Avesta kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB Antal sidor: 10

(1)

ABCD

KPMG AB 2011-09-21 Antal sidor: 10

Avesta kommun

Styrning och organisation av LSS- verksamheten

Förstudie

(2)

Avesta Kommun Förstudie LSS-verksamheten 201-09-21

ABCD

Innehåll

1. Sammanfattning 1

1. Bakgrund 1

2. Syfte 2

3. Metod 2

4. Projektorganisation 2

5. LSS 2

6. Avesta kommuns insatser enligt LSS 4

6.1 Nämndens ansvar och roll gällande LSS-verksamheten 4

6.2 Styrning 5

6.3 Ekonomi 7

6.4 Avesta i jämförelse med andra 8

(3)

ABCD

1. Sammanfattning

KPMG har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en översiktlig förstudie av styrning och organisation av LSS-verksamheten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2011.

Syftet med förstudien är att översiktligt bedöma hur Omsorgsstyrelsen styr och kontrollerar LSS- verksamheten, bedöma möjligheter och förmåga att driva en effektiv verksamhet samt utifrån detta identifiera fördjupningsområden.

Avesta har en andel personer som uppbär stödinsatser enligt LSS, strax under Dalagenomsnittet och därmed också under rikets snitt. Kostnaden per innevånare för LSS-insatser ligger däremot över genomsnittet i jämförelse med både Dalarna och riket. Under de senaste åren har LSS- verksamheten uppvisat en negativ budgetavvikelse.

I stort finns det mål för verksamheten, riktlinjer och ledningssystem för kvalitet som följer Social- styrelsens författningar och riktlinjer. Däremot saknas det lokala riktlinjer som tydliggör nämn- dens prioriteringar och ställningstagande vid bedömning av insatser enligt LSS. Lokala riktlinjer är viktiga verktyg för kvalitetssäkringen av verksamheten och som underlag vid fördelning av resurser. Lokala riktlinjer/anvisningar kan också vara hjälpmedel för att skapa rutiner för uppfölj- ning av fattade beslut.

Vi har utifrån denna övergripande förstudie förslag på ett antal fördjupningsområden med följan- de övergripande frågeställningar:

 Hur säkerställer Omsorgsstyrelsen att biståndsbedömningen av insatser till funktionshindrade genomförs på ett rättsäkert sätt, utifrån den enskildes behov och enligt lagens inten- tioner?

 Hur säkerställer Omsorgsstyrelsen att de insatser enligt LSS som beslutas om följs upp, för att utröna om insatsen hade avsedd effekt och genomförts på det sätt som beslutats?

 Hur säkerställer Omsorgsstyrelsen att det befintliga och kommande ledningssystemet för kvalitet är implementerat i verksamheten och är ett fungerande verktyg i det dagliga arbetet?

1. Bakgrund

KPMG har av revisorerna i Avesta kommun fått i uppdrag att genomföra en översiktlig förstudie av styrning och organisation av LSS-verksamheten. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2011.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garante- ra personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.

LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon

(4)

ABCD

inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS, om det är en insats som regle- ras i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde.

Kommunen är normalt huvudman för de rättigheter/insatser som lagen möjliggör för personkret- sen.

Omsorgsstyrelsen svarar för LSS-verksamheten i Avesta kommun. Revisorerna har i sin risk- och väsentlighetsanalys uppmärksammat en rad olika risker för verksamheten.

2. Syfte

Syftet med förstudien är att översiktligt bedöma hur Omsorgsstyrelsen styr och kontrollerar sin LSS-verksamhet och bedöma möjligheter och förmåga att driva en effektiv verksamhet. Resulta- tet av den översiktliga översynen kan tjäna som underlag för en fördjupad granskning inom någon del av LSS-verksamheten i kommunen.

I projektet har särskilt belysts:

 Nämndens ansvar och roll gällande LSS-verksamhet

 Styrning och ledning av LSS-verksamheten

 Kostnadsutveckling

 Uppföljnings- och utvärderingssystem inklusive kvalitetssäkring

3. Metod

Förstudien har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med berörda tjänstemän inom Omsorgsförvaltningen. Rapportutkastet är sakgranskat av resultatenhetschefen för LSS.

4. Projektorganisation

Förstudien har utförts av konsult Örjan Garpenholt.

5. LSS

I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser om landsting- ens och kommunernas generella ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjuk- vård och sociala insatser. Personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar kan dessutom ha rätt till särskilda insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 och utgör en väsentlig del av den handikappreform som riksdagen beslutade om året innan. Målsättningen med all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning och att främja full delaktighet i samhällslivet. Enskilda ska ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges.

I LSS definieras de personer (personkrets) med funktionsnedsättning som kan ha rätt till insatser enligt:

(5)

ABCD

1. Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personkrets 2 omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässigfunk- tionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personkrets 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktions- hinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Kommuner och landsting beviljar på den enskildes begäran insatser enligt LSS, om han eller hon ingår i lagens personkrets och har behov av den begärda insatsen. En tredje förutsättning är att behovet inte redan är tillgodosett. En av de tio insatserna – personlig assistans – kan även ges som assistansersättning enligt Socialbalken (SFS 2010:110 51 kap). Beslut om assistansersättning fattas av Försäkringskassan.

Enligt LSS kan särskilt stöd och särskild service ges med tio olika insatser. Flera insatser kan ges till en och samma person. De särskilda insatser som kan begäras enligt 9 § LSS är följande:

Råd och stöd – rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Syftet med insatsen är att tillförsäkra människor med stora funktionsnedsättningar och deras anhöriga tillgång till kvalificerade expertinsatser av t.ex. kurator, psykolog, sjukgymnast, logoped. De som ger insatser bör, utöver sitt generella yrkeskunnande, även ha kunskap om olika funktionsnedsätt- ningars konsekvenser i vardagslivet för såväl enskilda personer som för deras familjer.

Personlig assistans – biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begrän- sat antal personer till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade (grundläggande behov). När det grundläggandebehovet överstiger 20 timmar per vecka kan assistansersättning enligt LASS lagen om assistansersättning(1993:389) beviljas. Den enskilde kan själv välja vem som anordnar assistansen. Beslut om assistans över de grundläggande 20 timmarna beslutas och finansieras av Försäkringskassan.

Ledsagarservice – ledsagarservice. Insatsen syftar till att underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättningar att med stöd av en följeslagare komma ut och delta i samhällslivet t.ex.

besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet.

Kontaktperson – biträde av kontaktperson. Kommunen kan besluta om en kontaktperson som ett personligt stöd, för att bryta isolering och för att underlätta ett självständigt liv.

Avlösarservice – avlösarservice i hemmet. Denna insats syftar till att göra det möjligt för anhöri- ga att få avkoppling eller uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice i hemmet kan erbjudas både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov under hela dygnet.

(6)

ABCD

Korttidsvistelse – korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Insats i form av kortare vistelse utanför det egna hemmet för att en person med funktionsnedsättning ska få miljöombyte och re- kreation och anhöriga avlastning. Vistelsen kan förläggas i korttidshem, hos stödfamilj eller som lägervistelse.

Korttidstillsyn – korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov. Insats i form av tillsyn utanför det egna hemmet för skolbarn över 12 år med funktionsnedsättning. Insatsen ges före och efter skolans slut, under lovdagar, studie- dagar och längre lov.

Boende, barn – boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Barn eller ungdomar som av skilda skäl inte kan bo hos sina föräldrar kan beviljas boende i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Insat- sen bör utnyttjas flexibelt efter barnets och familjens behov.

Boende, vuxna – bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Bostäder för personer i vuxen ålder som har behov av stöd, service och omvårdnad kan utformas på olika sätt. Gruppbostad och servicebostad är de vanligaste formerna. I annan särskilt anpassad bostad för vuxna ingår inte stöd av personal och inte omvårdnad.

Daglig verksamhet – daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvs- arbete och inte utbildar sig. Rätten till daglig verksamhet gäller primärt personer i yrkesverksam ålder och endast personer som tillhör personkrets 1 och 2. I de särskilda insatser som rör avlös- ning i olika former, bostad med särskild service samt daglig verksamhet ingår omvårdnad. Dess- utom ingår fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter i de olika boendeformerna enligt LSS.

Kommunen har ansvar för flertalet insatser enligt LSS, medan landstinget har ansvar för insatsen råd och stöd.

6. Avesta kommuns insatser enligt LSS

6.1 Nämndens ansvar och roll gällande LSS-verksamheten

LSS-verksamheten är resultatenhet i verksamhetsområdet Socialtjänst i kommunens Omsorgsför- valtning, som ansvarar för insatser till personer med intellektuell, psykisk eller fysisk funktions- nedsättning. Det andra verksamhetsområdet inom Omsorgsförvaltningen är Vård och Omsorg.

Arbetet leds av en resultatenhetschef . Biståndsbedömning enligt LSS är samordnad med resultatenheten för Individ- och familjeomsorg (IFO). Inom IFO finns det två handläggare och en enhets- chef som har uppdrag att bedöma/besluta om insatser inom IFO inklusive LSS. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns det 161 årsarbetare (alla verksamheter inom resultatenheten för insatser till funktionshindrade). Av de 56 personer som har personlig assistans enligt LSS i Avesta kommun, har 26 assistans från annan utförare. Andel privata utförare av personliga assistanstjänster har ökat de senare åren.

Verksamheter enligt LSS bedrivs inom fyra områden inom resultatenheten:

(7)

ABCD

 Gruppbostäder

 Daglig verksamhet

 Personlig assistans

 Övrig verksamhet

6.2 Styrning

Politiskt ansvarig nämnd för LSS-verksamheten är Omsorgsstyrelsen. Omsorgsstyrelsen har inrät- tat två utskott, Socialutskottet och Vård- och omsorgsutskottet. Det är Socialutskottet som ansvarar för LSS- området

Omsorgsstyrelsen styr sin verksamhet genom den årliga verksamhetsplanen. Från år 2010 har man arbetat fram ett styrkort för att leda och följa upp verksamheten. Styrkortet utgår från fem perspektiv; brukare, verksamhet, medarbetare, förnyelse och ekonomi. Till varje perspektiv finns det strategiska mål, avgörande faktorer, beskrivning av mått och handlingsplan. Det skrevs ingen speciell verksamhetsberättelse där styrkortets mål och de olika mätetalen/aktiviteterna i styrkortet presenteras. I 2011 års verksamhetsplan beskrivs resultatet för 2010. Bland annat beskrivs resultatet från brukarundersökningar som visar att målet att 90 procent av brukarna skall vara ”nöjda”

inte uppnåtts. En nationellt uppmärksammad brukarundersökning genomfördes bland personer med intellektuell funktionsnedsättning vilken hade en svarsfrekvens och visade en nöjdhetsgrad på cirka 80 procent. De brukare som erhåller personlig assistans via externa utförare ingår inte i brukarundersökningarna.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd beskrivs hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheterna, SoL, LSS och HSL, enligt aktuella lagstiftningar inom tjäns- tens område (SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12). Föreskrifterna och de allmänna råden ställer krav på den nämnd som ansvarar för ledningen av tjänsten att inrätta ledningssystem för det sys- tematiska kvalitetsarbetet. Det finns ett av nämnden antaget ledningssystem för kvalitet, som omfattar nämndens alla verksamheter. I ledningssystemet är alla rutiner samlade under rubriker som i stort följer Socialstyrelsens rekommendationer om hur ledningssystem för kvalitet skall vara utformade. Från med 1 januari 2012 ersätts nuvarande lagstiftning om ledningssystem för kvalitet med en gemensam författning (SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Planering pågår inom kommunen att anpassa de två nuvarande ledningssystemen för kvalitet med ett gemensamt ledningssystem.

Kommuner beviljar på den enskildes begäran insatser enligt LSS, om han eller hon ingår i lagens personkrets och har behov av den begärda insatsen. En tredje förutsättning är att behovet inte redan är tillgodosett. Insatsen personlig assistans kan även ges som assistansersättning enligt So- cialbalken (SFS 2010:110 51 kap). Beslut om assistansersättning fattas av Försäkringskassan.

Kommunen har alltid det ekonomiska ansvaret för de grundläggande behoven av assistans upp till 20 timmar. Det finns inga lokala riktlinjer antagna av Omsorgsstyrelsen för biståndsbedömning enligt LSS. Biståndsbedömarna ”utgår från LSS-lagen” vid beslut om bistånd enlig LSS.

År 2008 genomfördes en stödbehovsmätning i bostäder med särskild service enlig LSS. Mätning- en visade bland annat att arbetet vid de olika boendena skedde mer kollektivt än individinriktad, som lagen förskriver. Stödbehovsmätningen resulterade i mindre justeringar av bemanning vid de olika boendena.

(8)

ABCD

Efter stödbehovsmätningen har behovet av andra boendeformer diskuterats, som bättre tillgodoser den enskildes behov av insatser. En modell för framtida boenden som främjar ett mer individuellt anpassat boende är trapphusboende. Trapphusboende innebär att fler omsorgstagare bor i samma trappuppgång, i egna lägenheter, vilket ger en trygghet för omsorgstagaren men ändå närhet till personalen. Planering för sådana boenden pågår men man påpekar att det är viktigt att sådana omflyttningar/omorgansationer sker med respekt och hänsyn för de boendes och anhörigas öns- kemål.

Biståndsbedömarna beskriver att samarbetet vid bedömningar om insatser enligt LSS med För- säkringskassan har försämrats under senare tid. Orsaken till detta uppges vara bland annat att Försäkringskassan ”stramat upp” och centraliserat bedömningar/beslut. Detta uppges kunna inne- bära att kommunen och Försäkringskassan kommer fram till olika ställningstaganden när behov av insatser skall fastställas. Detta uppges också vara en av orsakerna till att kostnaderna för personlig assistans ökat.

Avesta kommun deltar i nätverket, ”Mellannyckeln”. Mellannyckeln är ett kommunalt jämförel- seprojekt med nio deltagande kommuner (Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala). I februari 2010 presenterades en rapport som jämförde kommunala insatser i de deltagande kommunerna åren 2008 och 2009. Ett av områdena som jäm- fördes var insatser enligt LSS. De data som analyserades är framförallt de nationella data om kostnader och insatser enligt LSS, som publiceras av Socialstyrelsen.

(9)

ABCD

6.3 Ekonomi

I nedanstående tabell visas det ekonomiska utfallet i tkr för LSS-verksamheten under åren 2006 till 2010.

2006 2007 2008 2009 2010

Personlig assistans 15 378 14 960 19 624 20 566 22 850

Gruppbostäder 29 378 29 763 32 074 32 289 31 671

Daglig verksamhet 09 925 09 884 09 749 10 112 09 411

Korttidshem 03 968 04 216 04 327 04 184 03 907

Nettokostnader 58 649 58 823 65 774 67 151 67 839

Budget 60 231 60 701 62 793 65 399 66 344

Avvikelse 01 589 01 878 -2 981 -1752 -1 495

Inom LSS-verksamheten är det framförallt kostnaderna för personlig assistans och gruppbostäder som presenterar negativa budgetavvikelser åren 2008 -2010.

I nedanstående tabell visas Omsorgsstyrelsens totala resultat i tkr för motsvarande period.

2006 2007 2008 2009 2010

Resultat 328 276 334 727 356 287 359 528 368 774

Budget 326 021 333 853 351 068 357 226 361 048

Avvikelse -0-2 255 000-874 0-0-5 219 -0-2 302 0-0-7 726

Omsorgsförvaltningen har visat negativa budgetavvikelser under senare år. Förutom de ökande kostnaderna för personlig assistans inom LSS-verksamheten så har kostnaderna för missbruks- vård och försörjningsstöd ökat kraftigt under senare år.

(10)

ABCD

6.4 Avesta i jämförelse med andra

En jämförelse med andra kommuner vad gäller LSS-kostnader redovisas nedan. Uppgifterna av- ser år 2010 (SCB, ”Vad kostar verksamheten i din kommun 2010). Jämförelsen är i kronor per invånare 0-64 år.

Andel pers Tot kostn därav Avvik fr

LSS % LSS kr boende Kr/brukare Pers ass

Dagl

verks övr kostn stand kostn

Avesta 0,7 5 111 2 240 772 876 1 655 0 753 463 6,1

Hedemora 1,4 8 733 5 305 960 061 1 724 1 415 290 2,9

Säter 0,6 4 672 1 982 653 269 1 645 0 643 413 2,5

Borlänge 1,1 5 625 1 660 635 600 2 298 0 711 956 4,3

Ludvika 0,8 4 875 1 831 692 538 1 946 0 614 484 2,7

Dalarna 0,8 4 971 2 218 654 353 1 560 0 611 575 0,8

Sverige 0,9 4 666 2 230 659 464 1 153 0 695 589

Jämförelserna är i kronor per innevånare i åldern 0-64 år.

Noteras kan att Avesta har en andel personer som uppbär stödinsatser enligt LSS strax under Da- lagenomsnittet och därmed också under rikets snitt. Kostnaden per innevånare för ligger däremot över genomsnittet i jämförelse med både Dalarna och riket.

År 2010 hade Avesta kommun enligt Socialstyrelsens statistik, totalt 119 personer med insats enligt LSS. År 2009 var antalet personer 116. Om man räknar om dessa till antal per 10 000 av befolkningen så ser det ut enligt följande för år 2010:

Personkrets 1+2 Personkrets 3 Samtliga

Avesta 48 07 55

Säter 41 08 49

Hedemora 98 11 109

Dalarna 61 08 69

Riket 57 09 66

(11)

ABCD

Våra kommentarer

En viktig del av insatser till funktionshindrade är handläggning/bedömning. Det finns idag inga lokalt antagna riktlinjer/anvisningar/rutiner för handläggning av ansökningar enligt LSS. Vår uppfattning är att det bör finnas lokala riktlinjer/anvisningar/rutiner som tydliggör nämndens prioriteringar och ställningstaganden. LSS-lagstiftningen är en s.k. rättighetslag men många av insatserna är inte nivåbestämda utan här kan politiska beslut ange nivån. Detta kan gälla t ex kontakt- personer eller ledsagning. Lagen är här tydlig; att enskilda har rätt till insatsen, men inte hur många timmar. Många kommuner beviljar t.ex. inte kontaktperson, då de anser att behovet är täckt i och med den personal som finns på boendet. Detta är ett typexempel på att det skulle vara värdefullt med politiskt antagna riktlinjer för verksamheten. Vår uppfattning är att Omsorgssty- relsen snarast borde utarbeta sådana. Vår uppfattning är att det inte är ett självändamål att upprät- ta riktlinjer och rutinbeskrivningar för en verksamhet. Lokala riktlinjer/rutiner är dock viktiga delar för att möjliggöra kvalitetssäkring av verksamheten och som underlag vid fördelning av resurser. Lokala riktlinjer/anvisningar/rutiner kan också vara hjälpmedel för att skapa arbetsruti- ner för uppföljning av fattade beslut. Med de ökande kostnaderna för personlig assistans anser vi det extra viktigt med lokala riklinjer/anvisningar/rutiner.

Det finns ett ledningssystem för kvalitet utifrån gällande lagstiftning. Vi bedömer att ledningssystemet tar upp de områden som lagen kräver. Däremot finns i dagsläget ingen uppföljning om i vilken utsträckning medarbetarna i verksamheten använder ledningssystemet i dagliga arbetet.

Det har också påbörjats ett arbete som innebär att de bägge ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12) skall samordnas till ett ledningssystem för kvalitet enligt den lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2012 (SOSFS 2011:9).

Verksamheten styrs utifrån övergripande verksamhetsmål och effektmål i Omsorgsstyrelsens verksamhetsplan. Detta skall sedan följas upp i verksamhetsberättelsen. Under år 2010 har styrning och uppföljning av verksamheten förändrats. Ett styrkort har introducerats. I kommunens årsredovisning presenteras måluppfyllelsen på ett tydligt sätt. Däremot finns inte motsvarande redovisning på nämndnivå (Omsorgsstyrelsen). På nämndnivå redovisas måluppfyllelsen för IFO och LSS-verksamheten i verksamhetsplanen för 2011. Framgent skall även redovisningen på nämndnivå ske på likartat sätt som i den kommunövergripande årsredovisningen.

Vi anser det värdefullt att Avesta kommun deltar i olika former av jämförelser med andra kommuner. Nätverket Mellannyckeln skapar möjlighet till reflektion och diskussion om de skillnader som uppvisas mellan kommuner är rimliga eller orimliga. Rätt använd kan sådan ”benchmarking”

tjäna som ett av underlagen för hur budget för verksamheter skall utformas och dimensioneras.

För att mäta måluppfyllelsen inom verksamheten sker det bl.a. brukarundersökningar. De brukare som har assistansersättning från annan utförare följs inte upp i nuvarande brukarundersökningar.

Vi anser att det är rimligt att även dessa brukares ”nöjdhet” följs upp av Omsorgsstyrelsen. Bland annat därför att Omsorgsstyrelsen oavsett utförare ansvarar för de ”grundläggande behoven” för de som har insatsen personlig assistans (till en kostnad strax under 300 tkr per individ).

Vi har utifrån denna övergripande förstudie förslag på ett antal fördjupningsområden med följan- de övergripande frågeställningar:

(12)

ABCD

 Hur säkerställer Omsorgsstyrelsen att biståndsbedömningen av insatser till funktionshindrade genomförs på ett rättsäkert sätt, utifrån den enskildes behov och enligt lagens inten- tioner?

 Hur säkerställer Omsorgsstyrelsen att de insatser enligt LSS som beslutas om följs upp, för att utröna om insatsen hade avsedd effekt och genomförts på det sätt som beslutats?

 Hur säkerställer Omsorgsstyrelsen att det befintliga och kommande ledningssystemet för kvalitet är implementerat i verksamheten och är ett fungerande verktyg i det dagliga arbetet?

KPMG, dag som ovan

Örjan Garpenholt Mats Lundberg

Konsult, med dr Kundansvarig