INOM
EXAMENSARBETE INDUSTRIELL EKONOMI,
AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM SVERIGE 2017,
En undersökning av preventiva innovationers
spridningsmöjligheter
En explorativ studie av digitala screeningmetoder för dyslexi
JOHN BOMAN
KTH
En undersökning av preventiva innovationers spridningsmöjligheter
En explorativ studie av digitala screeningmetoder för dyslexi
av
John Boman
Examensarbete INDEK 2017:97 KTH Industriell teknik och management
Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM
An investigation of the potential diffusion of preventive innovations
An explorative study of digitalized screening methods for dyslexia
by
John Boman
Master of Science Thesis INDEK 2017:97 KTH Industrial Engineering and Management
Industrial Management SE-100 44 STOCKHOLM
Examensarbete INDEK 2017:97
En undersökning av preventiva innovationers spridningsmöjligheter
En explorativ studie av digitala screeningmetoderför dyslexi
John Boman
Godkänt
2017-06-07
Examinator
Niklas Arvidsson
Handledare
Richard Backteman
Uppdragsgivare
Lexplore
Kontaktperson
Fredrik Wetterhall
Sammanfattning
Dyslexi är en funktionsnedsättning som medför svårigheter med ordavkodning vilket beräknas drabba 5-8 procent av befolkningen. Vid sen upptäckt och bristande åtgärder riskeras följderna förvärras i form av begränsad läsutveckling, försämrat självförtroende och psykisk ohälsa. I detta examensarbete har jag undersökt hur en preventiv innovation, en digitaliserad screeningmetod för dyslexi, har möjlighet att spridas och etableras inom skolan. Den industriella dynamiken har legat i centrum för att undersöka hur en ny teknologi kan förändra den nuvarande arbetsmetoden.
Screening är en metod där alla barns lärförmåga testas för att upptäcka dyslexi innan eleverna visar tecken på läs- och skrivsvårigheter i det dagliga skolarbetet. Majoriteten av dessa
screeningmetoder är manuella tester som görs med penna och papper, som i stor utsträckning har bristande tillförlitlighet och saknar vetenskaplig evidens. En ny digital screeningprodukt som tillämpar eyetracking och maskininlärning har exemplifierats i denna studie som en preventiv innovation med outforskade spridningsmöjligheter.
Denna studie har utformats som en explorativ fallstudie där empirin har utgjorts av 16 stycken kvalitativa intervjuer, kvantitativa enkäter (n=223) samt av kvantitativ sekundärdata. Resultatet har visat på att 45 procent av dyslexiutredningarna i Stockholms Läns Landsting görs efter 12 års ålder. Begränsade resurser och osystematiska arbetsmetoder med osäkra screeningtester anses vara huvudorsaken till att dyslexi upptäcks för sent.
Analysen resulterade i slutsatsen om att dagens arbetsmetodik med dyslexi måste förändras om den ska uppnå bättre resultat samt att en digitaliserad arbetsprocess är en befogad för att
åstadkomma en riksövergripande förbättring. Sex faktorer har identifierats som intressenterna uppfattar som viktiga attribut hos en innovation. För att en digital screeningprodukt ska uppnå stor spridning är det väsentligt att den har god tillförlitlighet och att produkten upplevs som begriplig samt att resultatet är tydligt och observerbart av både lärare, logopeder, beslutsfattare och externa organisationer samt att produkten fungerar med rådande teknologier.
Nyckelord: Innovationsspridning, Preventiva Innovationer, Intressentanalys,
Master of Science Thesis INDEK 2017:97
An investigation of the potential diffusion of preventive innovations
An explorative study of digitalized screening methods for dyslexia
John Boman
Approved
2017-06-07
Examiner
Niklas Arvidsson
Supervisor
Richard Backteman
Commissioner
Lexplore
Contact person
Fredrik Wetterhall
Abstract
Dyslexia is a reading disability that adversely affects the speed and accuracy of word
recognition, which is estimated to affect 5-8 percent of the population. The consequences of late identification and intervention of dyslexia are often exacerbated in form of limited reading development, impaired self-esteem and mental health. This master thesis has investigated how a preventive innovation, a digitalized screening method for dyslexia, have the potential to diffuse and adopt in schools. The project has focused on the industrial dynamics in order to explore how a new technology could transform the current work method.
Screening is a method whereby all children's literacy skills are tested to detect dyslexia before the students show signs of reading and writing difficulties in the daily school work. The majority of these screening methods are manual tests through pen and paper, which have been proved to have insufficient accuracy and lack of scientific evidence. A new digital screening product that utilize eye tracking and machine learning has been exemplified in this study as a preventive innovation with unexplored adoption and diffusion possibilities.
This study has been designed as an explorative case study where the empiric results have been gathered through 16 qualitative interviews, quantitative surveys (n = 223) and quantitative secondary data. The result showed that 45 percent of the dyslexia diagnostic assessment in Stockholm County Council are performed after the age of twelve. Limited resources and unsystematic work procedures combined with questionable screening tests are considered to be the main reasons for late identification of dyslexia.
The analysis resulted in a conclusion that today's work methodology with dyslexia has to change in order to achieve better results and that a digitalized work process is a legitimate adjustment in order to achieve national improvements. Six factors have been identified that the stakeholders value as important attribute in an innovation. In order for a digital screening product to diffuse properly, is it essential that it has good accuracy and that the product is perceived as
comprehensible and that the result is clear and observable by both teachers, speech-language pathologist, decision makers and external influencers and that the product is compatible with current technologies.
Key-words: Diffusion of Preventive Innovations, Stakeholder Analysis, Digitalization,
F¨orord
Jag skulle f¨orst och fr¨amst vilja tack min handledare, Richard Backteman, p˚a KTH f¨or hans teoretiska och industriella perspektiv och v¨agledning i detta arbete. Sen skulle jag vilja tacka alla personer som st¨allt upp p˚a intervjuer och besvarat eller spridit enk¨aterna, utan er skulle jag aldrig f˚att den djupa inblicken i dyslexiarbetet i Sverige. Slutligen skulle jag vilja rikta ett extra stort tack till Lexplore som bidragit med en djup insikt i innovationsarbetet och forskning om dyslexi.
John Boman. Stockholm, 2017-06-07.
Inneh˚ all
1 Introduktion 1
1.1 Bakgrund . . . 1
1.2 Problemformulering . . . 6
1.3 Syfte . . . 7
1.4 Forskningsfr˚agor . . . 7
1.5 Avgr¨ansningar . . . 7
1.6 Begr¨ansningar . . . 8
1.7 F¨orv¨antat bidrag . . . 8
2 Teoretiskt Ramverk 9 2.1 Innovationer . . . 9
2.2 Innovationsspridningsteorin . . . 9
2.3 Spridning av preventiva innovationer . . . 13
2.4 Sammanfattning och kritik av innovationsspridningsteorin . . . 14
3 Metod 17 3.1 Forskningsdesign . . . 17
3.2 Datainsamling . . . 18
3.3 Reliabilitet och Validitet . . . 23
3.4 Generaliserbarhet . . . 24
4 Resultat 25 4.1 Arbetsprocess . . . 25
4.2 Intressentanalys . . . 35
5 Diskussion och analys 36 5.1 Behovsanalys . . . 36
5.2 M¨ojligheter f¨or innovationsspridning . . . 39
5.3 Generaliserbarhet och kvalitetsanalys . . . 44
6 Slutsats 46 6.1 Slutsatser . . . 46
6.2 Rekommendationer till fortsatta studier . . . 47
Referenser 49 A Appendix 55 A.1 Intressentanalys . . . 55
Figurer
1 Arbetsprocess . . . 25
2 Simple View of Reading . . . 27
3 ˚Aldersf¨ordelning, Dyslexiutredningar . . . 32
4 Tid till utredning . . . 33
5 Dyslexiutredning bidrag . . . 34
6 Samarbete skolan-logopedin . . . 34
7 Intressentanalys . . . 55
Tabeller
1 Intervju detaljer . . . 202 Orsaker till sen dyslexiutredning . . . 29
3 Manuella screeningmetoder . . . 30
4 Dyslexiutredningar SLL . . . 31
Denna sida ¨ar l¨amnad tom med avsikt
1 Introduktion
Detta inledande kapitel b¨orjar med att beskriva bakgrunden till det fenomen som studeras vilket f¨oljs av en problemformulering. D¨arefter definieras syftet och forsk- ningsfr˚agorna som ¨ar utformade f¨or utforska det formulerade problemet. Kapitlet avslutas med ett klarl¨aggande av arbetets avgr¨ansningar och dess begr¨ansningar samt en beskrivning av studiens f¨orv¨antade bidrag till forskningen.
1.1 Bakgrund
Preventiva ˚atg¨arder ¨ar i regel billigare och e↵ektivare ¨an senare ˚atg¨arder. Trots detta faktum ¨ar det i teorin sv˚arare att etablera preventiva innovationer j¨amtemot icke-preventiva innovationer (Rogers, 2003). Preventiva innovationer ¨ar i teorin id´eer som kr¨aver viss handling vid en tidpunkt f¨or att undvika o¨onskade konsekvenser i framtiden. Individen ¨ar ofta tveksam om den o¨onskade konsekvensen kommer att intr¨a↵a i framtiden eller inte. Spridningen och adoptionstakten av en innovation ¨ar starkt beroende av individens uppfattning av de relativa f¨ordelarna. En preventiv innovation har allts˚a generellt en l˚ag spridningsgrad eftersom det r˚ader en viss tvetydighet i uppfattning om det kommer hj¨alpa eller inte (Rogers, 2003).
Skolverket vill att skolv¨asendet ska ta till vara p˚a digitaliseringens m¨ojligheter och att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten f¨orb¨attras och verk- samheten e↵ektiviseras till 2022 (Skolverket, 2016). I Danmark har regeringen gjort nationella satsningar p˚a digitalisering inom skolan. 2011 inf¨orde Danska regeringen en ny IT-strategi f¨or skolan som omfattade 1 miljard danska kronor fr˚an staten och kommunen, med visionen att danska elever ska n˚a topp tio p˚a PISA-unders¨okningen
˚ar 2020 (Bundsgaard et al., 2014). I en studie av McKinsey & Company (2016) ber¨aknades det att kostnaderna f¨or den svenska sjukv˚arden skulle minska med 25 procent till 2025 om de digitaliserade teknikerna till¨ampades maximalt j¨amf¨ort med om inga investeringar g¨ors f¨or att digitalisera sjukv˚arden.
Skolan har ansvaret att se till att alla barn f˚ar en likv¨ardig utbildning och att ge anpassat st¨od till de elever som inte utvecklas i riktning mot l¨arom˚alen (3kap.5a§ Skollagen.). Regeringen f¨oresl˚ar i budgetpropositionen 2016 att drygt 500 miljoner
ska investeras ˚arligen, till och med 2019, f¨or att fr¨amja tidiga insatser i skolan.
I investeringen ing˚ar bland annat att l¨arare f˚ar grundl¨aggande specialpedagogisk kompetens och l¨asa-skriva-r¨akna garantin som ska s¨akerst¨alla att pedagogiskt st¨od s¨atts in i tid (Regeringskansliet, 2015). F¨or att kunna anpassa undervisningen till de elever som ¨ar i behov av s¨arskilt st¨od kr¨avs det att skolan har m¨ojlighet att identifiera elevers svagheter. Vanligtvis g¨ors detta genom n˚agon form av screening, d¨ar l¨araren testar alla elevers grundl¨aggande kunskaper. Det finns en m¨angd olika screeningmaterial fr˚an flera olika leverant¨orer. Digitaliseringen har ocks˚a medf¨ort nya screeningmetoder som hj¨alper l¨ararna med r¨attning och kartl¨aggning.
Dyslexi, ¨aven kallad specifika l¨as- och skrivsv˚arigheter/dyslexi, ¨ar en funktions- neds¨attning som medf¨or sv˚arigheter med ordavkodning vid l¨asning och problem med stavning. ¨Aven fast orsakerna till dyslexi ¨annu inte ¨ar fastst¨allda, ¨ar det i regel en medf¨odd funktionsneds¨attning som 5-8% av befolkningen har (SBU, 2014). Trots den globalt breda forskningen kring dyslexi finns det ingen allm¨angiltig definition, men de flesta forskare ¨ar eniga om att tidig intervention och ˚atg¨arder ¨ar den b¨asta hj¨alpen (Snowling and Hulme, 2012). Vid sen uppt¨ackt av dyslexi kan omfattan- de l¨as- och skrivundervisning g˚a f¨orlorad, vilket kan resultera i fortsatta problem i skolan samt f¨ors¨amrat sj¨alvf¨ortroende och bristande motivation (Alexander-Passe, 2006).
I Sverige finns det idag inga klara riktlinjer eller vetenskapligt st¨od f¨or de metoder som anv¨ands f¨or att identifiera l¨as- och skrivsv˚arigheter hos barn (SBU, 2014). Det finns heller ingen reglering f¨or vem som f˚ar diagnostisera dyslexi (Specialpedagogis- ka Myndigheten, 2016). Oftast sker en dyslexiutredning hos en legitimerad logoped men det kan ¨aven g¨oras av en l¨akare, psykolog, specialpedagog eller annan kom- petent personal. Forskning har visat att personer med dyslexi har ett annorlunda l¨asm¨onster i sina ¨ogonr¨orelser (Rubino and Minden, 1973; Elterman et al., 1980).
Ogonr¨orelserna och l¨asm¨onstret g˚¨ ar att studera med hj¨alp av eyetracking. Nya stu- dier har visat att det ¨ar m¨ojligt att uppt¨acka barn med h¨og risk f¨or dyslexi genom att analysera l¨asm¨onstret med en maskininl¨arnings algoritm. Genom att kombine- ra eyetracking och maskininl¨arning har forskningen visat p˚a en produkt som kan identifiera barn med h¨og risk f¨or dyslexi p˚a ett e↵ektivt och objektivt s¨att. Forsk- ningen visar p˚a att denna identifiering kan g¨oras med h¨og sensitivitet och specificitet
(Benfatto et al., 2016).
Skolan
I den svenska grundskolan skall elever som riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsm˚alen i l¨aroplanen ges anpassat st¨od (3kap.5a§ Skollagen.). Om denna ex- tra anpassning inte ¨ar tillr¨acklig f¨or att eleven ska utvecklas mot l¨arom˚alen, skall l¨araren eller annan skolpersonal g¨ora en anm¨alan av elevens behov av s¨arskilt st¨od till rektorn. Enligt skollagen 3 kap. 8§ ¨ar det rektorns ansvar att elevens behov av s¨arskilt st¨od utreds skyndsamt. Detta g¨ors i form av en pedagogisk kartl¨aggning som syftar till att bidra med ett underlag som beskriver elevens sv˚arigheter i skolsitua- tionen och vilka st¨odinsatser som skolan beh¨over tills¨atta. Detta kan utf¨oras av olika yrkesgrupper p˚a skolan som har speciell kompetens inom l¨as- och skrivsv˚arigheter bland annat specialpedagog, psykolog, skolh¨alsov˚ard eller elevh¨alsoteam. Om kart- l¨aggningen visar p˚a att eleven ¨ar i behov av s¨arskilt st¨od ska ett ˚atg¨ardsprogram utarbetas. Dessa ˚atg¨ardsprogram ska genomf¨oras, f¨oljas upp och utv¨arderas. I vissa fall ¨ar det angel¨aget att komplettera med en logopedutredning. F¨or att det ska ske m˚aste f¨or¨aldrar kopplas in och en remiss m˚aste skrivas av h¨also- sjukv˚ardspersonal, exempelvis skolsk¨oterska eller skoll¨akare.
Skolans huvudman ¨ar ansvarig f¨or att utbildningen f¨oljer skollagens krav p˚a kvalitet, likv¨ardighet samt att utbildningen ¨ar baserad p˚a en vetenskaplig grund (Skollagen 1kap. 4 och 9 §). F¨or att kunna anpassa undervisningen och s¨atta in riktat st¨od till barn som riskerar att inte utvecklas enligt l¨aroplan beh¨over dessa barn dels identifieras samt att pedagogerna har kunskap om hur st¨odet ska anpassas. Eftersom resurserna ¨ar begr¨ansade inom skolv¨arlden ¨ar det en avv¨agning mellan kostnaderna f¨or att identifiera och skapa st¨odinsatser till barn i behov av s¨arskilt st¨od gentemot att genomf¨ora universella ˚atg¨arder. Resultatet fr˚an riktade insatser beror s˚aledes p˚a tr¨a↵s¨akerheten i de metoder som anv¨ands f¨or att identifiera barn i behov av s¨arskilt st¨od och hur v¨al den behandlingen hj¨alper barnen i behov av st¨od.
Den spr˚akliga f¨orm˚agan utvecklas i tidig ˚alder om den stimuleras. De grundl¨aggande kognitiva f¨orm˚agorna blir allt sv˚arare att p˚averka senare i livet, ¨aven om interventio- ner av olika slag kan p˚averka barns kognitiva f¨orm˚agor ¨anda upp i ton˚aren (Knudsen et al., 2006). Det finns ¨aven studier som belyser andra positiva e↵ekter med inter-
ventioner p˚a ton˚aringar, s˚a som ¨okad motivation och att inl¨arningsprocesserna i skolan f¨orb¨attras (Pekkala Kerr et al., 2013).
Logopedin
Logopeder kan vara verksamma inom h¨also- och sjukv˚arden, privata sektorn eller inom kommunala sektorn. Logopedens huvudsakliga uppgift ¨ar att utreda, behand- la och diagnostisera spr˚ak-, tal- eller r¨ostproblem. L¨as- och skrivutredningar kan utredas och diagnostiseras av olika typer av erfaren personal, men r¨atten att st¨alla en dyslexidiagnos ¨ar inte reglerad i n˚agon f¨orfattning i Sverige (Specialpedagogiska Myndigheten, 2016). I synnerhet ¨ar det kliniskt verksamma logopeder som har i upp- drag att utreda och diagnostisera personer med l¨as- och skrivsv˚arigheter/dyslexi.
Elliott och Grigorenko (2014) beskriver den paradoxartade situationen som r˚ader kring att uppn˚a en gemensam definition av dyslexi. Det r˚ader en konsensus i for- skarv¨arlden om dyslexins kognitiva och genetiska orsaksbakgrund. D¨aremot har det varit sv˚art att best¨amma vilka kriterier som ska ing˚a i en allm¨ant accepterad defi- nition samt hur de ska kvantifieras. Utan n˚agon allm¨angiltig definition g˚ar det inte att s¨akerst¨alla att de tester man anv¨ander sig utav m¨ater samma sak, s˚aledes blir de resulterande diagnoserna och klassifikationerna tvivelaktiga (Siegel and Lipka, 2008). Skulle en digital produkt med kvalitetskontrollerad data vara b¨orjan p˚a en l¨osning?
Inom logopedin i Sverige anv¨ands v¨arldsh¨alsoorganisationens (WHO) internationel- la klassifikation av sjukdomar och h¨alsoproblem (ICD-10). D¨ar klassificeras dyslexi med diagnoskoden F81.0 eller R48.0. Dock ¨ar den definitionen inte helt¨ackande nog f¨or att enbart kunna anv¨andas. Den dyslexidefinition som har haft st¨orst ge- nomslag internationellt har utarbetats av The International Dyslexia Association (IDA) (Lyon et al., 2003). I SBU:s rapport fr˚an 2014 anv¨andes definitionen som f¨orslogs av Lundberg och Høien (1999). Gemensamt f¨or alla definitionerna ¨ar att avkodningssv˚arigheter anses vara k¨arnsymptomen vid dyslexi. Vanligtvis anv¨ands en normalf¨ordelningskurva f¨or att beskriva en populations l¨asf¨orm˚aga, d¨ar de per- soner med l¨assv˚arigheter befinner sig i kurvans l¨agre del. Som n¨amnt ovan r˚ader det ingen konsensus kring vart dessa gr¨ansv¨arden ska dras. I SBU:s rapport 2014, valde man att s¨atta gr¨ansen till den 10:e percentilen. I andra studier varierar gr¨ansv¨ardet
mellan 15:e och 2:a percentilen (Landerl and Wimmer, 2000; Ramus et al., 2013).
Valet av definition och gr¨ansv¨arde p˚averkar prevalensen av dyslexi och m˚aste d¨arf¨or tas i beaktning n¨ar man unders¨oker f¨orekomsten av dyslexi.
Screeningmetoder
Med screening menas generellt s¨att att man testar en del av en population f¨or en viss typ av sjukdom innan individen uppvisar n˚agra tecken eller symptom. En tidig diagnos och intervention kan d˚a ins¨attas f¨or att minska lidandet i en stor del av befolkningen. Sj¨alva screeningtestet brukar inte vara utformat f¨or att st¨alla en diagnos och d¨arf¨or har testet en viss sensitivitet och specificitet. WHO har satt upp etiska riktlinjer f¨or screeningtester d¨ar de pekar p˚a att det ¨ar viktigt att ett screeningprogram unders¨oker ett erk¨ant behov d¨ar man har valt ut en definierad m˚alpopulation. WHO menar ocks˚a p˚a att screeningen ska vara frivillig och v¨arna om den personliga integriteten, samt att de ¨overgripande f¨ordelarna ska ¨overv¨aga skadan och att screeningens e↵ektivitet ska ha vetenskapligt st¨od (Andermann et al., 2008).
Dagens manuella screeningmetoder f¨or dyslexi ¨ar baserade p˚a att elevens l¨as- och skrivf¨orm˚aga testas med penna och papper. Dessa tester ger l¨araren en ¨overgripande bild av klassens och elevernas f¨ardigheter och ger en m¨ojlighet att f˚anga upp de elever som inte utvecklat sin l¨as- och skrivutveckling i normal takt. Screeningen kan ¨aven anv¨andas f¨or att utv¨ardera den pedagogiska undervisningen. Enligt SBU (2014) ¨ar det viktigt att dessa tester har vetenskapligt underlag f¨or en god dia- gnostisk tillf¨orlitlighet. F¨or att resultaten ska vara anv¨andbara och kunna j¨amf¨oras
¨over tid ¨ar det v¨asentligt att testet ¨ar standardiserat och normerat, d˚a kan stani- nev¨ardet eller percentilv¨ardet j¨amf¨oras ¨over tid (SBU, 2014; Trampe, 2012). Det finns idag endast ett f˚atal digitaliserade screeningmetoder. Antingen anv¨ands sam- ma typ av tester som i de manuella screeningtesterna fast testet g¨ors p˚a en dator eller l¨asplatta. En annan produkt m¨ater barns avkodningsf¨orm˚aga d˚a barnet l¨aser p˚a en datorsk¨arm genom att studera ¨ogonr¨orelserna med hj¨alp av eyetracking som sedan analyseras med en maskininl¨arnings algoritm. Ett s˚adant test tar cirka en minut att genomf¨ora.
Samspelet och dynamiken mellan skollagen, kompetenserna, arbetsmetoderna och
screeningtesterna p˚averkar kvaliteten p˚a insatserna. Regeringen satsar stora resur- ser p˚a tidiga insatser och f¨orb¨attrad kompetens i skolan. Med digitaliserade scre- eningprodukter finns det m¨ojlighet att kartl¨agga det nationella behovet av s˚adana investeringar samt f¨olja resultaten av dess satsningar. Hur p˚averkas egentligen dy- namiken av nya riktlinjer och metoder? ¨Ar det inte p˚a tiden att skolans val av screeningmetoder granskas utifr˚an vetenskapliga krav f¨or att fr¨amja en likv¨ardig skolutbildning?
1.2 Problemformulering
Den historiskt l˚anga och omfattande forskningen kring dyslexi har inte resulterat i n˚agon konsensus om definitionen f¨or dyslexi. Denna inkonsekvens har medf¨ort att metoderna som anv¨ands f¨or att identifiera och diagnostisera dyslexi till stor del saknar vetenskaplig evidens (SBU, 2014). SBU:s vetenskapliga granskning av dessa metoder har p˚a vissa h˚all resulterat i att enskilda instanser har tagit fram nya riktlinjer. Den stora variansen av metoder och riktlinjer i landet visar p˚a saknaden av en standardisering i form av metodval och arbetsprocess.
Dagens manuella screeningmetoder testar barns l¨as- och skrivf¨orm˚agor p˚a olika sett och med varierande tillf¨orlitlighet. Valet av screeningtest p˚averkar dynamiken mel- lan de intressenter som ¨ar inblandade i arbetet med barns l¨as- och skrivsv˚arigheter.
Ett screeningtest med h¨og sensitivitet och specificitet m¨ojligg¨or f¨or f¨arre dyslexi- utredningar p˚a ”fel” personer samt en tillf¨orlitlig kartl¨aggning som kan anv¨andas f¨or att allokera resurser och st¨od˚atg¨arder p˚a skolan. Olika typer av screeningmeto- der tar varierande resurser i anspr˚ak. Hur p˚averkas dynamiken mellan h¨also- och sjukv˚arden och skolan av en ny innovation?
Preventiva innovationer har generellt s¨amre relativa f¨ordelar j¨amf¨ort med icke- preventiva innovationer och d¨armed en tr¨ogare adoptionstakt. Forskning har vi- sat p˚a en ny digitaliserad screeningmetod som med h¨og sensitivitet och specificitet identifierar barn med risk f¨or dyslexi genom att kombinera tv˚a teknologier, ma- skininl¨arning och eyetracking. Det ¨ar ¨annu outforskat vilka faktorer som p˚averkar adoption och spridning av en s˚adan preventiv innovation inom det specifika eko- systemet. Vilka intressenter och tekniska egenskaper p˚averkar spridningen av en
digitaliserad arbetsprocess? St¨alls m¨anniskans kompetens p˚a spel av en ny innova- tion?
1.3 Syfte
Syftet med denna studie ¨ar att utforska m¨ojligheterna f¨or spridning av en digita- liserad preventiv innovation som identifierar l¨as- och skrivsv˚arigheter hos barn i skolan.
1.4 Forskningsfr˚ agor
Forskningsfr˚agorna ¨ar uppdelade i en huvudsaklig fr˚agest¨allning (F1) och tv˚a ut- forskande fr˚agest¨allningar (f2, f3).
F 1 Vilka faktorer ¨ar avg¨orande f¨or att en preventiv innovation skulle kunna spridas i dagsl¨aget?
f 2 Hur arbetar svenska skolor f¨or att identifiera dyslexi hos barn samt hur skiljer sig deras arbetsmetoder ˚at?
f 2 Finns det behov av att f¨or¨andra nuvarande arbetsmetoder f¨or att identifi- era dyslexi och hur skulle en digital preventiv innovation kunna f¨or¨andra arbetsprocessen?
1.5 Avgr¨ ansningar
Denna studie ¨ar avgr¨ansad till att studera de intressenter som ¨ar involverade i den dagliga arbetsprocessen med att identifiera l¨as- och skrivsv˚arigheter hos barn. Jag har valt att inte inkludera intressenter s˚asom myndigheter, regeringen, v˚ardcentraler samt barn och ungdomspsykiatrin (BUP) eftersom dessa intressenter inte ¨ar lika involverade i det dagliga arbetet. Jag avgr¨ansade intervjuerna med logopedin till logopedmottagningar i Stockholms l¨ans landsting (SLL) d¨arf¨or att den statistik som anv¨ands fr˚an H¨also- och sjukv˚ardsf¨orvaltningen ber¨orde bara SLL.
Uppsatsen ¨ar ocks˚a avgr¨ansad till spridningsm¨ojligheterna f¨or en digital preven- tiv innovation i de svenska skolorna. Utifr˚an det valda ramverket har jag valt att avgr¨ansa mig till innovationen och det sociala systemet. I det avslutande stycket i teorikapitlet motiverar jag f¨or den valda teorin i relation till alternativa teorier.
Eftersom uppsatsen syftar till att analysera spridning av en innovation har jag valt att inte analysera de eventuella socioekonomiska e↵ekter adoptionen av en innova- tion kan resultera i. F¨or att kunna s¨atta en innovation i relation till de existerande screeningtesterna, gjorde jag ett urval av de existerande och vanligt f¨orekommande manuella screeningmetoder.
1.6 Begr¨ ansningar
Studien ¨ar begr¨ansad till en termin, fem m˚anaders heltidsstudier. Detta har medf¨ort begr¨ansningar i form av det empiriska materialet. Intervjuerna har varit begr¨ansade till b˚ade antal och geografiskt omr˚ade och spridningen av enk¨aterna har begr¨ansats av b˚ade tid och kontaktn¨at.
1.7 F¨ orv¨ antat bidrag
Intensiv och omfattande forskning har gjorts p˚a dyslexi, l¨asutveckling och spr˚aklig medvetenhet fr˚an ett kognitivt och psykologiskt perspektiv. Detta arbete f¨orv¨antar inte att bidra till detta omr˚ade. Denna studie har fokuserat p˚a den industriella inno- vationen, vilket ¨ar ett relativt outforskat ¨amne inom det empiriska sammanhanget.
Innovationsspridningsteorin har anv¨ants i stor utstr¨ackning f¨or att studera hur tek- nologier sprids inom skolan (Straub, 2009). Denna studie hoppas kunna bidra med ny empiri och kasta nytt ljus p˚a spridningen av screeninginnovationer och identifie- ringsprocessen utifr˚an ett industriellt tekniskt perspektiv baserat p˚a ett teoretiskt ramverk om innovationsspridning.
2 Teoretiskt Ramverk
I detta kapitel kommer det teoretiska ramverket som anv¨ands i denna studie att be- skrivas. Valet av teori har sitt ursprung i innovationer och hur och varf¨or de sprids och accepteras av sina anv¨andare. Syftet med denna studie har varit att unders¨oka hur en preventiv innovation sprids. D¨arf¨or har jag utg˚att ifr˚an Rogers v¨albepr¨ovade teori om innovationsspridning. I det avslutande stycket, 2.4, i detta kapitel diskute- ras ramverkets styrkor och svagheter i olika empiriska fall.
2.1 Innovationer
Definitionen och anv¨andningen av termen innovation varierar mellan olika indivi- der och p˚averkas av olika professioner, institutioner och sociokulturella traditioner (Greenhalgh et al., 2008). I en litter¨arstudie p˚a organisationsstudier uppt¨acktes
¨over 20 olika definitioner p˚a innovationer (Osborne, 1998). Denna studie kom fram till fyra gemensamma karakt¨arsdrag bland definitionerna; innovationen represente- rar n˚agot nytt, det ¨ar inte det samma som en uppfinning, det ¨ar b˚ade en process och ett resultat, det involverar diskontinuerlig f¨or¨andring. Tushman och Anderson (1986) argumenterar f¨or att det ¨ar diskontinuiteten som skiljer innovationen mot inkrementell organisationsf¨or¨andring.
Rogers (2003) definierar en innovation som en id´e, ¨ovning eller f¨orem˚al som upp- fattas som ny av en individ. Den definitionen ¨ar anv¨andbar f¨or att f¨orst˚a det indi- viduella beteendet och hur personer v¨aljer att adoptera en innovation. Damanpour och Evan (1984) argumenterar f¨or att en organisations innovation ¨ar implementa- tionen av en id´e, som kan vara skapad internt eller externt, som kan tas i form av en produkt, system, process, policy, program eller service s˚a l¨ange den ¨ar ny f¨or organisationen vid tiden f¨or adoption.
2.2 Innovationsspridningsteorin
Teorin om innovationsspridning (Di↵usion of Innovations) beskriver hur, varf¨or och i vilken utstr¨ackning nya id´eer tas emot av en individ eller organisation. Rogers
f¨orsta upplaga av innovationsspridningsteori utgavs 1962, den femte upplagan gavs ut 2003. Sedan 1962 har teorin unders¨okts och till¨ampats i ¨over sextusen olika forsk- ningsstudier, inom bland annat politik, ekonomi, marknadsf¨oring, management, in- dustriell ekonomi och h¨also- och sjukv˚ard (Rogers, 2003). Den fj¨arde utg˚avan har enligt Google Schoolar citerats i ¨over ˚attiotusen studier. Teorin ¨ar avsedd f¨or att utforska hur olika adoptanter skiljer sig ˚at, hur innovationsattributen p˚averkar ad- optionsakten samt hur spridningen tar fart vid en viss kritisk massa och expanderar enligt en S-kurva. Rogers definierar innovationsspridningen som en process d¨ar en innovation kommuniceras genom specifika kanaler ¨over tid till medlemmar i ett socialt system (Rogers, 2003). Dessa fyra huvud elementen beskrivs nedan utifr˚an Rogers (2003) Wejnert (2002) beskriver innovationsspridning fr˚an ett sociopolitiskt perspektiv som identifieringen av de faktorer som influerar spridningen av innova- tioner ¨over grupper, samh¨allsgrupper och l¨ander.
Rogers beskriver en innovation som en id´e, ¨ovning eller objekt som uppfattas som ny av individen. Det ¨ar individens uppfattning av nyhetsv¨ardet i id´een som best¨ammer om det ska klassificeras som en innovation eller ej. S˚aledes har det har lite betydelse om innovationen har uppt¨ackts eller praktiserats tidigare (Rogers, 2003). I kapitel 2.2.1 nedan, beskrivs hur adoptionstaken p˚averkas av innovations uppfattade egen- skaper.
Kommunikationskanaler ¨ar definierat som det medium som anv¨ands f¨or dela in- formation fr˚an en person till en annan. Massmedia beskrivs som kanaler som ¨ar e↵ektivare f¨or att skapa den f¨orsta medvetenheten om en innovation, medan per- sonliga kanaler ¨ar mer e↵ektiva f¨or att ¨andra en uppfattning mot en ny id´e eller objekt. De flesta personer utv¨arderar inte en innovation objektivt utifr˚an veten- skapliga studier, utan genom subjektiva ˚asikter och bed¨omningar fr˚an personer i dess omgivning som anv¨ander innovationen (Rogers, 2003).
Tiden ¨ar relevant f¨or att beskriva spridningen av en innovation p˚a grund av den tids- relaterade process fr˚an det att individen skapar sin f¨orsta k¨annedom om innovatio- nen tills det att man skapat sig en uppfattning om innovation f¨or att sen best¨amt sig f¨or att adoptera eller avvisa. Slutligen ska individen implementera innovationen och bekr¨afta sitt beslut (Rogers, 2003). Dessa fem steg (kunskapsfasen, ¨overtygelsefasen, beslutningsfasen, implementeringsfasen och bekr¨aftelsefasen) ben¨amns i teorin som
innovationsbeslutningsprocessen. I kapitel 2.2.2 nedan, beskrivs fem olika kategorier av m¨anniskor som adopterar en innovation relativt snabbt i f¨orh˚allande till de andra personerna i ett socialt system. Adoptionstakten ¨ar den relativa hastighet som en innovation adopteras av medlemmarna i det sociala systemet.
Det sociala systemet definieras i teorin som en upps¨attning av enheter som ¨ar re- laterade sinsemellan och ¨ar involverade med att l¨osa problem f¨or att uppn˚a ett gemensamt m˚al. Spridning av en innovation kan p˚averkas av strukturen inom sy- stemet genom de r˚adande normerna och ledarskapet d¨ar emellan. Inom ett socialt system kan specifika personer influera individernas ˚asikter och uppfattningar i oli- ka utstr¨ackning. En ”change agent” ¨ar en person som str¨avar efter att p˚averka andra personers beslutsprocess. Spridningen av en innovation influeras ¨aven av de f¨or¨andringar som sker p˚a personer som adopterar eller avvisar innovationen (Rogers, 2003).
2.2.1 Innovationsattribut
Adoptionshastigheten av innovationen beror p˚a hur det sociala systemet karakt¨ariserar innovationens fem olika attribut: relativa f¨ordelar, kompatibilitet, komplexitet, test- barhet, observerbarhet. Innovationer som uppfattas som b¨attre i dessa attribut, f¨orutom l¨agre komplexitet, kommer ha en bredare spridning och snabbare adoptions- takt j¨amf¨ort med andra innovations. Det ¨ar har visat sig att de relativa f¨ordelarna och kompatibilitet har st¨orst betydelse n¨ar man unders¨oker en innovations adop- tionshastighet (Rogers, 2003).
De relativa f¨ordelarna ¨ar subjektiva uppfattningar fr˚an individens perspektiv som m¨ater hur innovationen upplevs i f¨orh˚allande till dess nuvarande motsvarighet som den ¨ar menad att ers¨atta. Det utg˚ar ofta ifr˚an ekonomiska f¨ordelar, tidsbesparing, bekv¨amlighet, social status samt graden av direkt bel¨oning. Det ¨ar anv¨andarens uppfattning om vad som ¨ar mest betydande som best¨ammer hur de relativa f¨ordelarna ska f¨orh˚alla sig mot konkurrerande innovationer. Enligt innovationsspridningsteorin har det visat sig att dom relativa f¨ordelarna har stor betydelse f¨or adoptionshastig- heten.
Kompatibilitet beskrivs som den grad en individ kan anv¨anda sig av sina tidigare
erfarenheter f¨or att f¨orst˚a hur id´een eller produkten fungerar och vad den resulterar i. Kompatibla innovationer skapar mindre os¨akerhet hos mottagaren och g¨or det l¨attare f¨or anv¨andaren att f¨orst˚a meningen med den nya id´een, vilket bidrar till en
¨okad chans f¨or adoption. En allt f¨or h¨og kompatibilitet riskerar dock att minska uppfattningen att innovationen har en ny pr¨agel och d¨armed en minskad adoption.
Komplexitet beskriver hur pass l¨att det ¨ar f¨or personer att f¨orst˚a en ny id´e eller anv¨anda en ny produkt. I teorin menar man att en komplex id´e har h¨ogre in- tr¨adesbarri¨ar vilket kan drabba spridningshastigheten negativt, men i vissa fall kan de relativa f¨ordelarna ¨overv¨aga komplexiteten.
Testbarhet bygger p˚a hur stor anstr¨angning personerna i den sociala systemet m˚aste l¨agga f¨or att kunna interagera och experimentera med innovationen. Genom testning kan individen skapa sig en egen uppfattning om innovationen och p˚a s˚a s¨att minska tvivel och os¨akerhet innan investering g¨ors. Den uppfattade testbarheten hos en innovation ¨ar positivt relaterad med dess adoptionshastighet.
Observerbarhet ¨ar den grad resultatet av att anv¨anda innovationen ¨ar tillg¨angligt och synligt f¨or andra potentiella kunder. E↵ekter av vissa id´eer och produkter ¨ar l¨attare att ˚ask˚adligg¨ora och visa upp f¨or andra, medan vissa ¨ar sv˚arare att kon- kretisera och beskriva. Det har visat sig att tydliga och synliga resultat p˚averkar spridnings takten positivt.
2.2.2 Innovationsgrad och anv¨andarkategorier
Alla individer i det sociala systemet tar inte till sig en innovation samtidigt. Med adoption menas att man beslutat sig f¨or att anv¨anda innovation till dess fullo (Ro- gers, 2003). En organisation som adopterar en innovation kan ses som deras s¨att att anpassa sig till omst¨andigheterna f¨or att ¨oka eller bibeh˚alla e↵ektiviteten eller konkurrenskraften inom organisationen (Damanpour, 1996).
Rogers (2003) har identifierat och klassificerat fem olika kategorier av individer utifr˚an deras innovationsgrad. Innovationsgraden ¨ar ett m˚att p˚a hur tidigt en indi- vid adopterar nya id´eer i f¨orh˚allande till andra medlemmar i det sociala systemet.
De tv˚a f¨orsta grupperna, innovat¨orer och tidiga anv¨andare, bildar en relativt liten
del av den totala marknaden och har ofta mycket att vinna p˚a funktionaliteten i den nya produkten. De k¨annetecknas ocks˚a av deras risktagande personlighet. De tidiga anv¨andarna har stor betydelse f¨or innovationens spridning eftersom m˚anga anv¨andare inom n¨asta kategori, den tidiga majoriteten, v¨ander sig till de tidiga anv¨andarna f¨or att f˚a r˚ad och information innan de v¨aljer att adoptera id´een. Inno- vat¨orernas risktagande bygger ofta p˚a deras tekniska kunnande och goda finansiella resurser, vilket m¨ojligg¨or tidig adoption av obepr¨ovade och os¨akra innovationer. De tidiga anv¨andarna ¨ar ofta mer respektingivande och har st¨orre inflytande f¨or den tidiga majoriteten som utg¨or 34% av individerna i det sociala systemet. Den sena majoriteten utg¨or ocks˚a 34% av individerna. De karakt¨ariseras av deras f¨orsiktighet och att de tar till sig id´een p˚a grund av tryck utifr˚an eller utav ekonomiska sk¨al.
Det ¨ar f¨orst n¨ar dessa fyra grupper har adopterat innovationen som den kan ses som en social norm. Den sista gruppen,eftersl¨antrare, beter sig ofta traditionellt och re- fererar ofta positivt till det f¨orflutna. De kan ses som motst˚andare till innovationer och f¨or¨andringar. Det ¨ar viktigt att k¨anna till hur de karakt¨aristiska egenskaperna skiljer sig ˚at inom anv¨andargrupperna f¨or att kunna till¨ampa anv¨andbara policys f¨or att uppn˚a en e↵ektiv spridning av innovationen. Moore (1991) argumenterar f¨or att det ¨ar en marknadsklyfta mellan den tidiga marknaden (innovat¨orerna och de tidiga anv¨andarna) och huvudmarknaden (tidiga och sena majoriteten). Han menar p˚a att det uppst˚ar en klyfta mellan marknaderna p˚a grund av ¨overg˚angsfasen mel- lan de tidiga anv¨andarna och den tidiga majoriteten ¨ar sv˚arast att bem¨astra. F¨or att produkten ska n˚a majoriteten och ta sig ¨over klyftan beh¨over marknadsstrategin och produktutvecklingen f¨or¨andras (Moore, 1991).
2.3 Spridning av preventiva innovationer
Rogers har studerat hur olika preventiva innovationer skiljer sig˚at mot icke-preventiva innovationer, genom att bland annat studera olika preventiva ˚atg¨ardsprogram av- sedda f¨or att minska drogberoende. Preventiva innovationer skiljer sig mot and- ra icke-preventiva innovationer genom att de har annorlunda egenskaper. Rogers (2002) beskriver preventiva innovationer som en ny id´e som kr¨aver en g¨arning vid ett tillf¨alle f¨or att undvika o¨onskade konsekvenser i framtiden. Det finns en os¨akerhet kopplad till preventiva innovationer d˚a det finns tvivel p˚a om, hur och n¨ar den
framtida utdelningen kommer ¨aga rum samt om det faktiskt ¨ar den preventiva in- novationen som hindrar den o¨onskade konsekvensen. P˚a grund av denna os¨akerhet menar Rogers p˚a att preventiva innovationer har mindre relativa f¨ordelar j¨amf¨ort med icke-preventiva innovationer. Individens uppfattning av de relativa f¨ordelarna
¨ar en av de viktigaste faktorerna f¨or adoptionshastigheten av innovationer (Rogers, 2002). S˚aledes sprids preventiva innovationer generellt sett l˚angsamt.
Den h¨ar studien fokuserar p˚a spridning och adoptionen av ny teknologi (innovation) i ett ekosystem av flera p˚averkande intressenter (det sociala systemet). Studien fokuserar p˚a teknologier som syftar till att tidigt (preventivt) uppt¨acka dyslexi hos barn, innan den fonologiska utvecklingen avstannar hos barnet (individen). D¨arf¨or har jag valt att anv¨anda teorin om spridningen av preventiva innovationer.
Det ¨ar viktigt att po¨angtera att en tidig uppt¨ackt och intervention inte botar dyslexi.
S˚aledes kan en tidig uppt¨ackt inte hindra alla de o¨onskade konsekvenserna men den tidiga uppt¨ackten ger m¨ojlighet till tidig intervention, vilket forskningen menar p˚a
¨ar den b¨asta hj¨alpen samt minskar risken f¨or psykisk oh¨alsa (Snowling and Hulme, 2012; Alexander-Passe, 2006; Riddick, 2010; Long et al., 2007).
2.4 Sammanfattning och kritik av innovationsspridningste- orin
Teorin om innovationsspridning ¨ar v¨aletablerad och empiriskt grundad som har anv¨ants i omfattande forskning under de senaste 50 ˚aren (Dooley, 1999). Teori bidrar med en inneh˚allsrik struktur f¨or att f¨orst˚a de faktorer som p˚averkar individens val av adoption och den kollektiva spridningen av innovationen. Teorin har influerat och givit upphov till en m¨angd andra teorier om adoption och spridning (Boyne et al., 2005; De↵uant et al., 2005; Pennington, 2004; Venkatesh et al., 2003). I den h¨ar studien har jag fokuserat p˚a hur och varf¨or en innovation kan spridas inom skolan och hur individerna p˚averkar spridningen och vilka attribut som de uppfattar som viktiga f¨or spridningen. Eftersom mycket forskning har gjorts i det empiriska sammanhanget utifr˚an teorin om innovationsspridning (Straub, 2009) argumenterar jag f¨or att den teorin ¨ar ett l¨ampligt ramverk i denna studie. Implementationen av teknologi i skolan best¨ams ofta av h¨ogre beslutsfattare, exempelvis huvudman eller
kommunalt organ, men det ¨ar det individuella adoptionsm¨onstret som illustrerar en lyckad implementation (Straub, 2009).
Tv˚a n¨ara relaterade teorier till Rogers teori om innovationsspridning ¨ar Concerns- Based Adoption Model (CBAM) och Technology Acceptance Model (TAM). D¨ar CBAM ser p˚a utveckling fr˚an individens perspektiv och hur individens fr˚agest¨allningar p˚averkar integrationen och adoptionen av innovationen, dock tar den inte h¨ansyn till individens positiva intryck av innovationen ¨aven om innovationen avvisas. TAM
¨ar en modell som fokuserar p˚a hur teknologiska innovationer adopteras och hur anv¨andaren resonerar kring innovationens inverkan (Davis, 1989). TAM har anv¨ants i m˚anga studier inom skolv¨asendet och anv¨ands ofta f¨or att kunna kvantifiera vari- abler om fallenhet f¨or adoption (Baker-Eveleth et al., 2006; Pan et al., 2005).
Det hade ocks˚a varit intressent att analysera innovationsprocesserna hos f¨oretagen som producerar manuella screeningtester, utifr˚an deras f¨orm˚aga att beh¨arska tek- nologiska f¨or¨andringar. En s˚adan studie om teknologisk transformation och utveck- ling skulle passa in p˚a litteratur s˚asom Dosi (1982), Hughes (1992) och Utterback (1994). Inom det r˚adande paradigmet f¨or screeningtester har det skett inkrementell utveckling men det nya utvecklingssp˚aret med digitaliserade tester skulle potenti- ellt kunna leda till disruptiv f¨or¨andring. Dahmen (1970) menar p˚a att industriell f¨or¨andring f¨orkommer d˚a det r˚ader obalans mellan n¨ara relaterade akt¨orer i ett utvecklingsblock. Detta teoretiska perspektiv skulle kunna till¨ampas i en annan forskningsstudie, och framf¨or allt efter att en f¨or¨andring har skett.
Trots den breda forskningen om innovationsspridning skiljer sig teorin och empi- rin ˚at p˚a vissa h˚all. Peres et al. (2010) menar p˚a att ramen f¨or teorin beh¨over utvidgas f¨or att forts¨atta vara det ledande paradigmet inom marknadsutveckling och fokusera p˚a faktorer utanf¨or kommunikationen m¨anniskor emellan. Pettigrew et al. (1992) argumenterar i deras historiska genomg˚ang av forskning p˚a innova- tionsspridning att ett stort problem ¨ar sv˚arigheten att skilja adoptanterna fr˚an de som fr˚ans¨ager sig innovationen och s˚aledes sv˚art att f¨orklara spridningshastigheten i olika grupper eller marknader. Andra studier har utv¨arderat och kritiserat teorin f¨or att utel¨amna och l¨amna vissa fr˚agor obesvarade och d¨armed visat p˚a att teorin beh¨over kompletteras och modifieras f¨or att appliceras p˚a teknologiska ¨overg˚angar, exempelvis inom mjukvaruutveckling (Bayer and Melone, 1989). Teorin har ocks˚a
kritiserats f¨or att m¨anniskor och organisationer ¨ar allt f¨or komplexa, vilket g¨or det sv˚art att kvantifiera alla orsakerna till adoption och spridning (Damanpour, 1996).
Aven om vissa delar och definitioner i det teoretiska ramverket har blivit kritiserade¨ f¨or att vara f¨or sn¨ava, s˚a ¨ar teorin v¨albepr¨ovad och studerad inom det empiriska sammanhanget i denna studie (Hall and Elliott, 2003). Sedan tidig forskning p˚a innovationsspridning har skolv¨asendet och utbildning haft stort empiriskt fokus, fr˚an lokal kontroll av skolfinansieringen p˚a 20-talet, till modern matematik p˚a 60- talet, till pedagogiska teknologier online p˚a 90-talet (Greenhalgh et al., 2005).
3 Metod
Detta kapitel beskriver valet av forskningsmetodik som har till¨ampas i denna studie.
I kapitlet beskrivs forskningsdesignen och de metoder som anv¨ands f¨or att inh¨amta empirin. Kapitlet avslutas med en reflektion av studiens kvalitet.
3.1 Forskningsdesign
Detta stycke beskriver och motiverar valet av forskningsdesign i denna studie. Col- lis och Hussey (2014) beskriver tv˚a huvudsakliga paradigm inom vetenskapsfiloso- fin; positivism och interpretivism. Dessa beskriver forskarens syn p˚a kunskap och hur kunskap uppst˚ar, vilket ¨ar viktigt att vara medveten om som forskare f¨or att ha r¨att f¨orh˚allningss¨att (Patel and Davidsson, 2003). De tv˚a olika filosofierna be- skriver tv˚a olika syns¨att p˚a v¨arlden genom vetenskapen. Positivismen anser att en objektiv sanning kan uppt¨ackas genom naturvetenskapliga metoder medan in- terpretivismen anser att m¨anniskor ¨ar allt f¨or komplexa f¨or att kunna beskrivas med generella lagar och regler (Collis and Hussey, 2014; Sukamolson, 2007). Denna studie ¨ar vinklad ˚at interpretivismen eftersom studien utforskar m¨anniskors bete- ende och f¨orh˚allningss¨att till ny teknologi. Det ¨ar en komplex uppfattning fr˚an individens perspektiv som inte syftar till att generaliseras till lagar och regler. I av- snitt 2.4 ovan beskrivs den kritik som riktats mot teorin om innovationsspridning.
Damanpour (1996) menar p˚a att m¨anniskor och organisationer ¨ar komplexa och d¨arf¨or ska inte spridning och adoption av innovationer m¨atas och j¨amf¨oras kvanti- tativt. D¨arf¨or l¨ampar det sig v¨al att designa denna studie med ett interpretivistiskt f¨orh˚allningss¨att till vetenskapen.
F¨or att besvara fr˚agest¨allningarna var det l¨ampligt att anv¨anda en explorativ fall- studie. Yin (2014) och Blomkvist och Hallin (2014) beskriver fallstudien som en passande forskningsmetod n¨ar syftet ¨ar utforskande, f¨orklarande eller beskrivande och n¨ar studien syftar till att besvara forskningsfr˚agor som b¨orjar med ”hur”eller
”varf¨or”. Fallstudien inneb¨ar att man v¨aljer ett eller flera enskilda exempel f¨or att s¨aga n˚agot om det fenomen som studeras. Utifr˚an dessa exemplen samlar man tillr¨ackligt mycket information f¨or att utforska, f¨orklara eller beskriva fenomenet.
I denna studie unders¨oks de intressenter som ¨ar inblandade i svenska dyslexiut- redningar och huruvida en preventiv innovation har m¨ojlighet att etableras inom dynamiken av intressenter. Fallstudien l¨ampar sig v¨al n¨ar man utforskar komplexa fenomen i verkligheten eftersom man har m¨ojlighet att inh¨amta detaljrik empiri som utforskar fenomenet p˚a djupet. Empirin i en fallstudie kan best˚a utav b˚ade kvanti- tativ och kvalitativ data (Blomkvist och Hallin, 2014). Denna studie bygger b˚ade p˚a prim¨ar och sekund¨ardata av kvalitativ och kvantitativ karakt¨ar, f¨or att spegla hela det fenomen som unders¨oks. Detta gjordes med en induktiv ansats, eftersom intres- senterna studeras utifr˚an det formulerade problemet och teorin till¨ampades f¨or att f¨orst˚a de m¨ojligheter som finns f¨or en innovationsspridning. Arbetar man ist¨allet ut- ifr˚an en deduktiv ansats utformar man hypoteser utifr˚an teorin som empirin sedan besvarar. Genom att arbeta induktivt ¨ar man ¨oppen f¨or att det empiriska materialet leder forskningen i en ny riktning (Blomkvist och Hallin, 2014).
3.2 Datainsamling
3.2.1 Litter¨ar f¨orstudie
F¨or att skapa en grundlig f¨orst˚aelse f¨or hur man identifierar, diagnostiserar och tills¨atter ˚atg¨arder gjordes en litter¨ar f¨orstudie. I min litter¨ara f¨orstudie l˚ag fokus p˚a granskande och utredande rapporter fr˚an statliga myndigheter s˚asom Socialstyrel- sen, Skolverket, Skolinspektion, Statens beredning f¨or medicinsk utv¨ardering (SBU) och Specialpedagogiska myndigheten. B¨ocker och forskningsartiklar i v¨alk¨anda ve- tenskapliga tidskrifter l˚ag till grund f¨or att inf¨orska↵a den vetenskaplig informa- tion om innovationer och dyslexi. I f¨orstudien tittade jag ¨aven p˚a de teorier som anv¨ands i vetenskapliga studier om preventiva innovationer. Jag anv¨ande mig av KTHB-primo och Google Scholar f¨or att hitta dessa artiklar.
3.2.2 Kvalitativ prim¨ardata: Intervjuer
Intervjumetodiken har valts f¨or att samla in kvalitativ prim¨ardata som ¨ar relevant f¨or denna studies syfte. Styrkan med intervjuer ¨ar att att svaren p˚a fr˚agorna tenderar att vara starkare och mer f¨orklarande j¨amf¨ort med skrivna enk¨ater (Berg, 2004).
Intervjuer ¨ar l¨ampliga n¨ar man vill utveckla en f¨ordjupad f¨orst˚aelse f¨or ett fenomen och n¨ar man ¨ar intresserad av m˚angtydighet eller nya dimensioner (Blomkvist och Hallin, 2014).
Semistrukturerade intervjuer h¨olls med 16 intressenter som ¨ar involverade i barn l¨as- och skrivproblematik, d¨aribland logopeder, specialpedagoger, skoll¨akare, v˚ardgivare, branschorganisationer och privata akt¨orer. Jag valde att strukturera intervjuerna med n˚agra ¨overgripande teman som jag v¨axlade mellan beroende p˚a hur intervjuer- na artade sig. Temat f¨or intervjuerna kretsade kring arbetsprocesserna och om det fanns n˚agon problematik kopplad d¨ar till. Det l¨ampade sig att utforma intervjuerna som semistrukturerade ist¨allet f¨or ostrukturerade d¨arf¨or att f¨orstudien hade redan givit mig en ¨overgripande instinkt i problematiken som jag ville utforska vidare utifr˚an dessa teman.
Fem olika logopeder fr˚an tre olika logopedimottagningar i Stockholms l¨ans landsting intervjuades. De tre intervjuerna skilde sig ˚at. Den f¨orsta skedde via telefon. Den andra utf¨ordes i form av en gruppintervju p˚a Danderyds sjukhus, d¨ar de medver- kande hade olika ansvarsomr˚aden. Den tredje skedde i person p˚a S¨odersjukhuset.
De tv˚a sistn¨amnda intervjuerna skedde p˚a respektives mottagningar. Samtliga in- tervjuer spelades in med godk¨annande av de n¨arvarande och varade i ganska precis en timme. Efter intervjuerna transkriberades det inspelade materialet. Urvalet av logopedinformanter gjordes fr˚an Stockholms l¨ans landstings (SLL) hemsida d¨ar al- la godk¨anda logopedmottagningar listas (Stockholms L¨ans Landsting, 2017b). Jag kontaktade samtliga via samma mejl och intervjuade de som svarade. Ut¨over dessa, intervjuades en enhetschef f¨or logopedimottagningen p˚a Gotland via telefon.
Tv˚a l¨angre intervjuer h¨olls med personal inom skolan. En var specialpedagog/ re- sursl¨arare och arbetade med barn i mellanstadiet i Stockholms kommun. Den andra informanten var skoll¨akare och jobbade med flera skolor i Liding¨o kommun. Tv˚a kor- tare intervjuer h¨olls med en specialpedagog och en dyslexipedagog fr˚an Huddinge respektive S¨odert¨alje kommun. Tre branschorganisationer intervjuades, tv˚a i per- son och en via telefon. En person p˚a kommunal niv˚a intervjuades f¨or att skapa ett underlag och inblick i beslutsprocess f¨or ink¨op av information och kommunikations teknologi (IKT). En grundare till ett f¨oretag som s¨aljer talsyntes intervjuades f¨or att f˚a information om hur de f¨oretaget etablerar och sprider sin produkt. I tabell 1
Tabell 1: Detaljerad information ¨over intervjuer
sammanst¨alls information om samtliga intervjuer. Ut¨over det hade jag kontinuerlig kontakt och kommunikation med Lexplore, som exemplifierats i denna studie som en digital screeningprodukt med eyetracking och maskininl¨arning.
3.2.3 Kvantitativ prim¨ardata: Enk¨ater
Tv˚a olika enk¨ater anv¨andes f¨or att inh¨amta information fr˚an st¨orre delar av Sverige.
Syftet med enk¨aterna var ett unders¨oka om det fanns konsensus med de kvalitati- va svaren som erh¨olls i intervjuerna. Som beskrivits ovan, genererar intervjuer of- tast starkare och utf¨orligare f¨orklaringar som bidrar med djuplodande information j¨amf¨ort med enk¨ater. Enk¨ater ¨ar dock en kraftfull metodik n¨ar man ¨ar intresserad av att f˚a en ¨overblick ¨over alla de exempel som kaster ljus ¨over fenomenet (Blom- kvist och Hallin, 2014). Eftersom denna studie var begr¨ansad till b˚ade geografiskt omr˚ade samt tid, var det l¨ampligt att komplettera den kvalitativa empiri med hj¨alp av enk¨ater.
En enk¨at riktades mot logopeder, den andra riktade sig mot skolpersonal som ¨ar involverade i barns l¨as- och skrivsv˚arigheter. B˚ada enk¨aterna skapades i Google For- mul¨ar, som ¨ar en onlinetj¨anst f¨or att fylla i enk¨ater. Tj¨ansten ¨ar gratis och erbjuder m¨ojligheter att exportera svaren till Excel eller annat statistikprogram, vilket ¨ar en f¨ordel enligt Blomkvist och Hallin (2014). B˚ada enk¨aterna var strukturerade med delvis f¨orutbest¨amda svarsalternativ samt avslutande frisvarsfr˚agor som anv¨andes f¨or att inh¨amta kvalitativa svar.
I slutet p˚a intervjun med logopeden p˚a S¨odersjukhuset testade jag logopedenk¨aten f¨or att f˚a feedback. Detta ¨ar enligt Blomkvist och Hallin (2014) bra att utv¨ardera sin enk¨at innan den distribueras och g¨arna av samma typ av respondent f¨or en testenk¨at som f¨or den skarpa versionen, eftersom feedbacken d˚a blir mest relevant.
F¨or att f˚a stor spridning p˚a enk¨aterna anv¨ande jag mig av flera olika kommunika- tionskanaler. Dels mejlade jag enk¨aterna till kontakter via mitt personliga n¨atverk och mina bekantas. Sen anv¨ande jag mig av mejladresser till logopedmottagningar och skolor som jag hittade p˚a Internet. I alla mejl fr˚agade jag ¨aven om de kunde dela enk¨aten vidare till kollegor. Slutligen v¨ande jag mig till Facebookgrupper som samlade antingen logopeder, specialpedagoger, svenskl¨arare eller skolpersonal.
Enk¨aten distribuerades digitalt, d¨ar respondenter uppmanades att dela enk¨aten till kollegor inom ¨amnet. S˚aledes var det ocks˚a om¨ojligt att m¨ata antalet utskickade enk¨ater och d¨arf¨or kunde inte svarsfrekvensen ber¨aknas. Enligt Blomkvist och Hal- lin (2014) ¨ar det viktigt att man ser till att skicka ut enk¨aten till tillr¨ackligt m˚anga respondenter, ¨aven om ett antal inte svarar kan det analyseras med en bortfallsa- nalys.
Svarsfrekvensen kan dock diskuteras i st¨orre drag, d¨ar svarsfrekvensen fr˚an sociala medier b¨or beaktas med stor f¨orsiktighet. Det g˚ar att se stora skillnader mellan svarsfrekvensen via sociala medier och email. Enk¨aten till logopeder besvarades av totalt 37 personer, sju av dessa tog emot enk¨aten vi email och 30 stycken via Fa- cebook. Totalt skickades enk¨aten ut till 18 personer via email, vilket resulterade i en svarsfrekvens p˚a 39%. Antalet medlemmar i Facebookgrupperna som enk¨aten delades i uppgick till 1353 stycken. Den motsvarande svarsfrekvensen skulle skattas till 2,2%. Enk¨aten som var riktad mot skolpersonal mottog 186 unika svar, varav
18 via email och 168 stycken via Facebook. Totalt skickades enk¨aten ut till 25 per- soner via email vilket resulterade i en svarsfrekvens per email p˚a 72%. Skolenk¨aten delades i Facebookgrupper d¨ar de totala antalet medlemmar var 20357 stycken, vil- ket resulterar i en svarsfrekvens p˚a Facebook p˚a 0,8%. Skolenk¨aten besvarade av 84 olika kommuner, d¨ar 51% var l¨arare, 36% specialpedagoger och 8% var speci- all¨arare. Ut¨over det var det 3 stycken rektorer, 2 skolsk¨oterskor, en skoll¨akare, en bitr¨adande rektor, en f¨orskolel¨arare, en logoped och en l¨as- och skrivutvecklare p˚a huvudmannaniv˚a. Logopedenk¨aten besvarades fr˚an 8 olika landsting, varav samtli- ga var legitimerade logopeder. I granskningen av skolenk¨aten uppt¨acktes att i tv˚a fall hade identiska formuleringar angivits i frisvarsfr˚agan, detta antogs vara tekniskt fel eller att samma person hade svarat flera g˚anger. D¨arf¨or r¨aknades de redundanta svaren bort. Svarsfrekvensen i Facebookgrupperna var tillsynes v¨aldigt l˚ag, det b¨or f¨ortydligas att alla medlemmar inte beh¨over vara aktiva anv¨andare av Facebook och d¨arf¨or har inte alla sett den delade enk¨aten. D¨arf¨or ¨ar svarsfrekvensen ett b¨attre m˚att p˚a det ungef¨arliga mottagandet av enk¨aten ¨aven om det totala antalet utskic- kade email var 25 stycken i Skolenk¨aten, kan n˚agon av de ha delat enk¨aten vidare i sin tur, om denna tredje person svarat p˚a enk¨aten ¨okar svarsfrekvensen felaktigt.
3.2.4 Kvantitativ Sekund¨ardata: V˚arddatabaser
F¨or att kartl¨agga i vilka ˚aldrar barn blir diagnostiserade samt hur god identifie- ring som g¨ors av l¨as- och skrivsv˚arigheter beg¨ardes kvantitativ data ut fr˚an Stock- holms l¨an landsting. Eftersom den statistiken inte finns publicerad var den tvung- en att beg¨aras ut manuellt fr˚an v˚ardh¨alsodatabaser. I Stockholms l¨an har h¨also- och sjukv˚ardsf¨orvaltningen (HSF) i uppdrag att ta reda p˚a behovet av h¨also- och sjukv˚ard. Utifr˚an det behov som finns best¨aller f¨orvaltningen v˚arden samt f¨oljer upp resultat och kvalitet. F¨orvaltningen hanterar ers¨attningen till v˚ardinr¨attningen. F¨or att g¨ora dessa uppf¨oljningar s˚a sammanst¨aller HSF statistik p˚a l¨anets utredningar samt f¨oljer upp diagnoserna p˚a patienterna (Stockholms L¨ans Landsting, 2017a).
Statistiken ¨ar beg¨ard utifr˚an socialstyrelsen KV˚A-koder som anv¨ands f¨or att klas- sificera unders¨okningar och ˚atg¨arder. Statistiken som efterfr˚agades var antalet un- ders¨okningar (KV˚A-kod: UV004 & UV005) och antalet som blivit diagnostiserade med F81.0 och R48.0 samt ˚alder p˚a dessa under tidperioden 2012-2017 (Stockholms
L¨ans Landsting, 2015, 2017c).
3.3 Reliabilitet och Validitet
F¨or att denna studie skulle uppfylla en god vetenskaplig kvalitet har jag str¨avat efter att arbeta p˚a ett systematiskt och oberoende s¨att f¨or att kritiskt finna ny kunskap kopplad till problematiseringen. Enligt Collis och Hussey (2014) ¨ar det viktigt att forskaren ¨ar medveten om sina egna ˚asikter och v¨arderingar och hur det har en inverkan p˚a forskningen. F¨or att s¨akerst¨alla den vetenskapliga kvaliteten p˚a arbetet har metoderna analyserats utifr˚an validitet och reliabilitet. Enligt Blomkvist och Hallin (2014) inneb¨ar validitet att man studerar r¨att sak och reliabilitet att man studerar det p˚a r¨att s¨att. Validitet uppn˚as genom att den litteratur, teori och empiri man anv¨ander sig utav st¨ammer ¨overens med den problematisering, syfte och fr˚agest¨allningar man angivit och att diskussionen besvarar detta (Blomkvist och Hallin, 2014). Enligt (Yin, 2014) betyder en h¨og validitet ocks˚a att resultaten fr˚an studien ¨ar till¨ampbara i andra situationer. Reliabilitet uppn˚as genom att det empiriska materialet tolkas p˚a r¨att s¨att s˚a att om studien skulle upprepas skulle samma resultat och slutsatser erh˚allas (Blomkvist och Hallin, 2014; Yin, 2014).
Enligt Collis och Hussey (2014) b¨or triangulering leda till h¨og validitet och reli- abilitet om k¨allorna resulterar i samma inneb¨ord. Triangulering inneb¨ar att data inh¨amtas fr˚an olika k¨allor eller tidpunkter, eller att flera metoder anv¨ands f¨or att ut- forska och analysera samma fenomen. I denna studie genomf¨ordes explorativa inter- vjuer innan de kvantitativa enk¨aterna distribuerades. B˚ada metoderna unders¨okte samma fenomen, men p˚a olika sett. Detta ¨ar en metodik som ¨ar anv¨andbar f¨or att validera noggrannheten i en forskningsstudie (Creswell, 2013; Collis and Hussey, 2014). Dessutom har opponeringsseminarium och handledning p˚a institutionen f¨or industriell och ekonomi och organisation p˚a KTH bidragit till kritisk granskning av arbetet fr˚an sakkunniga personer.
3.4 Generaliserbarhet
Enligt Blomkvist och Hallin (2014) kan en fallstudie aldrig resultera i statistisk generaliserbarhet eftersom den ¨ar baserat p˚a ett enskilt fall, men den kan diskutera utifr˚an en viss analytisk generaliserbarhet. Detta betyder att man diskuterar hur v¨al resultatet fr˚an det valda fallet g˚ar att applicera i andra liknande fall. Gibbert et al.
(2008) argumenterar f¨or att den analytiska generaliserbarheten kan uppn˚as genom att anv¨anda olika fall och rationella argumentationer av varf¨or det valda fallet ¨ar l¨ampligt f¨or att l¨osa problematiseringen samt genom att ge tydlig och detaljerad information av fallets kontext.
4 Resultat
Resultatet i denna studie utg¨ors av kvalitativ sekund¨ardata, kvantitativa enk¨ater och kvalitativa intervjuer med ett urval intressenter som ¨ar inblandade i barns l¨as- och skrivsv˚arigheter. Resultatet ¨ar framtaget f¨or att utforska fenomenet som beskri- vits och problematiserats i kapitel 1. F¨orst kommer jag att redovisa hur skolans screeningprocess ser ut, sedan kommer dynamiken mellan skolan och logopedin att beskrivas. Det sista stycket kommer att beskriva en kartl¨aggning av intressenterna.
4.1 Arbetsprocess
Det generella arbetet med dyslexi g˚ar att dela upp i fyra olika steg. Det f¨orsta ste- get ¨ar att identifiera elever med h¨og risk f¨or dyslexi. Detta g¨ors genom att l¨arare unders¨oker alla elevers l¨as- och skrivf¨orm˚aga med hj¨alp av standardiserade och nor- merade screeningmaterial. N¨asta steg ¨ar att g¨ora en pedagogisk kartl¨aggning p˚a de elever som bed¨oms vara i behov av ˚atg¨arder f¨or att uppn˚a en ˚aldersadekvat l¨as- och skrivf¨orm˚aga. Detta ska leda till ett ˚atg¨ardsprogram med tr¨aning och kompensa- tion som ska utv¨arderas. D¨arefter b¨or utredning g¨oras om ingen tydlig f¨orb¨attring ses. Utredningen kan g¨oras i olika omfattningar och av olika professioner. Utifr˚an den professionella bed¨omningen ska ett specifikt och riktat st¨od s¨attas in tillsam- mans med kompensatoriska ˚atg¨arder. I detta arbete har jag unders¨okt identifie- ringsprocessen och hur den p˚averkar utredningen, f¨or att skapa bel¨agg om och hur en digitaliserad screeningmetod skulle kunna etableras i denna arbetsprocess.
Figur 1: Modell f¨or de fyra stegen i arbetet med dyslexi
Arbetsprocessen och de metoder man anv¨ander ser olika ut p˚a olika skolor och riktlinjerna fr˚an kommuner och landsting ser olika ut i landet. Det empiriska mate- rialet har skapat en ¨overblick p˚a problematiken kopplad till arbetsprocessen genom dom kvantitativa enk¨aterna. De kvalitativa intervjuerna har skapat ett djuplodande material som f˚angat upp m˚anga aspekter av fenomenet.
4.1.1 Identifiering av dyslexi
I intervjun med en specialpedagog fr˚an Huddinge kommun lyftes det positiva re- sultatet fr˚an tidiga och systematiska ˚atg¨arder fram. I kommunen har man arbetat strukturerat med Bornholmsmodellen i f¨orskolan och d¨ar menar man p˚a att man har lyckats hitta n¨astan alla elever med tecken p˚a en f¨orsenad eller problematiskt fonologisk f¨orm˚aga redan innan f¨orsta klass. P˚a s˚a s¨att har man kunnat s¨att in rik- tat st¨od l˚angt innan en dyslexiutredning g¨ors. Specialpedagogen ber¨attade ¨aven att i vissa fall remitterar dom barn f¨or en dyslexiutredning innan f¨orsta klass, genom att skriva en remiss med fr˚agest¨allningen ”spr˚akst¨orning”. D˚a g˚ar den utredningen inte under riktlinjerna som HSF satt upp f¨or dyslexiutredningar. Specialpedagogen po¨angterar vikten av att l¨ararna ¨ar har f˚att utbildning i den specifika modellen de jobbar med. Hon lyfte ¨aven fram de positiva e↵ekterna av att arbeta utifr˚an en helhetsmodell, d¨ar man b˚ade identifierar, tr¨anar samt kartl¨agger och ¨overl¨amnar.
Bornholmsmodellen kan dock bara anv¨andas n¨ar barnen g˚ar i f¨orskolan och en bit in i f¨orsta klass.
I enk¨aten som besvarades av logopeder uppger 65% av respondenterna att vissa barn blir remitterade sent till en dyslexiutredning p˚a grund av att skolorna som barnen g˚ar p˚a saknar systematiska screeningmetoder. Majoriteten av de tillfr˚agade skolpersonalen (65%) uppger dock i enk¨aten att de upplever arbetsmetoderna som systematiska och 27% tycker dessutom att man identifierar samtliga elever med l¨as- och skrivsv˚arigheter genom nuvarande arbetsmetoder. Endast 8% av skolpersonalen uppger att de inte arbetar systematiskt f¨or att uppt¨acka l¨as- och skrivsv˚arigheter.
Skolpersonalen blev inte tillfr˚agade om den systematiska arbetsmetoden var en orsak till sen uppt¨ackt. P˚a Eriksdalsskolan arbetar man med en digital metod i mellan- stadiet som fungerar precis som de manuella screeningmetoderna, fast den g¨ors p˚a en dator eller surfplatta. Specialpedagogen p˚a skolan tycker att det ¨ar v¨ardefullt att kunna se resultaten digitalt.
En enk¨atrespondent fr˚an vuxenskolan lyfte fram sina egna reflektioner och id´eer p˚a arbetsprocessen med dyslexi. Hon betonade konsekvenserna av sen uppt¨ackt och bristande insatser.
”Det ¨ar viktigt med tidig screening och remiss till logopeder f¨or ut- redning. Systematisk tr¨aning men samtidigt utveckla vana f¨or kompen- satoriska hj¨alpmedel. Vi f˚ar m˚anga unga vuxna, till Komvux, som har misslyckats med hela sin skolg˚ang utan att f˚a hj¨alp och st¨od. M˚anga har hamnat i utanf¨orskap med psykisk oh¨alsa och/eller missbruk som f¨oljd. Utbilda l˚agstadiel¨arare b¨attre i l¨as- och skrivutveckling samt l¨as- och skrivsv˚arigheter.” - Speciall¨arare, vuxenskola, Str¨angn¨as
l samtliga intervjuer och enk¨ater kunde jag tydligt urskilja att det kan vara proble- matiskt att uppt¨acka barns l¨as- och skrivsv˚arigheter, vilket leder till att vissa barn utreds senare ¨an andra. B˚ade specialpedagoger, skoll¨akare och logopeder uppgav i intervjuerna att det finns olika orsaker till att det ¨ar sv˚art att uppt¨acka dyslexi i skolan, detta svar presenteras i tabell 2. Respondenterna uppgav liknande orsaker.
Dessa orsaker m¨attes kvantitativt i b˚ada enk¨aterna. 25% av skolpersonalen uppgav att det ¨ar sv˚art att s¨arskilja barns l¨as- och skrivsv˚arigheter p˚a grund av annan pro- blematik s˚asom koncentrationssv˚arigheter, vilket ¨aven 78% av logopederna ans˚ag vara en m¨ojlig orsak till att man inte uppt¨ackt barnets l¨as- och skrivsv˚arighet.
Resultatet visade ¨aven p˚a att flerspr˚akighet ¨ar en m¨ojlig orsak till sen uppt¨ackt av dyslexi. 15% av skolpersonalen och 51% av logopederna ans˚ag att det var en m¨ojlig orsak till problematisk och sen uppt¨ackt av dyslexi. En stor andel (78%) av logopederna ans˚ag ¨aven att en vanlig orsak till sen uppt¨ackt beror p˚a att man inte uppm¨arksammar barn som presterar v¨al i andra skol¨amnen eller uppvisar ett gott ordf¨orr˚ad, trots att l¨asf¨orm˚agan ¨ar svag. Bland skolpersonalen h¨oll 13% av respon- denterna med om just den orsaken. En logoped och en specialpedagog f¨orklarade i intervjuerna att en vanlig f¨orklaringsmodell f¨or l¨asf¨orst˚aelse ¨ar ”Simple View of Rea- ding”. Modellen bygger p˚a att att l¨asf¨orst˚aelsen uppn˚as n¨ar en person har utvecklat avkodningsf¨orm˚aga och spr˚aklig f¨orst˚aelse.
Figur 2: Simple View of Reading
I vissa fall v¨antar man med att g¨ora en dyslexiutredning tills dess att man har sett e↵ekterna av det st¨od och de insatser man tillsatt i skolan. 23% av skolpersonalen uppger att detta ¨ar en vanlig orsak till att man v¨antar med en dyslexiutredning, vilket ¨aven 51% av logopederna uppm¨arksammat. 17 respondenter fr˚an skolan ut- vecklar sina svar och betonar att de tidigt tills¨atter resurser och insatser till de barn som de har identifierat med l¨as- och skrivsv˚arigheter och att de sedan utreder eleven med kompetent personal p˚a skolan. Sju andra respondenter uppger att de arbetar p˚a liknande sett, men att de remitterar i ˚arskurs tre, d˚a logopederna tar emot eleven. En mellanstadiel¨arare fr˚an Sk¨ovde ber¨attar att de uppt¨acker eleverna, men att eleven inte f˚ar den hj¨alp hen borde f˚a och att det inte finns n˚agra logopeder att tillg˚a.
8% av skolpersonalen anser att en vanlig orsak till att vissa barn uppt¨acks sent
¨ar p˚a grund av att de bytt skola och att man inte har uppm¨arksammat l¨as- och skrivsv˚arigheterna p˚a den gamla skolan. I intervjun med specialpedagogen p˚a Eriks- dalsskolan f¨orklarade hon att skolan har hand om elever fr˚an f¨orskolan till ˚arskurs nio, men att det ofta b¨orjar flera nya elever i ˚arskurs fyra och sex. Det ¨ar v¨aldigt s¨allan som elevernas handlingsplaner eller ˚atg¨ardsprogram f¨oljer med eleven till den nya skolan, ibland kan det ske om eleven byter skola inom kommunen. Hon utveck- lade sitt svar och ber¨attade att man p˚a vissa skolor inte lyckats identifiera elevernas sv˚arigheter och att man bara kan gissa p˚a att de saknar screeningmetoder eller bris- tande kompetens. Problematiken blir d˚a v¨aldigt tydligt n¨ar eleven byter skola och f˚ar genomf¨ora tester. I andra fall har problematiken uppm¨arksammats och hante- rats internt p˚a skolan, men dokumentationen f¨oljer inte med eleven vid ett skolbyte, Vilket ledet till att specialpedagogen beh¨over utforma en ny ˚atg¨ardsplan utan att veta vad som har fungerat bra och d˚aligt tidigare. En speciall¨arare fr˚an ¨Orebro beskriver liknande problematik;
”Att tidigt s¨atta in verktyg till eleven s˚a att hon f˚ar k¨anna att hon lyckas. M˚anga elever som b¨orjar p˚a min skola i 4 och 6:an har inte blivit utredda eller f˚att den hj¨alp de beh¨over s˚a det blir mitt jobb n¨ar l¨ararna h¨ar m¨arker att eleven beh¨over annat i sin kunskapsinh¨amtning”
– Speciall¨arare, mellanstadiet och h¨ogstadiet, ¨Orebro.
Tabellen nedan beskriver resultatet fr˚an enk¨atfr˚agan d¨ar logopeder och skolpersonal fick svara p˚a om det fanns n˚agra anledningar eller orsaker till att vissa barn blev remitterade till en logoped senare ¨an andra. Notera att skolpersonalen (n=155) hade m¨ojlighet att v¨alja ett svarsalternativ, medan logopederna (n=37) kunde v¨alja flera svarsalternativ.
M¨ojliga orsaker till sen dyslexiutredning Skolpersonal Logoped
% n % n
Skolan v¨antar p˚a att se e↵ekterna av st¨od 23% 35 51% 19
Skolbyte 8% 12 Ej st¨alld
V¨alpresterande elev 13% 20 78% 28
Sv˚art att s¨arskilja dyslexi mot annan problematik 25% 38 78% 28
Flerspr˚akighet 15% 24 51% 19
Skolan saknar systematiska screeningmetoder Ej st¨alld 65% 24
Fritt svar, ¨ovrigt 17% 26 27% 10
Tabell 2: Enk¨atsvar, m¨ojliga orsaker till sen utredning.
I tabell 3 nedan beskrivs ett urval av de vanligaste manuella screeningtesterna som ges ut av privata akt¨orer. Andelen anv¨andare ¨ar baserat p˚a respondenterna i skolenk¨aten. Respondenterna kunde ange att de anv¨ander flera olika screeningtester.
Arbetstiden ¨ar den genomsnittliga tiden f¨or att genomf¨ora och r¨atta testerna f¨or en klass om 25 elever.
