Ostbaltiskt från yngre vendeltid bland fynden från Helgö, Ekerö Nerman, Birger
Fornvännen 148-152
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_148
Ingår i: samla.raa.se
BLAND F Y N D E N FRÄN H E L G O N , E K E R Ö
Under yngre Vendeltid ha elt a n t a l svca- och gutakolonier anlagts i t r a k - t e r n a öster och sydost om Östersjön, från Kurland i n o r r till v ä s t r a Osl- preussen i söder, den viktigaste den både av svear och gotländingar bebodda vid Grobin straxt öster om Libau, vilken koloni k u n n a t identifieras med den från B i m b e r t s o m k r . 875 författade Ansgarskrönika berömda staden Seeburg s t r a x t öster om Libau.1 Dessa kolonier ha bestått under läng tid, vissa in i vikingatiden. Antydningar finnas, a t t l i k n a n d e kolonier även existerat i de ostballiska k u s t t r a k t e r n a längre n o r r u t , t. ex. på ösel.2
Det vore därför n a t u r l i g t , om även föremål från a n d r a sidan Östersjön skulle u p p t r ä d a i Svealand och på Gotland. P å den s i s t n ä m n d a ön h a r jag k o n s t a t e r a t 6 Importstycken ifrån dessa östliga o m r å d e n3: en » H i r l e n s t a b - nadcl» från 600-talet, tvä hängsmycken frän o m k r i n g å r 700 ifrån södra delen av Ostbalticum, två r u n d a skivfibulor s n a r a s t från 700-talet ifrån Mcmclomrädct och en nål med t r e k a n t i g t h u v u d från yngre Vendeltid eller b ö r j a n av vikingatiden, alla föremålen av b r o n s . Däremot ha ifrån Svealand h i t t i l l s endast varit b e k a n t a två i m p o r t f ö r e m å l ifrån de ifrågavarande om- r å d e n a på a n d r a sidan Östersjön: två ändbeslag av b r o n s till dryckeshorn
1 N e r m a n , B., Sveriges första storhetstid, Stockholm 1942, sid. 26 ff. och i detta arbetes l i t t e r a t u r f ö r t e c k n i n g angiven l i t t e r a t u r av s a m m e förf.; vi- dare S t u r m s , FA, Schwedische Kolonien in Lettland, i F o r n v ä n n e n 1949 sid. 205 ff.
2 N e r m a n , B., Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ost- b a l t i k u m in der jiingeren Eisenzeit ( = Kungl. Vitterhets Historie och Antik- vitets Akademiens H a n d l i n g a r 4 0 : 1 , Stockholm 1929) sid. 38 fig. 35, sid. 41 fig. 39.
3 N e r m a n , Die Verbindungen sid. 44 f., 182, 167 f.; s a m m e förf., Einige auf Gotland gefundene ostbaltische Gegenstände der jiingeren Eisenzeit, i L i t t e r a r u m soeietas esthonica 1838—1938, Liber saecularis ( = ö p e t a t u d Eesti Seltsi Tolmetuscd x x x ) , 1938, sid. 470 f.
Fig, 1. (inre delen un ringbiivudnål au brons. Helgon.
Flkerö, Uppland. 2 / 3 . — Upper p a r t of bronze pin wilh ring-shuped head. Helgon, Ekerö, Uppland.
Fig. 2. Ringbiivudnål au brons. Puikiilu, Kärlu socken, ösel. Ca 5/9. - - Bronze pin with ring-shaped head.
Paikiilu, Karla parish, Ösel.
Ifrån båtgrav 7 vid Valsgärde i Uppland, vilka Greta Arwidsson' identifierat som importstycken Ifrån Memelområdeti graven t i l l h ö r a n d r a hälften av 600-talet.
Emellertid ha vid de s o m m a r e n 1954 påbörjade av W i l h e l m Holmqvist ledda, ytterst givande u t g r ä v n i n g a r n a på Helgon intill sydvästra delen av Ekerön i Mälaren f r a m k o m m i t icke m i n d r e än tre föremål av ostbaltiskt u r - sprung ifrån slutet av Vendeltiden eller tiden o m k r i n g år 800: en p r y d n a d s - nål och två halsringar, alla av b r o n s . Vidare h a r jag bland tidigare före- liggande fynd från Gotland vid min nu å t e r u p p t a g n a systematiska genom- gång av det gotländska Vendeltidsniatcrialet för en liknande publikation om dem som Die ältere Eisenzeit Gotlands, 1914—23, och Die Völkerwande- ningszeil (iui lands, 1935, k o n s t a t e r a t y t t e r l i g a r e några föremål av ostbaltisk typ ifrån yngre Vendeltiden. Här skola emellertid endast Ilelgöfynden b e - h a n d l a s .
' Arwidsson, G., Tvä baltiska dryckeshorn från 600-talet, i Finska F o r n - minnesföreningens Tidskrift XLV (festskrift för A. M. T a l l g r e n ) , 1945, sid.
161 ff.
Fig. 3. F r a g m e n t av b r o n t h a l t r i n g . Helgon, Ekerö, Uppland. 2 / 3 . — F r a g m e n t of bronze ring-collar. Helgon, Ekerö, Uppland.
Fig. 4. Silverhalsring. D u m p j i , Meiotne socken, Semgallen, Lettland. — Ring-collar of siluer.
Dumpji, Meiotne p a r i s h , Semgallen. Latvia.
Nålen ifrån Helgon, varav blott övre delen föreligger (fig. 1), utgör en s. k.
r i n g h u v u d n å l med speciell u t b i l d n i n g av t v ä r s k i v o r på skaftet straxt under h u v u d e t . Vi se tre s å d a n a , försedda med m i t t g å e n d e r ä n n a . Om det funnits flera tvärskivor, kan icke med b e s t ä m d h e t sägas.
De ostbaltiska r i n g h u v u d n å l a r n a , vilka föreligga både i b r o n s och j ä r n , anses ha u p p s t å t t u r de för detta o m r å d e typiska »Hirtenstabnadcln», sanno- likt på 600-talet; deras u r s p r u n g s l a n d h a r u p p e n b a r t varit Semgallen, dit den enklare u r s p r u n g s f o r m e n k o n c e n t r e r a r sig. I Estland u t b i l d a r sig emel- lertid u r d e n n a en specialform med profilering u n d e r huvudet, cn form som även sprider sig till västra F i n l a n d . I Estland ha dessa n å l a r ofta lindning av silvertråd o m k r i n g h u v u d e t och s t u n d o m även omkring den översta delen av h a l s e n ; n ä r en sådan l i n d n i n g s a k n a s , k a n ej avgöras, om den en gång varit förhanden och gått förlorad eller om den aldrig förefunnits.' I Fin- land ä r t r å d l i n d n i n g blott en gång betygad. Profileringen växer och b l i r så s m å n i n g o m till t u n n a skivor.
5 Över de estniska r i n g h u v u d n å l a r n a med profilering och deras h ä r l e d n i n g se Ariste, E r n a , Die estnischen Kingkopfnadeln, i L i t t e r a r u m soeietas es- thonica 1838—1938, Liber saecularis, sid. 48 ff.; i d e n n a u p p s a t s även h ä n - visningar till äldre l i t t e r a t u r r ö r a n d e de olika f o r m e r n a av r i n g h u v u d n ä l a r .
Fijr. 5. F r a g m e n t av b r o n s b a l s r i n g . Helgon, Ekerö, Uppland. 2 / 3 . — F r a g m e n t of bronze lonjue. Helgon, Ekerö, Uppland.
Vår nål från Helgon h a r profilering av sådana skivor. De n ä r m a s t e paralleller till denna nål, som jag k ä n n e r , äro estniska, den allra n ä r m a s t e är den i fig. 2 återgivna nålen ifrån Paikiila, Karla socken på ösel. Vi se på den senare nålen under huvudet tre skivformiga profileringar, liksom pa vårt e x e m p l a r frän Helgon med m i t t s k å r a . Någon silvertråd är i varje fall icke bevarad på ö s e l n å l e n , lika litet som på det svenska exemplaret. Den förra nålen h a r ungefär c i r k e l r u n t h u v u d ; m e r a ovalt s å d a n t som Hclgö- nålen äga dock a n d r a estniska n å l a r , t. ex. Aristc, a. A. pl. II fig. 2, 3, 5.
öselnålen torde t i l l h ö r a tiden framemot eller o m k r i n g är 800.
Av den ena på Helgon funna halsringen finnes endast fragmentet fig. 3.
Vi se i detta ett u l b ö j t stycke av en halsring med a v p l a t t a d e ä n d a r . Frag- mentet består av större delen av det ena a v p l a t t a d e ändstycket, vilket b a r förhöjda k a n t e r och en svag längsgående m i t t å s på översidan, och cn m i n d r e del av den ungefär fyrkantiga m i t t - t e n e n .
H a l s r i n g a r med a v p l a t t a d e ä n d a r ä r o typiska för Ostbalticum, framför allt östra hälften av L e t t l a n d ; enstaka e x e m p l a r föreligga även i F i n l a n d och Byssland." De börja u p p t r ä d a u n d e r yngre skedet av detta l a n d s mellersta j ä r n å l d e r , d. v. s. tiden ca 600—ca 800, och fortsätta u n d e r dess yngre j ä r n å l d e r , d. v. s. tiden ca 800—ca 1200. Av mig genom l i t t e r a t u r e n tillgängliga ostbaltiska e x e m p l a r visar den h ä r i fig. 47 avbildade h a l s - ringen av silver ifrån Dumpji, Meiotne socken, Semgallen, n ä r m a s t e överens-
" Tallgren, A.M., Z u r Arcbäologie Eestis I, II ( = Acta et C o m m e n t a t i o n e s t niversitatis Dorpatensls B III 6, VIII 1, Dorpat 1922, 1925) sid. 106 f., resp.
90; Kurnups, A., Die Haupttypen der lettischen Halsringe In der jiingeren Eisenzeit, i Sitzungsberiehte der Gelchrtcn Estnischen Gesellschaft 1928 sid.
121 ff,
7 Efter Balodis, F., Det äldsta Lettland, Uppsala 1940, sid. 125 fig. 1.
under yngre Vendeltid anlagts ej blott i de sydliga, utan även i de nordliga delarna av Ostbalticum, varvid Ösel legat lämpligt till för kolonisering.
Birger Nerman
