Årsredovisning 2014 a afisk Tidaholms Gr

Tidaholms Grafiska

Årsredovisning

2014

Innehållsförteckning

VD:s kommentar 2

Redovisning för verksamhetsåret 2014 3

Fem år i sammandrag 5

Resultat- och balansräkning 6

Resultaträkning 7

Rapport över totalresultat 7

Balansräkning 8

Rapport över förändringar i eget kapital 9

Kassaflödesanalys 9

Uppgifter om sparbanken (not 1) 10

Redovisningsprinciper (not 2) 10

Riskhantering (not 3) 18

Noter till resultaträkningen (not 4-14) 24

Noter till balansräkningen (not 15-30) 28

Noter till poster inom linjen (not 31-32) 31

Finansiella tillgångar och skulder (not 33) 31

Kassaflödesanalys (not 34) 32

Kapitaltäckning (not 35) 33

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen (not 36) 34 Styrelsens försäkran och Årsredovisningens påtecknande 35

Revisionsberättelse 36

Företagsstyrning 37

Huvudmän och styrelse 38

Tidaholms Sparbank

Årsredovisning 2014

Sparbanksstämma

med huvudmännen äger rum onsdagen den 22 april 2015 kl. 18.30 i Sparbankens samlingssal.

VD:s kommentar

Det fanns många som hade förväntningar inför 2014 och påstod sig se ett ljus i tunneln. I sin

penningpolitiska rapport i oktober 2013 skrev Riksbanken ” först mot slutet av 2014, när konjunkturen är starkare och inflationen stiger, förväntas räntan långsamt höjas”. Reporäntan var då 1 %. Med facit i hand kan vi konstetera att de indikatorer som låg till grund för Riksbankens prognos har lyst med sin frånvaro.

Istället har vi sett en rad räntesänkningar och i oktober sänktes reporäntan till rekordlåga 0 %. I vad mån dessa åtgärder har gett önskad effekt eller inte är inget jag fördjupar mig i. Jag kan bara konstatera att konsumentpriserna under 2014 sjönk med i genomsnitt 0,2%.

Debatten om hushållens skuldsättning har fortsatt och förutom förslag på amorteringsregler har röster höjts för att även införa regler om att viss del av bostadslånen skall ha bunden ränta. Detta för att skapa en minskad sårbarhet i de svenska hushållen.

I Europa blev utvecklingen under 2014 en besvikelse. Tillväxten blev svagare än förväntat och oron över utvecklingen i Ukraina har lagt en skugga över Europas länder.

2014 har för Tidaholms Sparbank inneburit stora förändringar. Framför allt tänker jag på alla

pensionsavgångar som inneburit att vi under 2014 och första månaden 2015 kunnat välkomna 9 nya ansikten bland våra medarbetare.

Det är med detta som bakgrund vi summerar 2014. Ett år som för Tidaholms Sparbank väl har motsvarat förväntningarna. Bankens affärsvolym ökade med 8,18 % och uppgick per 2014-12-31 till 9 433 651 tkr.

Under 2014 gjorde vi de sista avskrivningarna på vår goodwill avseende köpet av Mullsjökontoret och vi fick Finansinspektionens godkännande att betala tillbaka det förlagslån vi tog upp i samband med förvärvet.

Årets resultat uppgick till 34 384 tkr vilket är det bästa i bankens historia. Med detta har vi åter en trygg kapitalsituation och med en total kapitalrelation på 17,92% täcker vi in alla de krav som i dag kan tänkas krävas av oss.

Styrelsen kommer, i likhet med tidigare år, att föreslå stämman att överföra merparten, 34 284 tkr, till bankens reservfond. På det sättet skapar vi möjlighet att även i fortsättningen vara en bank där våra kunder känner sig trygga. En bank med hög servicenivå. En bank med allt det som behövs för att kunderna skall säga, Tidaholms Sparbank det är min bank.

Jan Blennow VD

Redovisning för verksamhetsåret 2014

Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 112:e verksamhetsår.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning

Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun.

Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde.

Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer.

Miljöarbete

Tidaholms Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer.

Sparbankens ställning

Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2014 uppgick till 3.183.970 tkr, att jämföra med 3.079.945 tkr för 2013.

Inlåning

Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 2.747.857 tkr jämfört med 2.666.896 tkr för 2013.

Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2014-12-31 sammanlagt uppgick till 1.991.248 tkr jämfört med 1.600.742 tkr för 2013.

Utlåning

Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2014 till 2.158.274 tkr jämfört med 1.999.501 tkr för 2013.

Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2014 uppgick till 1.883.173 tkr jämfört med 1.867.713 tkr för 2013.

Kapitaltäckning

Kapitalbasen uppgår till 328.603 tkr vid årets slut. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår vid årsskiftet till 17,92% (16,75%).

Resultat

Rörelseresultatet för 2014 uppgår till 39.183 tkr. Motsvarande resultat för 2013 uppgick till 32.466 tkr.

Likviditet

Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 334.695 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 5.930 tkr.

Vidare så finns värdepapper om nominellt 245.000 tkr som förfaller inom 3 månader.

Personal

Vid årets slut var 39 personer anställda i bankarbete, varav 26 kvinnor och 13 män.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10.

Information om risker och osäkerhetsfaktorer

Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3.

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 34 384 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 100 - överföring till reservfonden 34 284

Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 17,92% (föregående års totala kapitalrelation 16,75%).

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.

Om inget annat anges redovisas beloppen i tkr.

Fem år i sammandrag Nyckeltal

Volym

Affärsvolym ultimo 9 433 651 8 720 702 8 028 985 7 350 833 6 994 492

förändring under året, % 8,18 8,62 9,23 5,09 10,80

(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)

Kapital

Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 833 852 1 709 450 1 632 525 1 626 050 1 366 863 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5)

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 17,92 - - - -

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 17,92 14,34 13,85 12,62 12,69

Total kapitalrelation

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 17,92 16,75 15,58 13,77 14,18

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av medelomslutning 1,81 1,80 2,16 2,27 1,80

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig

affärsvolym 1,01 1,03 1,12 1,15 0,97

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,43 0,39 0,40 0,42 0,18

Avkastning på totala tillgångar

Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning 1,11 1,10 0,74 1,00 0,44

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat i % av genomsnittligt justerat eget kapital 10,09 9,53 10,70 11,52 4,81

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto

+ rörelseintäkter 0,56 0,62 0,61 0,62 0,81

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto

+ rörelseintäkter 0,57 0,62 0,64 0,63 0,82

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar

brutto 68,19 87,91 71,29 62,85 68,91

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,15 0,04 0,21 0,29 0,58

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till

allmänheten och kreditgarantier 0,05 0,00 0,16 0,09 0,07

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 35 34 32 31 31

Antal kontor 3 3 3 3 3

Resultat- och balansräkning

Resultaträkning 2014 2013 2012 2011 2010

Räntenetto 56 223 53 381 58 311 54 924 39 206

Provisioner, netto 28 522 26 455 24 732 23 944 24 128

Nettoresultat av finansiella transaktioner 437 523 446 649 -52

Övriga intäkter 6 095 5 984 3 249 2 405 556

Summa intäkter 91 277 86 343 86 738 81 922 63 838

Allmänna administrationskostnader 40 606 38 455 37 727 35 326 35 128

Övriga kostnader 10 442 15 460 15 081 15 372 16 349

Kreditförluster 1 046 -38 2 752 1 279 798

Summa kostnader 52 094 53 877 55 560 51 977 52 275

Rörelseresultat 39 183 32 466 31 178 29 945 11 563

Bokslutsdispositioner 3 545 7 773 -5 348 2 255 2 056

Skatter -8 344 -7 788 -5 912 -8 052 -4 027

Årets resultat 34 384 32 451 19 918 24 148 9 592

Balansräkning

Kassa 5 930 8 751 13 959 12 579 16 033

Utlåning till kreditinstitut 334 695 277 290 329 602 176 973 256 823 Utlåning till allmänheten 2 168 871 2 003 775 1 866 709 1 677 309 1 456 430

Räntebärande värdepapper 533 532 654 924 564 363 572 097 480 087

Aktier och andelar 110 545 98 505 67 983 47 587 50 517

Immateriella tillgångar - 3 545 12 054 20 563 29 072

Materiella tillgångar 17 598 18 855 14 861 15 490 15 379

Övriga tillgångar 12 799 14 300 12 337 12 364 17 347

Summa tillgångar 3 183 970 3 079 945 2 881 868 2 534 962 2 321 688

Skulder till kreditinstitut - - 4 880 9 548 11 872

Inlåning från allmänheten 2 747 857 2 666 896 2 510 905 2 205 618 2 022 286

Övriga skulder 27 197 22 946 29 345 27 665 13 951

Avsättningar 884 938 965 1 306 1 411

Efterställda skulder - 20 000 20 000 20 000 20 000

Summa skulder och avsättningar 2 775 938 2 710 780 2 566 095 2 264 137 2 069 520

Obeskattade reserver - 3 545 11 318 5 970 8 225

Eget kapital 408 032 365 620 304 455 264 855 243 943

Summa skulder, avsättningar

och eget kapital 3 183 970 3 079 945 2 881 868 2 534 962 2 321 688

Resultaträkning

Not 2014 2013

Ränteintäkter 82 508 90 104

Räntekostnader 26 285 36 723

Räntenetto 4 56 223 53 381

Erhållna utdelningar 5 5 603 5 267

Provisionsintäkter 6 33 734 32 126

Provisionskostnader 7 -5 212 -5 671

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 437 523

Övriga rörelseintäkter 9 492 717

Summa rörelseintäkter 91 277 86 343

Allmänna administrationskostnader 10 40 606 38 455

Avskrivningar på materiella och

immateriella anläggningstillgångar 20,21 4 802 9 839

Övriga rörelsekostnader 11 5 640 5 621

Summa kostnader före kreditförluster 51 048 53 915

Resultat före kreditförluster 40 229 32 428

Kreditförluster, netto 12 -1 046 38

Rörelseresultat 39 183 32 466

Bokslutsdispositioner 13 3 545 7 773

Skatt på årets resultat 14 -8 344 -7 788

Årets resultat 34 384 32 451

Rapport över totalresultat

2014 2013

Årets resultat 34 384 32 451

Övrigt totalresultat

Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas

- aktier 8 274 28 815

- värdepapper tillgängliga för försäljning -96 -

- skatt hänförlig till värdepapper till försäljning -27 -

Årets övrigt totalresultat 8 151 28 815

Årets totalresultat 42 535 61 266

Balansräkning

Tillgångar

Kassa 5 930 8 751

Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15 220 070 349 745

Utlåning till kreditinstitut 16 334 695 277 290

Utlåning till allmänheten 17 2 158 274 1 999 501

Förändring i verkligt värde på säkrade poster i portföljsäkring 10 597 4 274 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 313 462 305 179

Aktier och andelar 19 110 545 98 505

Immateriella anläggningstillgångar 20 - 3 545

Materiella tillgångar 21 17 598 18 855

- Inventarier 1 264 2 086

- Byggnader och mark 16 334 16 769

Aktuell skattefordran 22 1 180 1 733

Övriga tillgångar 22 387 935

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 11 232 11 632

Summa tillgångar 3 183 970 3 079 945

Skulder, avsättningar och eget kapital

Inlåning från allmänheten 24 2 747 857 2 666 896

Övriga skulder 25 21 591 16 409

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 5 606 6 537

Avsättningar 27 884 938

- Uppskjuten skatteskuld 884 938

Efterställda skulder 28 - 20 000

Summa skulder och avsättningar 2 775 938 2 710 780

Obeskattade reserver 29 - 3 545

Eget kapital 30

Reservfond 295 087 262 786

Fond för verkligt värde 78 561 70 383

Årets resultat 34 384 32 451

Summa eget kapital 408 032 365 620

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 183 970 3 079 945 Poster inom linjen

Ansvarsförbindelser 31 20 233 22 731

- Garantier 20 233 22 731

Åtaganden 32 266 391 244 207

- Övriga åtaganden 266 391 244 207

Ställda panter - -

Rapport över förändringar i eget kapital

Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat

Ingående eget kapital 2013-01-01 242 968 41 568 19 918 304 454

Årets resultat - - 32 451 32 451

Årets övrigt totalresultat - 28 815 - 28 815

Årets totalresultat - 28 815 32 451 61 266

Vinstdisposition 19 818 - -19 818 -

Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100 -100

Utgående eget kapital 2013-12-31 262 786 70 383 32 451 365 620 Ingående eget kapital 2014-01-01 262 786 70 383 32 451 365 620

Årets resultat - - 34 384 34 384

Årets övrigt totalresultat - 8 178 - 8 178

Årets totalresultat - 8 178 34 384 42 562

Vinstdisposition 32 301 - -32 301 -

Anslag till allmännyttiga ändamål - - -150 -150

Utgående eget kapital 2014-12-31 295 087 78 561 34 384 408 032

Kassaflödesanalys

Den löpande verksamheten 2014 2013

Rörelseresultat 39 183 32 466

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto -339 70 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner 116 15

Av-/nedskrivningar 4 802 9 839

Kreditförluster 1 046 -38

Betald inkomstskatt -8 344 -7 788

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 36 464 34 564

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -159 599 -140 136

Ökning/minskning av värdepapper 41 626 -110 463

Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 80 961 155 991

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut - -4 880

Förändring av övriga tillgångar 1 342 -1 669

Förändring av övriga skulder -2 185 -3 822

Kassaflöde från den löpande verksamheten -37 855 -104 979

Investeringsverksamheten

Förvärv av finansiella tillgångar -3 960 -1 764

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 194 57

Förvärv av materiella tillgångar - -5 334

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 766 -7 041

Finansieringsverksamheten

Inlösen av räntebärande värdepapper -20 000 -

Anslag -67 34

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -20 067 34

Årets kassaflöde -25 224 -77 422

Likvida medel vid årets början 605 750 683 172

Likvida medel vid årets slut 580 526 605 750

Följande ingår i likvida medel

Kassa 5 930 8 751

Utlåning till kreditinstitut 334 695 277 290

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 239 901 319 709

Summa enligt balansräkningen 580 526 605 750

Summa enligt kassaflödesanalysen 580 526 605 750

Noter

1. Uppgifter om Sparbanken

Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm.

2. Redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2015-02-25. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2015-04-22.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisnings- principerna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas.

För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränte- intäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av ränte-

kostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla spar- banken.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.

Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redo- visas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeföränd- ringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option)

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell

förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skatte- satser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatte- regler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligations- fordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instru- mentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller spar- banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det samma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Låneford- ringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskost- nader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet för- värvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redo- visade i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori.

Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisnings- principer) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffnings- värdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när inne- havaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning

Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkrings- redovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via

resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring).

Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

Säkring av verkligt värde (portfölj)

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tids- spann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivnings- behov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser.

- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

- beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

- det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ

inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av för- väntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redo- visade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömnings- tillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omför- handlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.

Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då till- gången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kredit- förluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redo- visade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Immateriella tillgångar Goodwill

Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod.

Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden är 5 år. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskriv- ningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av.

Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell.

Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år.

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har till- räckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Ansvarsförbindelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Riskhantering

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner som styr verksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regel- bundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verk- samhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.

Riskerna bevakas och kontroller görs löpande så att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanterings- system gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta, anpassade till gällande lagar och förordningar samt täcker in produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en oberoende funktion för riskkontroll vilken är direkt underställd verkställande direktören.

Funktionens uppgift är att, utifrån av styrelsen fastslagen plan, analysera utvecklingen av risker samt vid behov lämna förslag på förändringar.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/

eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion, inom vissa ramar, delegerat ansvaret till olika funktioner.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalnings- förmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning.

För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.

Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller.

Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditrisk- brutto och netto 2014 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter

nedskrivning) avseende poster i avdrag för

balansräkningen säkerheter Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 36 204 - 36 204 36 204 -

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter³ 835 062 479 834 583 813 115 21 468

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ 91 806 - 91 806 91 806 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 491 244 1 000 490 244 490 161 83

Pantbrev i andra näringsfastigheter 198 127 306 197 821 195 557 2 264

Företagsinteckning 162 704 1 104 161 600 159 941 1 659

Övriga⁵ 349 918 3 902 346 016 99 429 246 587

Summa 2 165 065 6 791 2 158 274 1 886 213 272 061

Värdepapper

Statspapper och andra offentliga organ

- AA+⁶ 209 879 - 209 879 - 209 879

Summa 209 879 - 209 879 - 209 879

Andra emittenter

- AAA⁶ 230 340 - 230 340 - 230 340

- A 15 001 - 15 001 - 15 001

- BBB⁶ 28 335 - 28 335 - 28 335

utan rating 49 977 - 49 977 - 49 977

Summa 323 653 - 323 653 - 323 653

Övrigt

Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 217 913 - - - -

Utställda lånelöften 48 478 - - - -

Utställda finansiella garantier 20 233 - - - -

Summa 286 624 - - - -

Total kreditriskexponering 2 985 221 6 791 2 691 806 1 886 213 805 593 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditrisk- brutto och netto 2013 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter

nedskrivning) avseende poster i avdrag för

balansräkningen säkerheter Krediter¹ mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen² 32 946 - 32 946 32 946 -

Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter³ 726 550 151 726 399 696 697 29 702

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter⁴ 93 017 - 93 017 93 017 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 454 553 1 000 453 553 453 442 111

Pantbrev i andra näringsfastigheter 186 182 193 185 989 162 641 23 348

Företagsinteckning 162 420 693 161 727 159 805 1 922

Övriga⁵ 349 798 3 928 345 870 96 343 249 527

Summa 2 005 466 5 965 1 999 501 1 694 891 304 610

Värdepapper

Statspapper och andra offentliga organ

- AA+⁶ 349 745 - 349 745 - 349 745

Summa 349 745 - 349 745 - 349 745

Andra emittenter

- AAA⁶ 250 207 - 250 207 - 250 207

- A 15 008 - 15 008 - 15 008

- BBB⁶ 9 979 - 9 979 - 9 979

utan rating 29 985 - 29 985 - 29 985

Summa 305 179 - 305 179 - 305 179

Övrigt

Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 185 271 - - - -

Utställda lånelöften 58 936 - - - -

Utställda finansiella garantier 22 731 - - - -

Summa 266 938 - - - -

Total kreditriskexponering 2 927 328 5 965 2 654 425 1 694 891 959 534

utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun

3 inklusive bostadsrätter

4 inklusive bostadsrättsföreningar

5 inklusive krediter utan säkerhet

6 Standard and Poor's eller Moodys rating

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden

Kreditkvalitet

Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräknings- metoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmentet.

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2014 2013

Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 2 136 -

Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr - -

Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 187 -

Fordringar förfallna > 360 dgr - -

Summa 2 323 -

Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor - -

- företagssektor 521 237 510 226

- hushållssektor 1 628 703 1 482 540

varav enskilda företagare 690 039 615 765

- övriga 15 125 12 700

Summa 2 165 065 2 005 466

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 8 912 5 372

- företagssektor 1 307 655

- hushållssektor 7 605 4 717

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs

- företagssektor - -

- hushållssektor - -

Osäkra lånefordringar 9 959 6 785

- företagssektor 1 307 1 009

- hushållssektor 8 652 5 776

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 6 791 5 965

- företagssektor 904 899

- hushållssektor 5 887 5 066

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor - -

- företagssektor 520 333 509 327

- hushållssektor 1 622 902 1 477 566

varav enskilda företagare 687 893 613 507

- övriga 15 039 12 608

Summa 2 158 274 1 999 501

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjänings- förmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker upp- står då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsreserv får, enligt styrelsens beslut, lägst uppgå till 10% av Inlåning från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av följande tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.