Existensens könade uttryck
– en nyläsning av Simone de Beauvoirs Det
andra könet i relation till Judith Butler och Moira
Gatens tolkningar av verkets relevans för
begreppen kön och genus
Södertörns högskola | Institutionen för Kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp | Filosofi | Vårterminen 2016
Innehåll
Abstract ... 3
1. Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Syfte och motivering ... 5
Frågeställning och disposition ... 6
Forskningsbakgrund ... 6
Distinktionen mellan kön och genus ... 7
Forskning om Det andra könet ... 8
Tvetydighet hos Simone de Beauvoir ... 10
2. Butler och Gatens tolkningar av Det andra könet ... 12
Butler: Kroppen erfars genom genus - kön är en konstruktion ... 13
Kön är också genus ... 14
Maktordningen formar den kroppsliga erfarenheten ... 16
Gatens: Könsskillnader måste beaktas - kvinnan är inget genus ... 17
Kvinnoblivandets etiska dimension ... 18
Kroppen är ingen social konstruktion ... 19
Utmanar Gatens kön/genus-distinktionen? ... 20
3. En nyläsning av Det andra könet ... 21
Natur och kultur? ... 21
Nödvändighet och kontingens ... 22
Kropp och mening ... 24
Kvinnlighetens existentiella innebörd för kvinnan ... 25
4. Avslutning ... 27
Litteratur ... 27
Abstract
The aim of this essay is to deepen the philosophical feminist discussion of the concepts sex and gender by doing a new reading of Simone de Beauvoir's The Second Sex. The analysis takes its point of departure from Judith Butler's "Sex and gender in Simone de Beauvoir's
Second Sex" (1986) and Moira Gatens' "On Beauvoir and biology: a second look" (2003).
This means that my overall inquiry is opened up by the question if, and in that case how, The
Second Sex can be said to offer other interpretations than those presented by Butler and
Gatens. I analyze Butler and Gatens' interpretations in terms of how their arguments are built up, in order to lay out the ground for my own, alternative reading. I formulate two questions, related to my initial analysis of Butler and Gatens: Does Beauvoir make a distinction between nature and culture which effects the understanding of the existent as a sexed, situated being? What implication does her existential-phenomenological perspective have for the image of the body and the creation of meaning? My reading suggests that Beauvoir's
1. Inledning
BakgrundBegreppen kön och genus har varit dominerande inom angloamerikansk feministisk teori sedan slutet av 60-talet, men den tydliga distinktionen mellan (biologiskt) kön och (sociokulturellt) genus upphörde att vara självklar under 80- och 90-talen.1 En mängd problematiseringar av kön och genus, omdefinitioner och nya teorier har lagts fram under de senaste decennierna. Inom genusvetenskapen har till exempel teorier om intersektionalitet och posthumanism rört sig bortom diskussionen om kön och genus. Samtidigt förblir "genus" ett paradigmatiskt begrepp. Att överge distinktionen förefaller vara relativt svårt att göra - den tilldrar sig fortfarande en filosofisk debatt.2
Simone de Beauvoirs Det andra könet har åberopats som stöd både för och emot kön/genus-distinktionen. Detta har skett stegvis och diskuterats mycket. Att Beauvoir är moder till distinktionen beskrevs ännu i början av 00-talet vara en utbredd uppfattning.3 På senare år har det emellertid blivit vanligare att konstatera att Beauvoir inte arbetar med
nämnda distinktion.4 Denna hållning återfinns exempelvis i inledningen till en svensk antologi
om feministisk filosofi.5
I uppsatsen återupptar jag diskussionen om Beauvoir och begreppen kön och genus. Även om inte Beauvoir uppfinner eller arbetar med distinktionen, menar jag att det är intressant att undersöka om och i så fall hur Det andra könet kan användas till att fördjupa begreppen. Som ingång till ämnet analyserar jag två artiklar, Judith Butlers "Sex and gender in Simone de Beauvoir's Second Sex" från 1986 och Moira Gatens "On Beauvoir and biology: a second look" från 2003. Slutsatserna från denna analys bildar utgångspunkt för min egen tolkning av
Det andra könet.
Det var Butlers artikel som initierade meningsutbytet kring kön och genus hos Beauvoir. Artikeln blev banbrytande för hur en hel generation teoretiserade kring kvinnan och kroppen.6 I korthet går Butlers argumentation ut på att Beauvoir uppfinner distinktionen mellan kön och genus, men att hon leder oss att fråga om inte det förrra är en effekt av det senare. Vi erfar
1 Periodiseringen kan emellertid nyanseras, se Lykke, Nina 2009: Genusforskning- en guide till feministisk teori,
metodologi och skrift s. 82.
2 Fraisse, Geneviève 2014: "Sex" i Dictionary of Untranslatables: A Philosophical Lexicon, red. Barbara Cassin
s. 969.
3 Gatens, Moira 2003: "On Beauvoir and biology: a second look" i The Cambridge Companion to Simone de
Beauvoir, red. Claudia Card s. 267. Se även Heinämaa, Sara 2003: Toward a Phenomenology of Sexual Difference, s. xi.
4 Se Heinämaa 2003: s. xi. Se även Sandford, Stella 2010: Plato and Sex s. 2.
5 Björk, Ulrika och Lisa Folkmarsson Käll 2010: "Inledning" i Stil, kön, andrahet, red. Björk och Folkmarsson
Käll s. 10-13.
kroppen genom genus, genom en sociokulturell situation, och kan därför inte epistemologiskt avgöra om kön är naturligt. Under 90-talet möttes Butler av kritik från namnkunniga
Beauvoirforskare och filosofer som Toril Moi, Sara Heinämaa och Stella Sandford.7 Trots kritiken har Butlers artikel bibehållit en viss inflytelserik ställning. Det var nästan tjugo år efter att artikeln först publicerades som Moira Gatens ägnade ett kapitel åt att kritisera den i
The Cambridge Companion to Simone de Beauvoir. I likhet med Moi, Heinämaa och
Sandford argumenterar Gatens emot att Beauvoir gör distinktionen. Det jag finner intressant med Gatens är att hon, till skillnad från exempelvis Heinämaa, lägger fram sin kritik av Butler och sin egen läsning av Beauvoir genom att till stor del tala i förhållande till begreppen kön och genus.8 Gatens menar att könsskillnad, i betydelsen fysiologiska skillnader mellan
kvinnor och mäns kroppar, utgör en grundläggande förutsättning som varje historisk situation måste hantera och förhålla sig till. Enligt Gatens negligerar Butler detta.
Syfte och motivering
Mitt syfte är här att nyläsa valda delar av Det andra könet och på så sätt fördjupa de senaste decenniernas feministiska debatt om kön och genus. Jag försvarar inte uppfattningen att Beauvoir är "moder" till åtskillnaden mellan kön och genus.9 Däremot menar jag att varken kön/genus-distinktionen i sig, eller dess relevans för Det andra könet, är ämnen som kan överges. Ur ett filosofiskt perspektiv finns det ännu behov av att diskutera begreppsparet. För det första kvarhänger frågan hur dessa begrepp ska tolkas och problemformuleringen verkar vara ingrodd i feministisk teori. Poststrukturalistiska och radikalkonstruktivistiska teorier som många menar överskrider distinktionen - exempelvis Butlers hävdande att genus är allt - har av andra ansetts återskapa dess logik och grundläggande problem.10 För det andra har distinktionen återaktualiserats filosofiskt genom Stella Sandfords Plato and Sex, publicerad 2010. Sandford visar hur vårt moderna begrepp om kön som naturlig-biologisk grund har lästs in i Platons dialoger, när det snarare skulle ligga närmare till hands att hos honom förstå termerna kvinna och man som olika genus. Hos Platon utgör kvinna och man
karaktärsbeskrivningar, vilka korsvis används om människor av båda könen. En individs natur
7 Moi, Toril 1999: "What is a woman? Sex, gender, and the body in feminist theory" i What is a woman?;
Heinämaa 1997: "What is a woman? Judith Butler and Simone de Beauvoir on the foundations of the sexual difference", Hypatia, vol. 12, nr 1; Sandford 1999: "Contingent Ontologies: Sex and Gender and 'Woman' in Simone de Beauvoir and Judith Butler", Radical Philosophy 97, sept/okt.
8 Heinämaa styr bort från dem och presenterar Det andra könet som en fenomenologisk undersökning av
könsskillnad.
9 Jag instämmer med Sandford, som konstaterar att Beauvoir var en av de första att kritiskt analysera kön men
inte arbetade med distinktionen. Sandford 2010: s. 2.
10 Heinämaa 1998: "Kvinna - natur, produkt, stil?" Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1, 1998, s. 41. Även
som kvinna eller man står inte i motstättning till anatomin. Individens karaktär, dess natur, är
genos, en benämning av släkte eller slag. Sandford föreslår att det moderna föreställningen
om kön bör förstås utifrån det kantianska begreppet transcendental idé: den är ett kategoriserande som är verkligt på så vis att det har verkliga effekter.11 Läsningen av Sandford har gett mig ett nytt perspektiv på genusbegreppet.
Frågeställning och disposition
I och med att jag använder Butler och Gatens tolkningar av Det andra könet som
utgångspunkt infinner sig den övergripande frågan om Det andra könet erbjuder andra sätt att tänka kring kön/genus-distinktionen än de som Butler och Gatens presenterar. Jag besvarar denna fråga genom ett antal delfrågor. I den första analysdelen söker jag inledningsvis reda ut hur Butler argumenterar för att det finns en distinktion mellan kön och genus i Det andra
könet och att verket implicit leder oss att se kön som detsamma som genus. Hur gör i sin tur
Gatens för att vederlägga att distinktionen finns hos Beauvoir? Hur skiljer sig slutligen Gatens förslag, som hon bygger på Beauvoirs begrepp tvetydighet, från kön/genus-modellen? I den andra analysdelen genomför jag min egen alternativa läsning av Det andra könet. Här är två frågor vägledande. Gör Beauvoir en åtskillnad mellan natur och kultur som har konsekvens för förståelsen av människan som situerat, könat varande? Vad innebär Beauvoirs
existensfenomenologiska perspektiv för bilden av kroppen och skapandet av mening?
Uppsatsen består av fyra delar. Här i den inledande delen tecknas en forskningsbakgrund. I den andra delen presenteras och analyseras Butler och Gatens artiklar. Av utrymmesskäl kan jag inte diskutera mer än de mest centrala delarna i artiklarna. I uppsatsens tredje del redogör jag för min egen läsning och besvarar den huvudsakliga frågan. Där fortsätter analysen av Butler och Gatens, i och med att jag använder dem som avstamp och referenspunkter. Avslutningsvis presenteras mina slutsatser. I denna fjärde del återknyter jag till Stella Sandfords Platonläsning.
Forskningsbakgrund
Uppsatsen knyter an till tre olika forskningsfält. Det första är den feministiska filosofiska forskningen kring distinktionen mellan kön och genus - en åtskillnad som från början uppstod inom psykiatrin. Det andra forskningsfältet handlar om feministiska filosofiska tolkningar av
Det andra könet. Det tredje rör begreppet tvetydighet. Jag ska här i korthet kartlägga var och
en av dessa forskningsinriktningar.
Distinktionen mellan kön och genus
Distinktionen mellan kön och genus formulerades på 60-talet i en amerikansk, psykoanalytisk och psykiatrisk kontext. Robert Stoller forskade om transsexualism och gjorde denna
uppdelning för att kunna förklara förekomsten av det han kallade för sexuella abnormiteter. Arbetet hade ingenting med feminism att göra men kom nästan omedelbart att inspirera och bana väg för feministiska analyser.12 Stoller förstår genus som ett resultat av biologisk och social kausalitet: biologiska och sociala krafter resulterar i en samling karaktärsdrag,
beteenden och egenskaper. Förståelsen av genus som produkt i en kedja av kausalitet upptogs av 60- och 70-talets angloamerikanska feminister, vilka argumenterade emot biologisk determinism. Man utgick ifrån att det finns två naturliga kön och föresatte sig att förklara varför män blev manliga och kvinnor kvinnliga, typiskt sett. Detta ledde till komplicerade teorier om interaktionen mellan biomekanism och social omgivning. Handlingsfilosofin var behavioristisk.13 Begreppsparet gavs en strukturalistisk innebörd av antropologen Gayle Rubin. Rubin såg inte bara identiteten utan också sexualiteten som en produkt skapad av den omgivande kulturen, men hon framställde kön som en oproblematisk biologisk kategori.14 Under 80-talet började distinktionen kritiseras för att framställa uppdelningen i två kön som naturlig. Man avvisade teorin om att mänskliga individer av naturen tillhör den eller andra gruppen och att denna uppdelning är något som föregår genus. Dessutom började man ställa frågor om hur miljön och den sociala omgivningen producerar könsskillnader,
exempelvis i hjärnan. På 90-talet visade feministiska biologer att själva föreställningen om en könsdikotomi saknar vetenskaplig grund: det är inte möjligt att uppställa klara definitioner och urskilja en uppdelning - oavsett om man definierar kön utifrån kromosomer, hormoner eller könskörtlar, eller om man betraktar dem sammantaget.15 Det hävdades att dikotomin därmed inte grundar sig på fysiologiska realiteter utan att den är en social och praktisk tankekonstruktion.16
Både Butler och Gatens har på olika sätt arbetat med att problematisera och kritisera distinktionen, vilket jag återkommer till nedan.
De senaste årtiondena har distinktionen kritiserats för att reproducera dualismen
sinne/kropp, vilket ansetts vara problematiskt bland annat för att denna dualism varit verksam i hierarkiseringen av manligt/kvinnligt, vit/icke-vit, samt andra begreppspar. Inom svart
12 Här kan nämnas att Stollers ståndpunkt då var kontroversiell och krävde gedigen argumentation. Heinämaa
1998: s. 37-38.
13 Heinämaa 1998: s. 38.
14 Carlson, Åsa 2001: Kön, kropp och konstruktion s. 22-24. 15 Heinämaa 1998: s. 38-39.
feminism har distinktionen kritiserats för att inte belysa andra maktstrukturer än dem mellan vita kvinnor och män.17
Begreppsparet kön och genus har även diskuterats utifrån en översättningsproblematik.18 Ordet genus kommer av grekiskans genos som betyder släkte, slag, familj, grupp. Genus är även ett grammatiskt begrepp.19 Gender, såsom det utvecklats i angloamerikansk feministisk teori, infördes i svensk feministisk teoribildning på 70-talet och översattes då till genus.20 I svenskan har kön på senare år kommit att användas istället för genus. Samtidigt utgör genus ett paraplybegrepp för forskningen kring kön, i såväl biologisk som social bemärkelse.21 I engelskan står sex för biologiskt kön. Ibland görs en distinktion mellan sexual difference och
sex difference, som motsvarar de franska begreppen différence sexuelle och différence des sexes. Différence sexuelle förutsätter skillnad mellan könen som kan omnämnas i biologiska
eller filosofiska termer. Ett empiriskt igenkännande av könen, oberoende av vad denna
markering skulle innebära, impliceras i begreppet différence des sexes.22 På franska inbegriper ordet sexe sexuellt liv och den könade karaktären hos mänskligheten. Här har gender mötts med skepsis.23
Forskning om Det andra könet
Det råder idag inte någon konsensus kring hur begreppen kön och genus ska förstås i relation till Beauvoir, men historiska redogörelser över begreppet genus brukar börja med henne. Den amerikanska vetenskapsteoretikern Donna Haraway är en av många som påpekat att Beauvoir är källan ur vilken all feministisk förståelse av genusbegreppet härrör.24 Det brukar
konstateras att den feministiska kampen mot biologisk determinism har tagit avstamp i Det
andra könet.25 I den nya kvinnorörelse som verkade från 70-talet och framåt kom Beauvoirs
fras att man inte föds till kvinna utan blir det, så småningom att få enorm genomslagskraft. De senaste fyra decenniernas teoretiserande kring konstruktion har till stor del riktat sig till att stödja den tesen.26
17 Lykke 2009: s. 47. 18 Lykke 2009: s. 53-56. 19 Fraisse 2014: s. 969. 20 Lykke 2009: s. 54. 21 Carlson 2001: s. 26. 22 Fraisse 2014: s. 969.
23 Butler, Judith 2014: "Gender and gender trouble" i Dictionary of Untranslatables s. 378. Butler skriver att
gender i Frankrike uppfattades som främmande, möjligen som "the intellectual equivalent of McDonald's".
24 Haraway, Donna: Apor, cyborger och kvinnor. Att återuppfinna naturen, 2008 [1991], s.131. Se även Björk
och Folkmarsson Käll 2010: s. 13.
Enligt Stella Sandford klargör Beauvoir att kön alltid betyder något mer än biologiska fakta eller naturlig kropp: Beauvoir visar den existentiella meningen av kön.27 I en artikel från 1999 understryker Sandford att Beauvoirs bidrag ligger i insikten att betydelsen av kön måste analyseras i den konkreta situationen, i vardagen.28 Även Sara Heinämaa och Toril Moi tillbakavisar påståendet att Beauvoir gör en distinktion mellan kön och genus. Detta gör de genom att hänvisa till hennes fenomenologiska perspektiv. De menar att Beauvoir undersöker meningen i de erfarenheter som kvinnor och män gör i kraft av att vara olika. Heinämaa använder begreppet sexual difference för att beteckna en fördiskursiv könsskillnad. Vad Beauvoir visar, enligt Heinämaa, är hur kvinnor och män i kraft av en grundläggande olikhet förkroppsligar särskilda relationer till tillvaron.29 Detta skulle göra frågan om kön och genus sekundär eller oegentlig när det gäller Det andra könet. Den svenska filosofen Åsa Carlson sammanfattar läget genom att referera till Toril Moi, Sara Heinämaa och Stella Sandfords tolkningar: "I dag finns det kanske också anledning att avsluta med Beauvoir, och låta henne stå för ett bättre alternativ än genusbegreppet (...)."30
I uppsatsen argumenterar jag för att det alternativ vi kan finna hos Beauvoir inte uppmanar oss att överge utan snarare att fördjupa genusbegreppet, samt den distinktion som görs i relation till kön.
Här vill jag i korthet beskriva ett perspektiv som influerat min läsning av Det andra könet. Den svenska idéhistoriken och internationellt kända Beauvoirforskaren Eva (tidigare
Lundgren-) Gothlin identifierar två teoretiska traditioner i Det andra könet. Förekomsten av dessa två traditioner menar jag kan kasta ljus över de meningsskiljaktligheter som uppstått mellan Butler och Gatens. Kärnan är att förstå människors relationer till varandra och till varat, i en historisk situation med särskilda materiella villkor.
Enligt Gothlin är Det andra könet inte bara en fenomenologisk undersökning av kvinnans situation utan också ett försök att förklara den - men förklaringarna är flera och perspektiven inte alltid förenliga.31 Det andra könet innehåller motsättningar mellan idealism och
materialism samt frihetsfilosofi och determinism. Beauvoir försöker bland annat förena marxismen med Hegels herre-slav-dialektik.32 Beauvoirs filosofi är enligt Gothlin en existensfenomenologi som är sammanflätad med en historiefilosofi inspirerad av Hegel och
27 Sandford 2014: "'Sex' and 'sexual difference'" i Dictionary of Untranslatables s. 972-973. 28 Sandford 1999: s. 22-27.
29 Heinämaa 2003: s. xi-xiii. 30 Carlson 2001: s. 17.
31 Gothlin, Eva 2010 [2001]: "Simone de Beauvoirs existentiella fenomenologi och historiefilosofi i Le deuxième
sexe" i Stil, kön, andrahet, red. Björk och Folkmarsson Käll s. 108.
Marx/Engels. De kombineras, kompletterar varandra men hamnar ibland i konflikt.
Historiefilosofin kopplar subjektskap till möjligheten att konkret transcendera sina villkor. Den förklarar varför mannen fick ett övertag gentemot kvinnan och varför det dröjde ända till industrialismens dagar innan hon kunde börja hävda sig som subjekt. På grund av mannens biologiska konstitution, som inte på samma sätt band honom till reproduktionen, hade han lättare att engagera sig i produktion och andra projekt och därmed förverkliga sig som
subjekt. Kvinnan ställdes utanför historiens dialektiska skeende och blev den absoluta Andre. Genom att inte beredas plats inom produktionen deltog hon inte heller i medvetandenas kamp om erkännande. Den industriella revolutionen gav kvinnor en plattform i
produktionsprocessen och därmed möjlighet att kräva rättigheter kollektivt.
Med det existentiella perspektivet ser Beauvoir förtryck och underordning utifrån människans varabegär. I detta avseende framhäver Gothlin influenser från Heidegger. Till skillnad från Sartre, där individen samtidigt är varats brist och varats begär, anser Beauvoir att människan slits mellan begär och avtäckande. Valet står mellan inautenticitet och autenticitet. Autenticiteten kräver ett erkännande av människors ömsesidiga beroende - och människornas relationer med varandra som förutsättningen för att det ska finnas vara. Gothlin skriver att "människor avtäcker en värld för varandra och kommunicerar med varandra genom de ting de avtäcker".33 Varabegäret kan överskridas om man erkänner självet och den andre som varats
avtäckande. Det är ett etiskt beslut eftersom det bekräftar det ömsesidiga beroendet. Moraliskt innebär det en omvändelse. Gothlin konstaterar också att beslutet behöver en vägledande historisk situation, vilket vad jag förstår beror på att det är genom tingen som människor kommunicerar.34 De två perspektiven strålar samman i undersökningen av relationen mellan kvinnor och män, då Beauvoir betraktar denna relation ur en existentiell synvinkel och samtidigt historiserar den. Med Gothlins ord visar Beauvoir därmed "att historicitet är en nödvändig dimension av levd erfarenhet."35
Tvetydighet hos Simone de Beauvoir
Moira Gatens är en av de filosofer som framhåller tvetydigheten som central i Beauvoirs filosofi. Gatens konstaterar att det finns en tendens att läsa Det andra könet med utgångspunkt i en modell av antingen/eller. Detta tankesätt har uppstått med debatten om kön och genus, menar hon. Begreppsparet kön och genus uppställer natur och kultur som två storheter, och diskussionen som följer därav kretsar kring att avgöra om kvinnor och män bestäms av
biologiska eller kulturella faktorer. Konsekvensen för läsningen av Det andra könet blir att man uppmärksammar och fäster sig vid enskilda avsnitt som anses bekräfta den ena eller den andra av dessa två ståndpunkter. Å ena sidan hävdas att Beauvoir ger en essentialistisk framställning av kvinnan och mannen utifrån deras biologiska kön, och att Beauvoir
reproducerar misogyna idéer. Å andra sidan hävdas att Beauvoir visar att kvinnan och mannen är socialt konstruerade varanden och att kön i sig är en konstruktion. Problematiken kommer enligt Gatens av att tvetydigheten drivits bort från Det andra könet: man har inte förmått se att både natur och kultur konstituerar människans situation. Den biologiska kroppen, fakta, möter sociokulturella normer, värderingar och betydelser. Tvetydigheten gäller även det att
människan är både biologi och medvetande. Då Beauvoir är svuren antidualist, skriver Gatens, är det kanske allra viktigast att se hur de två delarna i ett par befinner sig i ett oupphörligt spel med varandra. Det är detta som gör att situationen enligt Beauvoir alltid innebär ett blivande, inte ett varande, menar Gatens.36
Hos den kanadensiska filosofen Monika Langer finns en annan beskrivning av tvetydighet. Tvetydighet är inte dualism, absurditet, ambivalens, eller dubbeltydighet - begreppet
beskriver mänsklig erfarenhet. Langer konstaterar att kroppar inte relaterar till varandra som entiteter i en objektiv rymd.37 Tvetydigheten markerar att följande är oupplösligt
sammanknutet och omöjligt att åtskilja: medvetande, kropp, situation, tidslighet, viljande, väljande, agerande, meningsskapande och relaterande till andra.38 Beauvoirs idé om tvetydighet står nära Maurice Merlau-Pontys, men enligt Langer implicerar Beauvoirs tänkande kring avtäckande en motsättning mellan subjekt och objekt som saknas hos Merlau-Ponty.39 Beauvoir utgår ifrån Jean-Paul Sartres syn på avtäckande som ett brott med världen, men hon ger det en positiv innebörd som grundandet av vilja, existens och verklig, etisk frihet. Merleau-Ponty utvecklar hur individen redan är rotad i intim förbindelse med en meningsfull, levande värld. Langer skiljer mellan Beauvoirs bild av förbindelsen som yttre och Merleau-Pontys bild av den som inre.40
Den svenska filosofen Ulrika Björk redovisar flera tvetydigheter i sin tolkning av
Beauvoir, vilka alla kan föras tillbaka på villkoret att människan både är fakticitet och frihet. Subjektet existerar som förkroppsligad och medveten, ändlig och oändlig, bunden till och
36 Gatens 2003: s. 281-282.
37 Langer, Monika 2003: "Beauvoir and Merleau-Ponty on ambiguity" i The Cambridge Companion to Simone
de Beauvoir, red. Claudia Card s. 99-103.
separerad från andra.41 Subjektet är också singulärt och universellt. Kvinnor lever dessutom under en särskild paradox, i och med att de är subjekt men inte identifieras och inte
identifierar sig som intersubjektiva varelser.42 Det jag uppfattar vara relevant för min egen tolkning av Beauvoir, och som jag kommer att återkomma till i analysen, är Björks
beskrivning av olika nivåer eller dimensioner i subjektets blivande. Enligt Björk finns det en nivå av blivande som föregår begreppsliggörandet, vilket ger upphov till en tvetydighet mellan det osägbara och det sägbara. I linje med Merleau-Ponty är det den föregående dimensionen, det osägbara, som utgör förutsättningen för det sägbara. Det osägbara gör det med andra ord möjligt för det sägbara att framträda och beskrivs som subjektets "hemland", den plats där mening först uppstår. Subjektet lever redan i en betydelseförsedd värld, skriver Björk, vilket jag menar är intressant för frågan om individens existens som kvinna eller man.43
2. Butler och Gatens tolkningar av Det andra könet
Med artikeln "A critique of the sex/gender distinction" publicerad 1983 var Moira Gatens en av de första att granska hur det feministiska teoretiserandet tagit intryck av Stollers modell.44 Enligt Gatens hade begreppet genus kommit att bli det enda som undersöktes och viktiga biologiska könsskillnader lämnats obeaktade. Att samtiden inte studerade biologiska
könsskillnader var enligt Gatens en följd av det traditionella nedvärderandet av kvinnan och kroppen: distinktionen återskapar den cartesianska dualismen mellan sinne och kropp. I en intervju tjugo år senare kommenterar Gatens att hon i artikeln hade en inadekvat förståelse av biologi och natur. Hon önskar att hon hade känt till de arbeten som under det tidiga 80-talet gjordes av feministiska evolutionsbiologer, däribland Susan Oyama och Sarah Hrdy. Dessa menar Gatens har ett intressant sätt att tänka kring hur man uppfattar eller erfar människan: biologi och kultur kan egentligen inte separeras då de tränger in i varandra. Därutöver anser Gatens att hennes artikel saknar en diskussion kring ras, en aspekt som lyftes under det tidiga 90-talet genom verk av bland andra Larissa Behrendt och Kimberle
Crenshaw. Med begreppet intersektionalitet argumenterar Crenshaw för att vi måste tänka könsskillnad, ras, biologi och kultur sammantaget.45
41 Björk 2008: Poetics of Subjectivity: Existence and Expressivity in Simone de Beauvoir's Philosophy s. 45-46. 42 Björk 2008: s. 174-175. Se även s. 196.
43 Björk 2008: s. 78-79. 44 Heinämaa 1998: s. 37.
45 Walsh, Mary 2004: "Twenty years since 'a critique of the sex/gender distinction': a conversation with Moira
Kritiken som Gatens lägger fram mot Butler 2003 uppfattar jag löper utmed ungefär samma linje som den från 1983, i och med att hon försöker tänka biologins betydelse för det att vara kvinna samt ifrågasätter den användning av kön/genus-distinktionen som gjort att natur och kultur skiljts åt. Skillnaden är att hon senare tagit intryck av de som visat hur kulturella mönster formar och påverkar föreställningar och erfarenheter av den biologiska kroppen. Det är av den anledningen som hon finner begreppet tvetydighet användbart. Butlers artikel från 1986 och framförallt hennes böcker Genustrubbel (1990) och Bodies
That Matter (1993) revolutionerade förståelsen av kön och genus. Artikeln underminerar den
grund på vilken vi antar kön och förklarar att kön i själva verket är en effekt av genus.
Genustrubbel ifrågasätter genusbegreppet och konstaterar att det är en del av de
maktordningar som syftar till att upprätthålla förtryckande strukturer. I Bodies That Matter avvisar hon idén att kroppen skulle utgöra ett råmaterial som föregår genus; en tes hon tidigare har tillskrivit Beauvoir. Istället materialiseras kroppen genom språket och därmed genom genus.46 Butler upplöser på så sätt den åtskillnad mellan naturlig kropp och
genusordning hon gör i den tidiga artikeln från 1986.
Trots att flera teoretiker, däribland Heinämaa och den australiensiska filosofen Claire Colebrook, har konstaterat att Butler har vidareutvecklat sitt tänkande inom ramen för modellen om produktion anser jag att den tidigare artikeln är viktig för att den markerar riktningen för hennes senare tänkande.47 I uppsatsen begränsar jag mig därför till den. Butler: Kroppen erfars genom genus - kön är en konstruktion
Butler menar att Beauvoir uppfinner kön/genus-distinktionen i och med följande fras: "Man föds inte till kvinna, man blir det."48 Enligt Butler uppställer Beauvoir här två slag av varanden, ett naturligt och ett socialt konstruerat. Det naturliga varandet antas innebära att man är av kvinnligt eller manligt biologiskt kön (female, male). Kvinna och man är socialt konstruerade varanden, genus, som individer oupphörligen socialiseras till att bli.
Distinktionen gör att genus per definition är onaturligt. Om distinktionen mellan kön och genus appliceras fullt ut, menar Butler, fråntas någon som helst kausal koppling som leder från det ena till det andra. Därutöver, och viktigast av allt, menar Butler att Beauvoir riktar oss till att ifrågasätta att kroppens naturliga varande inbegriper att vara av det ena eller andra biologiskt könet. Det är inte den naturliga kroppen som levs, utan kroppen som tolkad i en social, kulturell och historisk situation. Där är genusordningen redan verksam i att förse
46 Butler 2011 [1993]: Bodies That Matter s. xvi-xvii.
kroppen med betydelse, och vi som individer redan upptagna med att bli genus. Resultatet blir enligt Butler att vi leds att fråga om inte kön varit genus hela tiden. Vi kan inte sluta oss till att kön skulle vara naturligt.49 Om det inte finns någon kausal relation mellan att födas med kvinnligt kön och att bli genuset kvinna, måste man se den biologiska konstitutionen som godtycklig för anskaffandet av genus. Butler skriver att det i och med detta slås fast att
"'being' female and 'being' a woman are two very different sorts of being."50 Konsekvensen av det är att Beauvoirs text inte uppställer något egentligt hinder för en person av exempelvis kvinnligt kön att anta ett manligt genus. Detta är enligt Butler vad kön/genus-distinktionen tillämpad på ett korrekt sätt markerar.51
Butler visar att distinktionen inger kön betydelse av att vara den anatomiskt distinkta, faktiska aspekten av kroppen - något oföränderligt. Man antas vara av kvinnligt eller manligt kön och variationer uppmärksammas inte. Med distinktionen betecknas kroppen vara en enhetlig, naturlig entitet av självidentiska fakta: man är mänsklig hona (female). Genus är en kulturell konstruktion och något som kräver aktivitet: kvinna är någonting man blir. Det betyder att man inte är kvinna på samma sätt som man är av kvinnligt kön. Att vara genuset kvinna är att bli, d.v.s. göra sig till, det. Butler konstaterar att distinktionen gör genus
onaturligt.52
Enligt Butler påvisar visserligen Beauvoir att genusblivandet är tvetydigt. Genus är beroende av att människor anammar och själva vidareför sociala koder. Det handlar om ett konstruerande från omgivningens sida - vilket för kvinnans del medför att göras oväsentlig - och om individens personliga projekt att skaffa sig en identitet. Eftersom man inte kan existera på ett socialt vedertaget sätt utanför genusnormerna, söker individen bekräftelse som subjekt genom att anta ett accepterat genus under det större tryck som omgivningen utövar på henne.53
Kön är också genus
Om genus är vad vi blir, frågar sig Butler vad vi var dessförinnan, d.v.s. då vi enligt distinktionen startade som naturlig kropp av det ena eller andra könet. Enligt Butler undergräver Beauvoir idén om möjligheten att erfara sig som detta varande, i och med påpekandet att vi alltid lever i en kulturell, historisk och social situation. Då kategorin kön representerar den naturliga kroppen, och kategorin genus representerar den sociokulturellt
49 Butler 1998 [1986]: "Sex and gender in Simone de Beauvoir's Second Sex", Yale French Studies 72. Jag
använder den omtryckta i Simone de Beauvoir, A Critical Reader, red. Elizabeth Fallaize, s. 39-40.
50 Butler 1998 [1986]: s. 30-31, citat s. 31. 51 Butler 1998 [1986]: s. 30-31.
levda kroppen, kan Butler fastslå att alltsedan vi lever i en social, kulturell och historisk situation, kan den naturliga kroppen inte erfaras rent. Butler skriver: "We never experience or know ourselves as a body pure and simple, i.e. as our 'sex', because we never know our sex outside of its expression as gender."54
Med det ovan sagda förbereder Butler läsaren för konstaterandet att vi inte kan dra slutsatser om biologiskt kön utifrån den kulturella situationens genus. Hon skriver att Beauvoir inte fullföljer denna tanke, men att detta senare gjorts av bland andra Monique Wittig, med inspiration av Michel Foucaults arbeten. Wittig och andra har hävdat att vi kan se uppdelningen i kön som en praktik som syftar till att etablera obligatorisk heterosexualitet. Det sker en normativ differentiering redan av nyfödda barn, och denna kategorisering utefter anatomi tjänar ett socialt och politiskt intresse. Att kön skulle vara en naturlig kategori är en effekt av detta reproducerande.55
En av Butlers huvudsakliga poänger är att Beauvoir öppnar våra ögon för att se att den historiska, sociokulturella situationen styr våra kroppsliga erfarenheter. Formuleringar av biologiska fakta sker under ett överordnat meningsgivande. Ytterst kan vi inte göra någon ontologisk skillnad mellan kön och genus.
En del av Butlers argumentation, som vad jag kan se används som stöd för att slutsatsen att kön varit genus hela tiden, är utläggningen om att Beauvoir inte är cartesian. Butler framhåller att Beauvoir talar om kroppen som individens grepp om världen. I linje med Sartre menar Beauvoir att kroppen inte kan upplevas utifrån, det vill säga ur ett tredjepersonsperspektiv - den är ogreppbar. Då kroppen inte kan upplevas utifrån kan vi inte sluta oss till att kön tillhör kroppens naturliga vara. Enligt Butler frigör sig inte Sartre slutgiltigt från medvetande/kropp-dualismen, däremot gör Beauvoir det.56 Samtidigt som frånvaron av cartesianism används som argument för att vi inte kan sluta oss till att kön existerar, uppfattar jag att Butlers förståelse av kvinnoblivandet i sin tur underbygger idén att Beauvoir inte är cartesian. Butler menar att vi inte fritt kan observera och välja mellan olika genusalternativ. Att kvinnan är ett genus vars roll innebär en begränsning, och att kvinnor inte fritt valt och fritt fortsätter att välja underordningen, är en del av Butlers tolkning av Beauvoirs resonemang. Det skulle bli svårt för Butler att förklara varför vi fortsätter att göra oss till kvinnor om vi har ett
medvetande som kan ha perspektiv på kvinnoblivandet. Att processen av att bli kvinna är tvetydig - både ett konstruerande av omgivningen och individens mer aktiva
identitetsskapande - är något som Butler framhåller som viktigt att belysa. Att denna organisering fortgår, förklaras av att den sker inifrån en redan genusimpregnerad miljö, där människor inte har översikt över de val de skulle kunna göra.
Enligt Butler kritiserar Beauvoir det manliga synsättet för dess projektion av kroppslighet på kvinnan. Manligt genus bygger på illusionen om kroppslöshet. Butler skriver att det kan vara inbjudande att anta att Beauvoir uppmanar kvinnor att göra sig till män - att frigörelsen består i att identifiera sig som ett medvetande skiljt från kroppen. Men Beauvoir verkar säga något mycket mer än så, fortsätter Butler. För det första är det långtifrån klart att Beauvoir accepterar att frihet står i motsatsförhållande till, eller ligger utanför, kroppen, vilket framgått ovan.57 För det andra riktar Beauvoir skarp kritik mot mannens förnekande av kroppen, som hon härrör till hans förtryck av kvinnan. Butler menar att Beauvoir redovisar hur det
traditionellt manliga projektet att distansera sig från kropp är ond tro: han skapar en illusion av att vara fri, det är en flyktväg undan ansvar. Därför är det mer rimligt att anta att Beauvoir söker sig bort från sådana manliga tankekonstruktioner, skriver Butler.58
Maktordningen formar den kroppsliga erfarenheten
Butler konstaterar avslutningsvis att upplevelsen av kroppen formas av sociala föreställningar om genus. Då kvinnor är förtryckta blir inte upplevelsen av kroppen oproblematisk, eftersom erfarenheten av den egna kroppen oundvikligen påverkas av den sociala ordningen. Beauvoirs påstående att kvinnan upplever sin kropp som en börda ska enligt Butler förstås som en konsekvens av det genussystem som överordnar det manliga. Att kvinnors kroppar upplevs och blir beskrivna på det sätt de blir, är inte betingat av några faktiska, naturliga faktorer. Istället är det både ett utslag, och en konstitutiv del, av genushierarkin. Bilden av
kvinnokroppen som ett hinder och en belastning måste ses i sin kontext av att vara en kugge i det patriarkala maskineriet. Kvinnors erfarenhet av kroppen som en börda gör att de inte ser sin kropp som ett redskap att bemäktiga sig världen med. Maktordningen upprätthålls genom att människor erfar världen utifrån dualismer av typen medvetande/kropp, aktivitet/passivitet och man/kvinna. Genom att kvinnor formas att erfara sin kropp som kött, något passivt som bara reagerar och inte agerar, reproduceras det hela.
Eftersom genussystemet är avhängig människors uppträdanden menar Butler att Beauvoir inger en syn på systemet som kontingent. Det är en inrättad ordning som är beroende av
57 I Genustrubbel, publicerad några år senare, skriver Butler att Beauvoir inte fullföljer sin kritik av det så kallat
manliga synsättet. I slutändan ställer Beauvoir frihet mot kropp, och hon lyckas inte identifiera att detta är en frukt av den manliga tanketraditionen som hierarkiserar vitt/svart, manligt/kvinnligt, medvetande/kropp, aktivitet/passivitet, o.s.v. Butler 2007 [1990, 1999]: s. 238-239, not 21.
verksamheter som återskapar det. Men, fortsätter Butler, Beauvoir säger inte att
kvinnoförtrycket genereras enbart genom en serie handlingar, enbart genom att symbolerna vidmakthålls. Det är inte tillräckligt att ifrågasätta genus för att förtrycket ska upphävas. Butler skriver att Beauvoir påvisar att förtrycket har en komplicerad, materiell härkomst.59 Detta vidareutvecklar Butler inte. Givet sammanhanget uppfattar jag att Butlers poäng är att inte underskatta den konkreta och politiska ansträngning som krävs för att bryta förtrycket, då det måste tillkännages hur förtrycket växte fram tillsammans med en fördelning av olika sysslor. Centralt i Butlers artikel är att man och kvinna är "ways of being" - de är modaliteter av kroppslig existens. Det gäller att omtolka den kulturella historia som kroppen redan bär.60 Gatens: Könsskillnader måste beaktas - kvinnan är inget genus
Gatens identifierar en klyvning bland Beauvoirforskare. På ena sidan finns de som hävdar att Beavuoir beskriver kvinnan essentialistiskt och misogynt. På andra sidan finns de som likt Butler anser att Beauvoir föregriper ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Denna klyvning menar Gatens är orsakad av kön/genus-distinktionen och dess inbegripna åtskillnad mellan natur och kultur. Natur och kultur framställs som två skilda storheter och läsare av Det andra
könet tenderar att sälla sig till det ena eller andra lägret. Frågan är hur man ska förstå termer
som biologiska fakta, utgångspunkter, etc. i relation till betydelse, mening eller värdering. Gatens anser att åtskillnaden mellan natur och kultur är vad som får Butler att överbetona Beauvoirs utsagor om värderingar och betydelser, på bekostnad av de utsagor som behandlar fakta och andra biologiska utgångspunkter. Problemet är att Butlers socialkonstruktivistiska linje negligerar det allvar med vilket Beauvoir undersöker och beskriver kvinnor och mäns olika fysiologiska förutsättningar. Enligt Gatens ger Beauvoir en mycket mer komplex bild av könsskillnad än vad kön/genus-distinktionen lyckas förmedla. Det alternativ som Gatens argumenterar för är att lyfta fram det i Beavuoirs filosofis centrala begreppet tvetydighet och konstatera att människan för Beauvoir konstitueras av både natur och kultur. Tänkandet i antingen/eller måste undanröjas, menar hon.61
Gatens observerar att Beauvoir använder sig av tre termer: människa med kvinnligt kön, kvinnlighet och kvinna. Hur dessa relateras till varandra är vida mer komplicerat än vad kön/genus-distinktionen låter uppvisa, menar hon. I en tabell med kolumnerna female,
feminine och woman visar hon hur en person omväxlande kan härröras till dem under olika
perioder av livet. Ett exempel är en person som föds med honkön, beter sig kvinnligt och av
59 Butler 1998 [1986]: s. 35-39.
andra och sig själv ses som kvinna. När hon sedan blir äldre och slutar vara fertil slutar hon att vara av honkön, men hon kan fortfarande vara kvinnlig och bli sedd som kvinna. Ett annat exempel är en person som inte föds med honkön, beter sig kvinnligt och av andra och sig själv ses som kvinna. Ett tredje exempel är en person som föds med honkön, inte beter sig kvinnligt men som identifierar sig, och av andra blir sedd, som kvinna.62
Kvinnoblivandets etiska dimension
Enligt Gatens är Det andra könet i första hand ett verk om etik. Det analyserar människors villkor i förhållande till friheten, som är den existentialistiska etikens högsta mål. Beauvoir visar att en persons liv inramas av en mängd omständigheter, som är biologiska, ekonomiska, historiska och kulturella. Materiella förhållanden, attityder och värderingar konstituerar situationen sammantaget, men hur dessa tacklas är inte förutbestämt och de kan inte determinera hur den enskilde lever sitt liv. Det är etiskt fel att låta en given situation bestämma individers frihet. Livet som kvinna har en särskild etisk dimension, eftersom de alltid har omgärdats av förtryck. De måste välja om de ska utmana eller samtycka till det som den historiska situationen presenterar för dem, såsom kvinnliga ideal och tolkningar av vad de fysiska könsskillnaderna har för betydelse. Väljer kvinnan att överlämna sig åt ordningen och normen kan hon anses vara skyldig till ett moraliskt fel, eftersom hon då förnekar sitt eget ansvar och lever enligt en stereotyp. Om det att bli kvinna innebär att hindras från att utöva frihet är det ett fall av förtryck.63 Har kvinnor redskap och möjlighet att befria sig själva från begränsningen men inte agerar, är de moraliskt medskyldiga till förtrycket. Härigenom, menar Gatens, är kvinnoblivandet nödvändigtvis en etisk process. Det gäller åtminstone
västerländska kvinnor kring 1900-talets mitt - vilkas situation Beauvoir skrev utifrån.64
Kvinnor måste välja hur de ska hantera normer för kvinnligheten. Gatens använder ordet
womanhood (att vara kvinna, kvinnors situation) som ett samlingsnamn för erfarenheter som
kvinnor delar och skiljer det från den kulturella, mytiska idén om kvinnlighet. I womanhood ingår att behöva förhålla sig till kvinnligheten. Kvinnligheten är vad man enligt Gatens kan kalla genus, kvinna är det inte.65 Kvinnors situation är ärvd av tidigare generationers kvinnor och utgör spelrummet för de nu levande kvinnorna att agera i. Gatens liknar situationen vid ett kortspel. Kvinnan kan inte råda över spelets regler, vilka kort hon tilldelats, men kan välja hur
hon ska spela: "It is through the attitudes she forms, and the manner of exercising her freedom, that woman will decide how her body is lived."66
Kroppen är ingen social konstruktion
I kritiken av vad Gatens kallar för det socialkonstruktivistiska perspektivet hänvisar hon till några citat från Det andra könet. Sammanfattningsvis lyder de att oavsett historiska och kulturella variationer i synen på könsskillnad, kommer det alltid att finnas en särskild relation mellan den kvinnliga kroppen och vad det är att leva som kvinna. I kraft av sin kroppsliga och sexuella konstitution kommer kvinnor alltid att förkroppsliga en specifik, fysisk känslighet och sensualitet. Kvinnans relation till män, till barn och till sin egen kropp kan aldrig bli identisk med de relationer som män och barn har till henne eller till sina egna kroppar.67 Gatens tillstår att man inte bör läsa in för mycket i detta, men att det emellertid kan konstateras att Beauvoir ser en länk mellan kvinnokroppen och det sätt varpå womanhood kommer att levas i varje - och varje möjlig - sociohistorisk situation. Att som Beauvoir påpeka att den biologiska kroppen kräver tolkning är inte detsamma som att hävda att den i sig är en tolkning, skriver Gatens. Beauvoirs ord om att kroppen inte är ett ting utan en situation, innebär enligt Gatens inte att kroppen är en social konstruktion.68 Med andra ord kan Butler rätteligen hävda att det att vara av kvinnligt kön och det att vara kvinna är två helt olika slag av varande, men hon kan inte därifrån sluta sig till att länken mellan de två är konstruerad. Härmed vill Gatens påvisa att könsspecifik, kroppslig erfarenhet inte kan förklaras enbart med hänvisning till kulturella värderingar och tolkningar.69
Enligt Gatens har Beauvoir i själva verket en alltför seriös inställning till skilda fysiska förutsättningar för att kroppen ska kunna betraktas som ett fält öppet för olika tolkningar. Vad som kräver tolkning är den situerade kroppen; den kropp som givet könsskillnaderna med nödvändighet får en särskild betydelse i det historiska sammanhanget. Det sätt varpå ett samhälle försörjer sig är extremt viktigt för hur de existerandes situation gestaltar sig, och eftersom kvinnor och män har olika fysiska kapacitet får detta konsekvenser för hur samhället värderar dem. I Beauvoirs avsnitt om nomader och så kallade primitiva samhällsformer klargörs att det finns fakta som inte kan undgå att bli socialt betydelsefulla, här kvinnans reproduktiva kapacitet och mannens överlägsna styrka.70 Gatens skriver att ju mindre ett
66 Gatens 2003: s. 271. 67 Gatens 2003: s. 272-273.
68 Här skulle jag kunna inflika att Butler inte skriver att kroppen är en tolkning, själva poängen är att det
existerar en naturlig kropp utanför genussystemet som vi inte kan ha kunskap om.
samhälle förmår kontrollera eller behärska sin omgivning, desto mer begränsad kommer de olika tolkningarna av könsskillnaderna att vara.71
Beroende på hur individerna själva väljer att förhålla sig till dessa tolkningar och värderingar, och beroende på hur samhället utvecklas tekniskt och materiellt, kan de
betydelser kropparna har komma att förändras. Idag ser vi att kvinnor når enorma idrottsliga framgångar när de tillåts äta och träna liksom män, påpekar Gatens. Spelet mellan fakta och värdering kallar hon för en interactive loop eller "interaktiv cirkel".72 Återställandet av tvetydigheten i Det andra könet innebär enligt henne att uppmärksamma verkets interaktiva cirkel: den existerandes situation består av både fakta och värdering, både natur och kultur samt både biologi och medvetande. Hon skriver: "More importantly, perhaps, the incessant play between the two terms of a pair, say, nature and culture, is what constitutes our situation as always ambiguous, always involving a free 'becoming', rather than mere 'being'."73
Kön och genus och debatten mellan essentialism och socialkonstruktivism har enligt Gatens felaktigt överskuggat de etiska dimensionerna av vad det innebär att bli kvinna.74 Vad jag förstår menar hon att diskussionen har låst sig vid ett antingen/eller-tänkande som fråntar oss möjligheten att se hur kvinnors underordning relaterar till situerade fysiska könsskillnader - och hur dessa kan tolkas olika och i viss utsträckning förändras beroende på individernas val.
Utmanar Gatens kön/genus-distinktionen?
Gatens går inte med på att "kvinna" kan ses som en genuskategori över huvud taget. Snarare är det kvinnligheten som är genus, menar hon. Gatens skriver:
It is not woman, simpliciter, or the female body, simpliciter, that [Beauvoir] wishes to criticize, but, rather, those (gendered) ways of being that attach to woman (understood both as ’symbol’ and as the individual concrete existent) and the female body (the material ‘ground’ of the existent) and that are operative in depriving women of the opportunity to become authentic, ethical subjects.75
Vad Gatens menar att Beauvoir fokuserar på är således de "ways of being" som tillkommer kvinnan (som symbol och individ) och den biologiskt kvinnliga kroppen. Dessa uppfattar jag kunna sägas vara genuskodade, genusklädda eller kort sagt genus.
71 Gatens 2003: s. 274. 72 Gatens 2003: s. 274.
73 Gatens 2003: citat s. 281 respektive s. 282. 74 Gatens 2003: s. 281.
Som tidigare framgått menar Gatens att distinktioner av typen natur/kultur eller kön/genus inte är användbara när det gäller Beauvoir. Men enligt mig är det svårt att se hur citatet ovan skulle skilja sig från sådana modeller. Ett svar Gatens skulle kunna ge till en sådan
invändning, är just påpekandet av en interaktiv cirkel mellan fakta och värdering. Möjligen ser hon inte sitt förslag som en dualism eftersom fakta/värdering, natur/kultur inverkar på varandra. Emellertid uppfattar jag att Gatens, särskilt i sitt avsnitt om historisk utveckling, finner det viktigt att åtskilja vad som är naturbetingat och vad som är kulturellt. Detta i syfte att argumentera för att fakta (fysiska förutsättningar) inte ska tillåtas att bestämma värdering, eftersom det kan ha ödesdigra konsekvenser. Enligt mig verkar därmed uppdelningen i natur och kultur vara av betydelse för att Gatens ska kunna hävda att de förutsättningar de olika könen har, inte determinerar hur vi förhåller oss till kvinnor och män - utan att detta är vad det är upp till individerna att ta ansvar för.
3. En nyläsning av Det andra könet
I följande avsnitt presenterar jag min läsning av Beauvoir och det viktigaste som skiljer den från Butler och Gatens. I korthet avser jag förklara hur Det andra könet fortfarande kan utmana och fördjupa diskussionen av begreppen kön och genus. Eftersom förra delen
avslutades med temat natur och kultur är det passande att jag tar avstamp i det. Som framgått utformar både Butler och Gatens sina argument genom att på olika vis ställa natur och kultur mot varandra. Butler argumenterar att det bara är kulturens konstruktion av natur som vi kan ha kunskap om, inte naturen i sig. Gatens låter begreppen tvetydighet och interaktiv cirkel markera spelet mellan natur och kultur.
Natur och kultur?
Det finns vissa ingångar till att se en distinktion mellan natur och kultur hos Beauvoir. Jag uppfattar emellertid inte att den beskriver beskaffenheten i människans vara, vilket Gatens idé om tvetydighet och den interaktiva cirkeln bygger på. Människan "består" inte av en del natur och en del kultur. Naturbegreppet bör snarare ses utifrån funktionen det har av att skapa en kontrast, som låter det särskilda i hela människans vara framgå.76 Beauvoir skriver till exempel att mänskligheten strävar efter att överskrida sig, vilket andra arter i naturen inte gör.77 Mänskligheten är "en historisk tillblivelse; den definierar sig genom sitt sätt att anta den naturliga fakticiteten."78 Hon ger stort utrymme åt att redogöra för biologiska fakta, men detta
76 Se Beauvoir 2002 [1949]: s. 71, även s. 99. 77 Beauvoir 2002 [1949]: s. 99.
följs alltid av en vändning: innebörderna ligger inte i dessa biologiska fakta själva. Beauvoir kontrasterar kroppen som den är beskriven av vetenskapsmännen, ett objekt, med kroppen som den är levd av subjektet - och understryker att det är det sistnämnda som existerar konkret.79
En tvetydighet ligger i människans villkor av att vara kött och ande, men denna upplever människan som tydligast i den erotiska erfarenheten.80 Där uppfattar jag inte att kött står för kroppen som den kan beskrivas biologiskt, utan att det handlar om att hur subjektet blir medvetet om sig själv som en "köttslig" varelse, i den erotiska erfarenheten med andra. Med andra ord är denna tvetydighet beskrivande för hur subjektet upplever sig i en specifik intersubjektiv situation.
Liksom vårt kroppsliga vara inte kan reduceras till biologiska fakta kan en uppräkning av fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män inte kasta något ljus över den existerandes vara. Fysiologin definierar inte vad det är att vara kvinna: "Kvinnan är en hona i den utsträckning hon uppfattar sig som en sådan. Det finns förutsättningar som är biologiskt väsentliga utan att för den skull ingå i hennes levda situation."81 Ett exempel som ges är skillnaden mellan äggets struktur och klitoris - det förra är biologiskt väsentligt på ett annat sätt än det senare, men det senare ingår i kvinnans levda situation. Beauvoir lyfter fram att kvinnan definierar sig själv genom att i sitt känsloliv införliva naturen. Tvetydigheten är således ett existensvillkor som aktualiseras i den levda erfarenheten.
Nödvändighet och kontingens
Beauvoirs perspektiv på kroppen innefattar en kritisk distans till förklaringsmodeller som rättfärdigar beteenden och betydelser utan att undersöka dem från grunden. Hon kritiserar finalistiska och mekanistiska språkbruk som tillskriver den sexuella differentieringen mening, exempelvis att honan eller hanen har bestämda öden, att de ska representera var sin betydelse och att det finns en essentiell hierarki mellan dem.82 Beauvoir iakttar att innebörd och orsak
därigenom förväxlas. Hegel kritiseras för detta. Han söker grunda sexualiteten logiskt, ge den en rationalistisk förklaring, men gör det genom att utgå ifrån den mening könen har upptagit i den mänskliga gemenskapen. Beauvoir avfärdar varje doktrin och "varje våghalsig teori" som på det viset a priori ger sexualiteten en meningsfull orsak.83 Att mänskligheten är uppdelad i
79 Beauvoir 2002 [1949]: s. 72. 80 Beauvoir 2002 [1949]: s. 465. 81 Beauvoir 2002 [1949]: s. 72.
82 Den biologiska funktionen hos respektive kön är både aktiv och passiv, och inom varje könad livsform pågår
en kamp mellan individualitet och art. Inget kön representerar ensamt något av detta, men hos honan är kampen mot arten mer omfattande. Beauvoir 2002 [1949]: s. 60-61.
två kön kan enligt Beauvoir varken berättigas empiriskt eller ges ontologisk grund - det är ett kontingent faktum. Mänsklighetens fortplantning sker genom en uppdelning i kön, men det är inte nödvändigt att så skulle vara fallet. Döden är nödvändig för existensen och vi kan inte föreställa oss ett samhälle av odödliga individer. Däremot kan vi föreställa oss ett samhälle som förökar sig på andra sätt. Hon skriver:
Genom att utöva sexuell aktivitet definierar människorna könen och deras relationer, på samma sätt som de skapar mening och värde i alla funktioner som de fullgör, men sexualiteten är inte nödvändigtvis innefattad i den mänskliga naturen.84
Beauvoir skiljer mellan vad som innefattas i den mänskliga naturen och vad som konstituerar människans existens. Hon säger sig ha tagit djupt intryck av Merleau-Ponty, som uppmanar till att ompröva synen på nödvändighet och kontingens.85 Det finns saker som inte är nödvändiga men som ingår i den existerandes levda situation. Enligt Beauvoir konstituerar kön existensen. Som framgår i citatet är de mänskliga aktiviteterna definierande och meningsskapande för kön. Människors betydelseskapande aktiviteter gör således
könsuppdelningen till något mer än vad som innefattas i dess rena funktion.86 I sig kan den inte grunda mening och betydelse.
Istället för att betrakta människan som determinerad av sina kroppsliga funktioner måste hon betraktas utifrån hur hon transcenderar sig: "I mänsklighetens historia definieras greppet om världen aldrig av den nakna kroppen; handen, med sitt tumgrepp, sträcker sig redan den mot det verktyg som mångfaldigar dess förmåga (...)".87 Detta perspektiv påverkar även vår upplevelse av tingen. De får mening och grund genom att en relation blir knuten till dem. Projekten som friheten engagerar sig i skänker nödvändighet till tingen som avtäcks. Om orsak och verkan skriver Beauvoir att "de skapelser som utgår ur friheten sätter objektet som värde och skänker det nödvändighet."88
Sammanfattningsvis har jag hittills visat att det inte går att skilja mellan natur och kultur, då det aldrig går att tala om den biologiska kroppen, den materiella omgivningen eller natur överlag utan att analysera dem ur ett subjektivt, mänskligt perspektiv. Nedan utvecklar jag detta vidare genom att peka på hur mening uppstår ur kroppsliga relationer till världen och andra människor.
84 Beauvoir 2002 [1949]: s.44-45 citat s.44 85 Beauvoir 2002 [1949]: s. 44.
86 Att Beauvoir visar att kön alltid betyder något mer än naturlig, faktisk kropp har bl.a. Sandford påpekat.
Sandford 2014: s. 972.
Kropp och mening
Beauvoir skriver: "Betydelsen är immanent i objektet och den uppenbaras för medvetandet genom en levande erfaranhet".89 Världen är redan full av betydelser. Detta tema har utvecklats
av Ulrika Björk, som redovisat att Beauvoir utgår ifrån den fenomenologiska idén att det kroppsliga subjektet "får tingen att existera innan världen har begripliggjorts praktiskt eller teoretiskt."90 Det finns en meningsnivå som föregår och möjliggör den språkliga
kommunikationen. Denna delvis fördiskursiva nivå är intersubjektiv och kroppslig. Ursprunget till det som har mänsklig mening finns i den kroppsliga existensen. Det ligger med andra ord en tvetydighet i relationen mellan det osägbara och sägbara.91 Utifrån detta
perspektiv anser jag det problematiskt att både Butler och Gatens beskriver det som om kroppen blir tillskriven betydelse av kulturen. Det blir den, men läget är mer komplext. Följande stycke beskriver hur kroppen får mening i människans utforskande av vara. Beauvoir skriver att man i enlighet med psykoanalysen kan säga att sexualiteten helt genomsyrar det mänskliga livet. De existerande är könade kroppar vilket innebär att
sexualiteten alltid är involverad - men sexualiteten måste förstås genom att se till helheten i situationen. Kropp och sexualitet är "konkreta uttryck för existensen".92 Vad Beauvoir visar är att kropp, transcendens, existens, sexualitet, historia och kultur inte kan analyseras separerade från varandra. Mänskligheten transcenderar sig mot världen och framtiden och manifesterar därigenom en "ontologisk hållning." Denna uttrycker begär, farhågor och etablerar värden. Den bildar en andra natur som seder, bruk och tabun återspeglas i. Det är inom den som subjektet blir medvetet om sig självt och utifrån dess bestämda värden som individen värderar sig.93 Kroppens och sexualitetens innebörder framträder när man betraktar människan som denna utforskande varelse, med ett "ursprungligt 'sökande efter varat'".94 Människan utforskar
varat på alla möjliga olika vägar och var och en av dessa utgör ett eget uttryck som inte kan reduceras till ett annat.95 Däremot samexisterar de och kan bara förstås i relation till varandra och till den existentiella infrastruktur som de blottlägger. Livet som helhet manifesterar en relation: "ett liv är en relation till världen; individen definierar sig själv genom att välja sig via sin värld."96 I kapitlet om psykoanalys, och i den senare delen av verket som behandlar
89 Beauvoir 2002 [1949]: s. 309.
90 Björk 2010: "Uttrycket och etikens villkor hos Simone de Beauvoir" i Stil, kön, andrahet, red. Björk och
sexualiteten i den levda erfarenheten, återkommer hänvisningar till en ontologisk inställning och attityd.97 Beauvoir ger ett flertal beskrivningar av hur den existerande med sexualiteten uttrycker sitt subjektskap och sitt förhållningssätt till den samtida situationen.98 Beauvoir skriver att endast en ontologisk synvinkel möjliggör att återställa enheten i individens val.99 Återigen ställs härmed föreställningen om en på förhand given betydelse mot innebörden som skapas genom existensen som helhet: "Det finns inget sexuellt öde som styr individens liv, sexualiteten är tvärtom ett uttryck för individens hela inställning till existensen."100
Jag anser att detta visar vikten av se den existentiella dimensionen, inbegripet den ontologiska hållningen, när kön och kroppens betydelser analyseras. Varken Butler eller Gatens uppmärksammar tillräckligt människans ursprungliga sökande efter vara och att detta utforskande nödvändigtvis är kroppsligt och könat. Kroppen kan inte separeras från
subjektivitetens uttryckta ontologiska hållning. Angående kvinnliga mystikers sexuellt anspelande beskrivningar av möten med det gudomliga skriver Beauvoir till exempel: "kroppen är aldrig orsak till subjektiva upplevelser eftersom den i sin objektiva gestalt är subjektet självt; subjektet lever sin inställning i enlighet med hela sin existens."101 Vad jag förstår kan det beskrivas som om kroppen och subjektet här är en och samma utsträckning mot det gudomliga. Enligt mig visar Beauvoir att kroppen upprättar en relation till världen och att den existerande lever, eller kanske mer träffande uttryckt är, denna relation. Vi kan inte skilja kroppen från subjektets strävanden, för kroppen är platsen där mening skapas och bärs upp i subjektets sträckande efter världen. Min uppfattning är att det existentiella
perspektivet skänker en dimension av dynamik och föränderlighet till kroppens
betydelseskapande, och därmed till innebörden i det könade varandet. Detta är ämne för följande stycke, som visar hur det särskilda existentiella villkoret i kvinnans situation formar hennes kroppsliga sträckande efter världen.
Kvinnlighetens existentiella innebörd för kvinnan
Av kvinnan krävs att hon gör sig till objekt.102 Hon måste ge upp anspråken på att vara ett
suveränt subjekt. Mannens privilegium, redan från barndomen, är att "hans kallelse som mänsklig varelse inte strider mot hans öde som man."103 Meningen som kvinnokönet bär ställer kvinnan inför en paradox, vilken illustreras i detta citat:
