Innehållsförteckning

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Algutsrums förskola

läsåret 2011-2012

Innehållsförteckning

2 Vision

Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument

Diskrimineringsgrunder Definitioner

4 Förebyggande och främjande insatser, ansvarsfördelning mellan personal och förskolechef

5 Uppföljning av fjolårets åtgärder 7 Förskolans arbete med likabehandling

Kartläggning för att få fram verksamhetens behov Mål och planerade åtgärder

8 Rutiner vid upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning 9 Kompetensutveckling

Involvering av barn, personal och vårdnadshavare

Förankring av Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen Utvärdering

10 ”Den som jag är”

Gemensam vision för alla kommunens förskolor

All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter!

Riktlinjerna i vår plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan grundar sig på bestämmelserna i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planen.

Denna plan ska upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska förebygga och förhindra trakasserier, kränkande behandling och mobbning samt en skyldighet att utreda

omständigheterna när det kommit till personalens kännedom att ett barn eller en elev blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan förskolechef/rektor och personal vid respektive enhet.

Vi har som absolut mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt skolor är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Förskolechefen har ordet

Vår verksamhet skall präglas av respekt för människors olikheter. Våra förskolor och

familjedaghem ska vara trygga för våra barn och fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Vi vuxna i förskolan har ansvaret för arbetet. Mycket görs för att arbeta förebyggande och det är viktigt att v vuxna agerar snabbt då kränkningar inträffar.

Därför är upplevelsen av trygghet och tilliten till oss vuxna grunden och vår ambition är att kunna ge er alla, barn som vuxna, ett bemötande som ökar denna upplevelse

Ansvarig för Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplan för Algutsrums förskola är förskolechef/rektor Sussie Nilsson, nås på tel.nr. 0485-47111,

sussie.nilsson@morbylanga.se . Algutsrum den november 2011 Sussie Nilsson, Förskolechef/rektor

Lagtext och styrdokument

Denna likabehandlingsplan utgår från

”Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever.”

§ 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).

Ur Läroplan för förskolan –Lpfö-98, reviderad 2010, Förskolans värdegrund och uppdrag:

En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.

Diskrimineringsgrunder

Alla barn och elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Alla barn och elever har rätt att vistas i våra olika verksamheter utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Definitioner

Etnisk tillhörighet: är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg.

Könsöverskridande identitet: en person som genom sin klädsel eller via uttryck inte identifierar som vare sig man eller kvinna.

Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.

Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.

Diskriminering: är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna.

Direkt diskriminering: är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett samband med diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering: när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala men som i praktiken missgynnar en elev med viss kön, religion o.s.v.

Trakasserier: är en behandling som kränker individens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Sexuellt trakasseri: är en form av trakasseri som är av sexuell natur.

Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn/elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning funktionshinder med mera.

Kränkande behandling: kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande

behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang.

Kränkningarna kan vara

• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)

• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)

• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms. och mms.) Både skolans personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid.

Förebyggande och främjande insatser, ansvarsfördelning mellan personal och förskolechef/rektor

Förskolechefens/rektors ansvar är att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans rutin för plan mot kränkande behandling och likabehandling. I detta ansvar ingår:

- Förebyggande och främjande insatser för likabehandling och strategier för hur man främjar en god lärandemiljö.

- Akuta insatser när alla former av kränkningar uppstår.

- Rutiner för hur personal ska agera vid olika kränkningar inte bara mellan elever, utan även mellan vuxna och elever.

- Rutiner för ansvar och kommunikation mellan förskolechef, personal, barn och föräldrar vid olika former av kränkningar.

- Strategi för hur och när utvärdering av Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ska genomföras.

Personalens ansvar

På vår enhet jobbar vi förebyggande och främjande på individ-, grupp- och verksamhetsnivå genom att:

- Aktivt vara närvarande och stödja barnet.

- Barn och personal samtalar om värdegrundsfrågor och förhållningssätt.

- Personalen lyfter fram barnens olikheter och ser det som en tillgång.

- Barnen får möjlighet att vara resurser för varandra.

- Personalen förstärker barnens positiva beteende.

- Barnen vistas i smågrupper under delar av dagen.

- Vi har ett medvetet tänk kring personalens placering i ute- och innemiljö.

- Reflektera och planera utifrån den pedagogiska dokumentationen

Uppföljning av fjolårets åtgärder

Mål: Att vi som personal blir uppmärksammade på hur vi behandlar flickor respektive pojkar och om alla barn ges samma möjligheter oavsett kön.

Aktivitet: Genom observationer och kartläggning vill vi konkret se hur vårt förhållningssätt påverkar barnen. Kartläggningen har analyserats och åtgärder kommer att vidtas vid behov.

Bofinken: Hur använder barnen den pedagogiska miljön, är det några skillnader mellan könen?

Staren: Vilka barn får mest hjälp av oss vuxna, är det någon skillnad mellan flickor/pojkar

Vipan: Vilka rum väljer barnen vid lek, ser vi någon skillnad mellan könen?

Svalan: Får flickor/pojkar samma talutrymme? Tonfallet tilltalar vi flickor/pojkar olika?

Utvärdering:

Bofinken har genomfört rumsobservationer under en fyraveckors period för att se hur barnen använder den pedagogiska miljön.

Analys: Under våra observationer har vi sett att barnen delar upp sig jämt i alla rum förutom i byggrummet där det är flest pojkar.

Åtgärder för utveckling:

 Lekgrupper, där vi som personal styr över vilket rum man ska vara i och med vilka, och därmed får barnen en chans att upptäcka och utforska rummet.

 Tillföra människofigurer av bägge könen i byggrummet.

 Fortsätta med observationer i vår utemiljö

Staren har gjort observationer vid av och påklädning för att se om flickor och pojkar ges samma möjligheter.

Analys:

 Man såg ett tydligt mönster vilka barn som fick mest hjälp.

 Ser ett tydligt mönster på vilka vi behöver utmana

 Fler barn har lärt sig klä på sig själva.

 Personalen har blivit mer uppmärksammade på vilka barn som klär på sig själva

 För många barn vid skorna ger en konflikt situation.

Åtgärder för utveckling:

 Tänker på att inte alltid hjälpa barnen

 Tydligheten mot vissa barn, har synliggjorts vid denna observation

 Medvetenhet om att inte alla barn samlas vid skorna samtidigt.

Vipan har gjort rumsobservationer Analys:

 Hemvrån är både populär både bland tjejer och killar

 Bygg, bilar, tågbana, mattehörna har också en jämn fördelning Åtgärd för utveckling:

 Byggen är för liten, vi kommer att använda en annan del av det stora rummet till detta.

Svalan har observerat talutrymmet bland pojkar och flickor olika tillfällen under en månads tid.

Analys:

 Flickorna har lite större talutrymme än pojkarna. 60% flickor och 40% pojkar.

 Vi har uppmärksammat att vid några tillfällen får ett barn flera tillsägelser.

 En del barn har inte ett utvecklat talspråk än.

 En pojke försökte få kontakt, men pedagogen hörde inte, pojken satt bredvid pedagogen.

Åtgärder för utveckling:

 De barn som inte har talspråket bör sitta mittemot en vuxen för att kunna underlätta dialogen

 Vi pedagoger ska tänka på att lyssna på alla barnen och uppmärksamma de tysta barnen

 Tänka på att de barn som sitter bredvid pedagogen, ser man inte lika tydligt.

 Vi ska tänka på att vända negativ uppmärksamhet till positiv.

 Fortlöpande observationer där man uppmärksammar positivt och negativt.

Mål: Att personalen ökar sin medvetenhet om sitt eget bemötande och förhållningssätt.

Aktivitet: På personalkonferenser diskuterar vi normer och värden för att skapa ett gemensamt förhållningssätt. Att vi pratar med varandra när man upplever att kollegan inte har handlat utifrån vårt gemensamma förhållningssätt.

Utvärdering:

Vi har haft flera träffar där vi diskuterat förhållningssätt och bemötande. Det har givit bra och konstruktiva diskussioner vilka har resulterat i exempel på hur man kan ta emot och ge kritik på ett positivt sätt. I utvärderingsarbetet har vi använt oss av självskattningsfrågor från Bruk (Skolverket) . När vi analyserat resultaten av dessa självskattningar visar det att vi har blivit mer medvetna om hur vi bemöter varandra samt bättre på att ge och ta kritik.

Förskolans arbete med likabehandling

För att få fram verksamhetens behov har följande kartläggning genomförts:

- Observation i barngruppen

- Samtal med barn och vårdnadshavare om värdegrundsfrågor och förhållningssätt.

- Intervjufrågor till barn i åldrarna 4-5 år om hur de upplever det sociala klimatet på förskolan.

- Samtal i trygghetsgruppen.

- Diskussionsgrupper med vårdnadshavarna vid föräldramöten - Analys av tillbud/olycksfall/incidentrapportering

Mål och planerade åtgärder

Konflikthantering Mål:

Att barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.

(Lpfö 98/10 s.9)

Målkriterier Detta sker när

 När barnet kan säga ifrån ex. Nej jag vill inte.

 Ingen blir lämnad utanför leken.

 När barnen kan vara i olika grupp konstellationer

 Lösa olika uppgifter tillsammans Aktiviteter för att nå målet

 Dela upp barnen i små grupper och att en pedagog finns i gruppen..

 Vi ger barnen möjligheter att skapa nya kontakter i olika former av lekgrupper.

 Anpassa miljön så att det minskar konflikterna. Vi gör olika stationer så att det finns många valmöjligheter.

 Pedagogerna stöttar och handleder barnen i olika konfliktsituationer.

 Vi lyssnar på barnen och stödjer dem att lösa konflikten genom att backa bandet, båda barnen får berätta vad som har hänt. Vi lär barnet att säga, nej jag vill inte eller stopp.

Att vända en negativ situation till något positivt

 Ge barnen positiv förstärkning.

 Rollspel och böcker

 Diskussionsfrågor till vårdnadshavarna Utvärderingsmetod

 Observationer

 Intervjuer

 Diskussionsfrågor angående konfliktlösning för vårdnadshavarna på föräldramöte

Rutiner vid upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning

Rutiner för tidig upptäckt och för kommunikation mellan förskolechef/rektor, personal, barn och vårdnadshavare när trakasserier, kränkning eller mobbing upptäcks.

Beskrivning av utredning, dokumentation och handlingsplan.

All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbing förekommer.

När ett barn kränker ett annat barn

Personalen som gjort iakttagelsen har skyldighet att följa upp den misstänkta kränkningen med inblandade barn. Händelsen följs upp och åtgärder planeras på arbetslagsträff snarast möjligt. Vid kränkning informeras förskolechef/rektor. Barnets föräldrar kallas till

informationsmöte med ansvarig personal. Förskolechef/rektor, inblandad personal samt förälder reder ut det inträffade. Vid behov upprättas en handlingsplan. Förskolechef/rektor dokumenterar. Vid uppföljningssamtal med samtliga avgörs om ny handlingsplan skall upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas ärendet, förskolechef/rektor dokumenterar.

När ett barn blir kränkt av en vuxen

Om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan:

1. Händelsen anmäls till förskolechef/rektor.

2. Vårdnadshavare kontaktas.

3. Förskolechefen/rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.

4. Förskolechefen/rektor följer upp ärendet med barnet och hans/hennes föräldrar.

5. Förskolechefen/rektor har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal.

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med förskolechefens/rektorns chef, verksamhetschefen Inga-Lena Herrman.

7. Barnets vårdnadshavare kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen 8. www.skolinspektionen.se/BEO

Från och med 2011-07-01 är lärare, förskollärare eller annan personal skyldiga att anmäla till förskolechefen om de får kännedom att ett barn/elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. På samma sätt har förskolechefen skyldighet att anmäla att ett barn/elev anser sig kränkt till huvudmannen (barn och ungdomsnämnden).

Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna

kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra framtida kränkning.

Följande rutiner finns kring dokumentation av utredning av trakasserier och kränkningar:

Vid kränkningar barn-barn observerar personalen och dokumenterar. Vid allvarliga kränkningar då föräldrar kallas in utreder och dokumenterar förskolechefen/rektor.

Vid kränkningar personal - barn dokumenterar förskolechefen/rektor.

Kompetensutveckling

Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade:

- Personalkonferens där vi diskuterar hur vi kan hjälpa barnen att utveckla strategier.

och verktyg för att lösa konflikter.

- Pedagogisk handledning för arbetslagen.

- Pedagogiskt forum

- All personal har tillgång till förskoleforum där aktuell forskning och litteratur finns tillgänglig.

Involvering av barn, personal och vårdnadshavare

Vi involverar barn, personal och vårdnadshavare i arbetet med Plan mot kränkande behandling och Likabehandlingsplanen genom att:

- Personal och vårdnadshavare informeras varje läsår om planen på föräldramöte.

- Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan finns tillgänglig på hemsidan.

- Trygghetsgruppen och personalen utvärderar planen årligen.

- Samtal och diskussion på föräldraråd om planen och de utvecklingsmål som vi arbetar med.

Förankring av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen

Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom:

- Information från skolledningen till personalen.

- Information från personalen till vårdnadshavarna på föräldramöten och på inskolningssamtal.

- Information från skolledningen till föräldrarådet.

- Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida.

Utvärdering

- I maj 2012 utvärderas planen i förskolerådet.

- Vi för samtal och diskuterar om planen och målen på föräldrarådet.

- Vid våra gemensamma planeringar, veckomöten och personalmöten diskuteras arbetet mot kränkande behandling och likabehandling regelbundet.

- I början av hösten 2012 sker en ny kartläggning och målbeskrivning för kommande period.

DEN SOM JAG ÄR

Jag har rätt att få vara just den som jag är Med allt jag har upplevt och de tankar jag bär Jag har rätt att få trivas och bli vänligt bemött Och få vila om jag blir för trött

Jag har rätt att få höras, så sätt dig ibland Bredvid mig och lyssna och håll min hand Utan bråk, utan skrik vill jag tala med dig Om det som är allvar för mig

Jag vill få skratta när jag känner mig glad Men ibland vara ensam bakom min fasad Och ingen får håna eller reta mig för Hur jag ser ut eller det som jag gör Alla är speciella, alla har nånting bra Vi är värdefulla, hela livet, var da´

Och ingen får ta det ifrån mig nån´gång Genom hot, genom slag eller tvång

Jag har rätt att få vara just den som jag är Med allt jag har upplevt och de tankar jag bär Och får jag följa de vägar som jag helst vill gå Finns det drömmar som jag kommer nå

Text: Stina Engelbrecht