Meddelanden till kommunfullmäktige 2020-04-27 Förslag till beslut

(1)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG

Dnr KS/2020:163-101 2020-04-07 1/1

Meddelanden till kommunfullmäktige 2020-04-27

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. lägga föreliggande meddelanden till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

Kommunfullmäktige har att lägga bifogade meddelanden till handlingarna.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Se bifogade rapporter Beslutet skickas till -

Leif Lindström (S) Ordförande

(2)

PROTOKOLLSUTDRAG

Socialnämnden 2020-02-25

1/3

SN/2020 § 22 SN/2020:46 - 706

Avgifter och taxor inom socialnämnden 2020 Beslut

Socialnämnden beslutar att

1. godkänna förvaltningens förslag avseende kostnader för måltider, hyra samt beräkning av högkostnadsskyddet att gälla från och med 1 mars 2020

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.

Efter förslag från socialnämnden beslutade kommunfullmäktige den 27 februari 2017 (dnr KS/2017:67-100) om taxa för avgifter för vård och omsorg (8 kap SoL, 18-21 §§ LSS och 26 § HSL). Taxan gäller tillsvidare. Kostnader för måltider, hyra samt beräkning av högkostnadsskyddet justeras däremot årligen.

Högkostnadsskydd

Avgifter för vård och omsorg beräknas utifrån var och ens avgiftsutrymme. Den enskilde ska förbehållas tillräckliga medel för ”personliga behov och andra normala levnadskostnader”. Avgiften får heller inte överstiga

högkostnadsskyddet (maxtaxan). Högkostnadsskyddet räknas årligen om utifrån aktuellt prisbasbelopp. För år 2020 motsvarar det 2125 kr per månad.

(2 089 kr 2019) Det innebär att omvårdnadsavgiften för den enskilde varierar från 0 kr till 2125 kr per månad, beroende på brukarens avgiftsutrymme.

Kostnader för måltider 2020

Den enskildes kostnader för mat och hyra ligger utanför

högkostnadsskyddet/maxtaxan och räknas årligen upp för att täcka kommunens självkostnader.

(3)

2/3 Måltiderna har räknats upp med 2,2 % vilket innebär att brukaren under 2020 kommer att betala:

Särskilt boende Samtliga måltider 4 290 kr per månad (143 kr per dag)

Dagverksamhet Varmrätt inkl. smör bröd och dryck och salladsbuffé

64 kr + moms 7,68 kr

= totalt 72 kronor Dagvård för

personer med demenssjukdom

Varmrätt inkl. smör bröd och dryck samt 2 ggr varm dryck med bröd

75 kr per dag

Matdistribution Varmrätt (efterrätt helger) 59 kr

Hyra

Den enskildes kostnader för mat och hyra ligger utanför

högkostnadsskyddet/maxtaxan och räknas årligen upp för att täcka kommunens självkostnader.

Uppräkningen av 2020 års hyror räknas upp med 1,6 % att gälla från 1 mars 2020.

Boende Hyra/lägenhet och

månad 1 april -19 t.o.m.

1 mars -20

Hyra/lägenhet och månad från 1 mars 2020

Kristinagården 1 rumslgh: 5 401:- 2 rumslgh: 7 136:-

1 rumslgh: 5 503:- 2 rumslgh: 7 271:-

Sictoniagården 1 rumslgh: 5 401: - 2 rumslgh: 7 136: -

1 rumslgh: 5 503:- 2 rumslgh: 7 271:-

Riagården 1 rumslgh: 5 401: -

2 rumslgh: 7 136: -

1 rumslgh: 5 503:- 2 rumslgh: 7 271:-

Hammargården 1 rumslgh: 5 401: - 1 rumslgh: 5 503:-

Mariagården 1 rumslgh: 5 401:- 1 rumslgh: 5 503:-

Isabellagården 1 1 rumslgh: 5 401: - 1 rumslgh: 5 503:-

Isabellagården 2 1 rumslgh: 5 401: - 1 rumslgh: 5 503:-

Thomasgården 1 rumslgh: 5 401: - 1 rumslgh: 5 503:-

(4)

3/3

Motiv till beslut

För både hyra och matkostnad får kommunen ta ut sin egen självkostnad.

Högkostnadsskyddets storlek beräknas årligen utifrån aktuellt prisbasbelopp.

Den enskildes kostnad är avsedd att täcka kommunens självkostnad, varför beslutet inte medför några ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

Kostnaden för måltider, hyror samt förbehållets storlek justeras årligen under kvartal 1.

Beslutsunderlag -

Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige för kännedom

(5)

1/1

SN/2020 § 32 SN/2020:118 - 022

Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Beslut

Socialnämnden beslutar att

1. upphäva delegationsbeslut, taget 2018-06-27, att utse verksamhetschef enligt 4 kap 2 § hälso- och sjukvårdslagen.

2. utse tillförordnad socialchef till verksamhetschef enligt hälso- och

sjukvårdslagens 4 kap 2 § för verksamhetsområdet vård och gemensamma insatser.

3. omedelbart justera paragrafen.

Beslutsgång

Det är socialnämnden, i sin roll som vårdgivare för hälso- och sjukvården, som utser vem som ska vara verksamhetschef. Rollen behöver tillsättas i och med att tidigare verksamhetschef har avslutat sin anställning inom kommunen.

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till -

(6)

DELEGATIONSBESLUT

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:156-002

2020-03-17

Administration

1/1 Handläggare

Anna Liljehag 0152-293 79

Barn- och utbildningsnämnden

Beslut enligt delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden

Beslut att verksamheten vid den kommunala gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen övergår till distansutbildning

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. verksamheten vid den kommunala gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen övergår till distansutbildning från och med 18 mars 2020.

Beslutet har fattats med stöd av punkt 1.4 i Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning.

Beskrivning av ärendet§

På grund av rådande omständigheter med Coronaviruset och efter rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, beslutar barn- och

utbildningsnämndens ordförande Maria Ehrnfelt att verksamheten vid den kommunala gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen övergår till distansutbildning från och med 18 mars 2020 tillsvidare.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Berörda rektorer

Maria Ehrnfelt (M)

Ordförande barn- och utbildningsnämnden

(7)

DELEGATIONSBESLUT

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:157-002

2020-03-17

Administration

1/1 Handläggare

Anna Liljehag 0152-293 79

Barn- och utbildningsnämnden

Beslut enligt delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden Beslut att stänga den kommunala öppna förskolan

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. stänga den kommunala öppna förskolan från och med 18 mars 2020.

Beslutet har fattats med stöd av punkt 1.4 i Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning.

På grund av rådande omständigheter med Coronaviruset och behovet av att prioritera andra verksamheter beslutar barn- och utbildningsnämndens

ordförande Maria Ehrnfelt att stänga den kommunala öppna förskolan från och med 18 mars 2020 tillsvidare.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Berörd personal

Maria Ehrnfelt (M)

Ordförande barn- och utbildningsnämnden

(8)

Årsrapport 2019 Socialnämnden

Dnr SN/2020:66-042 2020-02-13

(9)

Innehåll

Inledning...2

Uppföljning och analys ...3

Invånare...3

Samhälle ...10

Medarbetare ...11

Ekonomi...14

Privata utförare ...14

Ekonomisk analys ...15

Driftredovisning per verksamhet...15

Ramprotokoll...16

Riktade stadsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag...16

Budgetföljsamhet ...17

Prognossäkerhet...17

Nämndens kostnader ...18

Investeringar ...18

Nyckeltalsbilaga...20

(10)

Inledning

Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård, hemsjukvård inom ordinärt boende, insatser till personer med psykisk och fysiskt funktionsnedsättning, frågor om barn, familj och ungdom, missbruksvård, kommunens arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd, integrationsfrågor, färdtjänst och handläggning av

bostadsanpassningsbidrag med mera.

Socialnämnden styrs främst av lagarna på det sociala området: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Nämndens årsrapport är en redogörelse för utveckling av verksamhet och ekonomi för perioden januari till och med december 2019.

Uppgifterna bygger på fakta, analyser och de slutsatser som socialkontorets ledning dragit.

Socialkontorets intention är öppenhet, tydlighet och att medborgarnas behov står i centrum.

I nämndens målformuleringar används begreppet brukare, vilket är den terminologi som socialstyrelsen rekommenderar, med följande definition:

Brukare, (inom socialtjänst) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten.

(11)

Uppföljning och analys

Invånare

Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun.

Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och välfärdstjänster som i vårt

myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång.

Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål.

(Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål B.

I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.

Socialnämndens mål inom perspektivet Invånare

B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning.

B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete.

B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning.

Målet är uppfyllt

Kommunfullmäktige har antagit en barn- och ungdomsstrategi¹, för det kommungemensamma förebyggande arbetet, för gynnsam utveckling hos barn och ungdomar. Målgruppen ska mötas av insatser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, där kontoren samverkar med varandra samt aktörer utanför kommunen.

Utifrån strategin har socialkontoret, utbildningskontoret och kulturkontoret en struktur för

samverkan i fyra nivåer, från kontorschefer till medarbetare. Varje nivå har regelbundna möten och framtagna handlingsplaner utifrån upprättad plan för samverkan.

1 Kommunfullmäktige, 2019-11-18 § 258

(12)

Två team verksamma gentemot barn och unga har inrättats under året. Skolsociala stödteamet med socialkontoret som hemvist och verksamt på skolorna. Team Ungdom med kulturkontoret som hemvist och verksamt på fritidsgårdar och i andra miljöer där ungdomarna vistas.

Slutsats

Att skapa goda förutsättningar för barn och unga är ett kommunalt åtagande, som handlar om fritid, gator och torg, skola, socialtjänst mm. En framgångsfaktor är kommunens organisation i form av en enda förvaltning, vilket minskar gränsdragningar och befrämjar internt samarbete.

Målet anses uppnått med hänvisning till strategin samt strukturen för samverkan, som sammantaget bidrar till att elever ska kunna fullfölja sin skolutbildning

B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete.

Målet är uppfyllt

Socialnämnden har under 2019 infört FAS-Ekonomiskt bistånd, vilket innebär digital ansökan och robotiserad beräkning av försörjningsstöd² (RPA). Arbetssättet har testats i projektform, för att permanentas i september. Fokus i handläggningen läggs på arbetsmarknadsinsatser och

företagskontakter, i stället för på hantering av försörjningsstödet. Effekten av införandet av bedöms få genomslag sommaren 2020.

Socialnämndens mål är att försörjningsstödet ska vara i nivå med andra kommuners. Jämförelser är i dagsläget svåra att göra beroende på olikheter i beräkningsmetoder. Därför pågår ett

utvecklingsarbete för ta fram en struktur för beräkningar, i enlighet med standarden i Kolada^[2]. Utveckling av försörjningsstödet i Strängnäs kommun framgår av diagram 2 och 3.

De erfarenheter som gjorts under projektet med FAS-Ekonomiskt bistånd är vikten av att få alla medarbetare delaktiga och engagerade i förändringsarbetet, att tillhandahålla ett utvecklat IT-stöd, att säkerställa hög IT-kompetens på alla nivåer, samt förmågan att kunna leda i förändring.

Kommunen har, utifrån kommunernas aktivitetsansvar (KAA) ansvar för de ungdomar i ålder 16-20 år som varken arbetar eller studerar. Målsättningen är att ungdomarna ska gå vidare i studier. Ca 200 ungdomar har varit föremål för KAA under 2019. En del har gått ut gymnasiet men saknar

fullständiga betyg, andra studerar utomlands, det finns ungdomar med funktionsnedsättningar, de som har isolerat sig, och många andra livssituationer. Den positiva utveckling som kan inträffa när ungdomarna kommer i kontakt med socialtjänsten är att de börjar förstå hur utbildning och framtid hör ihop, vilket kan ge nytt fokus och mer mening. Om gymnasiet inte har varit rätt skolform kan folkhögskola fungera. Ungdomar med funktionsnedsättningar kan lotsas vidare till

funktionshinderomsorgen. Det finns ungdomar inom KAA som är svårmotiverade till kontakt med socialtjänsten. Förutom brev och telefonkontakt, blir de besökta i sitt hem. Av de 140 ungdomar som var inskrivna i KAA under höstterminen 2019 började 12 studera och 38 arbeta.

2 Robotic Process Automation

[2] Kommun och regiondatabas med nyckeltal.

(13)

Handläggare inom KAA ingår sedan 2019 i ett samarbete med skolans studievägledare. Gruppens målsättning är att redan i maj/juni, när antagningarna till gymnasiet är klara fånga upp de ungdomar som inte kommit in, för att tillsammans börja planera. På så sätt startar processen tidigare och vissa kommer därmed inte att skrivas in i KAA.

Slutsats

En slutsats är att införande av ett förändrat arbetssätt som även inkluderar RPA kräver en förvaltningsövergripande stödjande struktur, samt att effekten av förändringen tar mer tid än planerat.

En annan slutsats är att automatisering av handläggning är möjlig, vilket sporrar till att undersöka om motsvarande omställning kan göras inom fler verksamhetsområden.

Målet bedöms vara uppfyllt med tanke på att FAS-Ekonomiskt bistånd fungerar och är infört samt att arbetet med KAA pågår och utvecklas.

Kommunfullmäktiges mål C.

Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande

Socialnämndens mål inom perspektivet Invånare

C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna.

C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna.

C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad.

C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet.

C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna.

Målet är uppfyllt

En rad aktiviteter har under året genomförs i syfte att utveckla verksamheterna, och gärna i dialog med brukarna.

Metoder för brukarmedverkan testas och utvecklas. Inom Funktionshinderomsorgen har

metodutveckling pågått längst. Erfarenheter därifrån är att brukarnas synpunkter används alltmer, ju bättre metoder som verksamheten tillhandahåller.

På äldreboenden genomförs gårdsråd åtminstone två gånger per år. Boende och anhöriga deltar, får information och delger sina synpunkter och önskemål, vilket upplevs positivt.

Utvecklingsarbete bedrivs även utan direkt brukarinflytande. Inom verksamhetsområde Vård och gemensamma insatser har en struktur för teamträffar implementerats. Legitimerad personal och omvårdnadspersonal möts regelbundet bl.a. för genomgång av kvalitetsregister, där enskilda

brukares status och vård- och åtgärdsbehov dokumenteras. Hemsjukvården går igenom och reviderar alla sina rutiner och processer, och ser till så att de är kända och nyttjade av medarbetarna.

(14)

Kommunen bidrar även till utveckling på nationell nivå genom att lämna uppgifter på KVÅ³ till ett nationellt kvalitetsregister om hälso- och sjukvårdsinsatser, hanterat av socialstyrelsen. Från 2019 är uppgiftslämnandet obligatoriskt, och för att underlätta vårdpersonalens uppgiftslämnande har en ny verksamhetsmodul implementerats. Uppgifter började redovisas i oktober. Statistiken kommer även att kunna användas på kommunnivå, för verksamhetens eget utvecklingsarbete.

Slutsats

När rätt metoder för brukarinflytande används känns det meningsfull för brukarna att engagera sig, och de förändringar som då görs i verksamheterna leder till ökad brukarnytta.

Förbättringsarbete till nytta för brukarna kan även bedrivas utan direkt brukarinflytande. En framgångsfaktor är att säkerställa att befintliga system, t.ex. kvalitetsregister, används.

Målet anses uppnått med hänvisning till den mängd aktiviteter som pågått under året, ofta i dialog med brukarna, i syfte att utveckla verksamheterna.

C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna.

Målet är delvis uppfyllt

Socialstyrelsen låter alla personer som har hemtjänst respektive bor på äldreboenden i Sverige, via enkäter, ge sin uppfattning om kvaliteten ur olika aspekter. Bl.a. hur trygga de känner sig. I tabellerna nedan framgår resultaten åren 2012 till 2019.

Trygghet inom hemtjänst och särskilt boende

Trygghet inom hemtjänsten har varierat under åren. Strängnäs hade höga värden 2012 och 2013, och då bättre än riket. Därefter har de sjunkit, och även hamnat under riksgenomsnittet.

När hemtjänsten uppmärksammar otrygghet hos brukarna kan den meddela biståndshandläggare eller tipsa brukaren om kontakt med Anhörigcenter, eller förening.

Trygghet inom särskilt boende har varierat år från år, och utvecklats positivt mellan 2018 och 2019.

De flesta år har tryggheten i Strängnäs varit lägre än i riket, så även 2019, även om skillnaden är liten.

3 Klassifikation av vårdåtgärd

(15)

Efter 2018 års resultat har ämnet tagits upp för analys och diskussioner i brukarråd mellan brukare, anhöriga och medarbetare. Flera enheter har därefter valt att arbeta med förbättringar bl.a.

avseende måltidssituation och utevistelse.

En annan åtgärd för ökad trygghet har varit att intensifiera användandet av kvalitetsregistret BPSD⁴, där brukarnas hälsa registreras och åtgärder anges.

Trygghet inom funktionshinderomsorgen

Socialstyrelsen låter även alla personer i boenden inom funktionshinderomsorgen i landet besvara en enkät om kvaliteten. Frågor om trygghet handlar om hur trygg man känner sig med personalen samt vetskap om vem man kan kontakta om något är dåligt i bostaden.

Brukarna har att ta ställning till hur trygg man känner sig med personalen. Svarsalternativen är alla/några/inga. Det innebär att brukaren ska känna sig trygg med alla, för att svaret ska bli positivt.

Verksamheten har på senare år arbetat med att förbereda brukarna på undersökningen, så att de ska begripa frågorna och ange sina ärliga svar. Den försämring som framgår i undersökningen avseende servicebostäder, kan kopplas till brukarnas förståelse av frågan, och de svarsalternativ som finns.

Vid genomgång av resultaten, tillsammans med brukarna framkommer oro från brukare i

servicebostäder i vissa geografiska områden; händelser i grannskapet med polisingripanden mm.

Brukarna har svarat på om man vet vem man ska kontakta om något är dåligt. En förbättring inom servicebostäder framkommer. Personalen har uppmärksammat att det varit otydligt för brukarna vem de ska kontakta. Detta har tydliggjorts, vilket kan kopplas till det goda resultatet.

Allmänt inom funktionshinderomsorgen har aktiviteter kring trygghet genomförts under året. På individnivå görs genomförandeplaner, där ett område som definieras är vad som ger den enskilde känslan av trygghet. Därmed kan otrygghet mötas med relevanta åtgärder. På några enheter har trygghet varit föremål vid s.k. DMO⁵-slingor. På så vis kan trygghetsfaktorer på enhetsnivå identifieras.

4 Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens

5 Delaktighetsmodellen - dialogsamtal mellan den enskilde och personal kring önskade teman och frågor.

(16)

Slutsats

Trygghet är ett vidsträckt begrepp som behöver analyseras ytterligare, för mer träffsäkra åtgärder.

Trygghet kan även handla om faktorer i den omgivande miljön.

Brukarnas trygghet är en gemensam angelägenhet för föreningslivet och andra enheter inom den kommunala verksamheten som exempelvis Anhörigcentrum.

Målet bedöms delvis uppfyllt eftersom de nationella mätningar som gjorts under året, både visar på förbättringar och försämringar i Strängnäs i jämförelse med tidigare mätningar, och med riket.

C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad.

Målet är uppfyllt

Jobbtorgs främsta mål är att försörjningsstödstagare ska komma i varaktigt arbete. Med stöd av Jobbtorgs arbetamarknadskoordinatorer planeras tillsammans med den enskilde för studier, praktik eller jobb direkt. Modellen IMA⁶ används. Brukaren kommer snabbt ut i praktik, för att där, med stöd från Jobbtorg lära och utvecklas i reell miljö. Praktiken kan leda vidare till anställning. Kontakten upphör inte förrän den enskilde har fått varaktigt arbete.

En arbetsplats som finns att tillgå är socialnämndens egen Arbete och service. 63 personer har under 2019 haft praktikplats eller anställning där. Många andra arbetsplatser i kommunen visar intresse och öppnar sina arbetsplatser för brukarna.

Sedan FAS ekonomiskt bistånd införts har processen som ska underlätta för den enskilde att komma i arbete förtydligats. Det som släpar efter i Jobbtorgs utvecklingsarbete är statistikinsamling. Därmed är det inte möjligt för socialkontoret att redovisa antalet brukare som har fått anställning under 2019.

Slutsats

Målet anses uppnått med hänvisning till de förutsättningar som skapats på Jobbtorg med rationell hantering av ekonomiskt bistånd, beprövat metodstöd och en organisation, faktorer som möjliggör för brukarna att komma i varaktigt arbete och upphöra med att vara försörjningsstödstagare.

C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet.

Målet är delvis uppfyllt

Införande av välfärdsteknologi pågår. Exempel på välfärdsteknologi i funktion är tillsynskameror i hemmen, elektronisk ansökan med inloggning via e-legitimation och robotiserad handläggning av försörjningsstöd. Andelen personer som skickar sina ansökningar om försörjningsstöd elektroniskt är 80 procent.

6 Individens Möjligheter till Arbete

(17)

WiFi har installerats i allmänna utrymmen på boenden inom Funktionshinderomsorgen och Äldreomsorgen. Brukarna har dock inte tillgång till uppkoppling i sina lägenheter, vilket innebär att de som använder applikationer är hänvisade till allmänna utrymmen, alternativt privata

mobilabonnemang.

För utveckling av välfärdsteknologi krävs högre kompetens i verksamheterna, på alla nivåer.

Medarbetarna ska känna sig delaktiga och motiverade. Därutöver behöver organisation, ansvar och processer för införande och förvaltning av IT-system fastställas. Införande av en sådan

förvaltningsmodell pågår.

Arbete pågår med att hitta fler lämpliga tillämpningsområden för välfärdsteknologin.

Slutsats

Välfärdssystem som testas, fungerar och införs, tas emot och används av brukarna. Förutsättningar för ökad utvecklingstakt är utökad infrastruktur för digitala tjänster, förtydliggörande av organisation, ansvar och processer samt kompetensutveckling av medarbetare.

Målet bedöms delvis uppfyllt eftersom välfärdsteknologi är införd och fungerande. Dock upplevs utvecklingstakten som alltför långsam.

(18)

Samhälle

Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommun.

(Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål A.

Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet.

Socialnämndens mål inom perspektivet Samhälle

A1. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa.

Målet är uppfyllt

Verksamheterna samverkar internt inom kontoret, kommunen och med andra aktörer. Kommunerna i Sörmland har omfattande samverkan med Regionen, där organiserade mötesformer och

överenskommelser är stabiliserande. Ur brukares perspektiv bidrar samverkan till minskad risk för att hamna mellan stolar.

Samverkan mellan socialkontoret, utbildningskontoret och fritid och kulturkontoret har intensifierats under året vilket bidragit till konkreta insatser för barn och unga.

Utskrivning från slutenvård till kommunala insatser underlättas, vilket främst handlar om

äldreomsorgen. Internt sker samverkan mellan biståndshandläggare och trygghetslarm/nattpatrull, som innebär att trygghetslarmet kan besluta om insatser utanför kontorstid. Slutenvården inom psykiatrin gör hembesök till patienter/brukare för att förhindra återinskrivningar.

Socialkontoret har utbildat ytterligare tre medarbetare till nätverksledare och har därmed totalt fem.

Nätverksledarens funktion är att strukturera och leda nätverksmöten mellan den enskilde och hans/hennes privata och professionella nätverk. Det privata nätverket inkluderas i att ta ansvar och hitta lösningar utifrån den enskildes specifika livssituation. Metoden bidrar till att öka

professionaliteten i mötena.

Slutsats

Överenskommelser och strukturerade mötesformer stabiliserar samverkan med andra aktörer.

Fungerande samverkan gynnar brukaren genom högre kvalitet i insatserna.

Även om socialnämndens samverkan är omfattande och välfungerande kan den utvecklas både internt och externt.

Målet anses uppnått med tanke på att omfattande samverkan pågår, samt att strukturer för samverkan finns och används.

(19)

Medarbetare

Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern.

Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen.

Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad

samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare.

(Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål D.

Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten.

Socialnämndens mål inom perspektivet Medarbetare

D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade.

D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter.

D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade.

Målet är delvis uppfyllt

Kompetensutveckling pågår fortlöpande inom alla verksamhetsområden. Inom Äldreomsorgen har alla medarbetare genomgått utbildning i dokumentation, och hundra personer har utbildats för att kunna fungera som BPSD⁷-administratörer. Inom Funktionshinderomsorgen har alla medarbetare utbildats i Våld i nära relationer, en utbildning som även fler inom socialkontoret har genomgått.

Många utbildningar sker via webben, vilket är effektivt genom att utbildningarna kan genomföras när det passar, för enskilda medarbetare eller på arbetsplatsträffar.

På kontoret pågår en övergripande inventering av verksamheternas kompetensbehov och medarbetarnas kompetens. Det ska bli tydligt och förutsägbart vilka kompetenser medarbetarna förväntas ha, vilka utbildningar som arbetsgivaren ska svara för, hur varje medarbetares

kompetensutvecklingsplan ska se ut och hur den ska följas upp.

Medarbetarnas engagemang och trivsel mäts årligen i hela kommunen. Senaste undersökningen, från våren 2019 visade på ett sämre resultat för socialkontoret än året innan och sämre än för kommunen som helhet. (Diagram 10). Arbete med arbetsmiljön pågår. Se mål D2.

7 Ett nationellt kvalitetsregister för att minska beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) och därigenom minska lidandet och öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom

(20)

Slutsats

Webbutbildning fungerar bra, är billig, effektiv och anpassningsbar.

En kontorsgemensam kartläggning av kompetens och kompetensbehov behövs för att kunna styra kompetensutvecklingen och ge tydliga besked till medarbetarna vad gäller förväntningar och åtaganden.

Målet bedöms delvis uppfyllt. HME-resultatet har försämrats något, kompetenskartläggningen är inte färdig samtidigt som kompetensutveckling ändå pågår.

D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter.

Målet är delvis uppfyllt

Sjukfrånvaro

I december 2019 hade socialkontoret 1 329 anställda, varav 870 tillsvidareanställda.

Sysselsättningsgraden (procent av heltid) beräknad på alla anställda var 63 procent, och 90 procent beräknat på tillsvidareanställda. Av alla anställda var 1 121 kvinnor och 208 män.

Socialkontoret hade under 2019 en sjukfrånvaro på 10,2 procent, vilket är lägre än på flera år. (Tabell 1) När sjukfrånvaron delas upp i kort och lång, framgår att långtidssjukfrånvaron minskat samtidigt som korttidssjukfrånvaron ökat något. (Diagram 6) Då korttidssjukfrånvaro är upprinnelsen till långtidssjukfrånvaro är ökningen av korttidssjukfrånvaron viktig att notera.

Sjukfrånvaro

Socialkontoret 2016 2017 2018 2019

Sjukfrånvaro totalt 13,0% 11,6% 11,4% 10,2%

Tabell 1 Sjukfrånvaro på socialkontoret 2016-2019.

Sjukfrånvaron uppvisar variationer mellan verksamhetsområdena (Diagram 7) och ännu mer mellan enheter. Lägsta och högsta sjukfrånvaro på enheterna är 4 respektive 15 procent. Den är högre för kvinnor än för män (Diagram 8). Åldersindelad sjukfrånvaro visar att medarbetare 50 + har högst långtidssjukfrånvaro, medan den yngsta åldersgruppen, tom 29 år, har högst korttidssjukfrånvaro (Diagram 9).

Socialkontoret arbetar med sin sjukfrånvaro på angivet sätt, med stöd av rutiner och processer.

Sedan något år genomförs regelbundna avstämningsmöten med överordnad chef. Dessutom har andra aktiviteter införts, t.ex. återkommande erfarenhetsutbyte mellan HR och enhetscheferna inom äldreomsorgens särskilda boenden.

En resursperson på halvtid har tillsatts under året, med uppdrag att stötta enhetscheferna i rehabiliteringsarbetet med långtidssjukskrivna samt i grupper med hög frånvaro.

Kontorets analys av framgångsfaktorer vad gäller låg sjukfrånvaro är att den återfinns inom verksamheter där medarbetarna arbetar självständigt, har varierande arbetsuppgifter och stort inflytande över hur de lägger upp sitt arbete, vilket gäller för exempelvis sjuksköterskor, handläggare samt vårdpersonal inom trygghetslarm och nattpatrull. Hög sjukfrånvaro kopplas inte till

oregelbunden arbetstid.

(21)

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbetet inom socialkontoret pågår enligt ett kommungemensamt arbetssätt för SAM⁸. Enheterna har därutöver frihet att utforma sitt arbetsmiljöarbete som det passar gruppen. En modell som tillämpas inom Myndighet är att medarbetarna varje månad bedömning sin arbetsmiljö, för att därefter ta del av resultatet, diskutera och bestämma åtgärder. Kontoret har för avsikt att arbeta mer med analys av rapporterade incidenter från KIA⁹, med uppföljning av dessa på arbetsplatsträffar.

Alla socialnämndens 34 enheter ska under året undersöka sin arbetsmiljö utifrån tre aspekter:

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), fysisk arbetsmiljö och arbetsmiljön i brukarnas hem (för de enheter som bedriver regelbunden verksamhet i brukares hem). I undersökningen ska

riskbedömning ingå och åtgärdsplan skapas. Enheternas arbete är samlade i en kontorsgemensam redovisning som tillsammans med övriga kontors redovisningar överlämnas till kommunstyrelsen i februari/mars 2020.

Heltid som norm

Heltid som norm är ett kommungemensamt projekt som bygger på en nationell överenskommelse mellan Kommunal och SKR¹⁰, där kommunfullmäktige har beslutat att alla fackliga områden ska omfattas och att socialkontoret är först med implementeringen, vilken kommer att påbörjas under 2020 och målsättningen är att införandet av heltid som norm skall vara genomfört 2021-05-30 i hela förvaltningen. Alla medarbetare ska ges möjlighet att arbeta heltid. Många av socialkontorets medarbetare har lägre tjänstgöringsgrad och vill ha heltid. De erfarenheter som socialkontoret har gjort under planering av projektet är att en analys borde gjorts, för att tydliggöra organisation, budget samt metoder och systemstöd för schemaläggning.

Slutsats

Den inslagna vägen med aktiviteter kring sjukfrånvaro, arbetsmiljö och anställningsförhållanden bedöms vara framgångsrik.

Målet bedöms delvis uppfyllt kopplat till en positiv utveckling av sjukfrånvaron, förbättrade anställningsvillkor med heltid som norm, samt kommunens samlade grepp om arbetsmiljöarbetet.

Sjukfrånvaron borde vara lägre, sysselsättningsgraden högre och det systematiska förbättringsarbetet utifrån KIA-incidenter mer utvecklat.

8 Systematiskt arbetsmiljöarbete

9 Kommunernas Informationssystem för Arbetsmiljö.

10 Sveriges Kommuner och Regioner

(22)

Ekonomi

God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag.

(Flerårsplan 2019-2021 Strängnäs kommun) Kommunfullmäktiges mål E.

Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder.

Socialnämndens mål inom perspektivet Ekonomi

E1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt.

Målet är delvis uppfyllt

Effektiviteten och ekonomin i socialnämndens verksamheter bedöms utifrån följande:

 Socialnämnden har ett ekonomiskt överskott på 6,9 miljoner kronor.

 Kontoret har tagit stort ansvar för ekonomin. Ekonomiuppföljning har pågått som planerat utifrån chefsansvar i alla led och med rapportering till nämnden vid fem tillfällen under året.

 Den ekonomiska medvetenheten hos ledning och medarbetare har ökat.

 Den kommungemensamma styrmodellen har tillämpats för att ange mål, inriktning och resultatredovisning, enligt kommunfullmäktiges beslut. Kontoret och enheterna har utformat samt följt upp sina planer.

 Hög sjukfrånvaro har varit påfrestande för vissa enheter, med vikariekostnader som tar resurser från annat och minskar möjligheterna att nå kvalitet och kontinuitet.

 HR:s stöd i arbetet kring sjukfrånvaron har underlättat.

 Medarbetares idéer och förbättringsförslag har tagits tillvara.

 Kontoret har förberett införandet av Heltid som norm, och räknar med minskande kostnader för vikarier.

 HR och ekonomi-enheten har gett välfungerande stöd till socialkontoret.

 Kommungemensamma rutiner för arbetsmiljön har tagits fram, vilket hjälper enheterna i sitt arbetsmiljöarbete.

Slutsats

Målet bedöms delvis uppfyllt. Arbetet bedrivs effektivt på många sätt, men med en sjukfrånvaro på 10,2 procent kan inte målet anses vara uppfyllt.

Privata utförare

Uppföljning av privata utförare, enligt plan beslutad av socialnämnden 2019-10-29 redovisas i bilaga 1.

(23)

Ekonomisk analys

Socialnämnden redovisar för året en positiv avvikelse mot budget med 6,9 miljoner kronor.

Överskottet beror främst på:

 Försäljning fler tjänster än budgeterat

 Vakanta tjänster

 Minskat antal externa placeringar

 Gruppboende Djäknen har varit stängt

Av nämndens åtta verksamheter, nämnden inräknad, redovisar fem verksamheter överskott, två underskott och en som visar budget i balans.

Driftredovisning per verksamhet

Ledning: 9,9 mkr

Överskottet på ledning beror på budgeterade reserver för volymökningar som inte använts fullt ut.

Reserverna består bl.a. av senareläggning av en ny verksamhet.

Planering, utveckling och administration: 1,1 mkr Överskottet beror på vakanta tjänster under året.

Myndighet: 2,4 mkr

Verksamhetsområdets överskott beror främst på att prognosticerade vårdkostnader inte har uppkommit samt att arbete har bedrivits för att minska antal placeringar av både barn, unga och vuxna. Färdtjänstkostnaderna har dock fortsatt att stiga.

Äldreomsorg: - 12,1 mkr

Äldreomsorgens underskott beror på att den kommunala hemtjänstutförarens timkostnader är högre än den beslutade ersättningsnivån på 463 kronor. Underskottet är 15 miljoner kronor. Åtgärder som genomförts för att komma i balans har varit att hantera överkapacitet av personal under våren samt att från oktober reducera antal enheter från sex till tre. En ny organisation har införts från 2020.

Verksamheten fick en ökad hyreskostnad på 0,3 miljoner kronor, efter byte av lokal. 4,2 miljoner kronor har uppkommit på grund av inplanerad tid som inte har utförts p.g.a. att brukaren avbokar, eller av andra anledningar. En effektivisering som inte har kunnat genomföras handlar om

automatisering av insatsplaneringen.

(24)

Verksamhetsområde särskilt boende/korttidsboende har en positiv avvikelse om 2,9 mkr, ett resultat efter ett omfattande förändringsarbete under våren, då 14 boendeplatser togs bort.

Funktionshinderomsorg: 2,7 mkr

Resultatet för funktionshinderomsorgen beror på att tjänster inte tillsatts, samt att gruppboendet Djäknen har varit stängt i avvaktan på framtida inriktningsbeslut.

Arbete och familj: - 2,9 mkr

Underskottet inom Arbete och familj beror på att försörjningsstödet har blivit högre än budgeterat, orsakat av högre arbetslöshet vilket medfört att fler hushåll har blivit beroende av försörjning.

(Diagram 3 och 4)

Vård och gemensamma insatser: 5,7 mkr

Överskottet inom Vård och gemensamma insatser beror främst på vakanta tjänster inom

Hemsjukvård och rehabilitering samt att Bemanningsenheten sålt fler vikarietimmar än budgeterat.

Dessutom har hemsjukvården delegerat färre insatser till privata hemtjänstutförare än budgeterat.

Trygghetslarm och nattpatrull har ett nytt avtal för trygghetslarmet vilket medfört lägre kostnader.

Enheten har också haft vakanta tjänster.

Ramprotokoll

Riktade stadsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag

I tabellen nedan redovisas riktade statsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag, exklusive bidrag från Migrationsverket.

(25)

Budgetföljsamhet

En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av verksamheternas budgetföljsamhet. En

budgetavvikelse under 1,0 procent anses som god. Utfallet för socialnämnden totalt är ett överskott på 6,9 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse på 1,0 procent.

Prognossäkerhet

En god prognossäkerhet innebär att nämnden kan anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. Helårsprognosen har fram till oktober varit stabil. Avvikelsen blev sedan ett överskott med 6,9 miljoner kronor vilket bland annat beror på en kostnadsminskning med närmare 4 miljoner kronor för semesterlöneskulden. Därutöver blev kostnaderna för externa vårdplaceringar lägre än tidigare beräknat samt att flera enheter fick bättre resultat än prognostiserat.

Nämndens intäkter

Socialnämndens verksamheter finansieras till 79 procent av skatteintäkter. Andelen av nämndens verksamheter som finansierats av skatteintäkter har ökat jämfört med 2018. Bidrag utgör 10 procent av nämndens intäkter 2019, att jämföra med 11 procent 2018. Större delen av dessa statsbidrag avser ersättning från Migrationsverket för finansiering av kostnader som avser ensamkommande och nyanlända vilket har minskat 2019 jämfört med 2018.

(26)

Taxor och avgifter samt hyresintäkter utgör 5 procent av nämndens intäkter, vilket är samma andel som 2018. Försäljning av verksamhet och konsulttjänster motsvarar 6 procent av intäkterna.

Nämndens kostnader

Personalkostnad utgör 61 procent av socialnämndens totala kostnader. I jämförelse med 2018 har andelen av kostnaden för personal ökat med 2 procent. Orsak till det är främst löneökningar. Köp av huvudverksamhet från externa utförare utgör 21 procent av nämndens totala kostnad vilket är en densamma som 2018. Lokalkostnaderna utgör 8 procent och är en minskning med 1 procent jämfört med 2018 och kan förklaras av att gruppboendet Djäknen varit stängd. Övriga kostnader inklusive kapitalkostnader står för 10 procent av de totala kostnaderna.

Investeringar

Socialnämndens investeringsbudget för 2019 uppgår till 3,0 miljoner kronor, därutöver fick nämnden 0,7 miljoner kronor är överförda från föregående år. Nettoutfallet för 2019 är 2,9 miljoner kronor och 0,8 miljoner kronor av de totala investeringsmedlen återstår.

Den största investeringsposten under 2019 utgörs av maskiner och inventarier 2,2 miljoner kronor.

Där har investeringsmedlen använts till inne- och utemöbler i befintliga och nya boenden, belysning, passagesystem, dörröppnare, nyckelskåp, spisvakt, hörslingor, maskiner till tvättstugor, cykel och robotkatter, ombyggnation i äldreboenden efter arbetsmiljöinspektion eller beslut om förändringar av platser, lyftar, temperatursänkande utrustning som AC och solfilm.

Investeringsposten IT och digitalisering 0,7 miljoner kronor. har använts till inköp av datorer och annan utrustning för medarbetare och brukare samt moduler till verksamhetssystem

Av den återstående summan, på 0,8 miljoner kronor, föreslås 0,7 miljoner kronor få överföras till 2020 års investeringsbudget, enligt specificering som följer:

1%

8%

9%

21%

61%

Kapitalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bidrag och köp av verksamhet Kostnader personal

Nämndens kostnader

(27)

Inom IT och digitalisering

En modul (NPÖ) inom verksamhetssystemet Treserva har varit beställd sedan länge, men inte kunnat levereras, beroende på leverantörens försenade utveckling av modulen. Modulen behövs för

kommunikation med regionen. Leverans är planerad till våren/sommaren 2020. Kostnad 0,3 miljoner kronor.

Inom maskiner och inventarier

Utrustning i form av taklyftar och andra inventarier som inte hann levereras till nya gruppboendet Svalan som öppnades i december 2019, till en kostnad av 0,2 miljoner kronor. Beställda

ombyggnationer på äldreboenden som inte kunde utföras beroende på bristande resurser hos bostadsbolaget, för 0,2 miljoner kronor.

Den sammanlagda kostnaden för förslag på överflyttningar till investeringsbudget 2020, enlig specificering ovan, är 0,7 miljoner kronor.

(28)

Nyckeltalsbilaga

Diagram 1. Kostnad per utförd hemtjänsttimme

Källa: Verksamhetssystem Treserva samt ekonomisystem Raindance

Diagram 2. Försörjningsstöd (exkl. flykting) utbetalt bistånd och finansiering traineeanställningar och budget Källa: Verksamhetssystem Treserva

Källa: Verksamhetssystem Treserva

(29)

Diagram 3. Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd (exkl. flykting) 2019

Diagram 4. Öppet arbetslösa (%), andel av registrerad arbetskraft

Källa: Arbetsförmedlingens månadsstatistik

(30)

Diagram 5. Antal budgeterade och belagda platser på boende med särskild service (gruppboende) egenregi, insatser till personer med funktionsnedsättning 2019

Diagram 6. Sjukfrånvaro på socialkontoret 2016-2019

(31)

Diagram 7. Sjukfrånvaro på socialkontoret 2019, per verksamhetsområde

Diagram 8. Sjukfrånvaro på socialkontoret 2019, könsuppdelat

(32)

Diagram 9. Sjukfrånvaro på socialkontoret 2019, åldersindelat

Diagram 10. Medarbetarengagemang och trivsel HME 2016-2019

(33)

1/2

SN/2020 § 24 SN/2020:66 - 042

Årsrapport 2019 för socialnämnden Beslut

Socialnämnden beslutar att 1. godkänna årsrapport 2019

Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att

2. 685 000 kronor av överskottet år 2019 i socialnämndens

investeringsbudget förs över till socialnämndens investeringsbudget för 2020

Beslutsgång

Enligt Strängnäs kommuns styrmodell för Mål och resultat beslutar nämnderna om mål för verksamheten och uppföljning av resultat. Uppföljning sker tre gånger per år och i samband med den slutliga årsrapporten görs en djupare analys av året som gått. Årsrapporten utgör en del i kommunens samlade årsredovisning som fastställs i kommunfullmäktige.

Till årsrapporten bifogas en redovisning av uppföljning av privata utförare enligt det program för uppföljning av privata utförare som kommunfullmäktige antog 2018-06-18, § 114, utifrån nya regler i kommunallagen 2015. Programmet syftar till att säkerställa att upphandlad verksamhet kontrolleras och följs upp, samt att allmänhetens insyn i verksamheterna tillgodoses.

Årsrapporten redovisar uppföljning av socialnämndens mål. Av nämndens tio mål är fem helt uppfyllda och fem delvis.

De delvis uppfyllda målen är:

C2 – Trygghet (perspektiv Invånare)

C4 – Välfärdsteknologi (perspektiv Invånare)

D1 – Kompetens och engagemang (perspektiv Medarbetare)

D2 – Attraktivt att arbeta inom socialkontoret (perspektiv Medarbetare) E1 – Verksamheterna bedrivs effektivt (perspektiv Ekonomi).

(34)

2/2

De helt uppfyllda målen är:

A1 – Samverkan med andra aktörer (perspektiv Samhälle) B2 – Självförsörjning (perspektiv Invånare)

B1 – Fullfölja skolutbildning (perspektiv Invånare) C1 – Utveckling av verksamheterna (perspektiv Invånare)

C3 – Komma in på ordinarie arbetsmarknad (perspektiv Invånare)

Årsrapporten redovisar ett överskott för socialnämnden med 6,9 miljoner kronor.

Överskottet beror främst på vakanta tjänster, färre placeringar av barn, en gruppbostad som hållits stängd samt att intäkter från sålda tjänster varit högre än budgeterat.

Årsrapporten redovisar att investeringsbudgeten inte använts fullt ut på grund av förseningar i leverans av IT-modul och inventarier till nyligen öppnad

gruppbostad samt beställda men inte utförda ombyggnationer på äldreboenden.

Socialnämnden begär att få föra med sig oanvänd budget på 685 000 kronor till socialnämndens investeringsbudget för 2020.

Socialnämndens resultat, ett överskott med 6,9 miljoner kronor, blir en del i kommunens samlade driftsredovisning och årets resultat 2019.

Uppföljning

Socialnämndens årsrapport utgör en del av kommunens samlade årsredovisning som kommunfullmäktige slutligen behandlar.

Beslutsunderlag

Socialnämndens Årsrapport 2019 för socialnämnden, 2020-02-13.

Redovisning av uppföljning av privata utförare för socialnämnden 2019, 2020- 01-31.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen

Kommunrevisionen för kännedom

(35)

(36)

(37)

Dnr SN/2019:123-003

Redovisning av uppföljning av privata utförare för socialnämnden 2019

Kommunfullmäktige i Strängnäs kommun har, i enlighet med vad kommunallagen säger, antagit ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare (Program för uppföljning av privata utförare (Dnr KS/2018:76)). Strängnäs kommuns program för uppföljning av privata utförare gäller specifikt när verksamheter upphandlas, men gäller även i tillämpliga delar för kommunens egen verksamhet, om den agerar i konkurrens med privata utförare.

Socialnämnden har med programmet som grund utarbetat en plan för

uppföljning i verksamhetsplanen som visar hur nämnden tänkte bedriva arbetet med uppföljning av privata utförare under året. Under 2019 följs de avtal med privata utförare upp som har upphandlats av Strängnäs kommun.

Denna redovisning är en sammanställning av hur socialnämnden har bedrivit arbetet med uppföljning av privata utförare under året.

Redovisningen utgör en bilaga till årsrapporten.

Kommunstyrelse /nämnd

Socialnämnden

År 2019

Det finns verksamhet som överlåtits i privat regi. JA/NEJ

Ja

Camilla Ngyuen 2020-01-31

(38)

Dnr SN/2019:123-003

Verksamheter som har följts upp

Verksamhet som överlåtits i privat regi inom Socialnämnden, redovisning av uppföljning år 2019.

Verksamhet:

Uppföljning av privat utförare har genomförts som planerat.

Ja/Nej/Delvis

Sammanfattning av uppföljningen Uppföljning av motsvarande egenregi har genomförts som planerat.

Ja/Nej/Delvis

Sammanfattning av uppföljningen

Trygghetslarm med larmcentral i ordinärt boende

Ja Leverantören lever upp till alla krav i avtalet förutom när det gäller larmutringning.

- -

Hemtjänst Ja Alla leverantörer uppfyllde inte kraven på 65 % undersköterskekompetens eller kraven på en stabil ekonomi. Leverantörerna uppfyllde övriga kvalitetsmål.

Ja Alla enheter inom egenregi uppfyllde inte kraven på 65 % undersköterske-kompetens.

Egenregi uppfyllde övriga kvalitetskrav.

Matdistribution för ordinärt boende

Ja Leverantören uppfyllde alla krav.

Avstämningsmöte var tredje månad, positiv resultat från brukarenkäter en gång per år, rapportering av antal kasserade matportioner, antal körda mil, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Nej

Åtgärder vid avvikelser

De leverantörer som inte uppfyllde kraven skickar in en åtgärdsplan som kommer att följas upp under 2020.

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)

(44)

(45)

(46)

(47)

Hållbarhetsåret

2019

Hållbar samhällsnytta

för nuvarande och kommande

generationer.

(48)

Inledning

Vår hållbarhetsredovisning avser räkenskapsåret 2019 och följer lagkraven i årsredovisningslagens sjätte kapitel. Vi har hämtat inspiration från de riktlinjer som finns beskrivna i det internationella ramverket för hållbarhetsredovisningar, GRI (Global Reporting Initiatives). De nyckeltal som redovisas för personal, inköp och transporter i denna hållbarhetsredovisning avser vårt gemensamma driftbolag

Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö (ESEM). Övriga nyckeltal gäller Eskilstuna Energi & Miljö.

(49)

Innehåll

Hållbarhetsåret 2019

04 Organisation

05 Hållbarhet i verksamheten

07 Från globala mål till lokal hållbarhet 08 Våra intressenter

10 Grunden till vårt hållbarhetsfokus och utmaningar framåt 11 Så jobbar vi med risker

15 Miljömässig hållbarhet

16 Aktivt hållbarhetsarbete inom våra verksamheter 20 Miljömässiga nyckeltal

20 Social hållbarhet

21 God arbetsmiljö och stimulerande arbetsuppgifter 23 Jämställdhet och mångfald

24 Engagemang för en hållbar samhällsutveckling 26 Ekonomisk hållbarhet

28 Affärsetik och hållbara upphandlingar

29 Utmaningar 2020 och framåt

(50)

Organisation

Eskilstuna Energi & Miljö AB (EEM) och SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) ägs av Eskilstuna Kommunföretag AB respektive Strängnäs kommun. Förutom sina egna varumärken äger EEM och SEVAB anläggningar och distributionsnät för el, fjärrvärme, fjärrkyla, ånga, vatten, avlopp, återvinning och stadsnät. EEM och SEVAB äger också ett gemensamt elhandelsbolag.

All personal på EEM och SEVAB arbetar under det gemensamma driftbolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM). I Eskilstuna Kommunföretag ingår dotterbolagen Eskilstuna Energi & Miljö, Eskilstuna Kommunfastigheter, Eskilstuna Jernmanufaktur, Eskilstuna Logistik och Etablering samt Destination Eskilstuna.

Vision och affärsidé EEM

Ett föredöme och en inspirationskälla inom energi och miljö. Vi skapar hållbar samhällsnytta för nuvarande och kommande generationer.

Vision ESEM

Vi skapar hållbart värde i allt vi gör.

Kärnvärden ESEM

NÄRA | MODIGA | SCHYSSTA | PÅLITLIGA

ESEMs fyra kärnvärden kompletterar varandra. Tillsammans bidrar de till att vi blir ett bättre företag för samhället, miljön, kunderna och oss som arbetar här. De beskriver ett önskat läge och hur vi vill att vår omvärld ska uppfatta oss.

VD

HR Ekonomi

Projekt &

Investering System &

Uppdrag

Krafthandel Drift Planering Produktion ÅVC

Administration

Försäljning Stadsnät &

Nätmarknad Produktion Teknik &

Utveckling Transport

Verksamhet

Kundcenter Entreprenad Distribution Transport

Hushåll

Marknad Nätutveckling Kvalitets-

kontroll Produktion

Inköp VU Service

Marknad och Försäljning Elnät Vatten och Avlopp Energi Återvinning

IT Mätning El &

Automation Fastighet &

Fordon

(51)

Hållbarhet i verksamheten

EEM bedriver verksamhet inom fem affärsområden: Elnät, Vatten och Avlopp, Återvinning, Energi samt Marknad och Försäljning med stödfunktionerna Service och Stab.

Energi

Vi arbetar för att så många som möjligt i Eskilstuna ska få tillgång till fjärrvärme, som är en av de mest hållbara uppvärmningsformerna. Idag värms majoriteten av hushållen i Eskilstuna med fjärrvärme. Vi producerar fjärrvärme genom att effektivt och noga kontrollerat elda biobränsle i kraftvärmeverket. Andelen fossilfritt bränsle i kraftvärme- verket var 99 procent under 2019. Förutom värme produceras även el med förnybara bränslen och fjärrkyla. På Ekeby reningsverk framställer vi biogas genom att röta avloppsslam som därefter uppgraderas till fordonsgas.

Vatten och avlopp

Vi förser Eskilstunaborna med det dagliga vattenbehovet på cirka 160 liter per person. Det betyder att vi årligen levererar cirka nio miljoner kubikmeter dricksvatten till tiotusentals vattenkranar och avleder cirka 17 miljoner kubikmeter spillvatten till våra fyra reningsverk.

Vi underhåller, reparerar och bygger ut det 150 mil långa dricks- och spillvattenlednings- nätet. Hyndevads laboratorium utför analyser av kommunens dricksvatten, avloppsvatten och badvatten. Laboratoriet är kvalitetssäkrat genom Swedac-ackreditering.

Återvinning

Detta affärsområdes uppdrag är att samla in och ta emot avfall från invånare och verksamheter, bland annat färgsorterat hushållsavfall, och omvandla det till nya resurser.

Tjänsten är möjlig tack vare sorteringsanläggningen på Lilla Nyby återvinningscentral.

Sorteringsanläggningen separerar avfallet utifrån färgen på påsen med hjälp av en optisk läsare. Vi driver även ReTuna Återbruksgalleria, som är Sveriges första i sitt slag. Här tas gamla saker till vara och får nytt liv genom reparation och upcycling. Allt som säljs på ReTuna är återbrukat, återanvänt, ekologiskt eller hållbart producerat.

El- och stadsnät

Inom elnät arbetar vi ständigt för 100 procent tillgänglighet dygnet runt – året om. För att uppnå detta krävs ständig övervakning, förnyelse och utbyggnad för att möta både dagens och framtidens krav gällande kapacitet och kvalitet. Samtidigt har vi fokus på hög säkerhet för vår personal. I slutet av år 2019 påbörjades idrifttagning ett system med felindikatorer i elnätet. Det systemet kommer korta ned tiden för felsökning, förbättra arbetsmiljön samt minska slitaget på elkomponenter. Systemet med felindikatorer tillsammans med att de nya elmätarna kommer var uppkopplade till driftövervakningssystemet förbättrar driftövervakningen och på 1-2 års sikt kommer vi se en positiv påverkan på avbrottstiderna. Inom detta område ligger vi framkant i Sverige.

Leveransen till kund har under året varit mycket god. Stormen Alfrida fick mycket liten påverkan på elnätet. Ett nyckeltal som vi mäter leveranskvalitet på är medelavbrottstid som mäts både för planerade och oplanerade avbrott. Planerade avbrott är arbeten som

(52)

behöver genomföras för underhåll eller förnyelse av elnätet. Kunder som berörs av dessa planerade avbrott aviseras alltid i god tid. Oplanerade avbrott är driftstörningar som till exempel orsakas av väder, åverkan och materialfel. För år 2019 blev medelav- brottstiden 14 minuter per kund jämfört med medelvärdet för tre senaste föregående åren på 24 minuter per kund. Avbrottstiden fördelade sig på följande sätt:

Planerade avbrott:

n 5 minuter

Oplanerade avbrott:

n Väder – 2 minuter

n Grävning/åverkan – 2 minuter n Material – 5 minuter

n Övrigt – 0,5 minuter

Pågående och kommande förnyelseprojekt kommer minska risken för väderrelaterade avbrott. Affärsområdet är en viktig spelare för den digitala kommunikationen som nätägare för Eskilstunas stadsnät. Arbetet sker genom Fibra, vårt gemensamt ägda bolag tillsammans med Mälarenergi, Hallstahammar Kommun och SEVAB Strängnäs Energi. Fibras uppdrag är att bygga ut nätet i städerna och på landsbygden, göra nätet snabbare samt driva på konkurrensen och tjänsteutvecklingen bland leverantö- rerna. Under året togs beslut om att göra en ny upphandling för drift av stadsnätet.

Marknad och försäljning

Affärsområdet är uppdelat i fyra avdelningar: Krafthandel, Försäljning, Marknad och Kundcenter. Avdelningarna kompletterar varandra. De jobbar med att formulera och föra ut budskap och erbjudanden, samt med att ta hand om befintliga och nya kunder. Inom Marknad och Försäljning hjälper vi även våra kunder att välja det elavtal som passar dem bäst. Alla kunder som tecknar ett elavtal hos oss får alltid fossilfri el, oavsett vilket avtal de väljer. Med vårt elavtal Eskilstuna-el får kunden dessutom förnybar el som är lokalt producerad i vårt kraftvärmeverk. De kunder som tecknar Eskilstuna-el får även möjlighet att bestämma vilken lokal förening som Eskilstuna Energi och Miljö ska sponsra.

Service

Vår interna stödfunktion Service bistår hela ESEM med olika typer av tjänster som lämpar sig att hanteras centralt och gemensamt. Service ansvarar för insamling av mätvärden för olika nyttigheter, tillhandahåller funktionella lokaler och fordon samt ser till att våra elanläggningar är driftsäkra. Området är uppdelat i fyra avdelningar:

Fastigheter & Fordon, Mätning, It samt El & Automation.

Stab

Staben med dess olika funktioner och specialisttjänster är ett viktigt stöd i den dagliga verksamheten för samtliga affärsområden. Här finns HR, Ekonomi, Inköp, Verksamhetsutveckling och IT.

(53)

Från globala mål till lokal hållbarhet

Vårt uppdrag att leverera samhällsnytta för nuvarande och kommande generationer är starkt förenat med hållbarhet och fokus på cirkulära lösningar. Vårt strategiska hållbarhetsarbete tar avstamp i FNs 17 globala mål för hållbar utveckling, Eskilstuna Kommuns Vision 2030 samt kommunens strategiska mål som säger att vår stad ska vara en global ledstjärna inom miljö och hållbarhet.

Lokalt styrs EEM av ägardirektiv, intressenternas krav på verksamheten utifrån sina respektive hållbarhetsperspektiv samt företagets egna kärnvärden, övergripande mål och fokusområden. Vår verksamhet påverkar miljön och vi har ett stort ansvar att tänka långsiktigt när vi arbetar med förvaltning och utveckling. Det återspeglas i det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar vi tar inom våra respektive verksamhetsområden.

Ä G A R D I R E K T I V

KOMMUNENS STRATEGISKA MÅL VISION 2030