkningåma baseras 1980-1984 ptl 720.000 aktier och 1985 pd 800.000 aktier, dvs antalet aktier efter drets nyemission.

Defmitioner:

Sysselsatt kapiml; Balansomslutning exkl kortfristiga ej räntebärande skulder.

Justerat eget kopiml; Eget kapital in kl 50% av obeskattade reserver.

soliditet; Justerat eget kapital i procent av balansomslutning.

KassalikvUJitet; Omsättningstillgångar exkl varulager i procent av kortfristiga skulder.

Avkastning pd sysselsatt kapiml; Resultat efter finansnetto + räntekostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning pd toklit kapiml; Resultat efter finansnetto + räntekostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Prognos 1985

270 IH 2 20

12:

70:65

(l,O

1 ()()

2,3 14,0 2,5

Avkastning pdjusterat eget kapital; Resultat efter finansnetto, med avdrag för 50% schablonskatt, i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

l

L ______________________________ ^~

INNEHÅLL 3 .

VD HARORDET ^4--5

Affärsideer-mål • Effektiv styrning • Lönsamhet- soliditet • Ett gott 1985 • Därför OTC-introduktion

PIONJÄRERNA 6

Start 1831 • Stridbara redaktörer • En liberal samhällsuppfattning • Anders Pers KONCERNEN IDAG

Tidningsrörelsen • Beställningstryckeri • Elektroniska medier • Kontorsauto- mation • Fastigheter

TIDNINGSRÖRELSEN

Dominerande ortstidningar • Marknadsanpassning • Effektivitet genom sam- verkan • Den nya tekniken • Egen distribution

7

8-9

INTE BLOTTTIDNINGAR 10--11

Rulloffset • Arkoffset • Video • Kabel-TV • Teledata • Kontorsautomation • Fastigheter

OCH FRAMTIDEN? 12-13

90 procent läser en morgontidning • Detaljhandeln växer • Stabil riksannons- volym • Nya medierna expanderar • Högteknologisk industriregion

AKTlEKAPIT AL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN, UTDELNINGSPOLITIK

REsULTATRÄKNINGAR BALANsRÄKNINGAR

FINANSIERINGSANAL YSER, REDOVISNINGSPRINCIPER NOTER

SKATTER, REVISORERNAS UTLÅTANDE, UPPGIFTER UR BOLAGsORDNINGEN

STYRELSE, LEDNING, REVISORER VI SPELAR MED

INBJUDAN ATTKÖPA AKTIER, VILLKOR

• ,J

14

15

1~17

18 19-23

24

25 26 27

4. VD HAR ORDET

Staten pumpar årligen in nära en halv miljard kronor av skatte- medel i tidningsbranschen som produktionsstöd. Man skulle kunna tro att tidningarna är en krisbransch. Det är fel.

Tabellen på sidan 5 visar att tidningarna

i

Den grupp där YL T-tidningarna ingår -lokala morgontidningar i landsorten-är en grupp med god lönsamhet, inte minst under sena- re år. 13-14 procents avkastning på totalt kapitall982-83 kan jäm- föras med ett genomsnitt för till- verkningsindustrin på 10 procent under samma tid.

AFF ÄRSIDEER-MÅL Informationsbranschen utvecklas snabbt. Förutsättningarna för konkurrensen förändras. Nya möjligheter öppnas. Kraven på anpassning ökar. Så här kan hu- vuddragen i YL T-gruppens strate- gi beskrivas:

• Företagets fasta grund är tid- ningsrörelsen. Målet är att ge- nom fortsatt produktutveck- ling, marknadsanpassning och ökning av produktiviteten hålla starkaste möjliga ställning på prenumerations- och annons- marknaderna för dagspress in- om nuvarande spridningsom- råde.

• Beställningstryckerirörelser drivs i ungefärligen nuvarande omfattning vad gäller personal och produktionskapacitet. Vi fortsätter att utveckla ankny- tande produkter/tjänster i sam- arbete med uppdragsgivare.

• Med inriktning på stark mark- nadsställning och långsiktig lön- samhet har vi startat projekt med syfte att utveckla nyhets-

och annan informationsförmed- ling i elektroniska medier på både lokal- och riksmarknaden.

• Genom samverkan, t ex i form av ägarskap, med företag/insti- tutioner i och utanför Sverige planerar vi att bredda vårt kun- nande och våra tjänster på kommunikationsområdet.

VL T har i mer än 150 år fram- gångsrikt verkat i sitt område.

Den traditionen ger oss styrkan att möta framtiden med nya grepp utan att förlora stabiliteten.

EFFEKTIV STYRNING 1984 blev ett relativt starkt inves- teringsår. Det beror påsatsniogen på ett eget stordatorsystem.

Systemet omfattar utöver admi- nistrativa datarutiner för ekono- miavdelningen annonsorderbe- handling med datastöd för an- nonsförsäljningen samt för- och efterkalkylsystem för beställnings- tryck.

Det nya systemet ger möjlighe- ter till mera offensiva administra- tiva tillämpningar och effektivare kundservice.

1985 är ett "mellanår" i investe- ringsbudgeten. Merparten av pengarna-cirka 4 miljoner kro- nor-går till fortsatt utbyggnad av datoriseringen inom redaktion och sätteri.

VL T:s produktionsapparat är modern och väl utbyggd. För den

nuvarande verksamheten finns in- ga extraordinära investeringsbe- hov inom de närmaste åren.

LÖNSAMHET- SOLIDITET VLT har under en följd av år kun- nat öka sin vinst. Det framgår av diagrammet. Avkastningen på ·~

eget kapital visar de senaste åren - större svängningar, 20-35 procent (efter skatt). Avkastningen på sys- selsatt kapital har emellertid de senaste tre åren varit drygt 20 procent.

Traditionellt har branschen- med sitt starka inslag av tjänste- produktion - en förhållandevis låg soliditet jämfört med tillverk- ningsindustrin. Det hänger fram- för allt samman med de stora för- skottsbetalningarna av årsprenu- merationer. VLT:s soliditet var vid det senaste bokslutet 22,4 pro- cent. Räknar man bort prenume- rationsskulden ligger den 2,5 pro r centenheter högre.

soliditeten har ökat varje år se- dan 1981. Den fortsätter att öka genom goda vinster och genom den nyemission till vilken vi nu in - bjuder. Vid nästa bokslut bör soli- diteten ligga vid 25 procent.

Bolagets likvida ställning är stark. En del av likviditeten place- ras i räntebärande bank- och stats- papper, reverser samt en mindre del i börsnoterade aktier.

ETT GOTT 1985 Vi väntar oss ett gott 1985. I pro- gnosen räknar vi med en 10 pro- centig ökning av omsättningen.

· Resultatet efter finansiella intäk- ter och kostnader, efter 50 % schablonskatt, väntas uppgå till10 miljoner kronor (12:50 kronor per aktie) en ökning med 20 procent jämfört med 1984.

Resultatet belastas med 3 miljo- ner kronor för 1984 och med be-

~<i,knade 2 miljoner för 1985 till _ ljd av att kabel TV-projektet helt bokförs som kostnad. Denna satsning ger kunskaper och erfa- renheter inom produktion och marknadsföring till grund för lön- sam video- och lokal TV-verksam- het.

Till förutsättningarna för pro- gnosen hör att upplageintäkterna stiger med 8 procent, att annons- intäkterna ökar medll procent och att lönekostnadsökningen hål- ler sig inom ramen 5,5 procent.

En känslighetsanalys visar att en procentenhets ökning eller minskning av annonsintäkterna påverkar vinsten med l milj kro- nor och att varje procentenhets

1

förändring av lönekostnaderna in- år en milj kronor i resultatet.

VD HARORDET

DÄRFÖR

OTC-INTRODUKTION För att stärka utvecklingsbered- skapen inför framtida möjligheter har styrelsen beslutat OTC-intro- ducera VLT. Som ett led i intro- duktionen har en nyemission nyli- gen riktats till Handelsbanken för vidareförsäljning till marknaden.

OTC-introduktionen betyder att framtida kapitalanskaffning underlättas genom att en marknad skapas för bolagets aktier. Intro- duktionen ger även möjligheter till förvärv .mot likvid i egna ak- tier. Vi räknar också med att en spridning av ägandet kan öppna nya affärsmöjligheter och stimule- ra dem som arbetar i företaget att utveckla det vidare .D

Anders H. Pers

5.

l

~-VENSK

Jlietto- Avl.a~tn

margmal pli tot kaptia l

Pre~todr

"•· av

utgr~n ko~tnader

t l

1,1 22,2

2 land..nrt~tldmngar -4,3 ^{- 517} 21,4 med fuUt produk-

twnsbtdrag 3. Stout!Kktldnrl!gllt

utan fullt produJ.:-

-t,9 Q,2 0,6

ttombtdrag

·l LaJ!fi<,n tJohiJnrr. pr 7,6 13,0 l.~

utolll b\lt produL- 1100'. NJ.-ag

1 1\.aUa ~prtmrapport 19841, Pre.;stc'ith.namnden

VLT-KONCERNENS RÄNTABILITET

(jämfört med räntan på långa indm.tri- obligationer)

; Rantabrlilet pd eget kopital: Resultat efter

fman~e\la m takter och lo~tnader, med avdrag for 50% schablon\k.att, 1 procent av genomsmtthgt JUsterat eget kapttal Rtinlobilitet pd syssel-satt kapitDI: Re~ultatet

efter ftnan~•ella m takter och kostnadeJ-

+ rantekostnader drvtderat med genom-

~mtthg balansom~lutmng mmskad med mte rantebarande korttn~tlga rorel~skul­

der

• Genomsniltlig ^rtliiJIJ pd Urdusiriobligationer for primaldntagare.

VLT -KONCERNENs RESULTAT (efter finansnetto)

Anm: Den kraftrga forbattnngen av vinsten mellan 1981 och 1982 berodde tJ.II stor-sta delen på att dotterbolagen konsoliderades under and- ra hal,. året 1981 och mg1ck 1 koncemredovts- ningen frän den l JUli ~amma år.

6. PIONJARERNA

t11ll. t L) . iJ LTh .. 150 .

h ..

/. ' branschen. Kunnandet har förvärvats i en miljö,

·~ ar mer an ars e,1aren et ^l m1ormatwns-

[ starkt präglad av privat företagsamhet och industriell ut- veckling. Västerås och Västmanland, där företaget har sitt säte och sin hemmamarknad, är en av Sveriges mest utpräg- lade industriregioner, kännetecknad av variation och teknisk utveckling.

Det började år 1831. Då startade en ung boktryckare, Daniel Tors- sell, ett nyhetsblad i Västerås, som vid den tiden var en småstad med några tusen invånare. Han gav det namnet Westmanlands Läns Tid- ning. Formatet var blygsamt, och tidningen kom ut en gång i vec- kan.

En rad färgstarka och stridbara redaktörer utvecklade tidningen- som från 1862 kom ut två, och från 1883 tre gånger i veckan-till en uppmärksammad röst i den poli- tiska de batten.

- Vi ha alltid utan avseende på personer och utan sammetshands-

ke på handen på klar och ren sven- ska skrivit ned, vad vi haft att förmäla.

Så kunde en av pionjärerna med full rätt skriva 1863. Dagens med- arbetare försöker upprätthålla denna anda.

De liberala värdena bildade ti- digt ledstjärnan för tidningens en- gagemang i samhällsdebatten.

I nu gällande bolagsordning he- ter det också att VLT i enlighet med lång tradition skall verka för en liberal samhällsuppfattning präglad av politisk demokrati och västerländsk kulturuppfattning.

ANDERS PERS

Anders Pers var bonde och lärare från byn Vinäs i Mora. Under ett decennium förvaltade han en stor jordegendom i Västmanland och förvärvade 1898 tidningen med hjälp av lånade pengar. Han hade länge verkat som folkbildare i tal och skrift med ett engagemang format av liberala ideal. Han var en dalkarl- nu också västmanlän- ning- med ideer. Det var Anders Pers som, i en artikel i tidningen först förde fram tanken på Vasa- loppet.

Framförallt visade han sig vara en framsynt tidningman och före- tagsledare. Han drog upp de rikt- linjer, som skapat VL T:s själv- ständiga ställning i svensk dags- press. På hans verk kunde VLT utvecklas till att bli en av landets största dagstidningar utanför stor- städerna.

Senare generationer av famil- jen har arbetat i samma anda.

Anders Pers efterträddes 1948 som huvudredaktör av sonen Anders Yngve Pers. Sedan 1978 är dennes son,Anders Harald Pers, tidningens huvud- redaktör och företagetsVD.D

. ·

..

~ l

1

KONCERNENIDAG

V L T-gruppen består formellt av moderbolaget V estmanlands Läns Tidnings AB samt de fyra helägda dotterbolagen Ågren-

& Holmbergs Boktryckeri AB, Copy Consult Mälardalen AB,

Copy Leasing Mälardalen AB och VLT VIDEO AB.

Moderbolaget, som 1984 omsatte 199 miljoner kronor och syssel- satte 573 personer, omfattar tid- ningen VL T, beställningstryc-

ke~iet VLT PRESS samt rörel- sen vid Bärgslagsbladets Tryc- keri med utgivning av tid- ningarna Bärgslagsbladet och - Arboga Tidning.

( __ ,,.gren & Holmberg, som 1984 om- satte 41 miljoner kronor och sysselsatte 154 personer, ger ut Sala Allehanda, Avesta Tidning

·- och Fagersta-Posten samt driver

·~ ¹ beställningstryckeri i Sala.

Copy Consult, som 1984 omsatte 10 miljoner kronor och syssel- satte 13 personer, säljer och hyr ut kopieringsmaskiner och an- nan kontorsteknisk utrustning.

I april1985 har Copy Consult förvärvat aktierna i Dawidssons Maskinaffär AB, Örebro, som säljer och hyr ut kopierings- och kontorsdatautrustning.

Copy Leasing är ett 1985 bildat bo- lag med uppgift att leasa ut kon- torsteknisk utrustning, mark- nadsförd av Copy Consult och Dawidssons Maskinaffär.

-VLT VIDEO är ett 1985 bildat bo-

~~ __ l lag till vilket överförts den vi- deoverksamhet som tidigare be- drivits i moderbolaget.

RÖRELSEGRENAR Av koncernens totala försäljnings- intäkter kommer 70 procent från tidningsrörelsen. Den omfattar i dag sex tidningar med en samman- lagd upplaga på över 100 000 ex- emplar, enligt följande:

Tidning

V estmanlands Läns Tidning Bärgslagsbladet

Arboga Tidning Sala Allehanda A ves ta Tidning Fagersta-Posten Sammanlagd upplaga

A v den rena tidningsrörelsens försäljning är 58 procent annons- intäkter, medan 31 procent kom- mer från prenumerationer och lös- nummerförsäljning.

En fjärdedel av koncernens om- sättning hänför sig till företagets grafiska verksamhet i Västerås och Sala. Den helt övervägande delen av tryckeriverksamheten- närmare 90 procent- sker i Väs- terås, där verksamheten vid VLT PRESS svarar för närmare 30 pro- cent av moderbolagets omsätt- ning.

Försäljningen och uthyrningen av kopieringsmaskiner och annan utrustning för kontorsautomation -dvs verksamheten i Copy Con- sult- utgör 4 procent av koncer- nens totala omsättning.

Arbetet med elektroniska me- dier videoproduktion och kabel- TV, startade 1983-84 med VL T VIDEO och lokal-TV-projektet Västerås Vision. Satsningen syftar till att ta tillvara möjligheterna i den snabba utvecklingen inom områdena information och mark- nadsföring.

Koncernen äger 10 fastigheter med en sammanlagd tomtareal på 52 000 kvm. Fastigheternas taxe- ringsvärde är 25 715 tkr, och de är bokförda till25 475 tkr. Vid en re- lativt försiktig bedömning av ett aktuellt saluvärde har detta beräk- nats uppgå till sammanlagt cirka 36 miljoner kronor. D

Utgivning 6-dagars 5-dagars 5-dagars 6-dagar.s 3-dagars 3-dagars

Upplaga 1984 56.350 11.410 4.762 10.296 9.540 8.246 100.604

l 7 .

KONCERNENSO~ÅTTNING

D

KONCERNENs LÖNEKOSTNADER, ANTAL ANSTÄLLDA OCH

PRODUKTIVITET

Kurvan vtsar koncernens totala lonekostnader

t forhållande till om&attrungen

D

KONCERNENS INVESTERINGAR l ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

L·---~----~

8.

Tidningsrörelsen är VLT:s basnäring. Den är dess stabi- litet och styrka som gör det möjligt för företaget att söka framtiden också längs nya och därmed mera riskfyllda vägar. Branschen är i dag un- der snabb omvandling. För- ändringar på marknaden och konkurrensen från nya me- dier ställer stora krav på an- passning av produkter och produktionsmetoder. Samti- digt ger den snabba utveck- lingen av ny teknik tidningar- na en utmärkt chans att effek- tivare möta de nya kraven och därmed bibehålla och stärka sina marknadsställ- ningar.

Under årens lopp har VLTsteg för steg erövrat marknaden i Väs- terås och de närliggande tätorter- na. Samtidigt har tidningen gjort inbrytningar på de kringliggande spridningsområdena ute i länet.

Genom förvärv av livskraftiga granntidningar har företaget stärkt sin ställning på hela den västmanländska marknaden.

Bärgslagsbladet och Arboga Tid- ning förvärvades 1970. Sala Alle- handa, Avesta Tidning och Fager- sta-Posten tillhör YL T-gruppen sedan 1981. Samtliga dessa tid- ningar är helt dominerande på si- na utgivningsorter och VL T -grup- pens tidningar täcker nu 80--90 procent av hushållen i alla större orter i länet.

MARKNADSANPASSNING VLT:s redigering lades om 1984 för att anpassa tidningen till för- ändringar på marknaden. Om- läggningen föregicks av en läsar- undersökning och innebär en fas- tare redaktionell struktur med större tonvikt på ekonomisk infor- mation, lättlästhet och tryck med flera färger.

Omläggningen innebär också en klarare inriktning på regionen Västerås-Hallstahammar-sura- hammar, där VL T har sin ekono- miska bas. Tidigare editioner för Fagersta och Sala-regionerna har upphört.

TIDNINGSRÖRELSEN

Samtidigt förändrades Sala Al- lehanda, Fagersta-Posten och Avesta Tidning. De övergick till tabloidformat och en stramare re- digering.

Den nya inriktningen har med- fört att VLT:s upplaga minskat något i Bergslagsområdet. Samti- digt stärker VL T sin ställning i Västeråsregionen.

För koncernen innebär upp- stramningen att de sammanlagda resurserna utnyttjas bättre.

EFFEKTIVITET GENOM SAMVERKAN Tidningarna i koncernen är redak- tionellt fristående och konkurre- rar med varandra. Däremot deltar den centrala ekonomiska ledning- en i Västerås aktivt i tidningarnas ekonomiska styrning och admini- stration.

H

ING

Under de närmaste åren kom- mer detta samarbete att stärkas i takt med tidningarnas stegvisa an- slutning till det stordatorsystem som nu tas i drift hos VL T.

Tidningarna samarbetar även ) inom teknisk framställning och distribution. Sex tidningar trycks i två pressar. Samtliga koncernens tidningar omfattas av VLT:s inte- grerade distributionssystem, någr endast på prenumerationssidan.

VLT-koncernens tidningar har en sammanlagd upplaga över 100000 ex.

TIDNINGSRÖRELSEN

VLT:s redaktion idag. Våren 1986 avses drygt 40 terminaler för direkt- inskrivning vara i bruk.

DEN NYA TEKNIKEN Det tekniska samarbetet inom koncernen gör det möjligt för de mindre tidningarna att i takt med VL T snabbt utveckla teknik och arbetssätt. Både i Sala och Köping förbereds t ex nu en övergång till den nya tekniken med direktin- skrivning från redaktion till sätte-

"ldator. Den nya tekniken avses -"'-lltså att omfatta samtliga tidning-

ar i koncernen.

Redan i arbetar flera av VLT:s · vid terminaler, '<,o·oo11aa1e "on Iine" med den tek-

datom. Under 1986 avses yt- terligare 40 redaktionella arbets- platser vara utrustade med PCB- datorer.

I ett längre perspektiv planerar VLT att lägga över sitt i branschen uppmärksammade redaktionsar- kiv på data i ett s k fulltextarkiv.

Journalisterna får också möjlighet att från sin arbetsplats hämta in- formation ur externa databaser.

Centrala avtal med fackliga organisationer anger i stort takten i tidningarnas tekniska förnyelse.

Hos VL T har omvandlingen hit-

tills gått smidigt. Tillväxt inom koncernen och intern vidareut- bildning väntas göra även den fortsatta övergången till ny teknik framgångsrik.

EGEN DISTRIBUTION Till skillnad från många andra tid- ningar ansvarar VLT- som under- leverantör åt Tidningstjänst AB- själv för tidningsdistributionen i områdena i och kring Västerås, Köping och Arboga. Det är en rö- relse som omsätter 17 miljoner kronor, dvs 10 procent av hela tid- ningsrörelsens försäljning.

I samarbete med !CA-förlaget har VLT utvecklat ett integrerat prenumerations- och distribu- tionssystem. Det egna distribu- tionsansviret har avgörande för- delar. Det ger större möjligheter att kontrollera försäljning och dis- tribution, men också att utveckla nya tjänster i anslutning till an- nonsförsäljning och beställnings- tryckerirörelsen. O

HUSHÅLLST ÄCKNING 1984

e

1•11'i.LSTAHAMM'IR~

'· • t • ~ " '~ : l~ ' l l '

. ' • SAITI%

UPPLAGA OCH ANNONSVOLYM FÖR KONCERNENs TIDNINGAR (procentuell förändring från föregå- ende år)

,, l 1 IIIH l ..JI

annonsvolym ( spaltmetei)

• upplaga

BRUTTOVINSTMARGINALER FÖR TIDNINGSRÖRELSEN

9.

10.

Med tidningsrörelsen- fram- sprungen ur ett boktryckeri- som bas har V L T stegvis breddat verksamheten till att också omfatta en rad andra produkter och tjänster inom områdena information, marknadsföring och utbild- ning. Det har skett- och sker - dels för att skapa ytterligare tillväxtmöjlig heter, dels för att på effektivaste sätt ta tillva- ra de resurser, kunskaper och marknadspositioner som tid- ningsrörelsen ger.

I det närmaste 30 procent av mo- derbolagets omsättning, och cirka 20 procent av Ågren & Holm- bergs, hänför sig till beställnings- tryckeri.

I anslutning till tidningsfram- ställningen driver VLT i Västerås ett av landets mest avancerade tryckerier med en egen ny repro- avdelning för rulloff~et. VL T PRESS har två rolloffsetpressar- Wifag och Goss - för färgtryck i stora upplagor. Ett väl utrustat arkoffsettryckeri producerar färg- tryck av hög kvalitet. Kunderna

Kvalitetskontroll vid VLT PRESS' nya 4-färgspress.

INTE BLOTTTIDNINGAR

GOSS, den snabba tidningspressen för upplagor från 25.000 ex och uppåt.

erbjuds hela produktioner, inklu- sive efterbehandling och distribu- tion. I civilsätteriet införs 1985 ett sätterisystem med ombrytnings- skärmar.

I CA-kuriren med landets störs- ta tidningsupplaga trycks i VL T:s Wifag-press, vars beläggning till omkring 60 procent t o m 1987 är

säkr~d genom ett samarbetsavtal med ICA. F.ör VLT PRESS inne- bär !CA-samarbetet stabilitet och möjligheter tilllångsiktig plane- ring.

Bland arktryckeriets kunder in- går ASEA, Metallverken, ICA- Hakon.D

BRUTTOVINST MARGINAL

l l-l

BRUTTOVINST

FÖRSÄWNING

..

VL T VIDEO började 1984 produ- cera program i nyinredda studiolo- kaler i Köping. Inspelnings- och redigeringsutrustningen represen- terar den senaste tekniska utveck- lingen. VLTVIDEO harproduce- rat informationsprogram för bl a ASEA, Atlas Copco, !CA-Ha- kon, Industriförbundet och Före-

INTE BLOTT TIDNINGAR

tagarförbundet. VL T VIDEO säl- jer också tjänster, redigering, in- spelning etc till utomstående pro- ducenter. 1984 uppgick den exter- na försäljningen av program och tjänster till cirka 2 miljoner kronor.

Västerås Vision är ett kabel-TV- projekt som växt fram i kontakt med bl a Högskolan i Västerås, Televerket i Västerås och Väster- ås kommun. Försökssändningar gjordes i början av 1984, och un- der 1985 sänder Visionen på dis- Bolaget säljer och hyr ut kopie- ringsmaskiner och annan utrust- ning för administrativ rationalise- ring på marknader som samman- faller med YL T-tidningarnas spridningsområden.

Copy Consult har levererat den helt övervägande delen av skolor- nas och kommunförvaltningarnas kopieringsutrustning i Västerås och Sala.

Marknaden för denna verksam- het visar kortsiktiga svängningar, men är en långsiktig tillväxtmark- FÖRsÄLJNING OCH RESULTAT FÖR COPY CONSULT

försäljning • vinst efter finansnetto

pens program till ett par tusen hushåll i Västerås. Detta är lan- dets mest utvecklade kabel-TV- projekt.

11.

Teledata, eller videotex,används idag regelbundet inom VL T för snabb intern rappQrtering och elektronisk post. A ven extern in- formation hämtas dagligen från den databas, TDU Teledata Ut- vecklings AB i Örebro, där VLT ingår som delägare tillsammans med ett dussin andra dagstid- ningar.

KVÄLLSÖPPET

VARJE TOR 50.

TIU KL.19

Den lokala marknadsföringen av teledatatjänster, VLT TELE- DATA, har 1985 fått större resur- ser. Vid företag och institutioner kommer VLTTELEDATA att sända bl a ekonomisk information varvad med reklam. Även på un- dervisningsområdet utvecklar VLT teledatatjänster. D

nad. Sedan Copy Consult införli- vades i VLT-gruppen har försälj- ningen i genomsnitt ökat med 20 procent om året. Den genomsnitt- liga avkastningen på det sysselsat- ta kapitalet har samma tid varit 48 procent. D

Koncernens fastigheter disponeras till helt övervägande del av mo- derbolaget och dotterbolagen för deras verksamheter. En mindre del är uthyrda affärslokaler och bostäder.

På en av företaget ägd tomt- centralt belägen intill VLT i Väs- terås- planeras nu en utbyggnad innefattande cirka 6 500 kvm kon- tors- och butikslokaler. En del av

kontorsutrymmen~_planeras för egen verksamhet. Ovriga kontors- utrymmen -liksom butikslokaler och bostäder - skall hyras ut.

stadsplanearbetet pågår' och pro- jekteringen beräknas kunna starta under 1985. Byggnadstiden beräk- nas till 3 år. D

OCH FRAMTIDEN?

DAGO MORG

Huvuddragen iförutsättningarnaför VLT-koncernens verk- samhet de närmaste åren:

• Tidningarna fortsätter att försvara sin ställning bland medierna.

• Stark detaljhandelsutveckling i Västerås-området medför fortsatt lokal annons tillväxt.

• Fortsatt central marknadsbearbetning i samarbete med andra större landsortstidningar upprätthåller en stabil riksannons- volym.

• Efterfrågan på kvalificerad trycksaksframställning ökar i Mälardalens industriregioner.

• De nya elektroniska medierna öppnar nya marknader. In- tressanta samband kan skapas tidningar- video/TV- teledata.

90 procent av alla svenskar mellan 15 och 70 år läser regelbundet en morgontidning. Så har det varit sedan sjuttiotalet.

Trots något av en teknisk revo- lution under senare år präglas den svenska merlieutvecklingen av en anmärkningsvärd stabilitet. Det gäller särskilt dagstidningarna och alldeles specielltlokala morgon- tidningar av den typ YL T-grup- pens tidningar tillhör.

Dagstidningarna försvarar sin ställning bland medierna väl. De nya medierna som växer fram ska- par en ny konkurrenssituation, men kommer knappast att allvar- ligt hota dagspressen, särskilt inte lokala morgontidningar.

Under strukturkrisernas sjuttio- och åttiotal har folkmängden min- skat med 6 000 personer i det ty- piska industri- och brukslänet Västmanland. Minskningen har varit kännbar särskilt i bruksorter som Fagersta och Hallstahammar men även i industristaden Köping.

Befolkningsnedgången är den främsta orsaken till YL T-grup- pens jämförelsevis svaga upplage- utveckling under dessa år.

Om den nuvarande tendensen till återindustrialisering av Sverige fortsätter kan folkmängden åter bli en tillväxtfaktor som på 50- och 60-talen. Sannolikt blir dock för- ändringarna ganska små de när- maste åren.

Det innebär att annonsmängden väntas fortsätta spela en avgöran- de roll i tidningarnas intäkter.

FORTSATT ANNONSTILLV ÄXT De senaste tio åren har dagspress- annonseringen i Sverige varje år ökat med i genomsnitt 2-3 procent i fasta priser. Med undantag för en svacka i början av 80-talet har ök- ningen varit relativt stabil. De tre senaste åren har den varit både jämn och snabb. VLT:s annonsvo- lym har de senaste tre åren i ge- nomsnitt ökat med 4 procent.

-

.· ^~"

; .•

En ekonomisk avmattning i lan- det vid slutet av 1985 eller 1986 skulle kunna innebära en risk för vikande annonsmarknad. På sena- re år har emellertid konjunktur- nedgångar inte medfört någon kännbar nedgång i VLT:s annons- intäkter. Om konjunkturen av- mattas till följd av att exporten sjunker och nedgången motverkas av åtgärder som stimulerar_ den in--~­

hemska konsumtionen- behöver ... !}

detta inte påverka annonseringen i lokal dagspress negativt.

Konkurrensen inom det lokala näringslivet blir viktigare för

VL T:s annonsintäkter än den all- --~

männa konjunkturutvecklingen.

Ett nytt stort köpcentrum i Väs- terås- med etablering av IKEA, en ICA stormarknad och en rad

..

l .

stora fackhandlare-kommer att C 1öja temperaturen i regionens

·[··-K.onkurrensklimat åtskilliga grader.

Mot den bakgrunden- och med tanke på den allmänna trenden i

1 ;- lagspressannonseringen .-:-b~räk-

···-fias VLT:s annonsvolymoknmg 1985 till3 procent. Det finns i dag inte skäl att vänta någon väsentlig minskning i ökningstakten under de närmaste åren.

VLT samordnar ett 20-tal dags-

r i .. 'idningars marknadsbearbetning

"---för trycksaksdistribution, som för

koncernens egna tidningar ökar i volym. VLT -tidningarnas största distributionskund är Konsum

~· Västmanland som med sin Konsu-

··"lhentbilaga varannan torsdag är pionjär på detta område. VLTstår även för bilagans tekniska fram- ställning.

V ÄSTERÅSREGIONEN Inom VLT-tidningarnas sprid- ningsområde finns ASEA, Metall- verken, ICA-Hakon, Andersons, Kanthal, Volvo Köpingsverken och talrika andra företag med stark teknisk inriktning.

Här finns också en väl utvecklad informationsindustri:. !CA-förla- get, reklamföretag med tunga konton hos näringslivet i Mälarda- len och högt specialiserade grafis- ka företag arbetar i Västerås.

l

OCH FRAMTIDEN?

dustrietta forsknings- och utveck- lingsarbetet i regionen stärker dess karaktär av modernt kun- skaps- och utbildningscentrum.

Denna miljö och det naturliga sambandet mellan det tryckta ordet och de elektroniska medier- na utgör grunden för VLT:s sats- ningar på dessa nya medier.

NYAMEDIER

Flera elektroniska medier utveck- las nu så snabbt att helt nya möj- ligheter att samla in, sammanställa och sprida nyheter och annan in- formation dyker upp på markna- der som hittills i huvudsak behär- skats av dagstidningarna.

De nya medierna är jämförelse- vis lätta att arbeta med och kost- naderna för inskolning måttliga.

Dessutom är kostnaderna för kva- lificerad produktionsutrustning tämligen blygsamma jämfört med de tunga investeringar som krävs för tidningsframställning.

Produktion av program för in- formation, undervisning, reklam mm att spridas som TV-program i olika former växer följaktligen fram som en ny informationsindu- stri. Efterfrågan på speciella, lo- kalt framställda och distribuerade elektroniska nyhets-och informa- tionstjänster kan väntas öka kraf- tigt i industriregioner med tonvikt på högteknologi.

För ett tidningsföretag som VLT är det naturligt att gå in på dessa begynnande marknader. De egna kunskaperna inom nyhets- · förmedling, reklam och mark- nadsföring utgör kärnan i den nya verksamheten. Ambitionen att ge- nom de nya medierna knyta an till undervisning och utbildning ligger i linje med VLT:s traditioner och är en del av dess policy.

I det oklara läge som för närva- rande råder beträffande lagar och andra villkor för bl. a. lokal-TV fortsätter VL T under 1985 pro- duktion och sändningar av nyhets- och andra lokala program inom Västerås Visions-projektet i be- gränsad omfattning. Samtidigt prövas nya tillämpningar inom te- lekommunikationsområdet. D

~:al!sca.!,:. :rm

KC;_ . ping

AKTIEKAPITAL OCH ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Bolagets aktiekapital uppgår efter nyligen genomförd nyemission till8.000.000 kronor fördelat på 800.000 aktier, vardera på nominellt tio kronor. Av det totala antalet aktier är 240.000 aktier av serie A med en röst vardera och 560.000 av serie B med en tiondels röst vardera.

Utvecklingen av bolagets aktiekapital sedan VLT ombildades 1934 visas i följande uppställning, med hänsyn tagen till den nu aktuella nyemissionen.

Belopp itkr År

1934 1951 1967 1977 1984 1984 1985

"') Split 100:1

Ny- emission

800**)

Fond- emission

200 600 1.200 4.800

Aktie- kapital

400 600 1.200 2.400 7.200 7.200 8.000

Antal aktier 400 600 1.200 2.400 7.200 720.000") 800.000

"'"') Aktierna tecknade av Handelsbanken för utförsäljning på marknaden.

AKTIEÄGARE

Efter den nu förestående försäljningen av 80.000 B-aktier blir aktie- och rösträttsfördelningen följande:

Aktieägare Familjen Pers Anställda

Övriga nya aktieägare

Andel av kapital, ca % 90

.z

8 100

Andel av rösträtt, ca % 97

l 2 100

Nuvarande aktieägare avser ej att avyttra aktier i bolaget över OTC-marknaden inom den närmaste två-årsperioden. Dock räknar man med att utanför markna- den, hos institutionella placerare, kunna placera högst 100.000 aktier. Avsikten är att på detta sätt bredda ägarkretsen med några större institutionella placerare.

UTDELNINGSPOLITIK

VLT har under de senaste åren delat ut i storleksordningen en procent av justerat eget kapital till ägarna, vilket motsvarar ca 4% av resultat efter finans- netto med avdrag för schablonskatt.

För verksamhetsåret 1985 avser styrelsen föreslå en utdelning om kr 1:75 per aktie, vilket motsvarar 14% av prognostisera t resultat efter finansnetto med avdrag för schablonskatt. I förhållande till utförsäljningspriset ger detta en direktavkastning av ca 2,3 %.

styrelsens målsättning är att VLT-aktien skall bli en god kapitalplacering och utdelningstillväxten avses långsiktigt få följa företagets resultatutveckling.

L ______________ ~----~

· · - - - - -- -- -·

REs ULTATRÄKNING (tkr) l 1 s.

---~---~~----~--

MODER- OMSÄTTNING

KONCERNEN BOLAGET fördelat per rorelseområde (tkr) 1982 1983 1984 1984

FÖRSÄWNINGS- ^{KONCERNEN MODER-}

INTÄKTER 189.837 218.079 244.575 196.426 1983 1984 ^BOLAGET 1984

DYRESINTÄKTER 1.943 1.961 2.189 2.378 _Annonser 88 llQ 108.748 78.868

191.780 220.040 246.764 198.804 ^Upplaga Dt,tnbuhon ^4\1816 16 733 ^53.626 17.840 ^42.241 17.840

RÖRELSENS ^{Ovngt l 260 716 716}

KOSTNADER -169.654 -197.266 -223.045 -179.917 Ttdmnprorclse 155 928 172.930 139.665

RÖRELSERESULTATFORE fry~l..enverJ..samhet 55 049 62.169 S4.937

'

A VSKRIVNINGAR 22.126 22.774 23.719 18.887 Kontc.o~utrustmng 9 101 10.264 Fashghet'>TOrel~ l 961 2.189 2.378

J

plan Not2 - 7.556 - 8.465 - 8.916 - 6.778 ^{lOTALT 220 040 .246.764 198.804} RÖRELSERESULTATEFTER

A VSKRIVNINGAR 14.570 14.309 14.803 12.109

FINANSmLLA INTÄKTER RÖRELSERESULTAT

.~ -1)CH KOSTNADER FÖRE AVSKRIVNING ENLIGT PLAN

·r _'

Tidningar KB 390 402 220 220

l

l Utdelningar 3 4 5 5 ^{KONCERNEN MODER-}

l BOLAGET

l Ränteintäkter 5.795 6.646 8.664 6.063

l 1983 1984 1984

l-

l

l Kursdifferenser - 120 Try~kcnverUam.bet 8182 9.410 6.939

r

l

i

börsnoterade aktier Not4 87 87 Fa\llghc"rorel\e l ?62 1.993 1.939

RESULTAT EFTER FINANSIELLA Gemen~amma

, lr.o<>tnadcr -U556 -14.226 -12.608

INTÄKTER OCH KOS1NADER 14.505 15.573 16.749 11.699 TOTALT 22?74 23.71!1 18.887

EXTRAORDINÄRAINTÄKTER

OCH KOSTNADER Not5 51 1.791 12 12

RESULTAT FÖRE BOKSLUTS-

DISPOSITIONER OCH SKA TT 14.556 17.364 16.761 11.711 BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förandring av lagerreserv Forändring av resultat-

- 194 - 519 217 196

utjämningsfond -9.328 -1.103 -1.693 -1.320 Skillnad mellan bokförd

avskrivning och avskrivning

enligt plan Notl4 -4.558 1.419 -3.301 -3.336 l Ianspråktaget belopp

l från investeringsfond för av-

l

l

skrivning på ma:;.k.iner,

inventarier och byggnader 693 3.198 3.198 Ianspråktaget belopp

l från allmän investerings-

t;j

··~ fond overtagen från

r

Ianspråktaget belopp

från arbetsmiljöfond 47

Avsatt till allmän

investeringsfond -1.500 - 8.990 -8.282 -7.000

1

investeringsfond -3.693 -3.483 -2.970

!

stiftet~ 15 20

Forändring av skillnad mellan bokförd och fak-

tisk pensionsskuld

-

Erhållna koncernbidrag 3.648

RESULTATFORESKATT 431 4:277 3.598 4.127

Skatt

-

ÅRETSRESULTAT - 473 1.187 539 1.466

! l

i _ ____ _

-- --- -- - - -- -·-- · - -- - -- - - -·

1

- - 1 ··- - - -·---· · - -· .. · ··- - - ---- - - --

16. , BALANSRAKNING (tkr)

·----·--·------·---~---

l

l

MODER- TILLGÅNGAR

KONCERNEN BOLAGET

82-12-31 83-12-31 84-12-31 84-12-31 OMSÄTI'NINGSTILLGÅNGAR

Kassa och bank

Börsnoterade aktler Not 4 Ovriga finansiella placeringar Växelfordringar

Fordringar hos dotterbolag Kundfordringar

Forutbetalda kostnader

~ch upplupna intäkter Ovriga fordringar Varulager

SUMMA OMSÅ TTNINGS- TILLGÅNGAR

37.216 13.449

24.183 1.915 1.403 4.341 82 507 SPÄRRKONTON HOS RIKSBANKEN

Konjunkturinves-

teringsfond 2.530

Allmån

inve5.teringsfond 1.488

Sårskild

investeringsfond

Vin~tkonto 350

SUMMA MEDEL PÅ

SPÄRRKONTON 4 368

ANLÅGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag Not 6 Andra aktier och

andelar Not 7

Fordringar hos dotterbolag Andra långfristiga

fordringar Not 8 Bm;tadsråtter

Affä~värde Not 9 Förskott för anlagg-

ningstillgångar Aktiverad kostnad för om-och tillbyggnad Maskiner och inventarier Byggnader

Mark och övrig fast

Not lO Not 10, 11

egendom Not JO, 11 SUMMA ANLAGGNINGS- TILLGÅNGAR

BALANSOMSLUTNING

693

288 18 7.356

352 20.568 19.320 4.718 53.313 140.188

23.873 43.094 68 26.938 2.027 1.994 5.523 103.517

2.386 1.950

350 4.686

796

441 40 6.224 25

23.582 19.812 4.766

55.686 163.889

15.496 905 42.390 187 31.476 1.648 2.652 6.420 101.174

2.386 6.445 3.693 350 12.874

796

2.818 18 5.092 242

32.073 20.950 5.280

67.269 181.317

8.706 905 42.390 187 681 26.201 1.497 2.590 4.094 87.251

4.325 3.198

7.523

22.045 791 65 2.818 18

29.201 18.652 4.902

78.492 173.266

L -- · · ·

BALANSSTRUKTUR19~

Tillgångar

o

Ltkvl(ia medel

• O"uga oms:lttmng~ttUgångar AnJaggmng<>ttllgängar

l

_ j i

l

l

l l

l !

, - - · - - - -- - - · - - - · - - · - - - · - - - · - - -- -- - - -- -- - - - . - --

BALANS_R_Ä~~~-~-~ -~!~r) ^{j1 1.}

i

!-~--- ­

!

MODER-

l

SKULDER OCH EGET KAPITAL 82-12-31 83-12-31 84-12-31 84-12-31 ' ,..---~__, KORTFRISTIGA SKULDER

Skuld till dotterbolag Leverantörskulder skatteskuld

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ÖVriga kortfristiga

skulder Not 12

SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER

l LÅNGFRISTIGA SKULDER

1

1

Skuld till dotterbolag Andra långfristiga

skulder Not 13

J "

i Avsatt till pensioner: oHiga

l

SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER

OBESKATTADERESERVER 1 l

• ' Lagerreserv

l

avskrivningar Not 14 Allmän investeringsfond Sarskild investeringsfond Avsatt till pensioner ( overskott) SUMMA OBESKA Tf ADE RESERVER

EGET KAPITAL Not 15 Bundet

Aktiekapital Reservfond Uppskrivningsfond Fritt

Disposi tiansfond ' Balanserade vinstmedel

,~ _{,_} ^, Årets resultat

··suMMA

EGETKAPITAL BALANSOMSLUTNING

STÄLLDA PANTER Fastighetsinteckningar

• egna fa8tigheter

• fastigheter i dotterbolag Företagsinteckningar ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgensförbindelser för

8.282 737 11.727 28.726 49.472

36.362 10.157 4.478 50.997

1.440 9.328 14.591 1.500

26.859

2.400 670 5.000 480 4.783 473 12.860 140.188

33.320

12.100

egen personal 936

Borgensförbindelser för

utomstående 526

(varav för dotterbolag) Pensionsskuld utöver i

balansräkningen avsatt 196 Garantiförbindelse till

Tidningarna~ Arbets-

gjvareförening 647

Ansvarsförbindelse till För-

sakringsbolaget Pensionsgaranti 305

l

14.568 2.818 14.563 29.203 61.152

34.033 10.663 4.310 49.006

1.959 10.431 13.172 10.490 3.693 181 39.926

2.400 670 5.000 480 4.068 1.187 13.805 163.889

33.320

12.000

654 1.070

163

695 320 63

20.776 2.282 16.210 31.579 70.847

28.220 10.686 4.491 43.397

1.742 12.124 16.473 18.772 3.978

53.089

7.200 670 200

5.375 539 13.984 181.317

33.320

12.000

964 1.070

217

759 321 58

15.757 17.769 2.150 12.717 25.189 73.582

1.257

[

l l

19.885 10.686

1.998

l . .._ _____ __.

Kortfnsuga &kulder 33.826

l . · Långa skulder + 50 'lo

J ob~"lkattade re~et ve r

1.433 11.220 16.859 15.650 2.970

48.132

7.200 661 200

8.199 1.466

17.726 173.266

32.705 590 10.000

470 2.708 i (1.638) : l 217

i

488 ;

l

i

321

l

58 i

- - -

l •

j

18.~--- --FINANSIERINGSANÄL YS (tkr), REDOVISNINGSPRINClPER _____ l

;

---~:~:;~ 19~~~~ -.R~OyiSllillgs- -

l

l

TILLFÖRDA MEDEL

INTERNT FRÅN RÖRELSEN:

ipnnclper

Resultat före bokslutsdis-

l

positionerochskatt 14.556 17.364 16.761 11.711 1 - - - -

Avskrivningarenligtplan 7.556 8.465 8.916 6.778 l KONCERNREDOVISNING

Realisationsforluster ( + ),

l

vinster (-)på sålda an- : förvårv&metoden. Detta innebär att

laggningstillgångar 400 287 19 7 j anskaffningskostnaden för aktier i --=I=n=så=· tt:.::ru=·:::,ng12..1.:.p::.å .::.~SP~::.:å::.. r::..:rk::.:o::..:n::..:to.::.:n:.:.__ ____ ___:8:.::1..:.4 _ _ __:3:.::1:.::.8 _ _ ---=8-'-.1:..;8-'-8----7-'-.07.;__;;_3

i

ÖVRIGA TILLFÖRDA MEDEL:

lJpptagna nya lån

20.898

6.656 346

25.798 17.508 11.423 ! värvade totala egna kapitalet i respek-

i

! den mellan moderbolagets an&kaff-

338 204

1 ningspris för aktierna och dessa ak- i Okning av pensionsavsättning

Försäljning av anläggnings- tillgångar

Erhållna koncernbidrag

16 ,. tiers matematiska värde utgjorts av

l

övervärden i fastighet har detta över- !

218 1 värde i koncernbalansräkningen lagts 1 "'"".~

_ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ..:_3:..:•..::.64..:.::.8 ^l' till anlåggningstillgängarnas bokförda ~-·r

7.673 647 430 3.882 värde. På detta övervärde görs av-

l

309 226

671

-SU_M_M_A_TI_L_L_F-=-Ö-RD_A_ME_D_E_L--28..:....:.::.5..:..:71=---- 2-6-.44.::...;..;.5 _ _ 1_7_.93_8 _ _ _ 15-30-5

l

• . koncernens resultatrakning. Reste- -

1 '

ANVÄNDA MEDEL Investeringar i aktier Investeringar i övtiga qnläggningstillgångar Okning av långfnstiga fordringar

Amorteringar på lån Betalda skatter Utdelning

Avsättning till personal- stiftelse

Forändring rörelsekapital SUMMAANVÄNDA MEDEL SPECIFIKATION A V RORELSE- KAPITALFÖRÄNDRING

Qkning av varulager Okning av kortfristiga f9rdringar

Okning (- ), minskning ( +)

~y kortfristiga skulder

Okning (+),minskning (-)av likvida medel

200 3.634 71 3.466 904 240 15 20.041 28.571

430 7.167 8.124 4.320 20.041

103

11.156 18.150

178 2.594

2.326 5.813 3.090 3.059

240 360

20

9.332 -12.038 26.445 17.938

1.182 897

3.526 4.936

- 11.678 - 9.695

16.302 - 8.176 9.332 -12.038

17.726 2.328 5.761 2.661 360

-13.531 15.305

474 3.944 -23.282 5.333 -13.531

l

: fårsvårde, vilket i koncernresultaträk~ ~-­

! niogen avskrives under 8 år. - ~

VARULAGER

1 Varulagret år i balansräkningen vär-

,1 derat enligt lagsta värdets princip.

Anskaffning& vårdet har bestamts en- ligt först in- först ut-principen. Av-

l

l ---::---c~---

1 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Il - - - -- - - -

Anläggningarna är upptagna tiJJ an-

l

8kaffningsvärden med avdrag för ac- kumulerade planenliga avskrivningar.

Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovi&a!> under rubriken Obe- skattade reserver. Avskrivningarna har beräknat8 med hänsyn till varje tillgångslags sannolika ekonomiska livslångd vilket framgår av noterna.

SKATTER

- --1

~-i l

l

.) Koncernens och moderbolaget!> skat- ~-:

ter, 1984, inkluderar vinstdelningsskatt

l

med 93 tkr. !

l

!

L _____ _ _

-- - - -- --

l _____