ÅRSRED OVISNING 2011

(1)

ÅRSRED OVISNING

2011

(2)

Omslag:

Marknadsföringsåret 2011 handlade om att få människor att se möjligheter med att spara till det man drömmer om och vill köpa. Exempelvis körkort, tatueringar, bröllop, resor eller inredning.

Vill ha - blev konceptet Wanted. Idén var helt enkelt att människor från Sölvesborg berättade vad de ville ha och vad de sparar till.

I första kampanjen under konceptet ”Wanted” såg vi tvillingarna Amanda och Matilda från Sölvesborg. De sparade till sina körkort - se omslagsbilden.

(3)

SPARBANKSSTÄMMAN

med huvudmännen äger rum fredagen den 11 maj 2012

med början kl 17.00 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg

INNEHÅLL

VD kommenterar... 2

Förvaltningsberättelse ... 4

Fem år i sammandrag ... 6

Resultaträkning ... 8

Balansräkning ... 9

Rapport över förändringar i eget kapital ...10

Kassaflödesanalys ...11

Noter till de finansiella rapporterna ...12

Revisionsberättelse...46

Företagsstyrning ...47

Huvudmän, styrelse m m ...48

(4)

utom så har vi ökat effektiviteten, så visst är vi en jättestark bank, både sett till varumärke, resultat samt balansräkning.

- Med andra ord, vi är väl rustade inför framtiden.

Banken syns

Ett av målen under 2011 var att bli mer synlig, uppfattas som mer modern och dessutom ville vi tala om att vi inte bara är en lånebank, utan faktiskt ett riktigt bra alternativ när det gäller sparande. Vi investerade mycket tid och resurser i detta och hade olika kampanjer som löpte under året. Utöver detta så hade vi riktigt attraktiva inlåningserbjudanden. Kombina- tionen av bra erbjudande, internt fokus samt en stor portion marknadsföring bidrog starkt till att vi ökade vår inlåning och att sparande i fonder fortsatte, trots att börsen under året inte var en höjdare. Så för första gången på länge så är vi en bank i balans, där inlåningen är lika stor som utlåningen. Detta gör i sin tur att vi inte är beroende av finansiering via andra finans- institut som exempelvis Swedbank.

- Med andra ord, vi är än mer självständiga och oberoende.

Banken ger råd

Faktiskt så ger vi fler råd än någonsin. Detta, då det ligger i vår strategi att vara aktiva mot våra kunder och bjuda in dem, för att under en timme eller två diskutera ekonomi. Det kan vara frågor runt den egna pensionen, det kan vara hur man ska spara men det kan också vara att hitta vägar att finansiera exempelvis en bostad, nu när det finns något som heter bolå- netak. Vad många inte vet, är att vi ibland också agerar som de gör i programmet Lyxfällan på TV. Det vill säga vi tar oss an människor som av olika anledningar har hamnat snett eko- nomiskt och vi hjälper till med att strukturera upp ekonomin.

Vi klipper dyra kreditkort och hjälper dem att sanera och där- med bidra till en nystart, innan det har gått för långt. Detta är inget vi tjänar pengar på, men vi hjälper någon vidare – för- hoppningsvis mot en framtid med ekonomisk balans och där- med ett ökat välbefinnande.

- Med andra ord, vi är en bank för alla och vi försöker ta ett stort lokalt ansvar även för de som har hamnat lite fel.

Banken rekryterar

Precis som alla företag, så mår även vi bäst när vi har en hete- rogen besättning bland oss som jobbar i banken. Det jag avser med detta är att vi vill ha en laguppställning med en fin blandning mellan olika generationer och kön, men även per- sonligheter och intressen. Detta har vi nu i åtanke då vi har När man ska göra en tillbakablick över ett år som passerat så

handlar det om att göra val. Val rörande vad man ska fokusera på och vad man vill lyfta fram. Sedan så gäller det att hitta ett perspektiv som är tilltalande för den som läser. Min ambition med denna kommentar är att dels förtydliga vad vi gör och varför vi gör som vi gör, men jag vill också lyfta fram sådant som jag tror många funderar kring.

Banken går bra

2011 var ett bra år för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. En vinst på över 30 miljoner kronor efter kreditförluster gör faktiskt 2011 till det bästa året sedan banken startade 1839, om vi ser till förmåga att generera vinst. Att banken tjänar pengar är viktigt. Dels behöver en bank en allt starkare balansräkning för att vara väl förberedd för framtida regelförändringar, som kan komma i spåren av de finanskriser som vi gått igenom eller till och med befinner oss i. Vidare så är lönsamhet ett sätt att garantera att vi ska kunna driva en bank som vilar på en hög ambition beträffande service, tillgänglighet samt lokal expertis. Utöver detta hoppas jag att ni vet, att vi använder en del av vår vinst för att stödja olika aktiviteter och föreningar här i kommunen och det vill vi fortsätta med.

- Med andra ord, bra har blivit än bättre.

Banken och finanskrisen

Kriser kommer och kriser går. Så har det alltid varit. Det som verkar vara annorlunda nu, är att kriserna kommer oftare och det är säkert ett resultat av att världens ekonomier är mer sam- manflätade nu än tidigare. På så vis påverkas t ex Sverige av vad som händer på andra ställen runt om i världen. Hur detta i sin tur påverkar vår bank varierar. Det allmänna ränteläget samt börsens utveckling är typiskt sådant som styrs av hur man be- dömer konjunktur. Självklart så drabbar dessa förändringar även vår bank och våra kunder genom börsuppgångar eller börsfall.

Likaså påverkas vår räntesättning av det allmänna ränteläget, där förändringen av Riksbankens styrränta är en parameter.

Dock så tror jag inte någon kan säga att vi dramatiskt har ökat våra räntemarginaler under året, något som ofta hävdas att banker har gjort både i tidningar och i andra media. Men självklart är det som så att ju fler nya regler vi får beträffande vår likvidi- tetsplanering, avgifter till olika myndigheter etc, så kommer fördyrningen delvis att slå igenom mot kund, precis som det alltid gör, oavsett bransch. Hur som helst, krismiljö eller inte krismiljö så är vi en starkare bank än på länge. Soliditeten är hög (13,65 %), kapitaltäckningskvoten är så hög som 1,9. Dess-

VD kommenterar

(5)

påbörjar en generationsväxling på banken. Att göra detta på ett bra sätt är självklart prioriterat då det är mycket personlig- het och erfarenhet som ska ersättas.

- Med andra ord, vi säkrar kontinuiteten genom att växla in bra människor när bra människor går hem.

Banken och ungdomarna

Ett av våra viktigaste mål de kommande åren är att etablera en relation med alla de ungdomar som finns i kommunen. De är den första generationen som är uppvuxna i en värld som verk- ligen präglas av internet. Detta gör att de är annorlunda. De umgås på ett nytt sätt, kommunicerar på ett nytt sätt och de skaffar information och kunskap på ett annat sätt än vad vi gör, som är uppvuxna i den ”gamla” världen. Därför vill vi genom olika aktiviteter försöka få dem att veta vad vi står för som en fristående sparbank med sitt säte här i kommunen. Hur vi ska nå ut till dem är något som vi jobbar på. Men vi har ett par initiativ klara som vi nu ska bygga aktiviteter runt. Dessa är bland annat vår stora sponsring avseende skapandet av en ska- teboardpark i centrum. Vidare så kommer det i höst att rullas ut datorer till alla högstadieelever i kommunen. Datorer som till stor del finansieras av Sölvesborg-Mjällby Sparbank.

- Med andra ord, de unga är vår framtid och dessa har vi fullt fokus på.

Banken och allsvenskan

Det finns säkert de som retar sig på att banken är så tätt kopplad till Mjällby AIF. Men allvarligt talat, vi måste vara väldigt stolta över att vi faktiskt är en av ca 10 kommuner, bland 290 i Sverige, där man kan beskåda allsvensk fotboll på riktigt. Jag personligen tycker att det är naturligt att vi är en- gagerade i Mjällby AIF av flera olika skäl. Dels för PR och att vår exponering på Strandvallen har ett reklamvärde. Men även för att vi faktiskt har spelare som jobbar på banken, fruar till spelare som jobbar på banken, mammor till spelare som jobbar på banken. Men den viktigaste faktorn är att Mjällby AIF är en väldigt lokal förening som trots små medel, trots att man jobbar med många lokala talanger i närområdet hävdar sig väl och är en förening som presterar i klass med andra mycket större föreningar, med mycket större resurser. Och vi ser oss själva lite som en spegelbild av detta tänk, denna anda, då vi också bedriver en lokal verksamhet, med talanger från vårt närområde. Och precis som Mjällby AIF så konkur- rerar vi med mycket större aktörer, men vi presterar i topp och det vi gör, det uppskattas. Det vet vi även om vi inte mä-

ter publiksnitt. Vi mäter istället antalet kunder, och de ökar år från år och det är ett riktigt bra betyg på det vi gör.

- Med andra ord, även den lille kan hävda sig och uppfattas som stor, men bara om man uppfattas som tillräckligt bra.

Banken och framtiden

Vi kommer att gå en strålande framtid till mötes. Min tro är att närhet till kund och komponenter som tillgänglighet och service är den verkliga vägen mot fortsatt framgång – i vår bransch och på vår marknad. Det finns förvisso en tro på tek- nik som ersättare till det personliga mötet

men det tror jag är en övertro. I takt med att komplexiteten i samhället ökar, de individuella valen som alla måste göra blir fler och fler, så kommer man som kund att vilja ha tillgång till kompetens i form av bollplank rörande vad man ska göra eller inte göra. Så lagt kort ligger rörande vår syn på närhet till kund, generösa öppettider samt tillgång till kompetenta medarbe- tare. Om vi sedan kan fortsätta att kombinera detta genom att stödja lokala initiativ inom kultur och näringsliv och lyckas förmedla att vi gör detta och varför vi gör det, så tror jag att vi även fortsättnings- vis kan vara det självklara valet när det gäller finansiell partner. Vi vill självklart medverka till att det ska vara lite mer kul och spännande att bo och verka i Sölvesborgs kommun.

- Med andra ord, vi ska fortsätta på den inslagna linjen men vi ska göra det ännu lite bättre och framförallt, vi ska bli bättre att tala om vad vi gör och varför vi gör det.

Men nu är det full fart framåt 2012, allt annat är historia, om än en trevlig historia.

Sölvesborg i mars 2012

Richard Karlsson

(6)

Förvaltningsberättelse

Redovisning för verksamhetsåret 2011

Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisations- nummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 173:e verksamhetsår.

Allmänt om verksamheten

Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en

”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Söl- vesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor – ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment.

Sparbankens sociala engagemang gör att vi är ”annorlunda” än de andra bankerna och det är något vi är stolta över. Vi är byg- dens bank och verkar under devisen – Med hjärtat i bygden.

Omvärlden

Problemen i efterdyningarna av den finansiella krisen som in- leddes under 2008 och kulminerade i samband med Lehman Brothers krasch har det senaste året spätts på av de sydeuro- peiska ländernas statsfinansiella obalanser. Detta har sedan i sin tur satt fart på diskussionerna rörande Eurons framtida ex- istens.

Riksbanken höjde reporäntan vid tre tillfällen under perio- den 1 januari–6 juli, från 1,25 % till 2,00 %. För att lugna marknaderna tog Riksbanken därefter en paus i reporäntehöj- ningarna och den 21 december sänktes reporäntan till 1,75 %.

Reporäntan har sänkts ytterligare i februari 2012 och är för närvarande 1,50 %.

Den politiska reaktionen på finanskris och ekonomisk till- bakagång har blivit ökade krav på kontroll och styrning av fi- nanssektorn, vilket innebär att nya regelverk kommer att implementeras under de närmaste åren. De nya kraven kommer att innebära kostnader som troligtvis till stor del kommer att drabba kunderna.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning

Balansomslutning

Balansomslutningen ökade under året med 2,2 % till 2 296,0 mkr. Medelomslutningen ökade med 7,1 %, vilket skall jäm- föras med 8,0 % som är genomsnittet för sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. Förklaringen till att balansomslutningen endast har ökat med 2,2 %, beror på bankens förändrade utlåningsstrategi, vilken innebär att utlåningen i högre grad än tidigare placeras i Swedbank Hypotek. Den nya strategin började tillämpas 2009.

Inlåning och fondsparande

Inlåningen från allmänheten uppgick till 1 830,3 mkr, en ök- ning jämfört med föregående år med 145,1 mkr eller 8,6 %.

Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring minskade med 95,1 mkr (-7,7 %) och uppgick till 1 147,9 mkr. Börsnedgången har påver- kat marknadsvärdet på fond- och försäkringsvolymerna nega- tivt.

Utlåning

Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 777,6 mkr, en minskning jämfört med föregående år med 116,6 mkr eller -6,2 %. Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 205,0 mkr (+19,6 %) och uppgick till 1 252,5 mkr.

Obligationer m m

Sparbankens värdepappersportfölj består av säkerställda obligationer (Covered Bonds) i Swedbank Hypotek på nominellt 60,0 mkr.

Aktier

Inga förändringar har skett i aktieinnehavet under året.

0 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Egen portfölj Försäkring Fond

2006 2007 2008 2009 2010

Egen portfölj Hypotek

2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

2007 2008 2009 2010 2011

Försäkring 177 141 226 296 294

Fond 909 652 866 947 854

Egen portf 1 338 1 406 1 568 1 685 1 830 200 0

400 600 1 000 800 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

Inlåning och fondsparande, mkr

2007 2008 2009 2010 2011

Hypotek 647 595 903 1 048 1 252

Egen portf 1 641 1 990 1 908 1 894 1 778 200 0

400 600 1 000 800 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200

Utlåning, mkr

2007 2008 2009 2010 2011

Försäkring 177 141 226 296 294

Fond 909 652 866 947 854

Egen portf 1 338 1 406 1 568 1 685 1 830 200 0

400 600 1 000 800 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

Inlåning och fondsparande, mkr

2007 2008 2009 2010 2011

Hypotek 647 595 903 1 048 1 252

Egen portf 1 641 1 990 1 908 1 894 1 778 200 0

400 600 1 000 800 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200

Utlåning, mkr

(7)

Likviditet

Sparbanken har försäkrat sig om kreditlimit hos Swedbank AB och upplåning från sparbanker, vilket ger oss en god be- talningsberedskap och utrymme för en fortsatt utveckling av verksamheten ( se även not 21 ”Skulder till Kreditinstitut”).

Sparbankens resultat

Rörelseresultatet uppgick till 30,1 mkr (19,5 mkr), vilket är en ökning med 54,2 %.

Räntenettot uppgick till 53,4 mkr (45,0 mkr) vilket är en ök- ning med 18,7 %. Stabilitetsavgiften har belastat årets ränte- netto med 0,7 mkr (0,4 mkr) samt insättningsgarantin 1,5 mkr (1,3 mkr).

Aktieutdelningen var 3,9 mkr och avser utdelning i Swed- bank AB 3,8 mkr (0,0 mkr) och 1826 Försäkra AB 0,1 mkr (0,0 mkr).

Provisioner (netto) ökade med 0,4 mkr till 19,0 mkr. Provi- sionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 6,5 mkr (6,7 mkr), Swedbank Försäkring 2,3 mkr (2,3 mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 5,0 mkr (4,1 mkr).

De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 45,5 mkr, vilket är en ökning med 3,1 mkr.

Personalkostnaderna uppgick till 23,2 mkr (23,4 mkr). Lö- ner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 18,5 mkr, vilket är en ökning med 0,1 mkr från föregående år.

Pensionskostnaderna minskade med 0,1 mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,1 mkr (1,4 mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 2 187 och uppgick till 51 450 timmar.

IT-kostnaderna ökade med 0,1 mkr och uppgår till 6,4 mkr och av dessa är 1,6 mkr (1,2 mkr) utvecklingskostnader.

Fastighetskostnaderna ökade med 1,1 mkr och uppgick till 1,8 mkr. Ökningen beror på kostnader i samband med renovering av entrétrappa i Mjällby och renovering i sölvesborgsfastigheten.

Årets kreditförluster ökade med 0,6 mkr och uppgår till 2,0 mkr.

För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag” som utgör en del av förvaltningsberättelsen.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

För år 2012 förväntas en mindre volymtillväxt, avseende både in- och utlåning.

I resultatbudgeten för 2012 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före utdelning och kreditförluster om 26,7 mkr. Förslaget på utdelning i Swedbank AB är 5,30 kr/aktie, vilket innebär 6,8 mkr för Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Om utdelningsförslaget antas, så kommer det budgeterade resultatet att bli 33,5 mkr.

Principer för ersättning till personer i ledande ställning

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen.

För detaljuppgifter hänvisas till not 10.

Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer

Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

(8)

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007

Volym

Affärsvolym ultimo, mkr 6 459,4 6 321,8 5 885,5 5 107,7 5 017,0

förändring under året, % 2,2 7,4 15,2 1,8 6,9

(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)

Kapital

Soliditet 13,6 13,2 12,2 9,7 14,7

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot 1,9 1,6 1,5 1,4 1,8

Kapitalbas/Kapitalkrav

Primärkapitalrelation 3,0 2,7 2,3 1,8 2,4

Primärkapital/Kapitalkrav

Resultat

Placeringsmarginal 2,4 2,1 2,1 2,4 2,3

Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym 1,2 1,0 1,3 0,8 1,3

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig

affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym 0,5 0,3 0,4 -0,1 0,4

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital 7,3 5,2 6,9 -2,0 6,6

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt

eget kapital

K/I-tal före kreditförluster 0,59 0,67 0,60 1,06 0,65

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster 0,61 0,69 0,71 1,16 0,66

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar 58,0 59,6 65,9 55,4 62,3

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra

fordringar brutto

Andel osäkra fordringar 0,5 0,5 0,5 0,6 0,4

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå 0,1 0,1 0,4 0,3 0,0

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 31 32 33 33 34

Antal kontor 2 2 2 2 2

(9)

Fem år i sammandrag

Resultat- och balansräkning, mkr 2011 2010 2009 2008 2007

Resultaträkning

Räntenetto 53,4 45,0 44,6 47,5 40,7

Provisioner, netto 19,0 18,6 16,1 13,7 16,3

Nettoresultat av finansiella transaktioner 0,6 -1,0 12,1 -25,9 0,8

Övriga intäkter 4,6 0,7 0,5 5,9 5,2

Summa intäkter 77,6 63,3 73,3 41,2 63,0

Allmänna administrationskostnader -38,4 -36,3 -38,2 -37,3 -35,2

Övriga kostnader^[1] -7,1 -6,1 -6,0 -6,1 -5,9

Kreditförluster -2,0 -1,4 -7,8 -4,4 -0,3

Summa kostnader -47,5 -43,8 -52,0 -47,8 -41,4

Rörelseresultat 30,1 19,5 21,3 -6,6 21,6

Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 3,9 -3,9 0,1

Skatter -7,0 -5,7 -3,6 -3,5 -4,8

Årets resultat 23,1 13,8 21,5 -14,0 16,9

Balansräkning

Kassa 19,0 15,9 19,2 18,1 19,7

Utlåning till kreditinstitut 291,1 175,2 6,4 6,2 10,9

Utlåning till allmänheten 1 780,8 1 895,6 1 910,3 1 994,9 1 639,2

Räntebärande värdepapper 59,9 5,0 5,0 5,0 29,8

Aktier 115,8 122,6 93,1 48,8 107,7

Materiella tillgångar 25,5 25,8 27,3 24,7 26,2

Övrigt 4,0 6,1 9,6 10,5 16,5

Summa tillgångar 2 296,0 2 246,2 2 070,9 2 108,2 1 850,0

Skulder till kreditinstitut 130,7 250,8 236,0 473,5 223,0

Inlåning från allmänheten 1 830,3 1 685,2 1 568,5 1 406,1 1 338,4

Övrigt 20,2 11,9 12,2 17,5 11,8

Avsättningar för pensioner m m 1,8 1,6 1,7 5,4 4,6

Summa skulder och avsättningar 1 983,1 1 949,5 1 818,3 1 902,5 1 577,8

Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 3,9 0,0

Eget kapital 312,9 296,7 252,6 201,8 272,2

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 296,0 2 246,2 2 070,9 2 108,2 1 850,0

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 23 087 Styrelsen föreslår att detta belopp

disponeras enligt följande:

- överföring till reservfonden 23 087

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy.

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,87 (1,61). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 198,7 mkr (175,6 mkr) och slutligt minimika- pitalkrav till 106,2 mkr (109,0 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förplik- telser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

(10)

Resultaträkning

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december

tkr Not 2011 2010

Ränteintäkter 90 094 60 496

Räntekostnader -36 682 -15 501

Räntenetto 4 53 412 44 995

Erhållna utdelningar 5 3 933 88

Provisionsintäkter 6 23 200 22 562

Provisionskostnader 7 -4 227 -3 963

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 597 -1 038

Övriga rörelseintäkter 9 678 659

Summa rörelseintäkter 77 593 63 303

Allmänna administrationskostnader 10 -38 402 -36 300

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 18 -1 750 -1 768

Övriga rörelsekostnader 11 -5 323 -4 289

Summa kostnader före kreditförluster -45 475 -42 357

Resultat före kreditförluster 32 118 20 946

Kreditförluster, netto 12 -2 013 -1 417

Rörelseresultat 30 105 19 529

Skatt på årets resultat 13 -7 018 -5 693

Årets resultat 23 087 13 836

tkr 2011 2010

Årets resultat 23 087 13 836

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -6 847 30 270

Årets övrigt totalresultat -6 847 30 270

Årets totalresultat 16 240 44 106

(11)

Balansräkning

Per den 31 december

tkr Not 2011 2010

Tillgångar

Kassa 18 952 15 856

Utlåning till kreditinstitut 14 291 134 175 208

Utlåning till allmänheten 15 1 777 594 1 894 241

Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 3 172 1 349

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 16 59 921 5 000

Aktier 17 115 757 122 603

Derivat 3 868 3 602

Materiella tillgångar 18

- Inventarier 2 598 2 217

- Byggnader och mark 22 906 23 596

Övriga tillgångar 13, 19 309 114

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 2 809 2 431

Summa tillgångar 2 296 020 2 246 217

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 21 130 738 250 839

Inlåning från allmänheten 22 1 830 294 1 685 170

Derivat 3 245 0

Övriga skulder 23 6 960 3 705

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 13 024 8 206

Avsättningar

- Avsättningar för pensioner 25 226 0

- Avsättningar för uppskjuten skatteskuld 13 1 605 1 609

Summa skulder och avsättningar 1 983 092 1 949 529

Eget kapital 26

Reservfond 238 425 224 589

Fond för verkligt värde 51 416 58 263

Årets resultat 23 087 13 836

Summa eget kapital 312 928 296 688

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 296 020 2 246 217

Poster inom linjen

Ställda säkerheter 27 226 inga

Ansvarsförbindelser 28 5 164 4 658

Åtaganden 29 217 686 216 514

(12)

10 Rapport över förändringar i eget kapital

Fond för

Reserv verkligt värde Årets Totalt eget

tkr fond reserv resultat kapital

Ingående eget kapital 2010-01-01 203 059 27 993 21 530 252 582

Årets resultat 0 0 13 836 13 836

Årets övrigt totalresultat 0 30 270 0 30 270

Årets totalresultat 0 30 270 13 836 44 106

Vinstdisposition 21 530 0 -21 530 0

Utgående eget kapital 2010-12-31 224 589 58 263 13 836 296 688

Ingående eget kapital 2011-01-01 224 589 58 263 13 836 296 688

Årets resultat 0 0 23 087 23 087

Årets övrigt totalresultat 0 -6 847 0 -6 847

Årets totalresultat 0 -6 847 23 087 16 240

Vinstdisposition 13 836 0 -13 836 0

Utgående eget kapital 2011-12-31 238 425 51 416 23 087 312 928

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2007 2008 2009 2010 2011

Affärsvolym

50 100 150 200 250

Affärsvolym/anställd

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000

2007 2008 2009 2010 2011

Affärsvolym

0 50 100 150 200 250

2007 2008 2009 2010 2011

Affärsvolym/anställd

Affärsvolym, mkr Affärsvolym/anställd, mkr

(13)

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari - 31 december

tkr 2011 2010

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat (+) 30 105 19 529

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 0 203

Av-/nedskrivningar (+) 1 750 1 768

Kreditförluster (+) 2 489 1 806

Betald inkomstskatt (-) -7 018 -5 693

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 27 326 17 613

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) 112 335 12 891

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 145 124 116 693

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -120 101 14 866

Förändring av övriga tillgångar (+/-) 2 161 3 457

Förändring av övriga skulder (+/-) 8 540 -324

Kassaflöde från den löpande verksamheten 175 385 165 196

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 5 000 2 009

Investering i finansiella tillgångar (-) -59 921 -1 400

Avyttring av materiella tillgångar (+) 21 7

Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 463 -323

Kassaflöde från investeringsverksamheten -56 363 293

Årets kassaflöde -119 022 165 489

Likvida medel vid årets början 191 064 25 575

Likvida medel vid årets slut 310 086 191 064

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

Kassa 18 952 15 856

Utlåning till kreditinstitut 291 134 175 208

Summa enligt balansräkningen 310 086 191 064

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet

från den löpande verksamheten 2011 2010

Erhållen utdelning 3 933 88

Erhållen ränta 90 094 60 496

Erlagd ränta 36 682 15 501

(14)

Noter till de finansiella rapporterna

1 Uppgifter om sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Söl- vesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457). Sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verk- samhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölves- borg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag.

2 Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap- persbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföre- skrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54, samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsre- dovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 11 maj 2012.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella till- gångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Fi- nansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt vär- de består av derivatinstrument, finansiella instrument klassifi- cerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbe- gränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömning- ar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Upp- skattningarna och antagandena är baserade på historiska erfa- renheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Änd- ringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak- tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Mo- netära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräk- ningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder be- räknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemeto- den. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förvän- tade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av er- hållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.

(15)

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultat- räkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som till- gängliga för försäljning.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstru- ment och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekost- naderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäk- terna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt me- toden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigstäl- landegrad på balansdagen.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektiv- räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten

kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för stäl- lande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.

Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kre- ditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgif- ter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.

Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskost- nader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som upp- stått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säl- jas.

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (ak- tieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.

- Valutakursförändringar.

(16)

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostna- der, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgi- varavgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- rära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.

Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan låne- fordringar, aktier och obligationsfordringar samt räntebärande värdepapper och derivat. Bland skulder och eget kapital åter- finns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk- ningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtals- mässiga villkor.

En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fak- tura inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät- tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlo- rar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det förelig- ger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkning- en, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvär- vades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet vär- deras efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkon- traktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i re- sultaträkningen.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk-

(17)

ningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.

Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivrän- ta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställ- bara betalningar och fastställd löptid som företaget har en ut- trycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassi- ficera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebä- rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i re- sultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa

instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultat- räkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskul- der, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åta- gande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust

på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt- ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värde- ringen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig ut- fästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand be- stämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/

hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneav- tal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vi- dare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredo- visning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkning- en.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovis- ning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resul- tatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning be- döms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkrings- redovisning innebär.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkning- en. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

(18)

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning ut- görs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säk- ras och där säkringsredovisning tillämpas är:

1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring).

2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring).

Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:

- risken för förändring i verkligt värde på grund av föränd- ringar i swapräntan.

- risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak.

Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för för- ändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låneford- ringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade rän- teomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstra- tegi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstru- menten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säk- rade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt vär- de på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkning- en. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodise- ring enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejuste- ringar.

Avbrott av säkringsredovisning

Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsre- dovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart.

Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgång- ens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfäl- let. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, fö- retag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns- myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs- mässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värde- papper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt.

Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstek- niken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekni- ker används för följande klasser av finansiella instrument; rän- tebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande till- gångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat).

De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande uti- från de förändringar som inträffat i de underliggande mark- nadsriskparametrarna.

Aktier och räntebärande värdepapper

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas

- med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till

(19)

- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömning- en. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbase- rad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på mark- nadsrelaterade data på balansdagen.

Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.

Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjuste- ring som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 756 (1 756) tkr.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i be- hov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången.

- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäl- denär,

- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

- beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårighe- ter, av en eftergift som långivaren annars inte hade över- vägt,

- det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,

- upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

- observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiel-

la tillgångarna i gruppen, inklusive

- negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kre- ditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller

- inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hy- potekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill- naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.

Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflö- den från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillko- ren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovi- sat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

(20)

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i all- mänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kredit- värdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens sys- tem och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resul- taträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvär- det med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapitalinstrument som tillgång, som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klas- sificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Beloppet och den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostna- den (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och pe- riodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att ned- skrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen

av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en låne- fordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontrak- tuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller

omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditför- luster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvin- ningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträf- fat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i ba- lansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaff- ningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella

uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från använd- ning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till- gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/

kostnad.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande- period. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir mar-