Framgångsfaktorer i Initial Coin Offerings - En statistisk analys av genomförda ICO:s
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
VT 2018
Datum för inlämning: 2018-06-01
Axel Bertilsson
Andreas Samuelsson
Handledare: Peter Thilenius
Sammandrag
Denna studie ¨amnar ta reda p˚a vilka faktorer som leder till att en Initial Coin Offering, ICO, blir framg˚angsrik ur en investerares perspektiv samt hur detta skiljer sig mot tradi- tionella teknikbolag. Data fr˚an 200 ICO:s ligger till grund f¨or studien och med hj¨alp av bin¨ar logistisk regressionsanalys testas ett antal modeller f¨or att avg¨ora vilka faktorer som p˚averkar huruvida en ICO blir framg˚angsrik eller inte. Resultat visar att faktorer kopp- lade till projektets team inte har n˚agon p˚averkan p˚a dess framg˚ang. Det som d¨aremot visat sig spela roll ¨ar faktorer som marknadstrend under p˚ag˚aende ICO, typ av token som ligger till grund f¨or projektet, huruvida det finns en gr¨ans f¨or hur mycket enskilda individer f˚ar investera samt hur stor andel av projektets finansieringsm˚al som uppn˚as.
Viss p˚averkan har ¨aven projektets ursprungsland, men d˚a endast tillsammans med ¨ovriga faktorer, inte p˚a egen hand. Detta resultat skiljer sig mot traditionella teknikbolag fr¨amst genom att teamet inte alls har lika stor p˚averkan p˚a framg˚ang n¨ar det kommer till ICO:s.
Nyckelord: framg˚angsfaktorer, kryptomarknaden, Initial Coin Offering, blockchain, lo- gistisk regressionsanalys
Inneh˚all
1 Inledning 5
1.1 Introduktion till studien . . . . 6
1.2 Syfte med studien . . . . 6
2 Teori 7 2.1 Blockchain och Bitcoin . . . . 7
2.2 Intial Coin Offering . . . . 8
2.3 Tidigare forskning . . . . 9
2.4 Framg˚ang . . . . 10
2.5 Teoretisk referensram . . . . 10
2.5.1 Entrepren¨oriella m¨ojligheter . . . . 12
2.5.2 Entrepren¨oriella teamet . . . . 13
2.5.3 Entrepren¨oriella tillg˚angar . . . . 14
2.5.4 Strategisk och organistatorisk passning . . . . 14
2.5.5 Exogena faktorer . . . . 16
2.6 Prestation . . . . 16
2.7 Sammanst¨allning av hypoteser . . . . 17
3 Metod 18 3.1 Val av metod . . . . 18
3.2 Insamling av data . . . . 18
3.3 Urval av data . . . . 19
3.4 Analysmodell . . . . 19
3.5 Korrelationer . . . . 20
3.6 Skapande av modeller . . . . 21
3.7 Utv¨ardering av modeller . . . . 22
3.7.1 Precision . . . . 22
3.7.2 Omnibustest . . . . 22
3.7.3 Wald . . . . 23
3.7.4 Oddskvot (Exp(B)) . . . . 23
3.7.5 Signifikans . . . . 23
4 Resultat och diskussion 24 4.1 Modell 1 . . . . 24
4.2 Modell 2 . . . . 25
4.3 Modell 3 . . . . 26
4.3.1 3A . . . . 26
4.3.2 3B . . . . 27
4.3.3 3C . . . . 27
4.4 Modell 4 . . . . 28
4.4.1 4A . . . . 28
4.4.2 4B . . . . 29
4.4.3 4C . . . . 29
4.5 Sammanst¨allning av resultat . . . . 30
5 Slutsats 31 5.1 Framtida forskning . . . . 33
6 Referenser 34 7 Appendix 37 7.1 Bilaga 1 . . . . 37
7.2 Bilaga 2 . . . . 38
1 Inledning
Kryptomarknaden har snabbt blivit k¨and som en v¨ag till att f˚a investeringar att v¨axa snabbt och media drar sig inte f¨or att dra paralleller till IT-bubblan. I och med att fler och fler akt¨orer ger sig in p˚a marknaden s˚a har ett nytt fenomen v¨axt fram, Initial Coin Offerings (ICO:s). ICO:s ¨ar ett s¨att f¨or f¨oretag eller organisationer, h¨adanefter refererat till endast som projekt, inom kryptomarknaden att skaffa sig kapital genom oreglerad crowdfunding, d¨ar investerare kan g˚a in med kapital i projektet i utbyte mot andelar i form av s˚a kallade tokens. En token i ett projekt kan vara alltifr˚an en digital valuta till att motsvara ¨agandeskap i projektet likt en aktie. Dessa projekt grundar sig p˚a blockchain, ett s¨akert och transparent s¨att att lagra information, som kan anv¨andas f¨or att till ex- empel skapa distribuerade databaser. Bara under 2017 s˚a har ¨over 230 stycken ICO:s genomf¨orts och m¨angden ICO:s under 2018 ser inte ut att bli f¨arre (CoinSchedule, 2017).
Detta ¨overfl¨od av m¨ojligheter skapar problem ur investerarens perspektiv. Det kan vara enorma skillnader p˚a avkastning fr˚an projekt till projekt. Detta kan tydligg¨oras med tv˚a projekt som b˚ada ¨ar aktuella d˚a detta arbete skrivs och som b˚ada kom ut p˚a mark- naden h¨osten 2017; Aventus, som anv¨ander sig av blockchain f¨or att f¨orb¨attra biljett- industrin genom att s¨akerhetsst¨alla ¨agandeskapet och s˚aledes f¨orhindra bedr¨agerier vid andrahandsf¨ors¨aljning och ICON, som anv¨ander sig av blockchain f¨or att skapa unika l¨osningar ˚at banker, sjukhus och universitet. Aventus hade ett pris per token p˚a 25 kro- nor under sin ICO. Kort efter att den b¨orjade handlas p˚a marknaden s˚a l˚ag dock priset p˚a cirka 50% av detta under en l¨angre tid, innan investerarna i dess ICO kunde se en m¨ojlighet att s¨alja till en mindre vinst. N¨astan 4 m˚anader senare s˚a handlades Aventus till ett pris av strax under 40 kronor styck. (Coincodex Aventus, 2017) ICON ˚a and- ra sidan, gick p˚a ett ¨ogonblick upp 400% efter att den blivit tillg¨anglig p˚a marknaden, fr˚an dess ICO-pris p˚a 80 ¨ore. Den handlades tv˚a m˚anader senare p˚a ¨over 6000% fr˚an priset under dess ICO (Coincodex ICON, 2017). B˚ada projekten ligger ett par m˚anader efter att dessa sl¨apptes p˚a marknaden i plus i f¨orh˚allande till deras priser under ICO, men med klart stora skillnader i framg˚ang utifr˚an tidiga investerares perspektiv. Kryp- tomarknaden ¨ar extremt volatil och r¨or sig oerh¨ort snabbt. Marknaden har av bland annat Bloomberg beskrivits som en traditionell finansmarknad med h¨avst˚ang p˚a steroi- der (Bloomberg, 2017). Det totala marknadsv¨ardet f¨or hela kryptomarknaden har bara under 2017 ¨okat med 4500% s˚a att vara i f¨orlust under ett par m˚anader, framf¨orallt i en marknad med en v¨aldigt positiv trend, kan inneb¨ara missade m¨ojligheter till att investera i mer framg˚angsrika projekt (Coinmarketcap, 2017). Av denna anledning kan det vara av intresse att ta fram en statistiskt s¨akerst¨alld modell som baseras p˚a genomf¨orda projekt f¨or att v¨agleda investerare i sina beslut n¨ar det kommer till ICO:s.
1.1 Introduktion till studien
Studien kommer att vara baserad p˚a kvantitativ data. Genom anv¨andning av publika databaser och hemsidor kommer viktig data kring de ICO som unders¨oks att h¨amtas in och behandlas. En analysmodell kan sedan appliceras med denna data som underlag.
Detta ska sedan leda till att bygga upp en bild ¨over vilka faktorer som p˚averkar om en ICO n˚ar framg˚ang. I detta arbete definieras en ICO som framg˚angsrik om dess marknadsv¨arde ett dygn efter att ha kommit ut p˚a marknaden ¨ar h¨ogre j¨amf¨ort med v¨ardet p˚a den underliggande kryptovalutan som investeraren betalade med under ICO.
1.2 Syfte med studien
Syftet med denna studie ¨ar att med hj¨alp av logistisk regressionsanalys skapa en modell som beskriver vilka faktorer som ¨ar avg¨orande f¨or en ICO:s framg˚ang. Genom anv¨andning av all den data som kontinuerligt produceras inom kryptomarknaden ska en analys ge- nomf¨oras. Detta skulle kunna bidra till en metod f¨or investerare att f¨olja, f¨or att minimera riskerna att g¨ora en f¨orlustaff¨ar. D˚a teorin som ligger till grund f¨or denna unders¨okning
¨ar kopplad till mer traditionella teknikbolag kan det ¨aven vara av intresse att se hur denna teori st¨aller sig till f¨oretag och organisationer inom blockchain. En fr˚agest¨allning kan formuleras f¨or att l¨attare besvara detta syfte:
- Vilka faktorer p˚averkar en ICO:s framg˚ang? Hur p˚averkar dessa faktorer framg˚angen?
2 Teori
Detta avsnitt ¨amnar beskriva relevanta bakgrunder inom ¨amnet samt tidigare forskning kopplat till framg˚angsfaktorer. Vidare tas relevanta termer upp och f¨orklaras tillsammans med en beskrivning av den teoretiska referensram som ligger till grund f¨or denna studie.
Efter en genomg˚ang av varje element i den teoretiska referensramen formuleras ett antal hypoteser utifr˚an de variabler som ¨ar intressanta att unders¨oka.
2.1 Blockchain och Bitcoin
Blockchain, ett begrepp med kopplingar till kryptografi, ¨ar en teknik som kan appliceras p˚a flera olika industrier. Konceptet som teori kan sp˚aras tillbaka till en artikel i “Journal of Cryptology” 1991 av Haber och Stornetta med namnet “How To Time-Stamp a Digital Document”. F¨orfattarna diskuterar behovet av att kunna s¨akerst¨alla n¨ar dokument ska- pas och n¨ar dessa senast ¨andrades, f¨or att tydligt kunna certifiera dessa. Metoder f¨or att g¨ora detta grundar sig p˚a att kunna ge dokumentets data tidsst¨amplar och att dessa tids- st¨amplar inte g˚ar att f¨orfalska.(Haber & Stornetta, 1991) Ett ˚ar senare bygger f¨orfattarna vidare p˚a detta koncept, d˚a i samarbete med Bayer. Nu f¨orb¨attras lagringskapaciteten och processen effektiviseras. Genom att g¨ora detta kunde flera dokument samlas i ett
“block”.(Bayer et al., 1992)
Idag ¨ar blockchain mest k¨ant genom kryptovalutan Bitcoin. Tekniken bakom den di- gitala valutan baseras p˚a det f¨oreg˚aende konceptet om blockchain d¨ar transaktioner och
¨agandeskap s¨akras genom digitala signaturer. F¨or att undvika att anv¨andare utf¨or s˚a kal- lad “double-spending” d.v.s anv¨ander samma digitala valuta flera g˚anger om, s˚a beh¨over det instiftas ett icke-hierarkiskt n¨atverk, ett P2P-n¨atverk. I ett s˚adant n¨atverk talar anv¨andare, i form av s˚a kallade noder direkt med varandra. F¨or att validera transaktio- ner och enskilda block i blockkedjan, s˚a beh¨over en majoritet av dessa noder n˚a konsensus.
(Nakamoto, 2008)
Blockchain ¨ar dock applicerbart p˚a m˚anga fler omr˚aden. Ett tydligt exempel p˚a hur tekniken skulle kunna anv¨ants ¨ar under finanskrisen 2008. Under krisen tydliggjordes det att det ¨ar v¨aldigt sv˚art att identifiera korrekt ¨agandeskap av tillg˚angar. N¨ar Bear Stearn kollapsade samma ˚ar s˚a visade det sig att antalet aktier som erbj¨ods k¨oparen av bolaget var st¨orre ¨an antalet aktier som faktiskt fanns i bolagets bokf¨oring. Att sp˚ara
¨agandeskap kan ¨aven vara v¨asentligt vid fysiska tillg˚angar, f¨or att g¨ora det m¨ojligt att sp˚ara till exempel batcher av kontaminerad mat vid stora matkedjor. Problemet kan l¨osas med mellanh¨ander som konstant h˚aller koll p˚a detta, men det ¨ar b˚ade tidskr¨avande och dyrt i det l˚anga loppet. Med blockchainteknik s˚a beh¨over inte l¨angre m¨anniskor tillf¨orlitas dessa uppgifter, utan underliggande teknik kan sk¨ota detta ist¨allet. Genom att registrera
tillg˚angar, fysiska och icke-fysiska, p˚a blockkedjan likt hur Bitcoin registrerar transaktio- ner p˚a sin kedja, kan en tillf¨orlitlig databas skapas d¨ar informationen enkelt kan hittas och kontrolleras. (Nofer et al., 2017)
2.2 Intial Coin Offering
Initial coin offering, ICO, kan definieras som den process som sker n¨ar man skapar s˚a kallade tokens och f¨orser k¨opare med dessa i utbyte mot en redan grundad och etablerad digital token, s˚asom Bitcoin eller Ethereum. Med hj¨alp utav s˚a kallade smart contracts, som ¨ar fungerande system inom ett decentraliserat n¨atverk, kan dessa tokens skapas och placeras hos k¨opare. H¨adanefter kommer Initial coin offering att refereras som ICO. (Se- hra et al., 2017) En token kan vara av en av tre typer. Payment tokens fungerar som digitala valutor, betalmedel likt Bitcoin. Utility tokens ¨ar tj¨anster, eller delar av tj¨anster, som kan k¨opas f¨or att f˚a tillg˚ang till just dessa tj¨anster. Security tokens representerar andelar i ett projekt eller f¨oretag. (ICO:scoring, 2018)
En ICO har m˚anga likheter med en IPO, Initial Public Offering, men de skiljer sig dock ocks˚a p˚a n˚agra viktiga punkter. Vid en IPO handlar det alltid om att bli en del utav
¨agarskapet inom ett bolag. Vid en ICO ¨ar detta inte alltid fallet, utan oftast handlar dessa om endast en token som kan bytas mellan anv¨andare eller mot en annan valutas to- ken. Den st¨orsta skillnaden mellan dem ¨ar att IPO:s ¨ar reglerade av staten. Detta medf¨or en skillnad i att en ICO kan genomf¨oras utan n˚agot st¨orre pappersarbete och dessutom relativt riskfritt ifall nu intresset inte var s˚a stort som t¨ankt. P˚a grund av den oreglerade milj¨on fenomenet verkar i, s˚a kan investerare komma fr˚an v¨arldens alla h¨orn, under sam- ma premisser. Utan regleringen inneb¨ar det sj¨alvklart ocks˚a risker, som tidigare n¨amnts i inledningen. (Marshall, 2017)
Den f¨orsta genomf¨orda ICO:n var f¨or en token kallad Mastercoin ˚ar 2013. Masterco- ins token var en valuta, precis som Bitcoin. Ett ˚ar senare lanseras en ny ICO, denna g˚ang f¨or en token kallad ETH. (Ibid) Den h¨arstammar fr˚an konceptet Ethereum. Ethereums koncept bygger p˚a att utveckla ett medium, d¨ar m¨ojligheten till att skapa smart contracts och d¨arigenom lansera nya tokens underl¨attas. (Buterin, 2013) Smart contracts kombine- rar datorprotokoll f¨or att utf¨ora ett kontrakt utifr˚an dess villkor. Genom att automatiskt utf¨ora dessa kontrakt kan ¨agandeskap bytas omedelbart utan mellanh¨ander, vilket resul- terar i sparad tid och pengar. (Nofer et al., 2017)
De metoder som finns f¨or att skapa en av dessa nya kryptovalutor ¨ar att antingen bygga utifr˚an Bitcoins struktur och system, eller att b¨orja fr˚an grunden och skapa ett enskilt och separat system. Att starta fr˚an grunden ¨ar en v¨aldigt kr¨avande process. Medan en utveck-
ling fr˚an Bitcoins struktur, ¨ar enklare att genomf¨ora men kan inte utnyttja sin kapacitet till fullo. D˚a den, tekniskt f¨orenklat, inte kan ¨arva den struktur som Bitcoin anv¨ander f¨or betalningsverifikation. Ethereum har gett m¨ojlighet till att enklare skapa en struktur och system fr˚an grunden, vilket lett till en explosionsartad ¨okning av ICO:s. (Buterin, 2013) Sedan den f¨orsta ICO:n fram till idag s˚a har det h¨ant mycket med den milj¨o som omger detta fenomen. I och med den ¨okade populariteten s˚a har det ¨aven b¨orjat st¨allas st¨orre krav fr˚an omgivningen g¨allande detta s¨att att samla in kapital. De ICO:s som sker idag samlar in hundratals miljoner kronor p˚a ibland bara ett par timmar. Statliga organ har noga f¨oljt denna utveckling och har sedan sommaren 2017 b¨orjat reglera detta fenomen i flertalet l¨ander. I USA regleras ICO:s sedan juli 2017 av U.S Securities and Exchange Commission (SEC), d˚a myndigheten anser att k¨open vid ICO:s kan likst¨allas som k¨op av v¨ardepapper. Detta inneb¨ar att f¨ors¨aljning av dessa kr¨aver licenser, annars f¨oljs inte de federala lagarna. F¨or att undvika problem med SEC s˚a har d¨arf¨or de flesta ICO:s valt att utesluta amerikanska medborgare helt och h˚allet. (Roberts, 2017) Samtidigt s˚a har ¨aven den kinesiska regeringen valt att f¨orbjuda sina medborgare fr˚an att delta i dessa typer av kapitalanskaffningar, samt f¨orbjudit f¨oretag att utf¨ora dessa. (O’Leary, 2017)
2.3 Tidigare forskning
D˚a fenomenet med ICO ¨ar relativt nytt, har ingen tidigare forskning inom ¨amnet ¨annu gjorts d˚a denna uppsats skrivs. Det som finns skrivet inom ¨amnet fungerar mer som f¨orklarande texter kring fenomenet, men utan n˚agon tydlig teori. Det finns d¨aremot en del forskning inom liknande ¨amnen. Denna forskning kan vi genom vissa modifikationer anv¨anda f¨or att f¨ors¨oka hitta och applicera ett l¨ampligt teoretiskt ramverk. Tv˚a studier ligger till grund f¨or teorin i denna uppsats. Den f¨orsta ¨ar “Success Factors in New Ventu- res: A Meta-analysis”, en text som genom metaanalys unders¨oker faktorer som p˚averkar utvecklingen inom NTV - New Technology Ventures. NTV har vissa likheter med de nystartade blockchaintekniker som dyker upp med hj¨alp av ICO-finansiering. NTVs be- skrivs som projekt som kan f¨or¨andra industrier med banbrytande tekniker, vilket ¨aven v¨al beskriver projekt kopplade till blockchain. Song et al. (2008) anv¨ander sig h¨ar av 24 olika metafaktorer i den analys som de utf¨or. Den andra ¨ar “Systematic Literature Review of Critical Success Factors of Information Technology Startups”, en omfattande littera- turstudie d¨ar Jos´e Santebastian (2017) unders¨oker 74 studier av ¨amnet f¨or att ta fram ett antal faktorer som har en inverkan p˚a ett f¨oretags framg˚ang. Alla dessa faktorer ¨ar inte direkt l¨ampliga f¨or f¨oretagen inom blockchain, men en del av dem ¨ar det. Faktorer v¨aljs utifr˚an dessa texter utifr˚an vad f¨orfattarna anses l¨ampligt att anv¨anda i framtida forsk- ning. Med hj¨alp av kompletterande faktorer riktade mot ICO som kan kopplas till just dessa faktorer kan en liknande analys genomf¨oras. I varje avsnitt f¨orklaras vilka faktorer som anses l¨ampliga att anv¨anda sig av, samt hur dessa kopplar samman med variabler
h¨orande till ICO:s.
2.4 Framg˚ang
Framg˚ang ¨ar ett begrepp som kan vara sv˚ardefinierat. F¨ors¨ok har gjorts f¨or att reda ut vad som g¨or ett projekt framg˚angsrikt (Wateridge, 1998) utan st¨orre framg˚angar. Det ter sig som s˚a att begreppets definition skiljer sig utifr˚an vems perspektiv vi betraktar det fr˚an. Thomas & Fern´andez (2008) f¨orklarar att om begreppet analyseras utifr˚an f¨oretaget eller organisationen och dess ledare s˚a ¨ar inneb¨orden en sak, det kan r¨ora sig om att uppfylla m˚al och visioner inom en satt tidsram, f˚a ut produkter p˚a marknaden som g¨or kunderna n¨ojda eller bara uppfylla finansiella m˚al l¨angs v¨agen.Vidare talar f¨orfattarna om att begreppet ¨aven kan tolkas utifr˚an investerare eller aktie¨agares perspektiv. D˚a ¨ar inneb¨orden oftast kopplad till att investeringen i fr˚aga skall ge en positiv avkastning och p˚a s˚a s¨att tillfredsst¨alla de inblandade parterna (Thomas & Fern´andez, 2008). Det ¨ar den senare av definitionerna som kommer att anv¨andas i denna uppsats.
2.5 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen grundar sig p˚a studierna av Song et al. (2008) och Santis- teban (2017) som lyfter fram framg˚angsfaktorer inom NTVs och IT-startups. Den f¨orsta studien (Song et al., 2008) beskriver dels de framg˚angsfaktorer som f¨orfattarna har tagit fram, dels vad framtida studier inom omr˚adet b¨or t¨anka p˚a. F¨orfattarna f¨orklarar att studien inte skall ses som n˚agot som m˚aste anv¨andas vid framtida unders¨okningar, utan ist¨allet kan anv¨andas f¨or att stimulera och rikta studierna ˚at r¨att h˚all. Resultatet ¨ar ett teoretiskt ramverk som bygger p˚a fem ¨overgripande element: entrepren¨oriella m¨ojligheter, entrepren¨oriellt team, entrepren¨oriella tillg˚angar, strategisk och organisatorisk passning samt prestation (Song et al., 2008). De resultat som Santisteban (2017) n˚att i sin studie kan sedan anv¨andas f¨or att kunna peka p˚a och st¨arka specifika faktorer inom dessa fem element som n¨amnts ovan. Dessa element samt de specifika faktorer som g˚ar under re- spektive element f¨orklaras i detalj nedan. Utifr˚an varje ¨overgripande element kommer ett antal hypoteser att bildas f¨or att sedan kunna testas och anv¨andas i den analysmodell som tas fram. Nedanst˚aende modell har h¨amtats fr˚an Song et al. (2008) och till viss del anpassats f¨or denna studies syfte. I modellen s˚a har dels prestationsm˚attet specificerats f¨or att vara relevant f¨or denna studie, men ett ytterligare element har lagts till, exoge- na faktorer. Detta d˚a vi ut¨over de f¨oretagsspecifika faktorerna ocks˚a vill se p˚a relevanta milj¨ofaktorer, f¨or att ¨aven kunna inkludera kontrollvariabler i v˚ar framtida analysmodell.
Figur 1 ger en ¨overblick ¨over det anpassade teoretiska ramverket.
Figur 1: Det anpassade och ut¨okade integrerade ramverket h¨arlett fr˚an Song et al. (2008)
2.5.1 Entrepren¨oriella m¨ojligheter
Eckhardt et al.(2003) samt Song et al. (2008) definierar de entrepren¨oriella m¨ojligheterna som de nya produkter, tj¨anster, material etc. som kan omvandlas till en f¨ors¨aljning f¨or ett st¨orre pris ¨an priset f¨or att producera den. Dagens definition av entrepren¨orskap ¨ar starkt kopplat till att vara just m¨ojlighetsdrivet. D¨arf¨or ¨ar det n¨ast intill om¨ojligt att inte se till entrepren¨oriella m¨ojligheter d˚a man ska analysera ett fenomen fr˚an ett entre- pren¨oriellt ramverk (Eckhardt and Shane, 2003). Song et al. (2008) beskriver detta vidare som att vara faktorer relaterade till internationalisering och marknadskarakteristika, till exempel marknadstillv¨axt. Dessa faktorer har vid tidigare unders¨okningar inte varit fullt
¨overtygande n¨ar det kommer till dess relationer till framg˚ang, men ¨ar ¨and˚a enligt Song et al. (2008) av intresse att unders¨oka vid framtida studier (Song et al., 2008). Santisteban (2017) lyfter dock fram en annan faktor som ¨aven den passar in under detta element, geografiskt l¨age, som i tidigare studier har visat sig ha en p˚averkan p˚a framg˚ang. Dessa tre faktorer kan fungera som v¨agledning f¨or att identifiera variabler kopplade till ICO:s under detta omr˚ade.
Den variabel som kategoriserats under internationalisering ¨ar exkluderade l¨ander. N¨ar det kommer till ICO:s s˚a ¨ar det flertalet l¨ander som har f¨orbjudit deltagande i ICO:s helt och h˚allet (till exempel Kina) medan m˚anga l¨ander har strikta regleringar n¨ar det kommer till huruvida dess medborgare f˚ar delta eller inte (till exempel USA). F¨or att undvika problem med dessa l¨ander och f¨or att slippa ta ansvaret f¨or de konsekvenser som kan uppst˚a s˚a v¨aljer m˚anga ICO:s d¨arf¨or att f¨orbjuda deltagandet f¨or individer fr˚an dessa l¨ander helt och h˚allet. Detta medf¨or d˚a att spridningen globalt sett av projektet blir mindre ¨an om inget land skulle f¨orbjudas att delta alls. Variabeln m¨ats h¨ar i antal l¨ander som exkluderats i den enskilda ICO:n. (PwC, 2018)
N¨asta variabel har valts och kategoriserats under marknadskarakteristika, specifikt mark- nadstillv¨axt och ¨ar marknadstrend under ICO. Detta ger en bra indikation p˚a den globala kryptomarknadens v¨alm˚aende. F¨or att identifiera trenden under den period som en ICO p˚ag˚ar s˚a har 20-dagars EMA, exponential moving average, unders¨okts. Just EMA har valts d˚a denna indikator viktar data som ¨ar nyare och p˚a s˚a s¨att reagerar snabbare p˚a prisf¨or¨andringar, vilken ¨ar av en f¨ordel n¨ar det ¨ar en v¨aldigt volatil marknad som un- ders¨oks. Variabeln ¨ar en dummyvariabel som antingen ¨ar av v¨ardet 0 f¨or negativ trend, eller 1 f¨or positiv trend. (Investopedia, 2018)
Den sista variabeln som valts h¨ar ¨ar ursprungsland. Denna variabel faller under faktorn geografiskt l¨age och betecknar vilket land det unders¨okta projektet ¨ar ifr˚an. Santiste- ban (2017)f¨orklarar att ju n¨armare sina kunder man ¨ar, desto st¨orre ¨ar chanserna att
n˚a framg˚ang. L¨anderna har grupperats i totalt fem omr˚aden. Omr˚adena ¨ar Nordameri- ka, Europa (Ryssland exkluderat), ¨Ostasien, Ryssland och ¨Ovrigt. Denna gruppering har valts utifr˚an hur vanligt det ¨ar att en ICO sker i respektive omr˚ade samt hur regleringar av ICO:s ¨ar i n¨arliggande omr˚aden. (Coinmarketcap, 2018)
Hypotes 1a: F¨arre l¨ander som ¨ar exkluderade borde leda till st¨orre m¨ojlighet till inter- nationalisering och d¨arav framg˚ang.
Hypotes 1b: Ett projekt som sker under en positiv marknadstrend leder till framg˚ang.
D¨arav ¨ar en ICO som genomf¨ors under en positiv marknadstrend mer ben¨agen att n˚a framg˚ang.
Hypotes 1c: Ursprungslandet kommer p˚averka d˚a teorin s¨ager att ju n¨armare sina kunder man ¨ar desto st¨orre chans till framg˚ang. D˚a ¨Ostasien ¨ar ledande g¨allande volym n¨ar det kommer till kryptomarknaden totalt sett b¨or s˚aledes projekt i dessa l¨ander n˚a framg˚ang.
2.5.2 Entrepren¨oriella teamet
Song et al. (2008) definierar det entrepren¨oriella teamet som det nya f¨oretagets lednings- grupp d¨ar ett par faktorer lyfts fram som relevanta att unders¨oka, d¨aribland karakteristi- ka hos medlemmarna (s˚asom ˚alder, attribut och s¨att att t¨anka), erfarenhet och kunskap, v¨arderingar samt beteende och ledarskapsstil. F¨orfattarna menar ocks˚a att inkludering av ytterligare faktorer kan vara av betydelse vid framtida studier (Song et al., 2008). Detta st¨arks av Santisteban (2017) som visar p˚a att faktorer inom teamet p˚averkar framg˚angen.
Tv˚a tydliga faktorer som b˚ade Santisteban och Song et al. tar upp ¨ar erfarenhet och le- darskap inom teamet. Med erfarenhet syftas p˚a att det inom teamet finns individer med erfarenhet av att starta ett f¨oretag tidigare (Santisteban, 2017). D˚a vi tittar p˚a ICO:s s˚a ¨ar det allts˚a viktigt att se huruvida det finns individer inom teamet med erfarenhet av ICO:s sedan tidigare eller inte. Vidare s˚a f¨oljer ledarskapsfaktorn samma princip d˚a det g¨aller att se huruvida f¨oretagets grundare eller VD har erfarenhet av att leda f¨oretag sedan tidigare. En kompetent ledare ¨ar enligt Santisteban (2017) en faktor som kan leda till framg˚ang. Vid unders¨okning av dessa tv˚a variabler har det aktuella projektets team kontrollerats f¨or att identifiera eventuellt ledarskap och erfarenhet. Detta bed¨oms vara uppn˚att eller inte och baseras p˚a ifall projektet har en person som uppvisat tidigare kun- skap inom att leda n˚agon form av projekt, lyckat eller ej. Vidare bed¨oms erfarenhet som uppn˚att eller ej, genom att se till ifall projektets team eller delar av det, har arbetat inom blockchain innan det aktuella projektet. Dessa variabler skulle kunna unders¨okas mer i detalj f¨or att avg¨ora dess v¨arden, men informationen som finns tillg¨anglig f¨or detta ¨ar tyv¨arr begr¨ansad.
Hypotes 2a: Projekt d¨ar entrepren¨oren bakom projektet har erfarenhet av ledarskap sedan tidigare kommer n˚a framg˚ang.
Hypotes 2b: Projekt d¨ar det finns erfarenhet av ICO:s sedan tidigare kommer n˚a framg˚ang.
2.5.3 Entrepren¨oriella tillg˚angar
De entrepren¨oriella tillg˚angarna beskrivs av Song et al. (2008) som alla de materiella och immateriella tillg˚angar som f¨oretaget eller organisationen kontrollerar. Tillg˚angarna ¨ar en viktig byggsten i projektets ramverk, d¨ar ett antal faktorer ¨ar av vikt: finansiella tillg˚angar och investeringar, immateriell ¨agander¨att, partnerskap och n¨atverk samt institutionella karakteristika (s˚asom f¨oretagets/organisationens ˚alder, storlek och typ). F¨orfattarna me- nar ocks˚a att det ¨aven h¨ar kan beh¨ovas inkludera ytterligare faktorer, som exempelvis tillg˚angars v¨arde och unikhet. ¨Aven relationer mellan finansiellt st¨od och prestationer in- om R&D, universitetssamarbeten samt firmans storlek och prestation kan vara intressant (Song et al. 2008). De faktorer som tas upp h¨ar ben¨amns ocks˚a i Santistebans (2017) artikel. Startkapital och tekniska resurser lyfts fram som tydliga faktorer som p˚averkar framg˚ang. Just finansiella resurser omn¨amns som en av de viktigaste faktorerna f¨or att ett nystartat teknikf¨oretag skall lyckas (Santisteban, 2017). Utifr˚an faktorn finansiella tillg˚angar har tv˚a variabler med anknytning till entrepren¨oriella tillg˚angar anv¨ants. Den uppn˚adda procenten av m˚al ¨ar hur stor andel projektet samlade in p˚a sin ICO, d¨ar det finns ett tak p˚a hur mycket pengar som kan samlas in. M˚alet ¨ar satt av personerna bakom projektet, just i syfte till att finansiera projektet och lyckas. Antal till salu representerar de procent av tokens som finns tillg¨angliga f¨or f¨ors¨aljning vid en ICO. Det varierar fr˚an projekt till projekt, hur stor andel som anses ska s¨aljas till privata investerare. Men d˚a en st¨orre andel tokens beh˚alls till de som arbetar inom projektet, s˚a skapas en kapital- stark grund f¨or projektet att utvecklas. B˚ada variablerna representeras av en procentsats.
Hypotes 3a: H¨ogre % uppn˚att av m˚alet ger b¨attre f¨oruts¨attningar f¨or projektet att n˚a sina m˚al tack vare kapitalet.
Hypotes 3b: Ju fler tokens som f¨oretaget besitter, desto b¨attre borde det g˚a. Ett l˚agt antal
% till salu ¨ar allts˚a att f¨oredra.
2.5.4 Strategisk och organistatorisk passning
Strategisk och organisatorisk passning beskriver hur strategi och organisation inom det nya f¨oretaget/organisationen ¨overensst¨ammer med det entrepren¨oriella teamets drivkraf- ter, de entrepren¨oriella m¨ojligheterna samt tillg˚angarna (Chrisman, Bauerschmidt & Ho- fer, 1998). Song et al. (2008) f¨orklarar vidare att denna ¨overensst¨ammelse ¨ar en viktig
del f¨or de olika elementen i ramverket. Det m˚aste finnas en balans mellan elementen.
F¨oljande faktorer ¨ar en del av passningen som beskrivs: konkurrenskraftig strategi (t.e.x produktinnovation), struktur, processer och system. Song et al. (2008) n¨amner specifikt faktorer som marknadsomfattning (variation i kunder, segment och produkter), mark- nadsf¨oringsstrategi och produktinnovation. Likt tidigare s˚a har vissa av dessa faktorer vid utf¨orda studier inte haft n˚agon st¨orre p˚averkan p˚a framg˚angen, men lyfts ¨and˚a fram av f¨orfattarna som faktorer som kan vara av intresse vid framtida studier. F¨or framtida studier kan ¨aven ytterligare interaktioner mellan dessa faktorer unders¨okas (Song et al., 2008). F¨or faktorn marknadsomfattning s˚a har en variabel identifierats i den information som finns tillg¨anglig att tillg˚a n¨ar det kommer till ICO:s. Personlig gr¨ans vid ICO inneb¨ar ifall det finns en gr¨ans p˚a hur stor summa som en enskild person f˚ar bidra med. Detta motverkar m¨ojligheten att f¨arre personer k¨oper upp st¨orre delar av de tillg¨angliga tokens vilket leder till en mer varierad kundgrupp. Variabeln representeras av antingen 1 ifall en personlig gr¨ans finns, annars av 0.
Den andra variabeln som identifierats hamnar under faktorn marknadsf¨oringsstrategi.
Variabeln, hypefaktor har tagits fram genom att studera f¨oretagets marknadsf¨oring, an- tal sociala medier vid ICO och hur m˚anga dagar ICO:n har tagit p˚a sig f¨or att avslutas.
Variabeln ¨ar en dummyvariabel d¨ar den antingen klassas som positiv eller negativ.
Under den tredje faktorn, produktinnovation, s˚a har tv˚a variabler valts ut, tokentyp och industrityp. Tokentyp ser till vilken bas projektet byggs p˚a. Den absolut vanligaste to- kentypen ¨ar ERC, som utvecklas fr˚an strukturen ¨arvd av Ethereum. Tokentyp betecknas d¨arf¨or som antingen 1 ifall den ¨ar av typen ERC eller 0 om den ¨ar av en annan typ. D˚a majoriteten av de ICO:s som genomf¨orts hittills har varit av typen ERC, s˚a har ¨aven konkurrensen f¨or tokens av denna typ varit st¨orre. Industrityp pekar p˚a vilken bransch projektet riktar sig mot. Efter viss generalisering har 28 olika industrityper identifierats.
Det kan vara allt fr˚an finans till sjukv˚ard. Den bransch med st¨orst konkurrens ¨ar h¨ar pro- jekt kopplade till samh¨allstj¨anster, allt ifr˚an immaterialr¨att till utbildning och den d¨ar konkurrensen ¨ar som minst ¨ar bland projekt som skapar egna underliggande infrastruk- turer, allts˚a egna blockchains. Industrityperna ¨ar kodade i storleksordning, d¨ar 1 inneb¨ar en industrityp med l˚ag konkurrens. Likt tokentyp s˚a skiljer sig konkurrensen beroende p˚a vilken typ av industri det r¨or sig om.
Hypotes 4a: En personlig gr¨ans borde ge fler investerare m¨ojligheten att delta och d¨arigenom f¨orb¨attra m¨ojligheterna vilket leder till framg˚ang.
Hypotes 4b: Ett f¨oretag med h¨og hypefaktor kommer att n˚a framg˚ang.
Hypotes 4c: En token som inte ¨ar av typen ERC kommer lyckas b¨attre d˚a konkurren- sen ¨ar mindre.
Hypotes 4d: Projekt som ¨ar kopplade till industrityper d¨ar konkurrensen ¨ar mindre, ex- empelvis egna blockchains, har st¨orre chans att lyckas.
2.5.5 Exogena faktorer
Santisteban (2017) tar ut¨over de f¨oretagsspecifika faktorerna ¨aven upp de externa. Des- sa f¨orklaras som milj¨ospecifika faktorer som kan fungera som drivande krafter n¨ar det kommer till ett f¨oretags utveckling och prestation. Det framst¨alls tydligt att den omgi- vande milj¨on p˚averkar ett f¨oretags framg˚ang. Dessa faktorer ¨ar s˚adana som f¨oretaget eller organisationen sj¨alva inte kan p˚averka. N¨ar det kommer till den typ av f¨oretag och orga- nisationer som skall unders¨okas i denna uppsats s˚a ¨ar det framf¨orallt den ¨overgripande marknaden i sin helhet som kan vara intressant att studera som extern faktor. De variab- ler som kopplas till exogena faktorer har anknytning till den totala marknaden och hur den ser ut och kan ¨aven anv¨andas som kontrollvariabler f¨or att se s˚a att inte framg˚angen enbart beror p˚a en extremt positiv marknad. Samtliga variabler ¨ar unders¨okta vid tiden f¨or lansering av token f¨or allm¨an handel p˚a marknadsplatser, d¨ar den totala marknadsvo- lymen och det totala marknadsv¨ardet kontrollerats. Dessa representeras i antal miljarder dollar. Likt hur trenden under en p˚ag˚aende ICO kontrollerades i tidigare avsnitt har ¨aven en marknadstrend kontrollerats f¨or den tid d˚a lanseringen sker. Den har betraktats som antingen positiv eller negativ, dessa v¨arden har tagits fram genom en 20-dagars EMA.
Hypotes 5a: En st¨orre marknadsvolym leder till en ¨okad likviditet vilket kan ¨oka priset av en token vid handelsstart.
Hypotes 5b: Ett st¨orre totalt marknadsv¨arde indikerar ett st¨orre intresse f¨or marknaden, vilket kan ¨oka priset av en token vid handelsstart.
Hypotes 5c: Ett projekt med handelsstart under en positiv marknadstrend leder till framg˚ang.
En token med handelsstart under en positiv marknadstrend ¨ar d¨arf¨or mer ben¨agen att n˚a framg˚ang.
2.6 Prestation
Det sista elementet som Song et al. (2008) tar upp r¨or prestation. Prestationen kan m¨atas p˚a olika s¨att, d¨ar f¨orfattarna f¨oresl˚ar att framtida unders¨okningar inom omr˚adet anv¨ander sig av en bred upps¨attning av prestationsm˚att (Song et al., 2008). Hur vi m¨ater prestationen i denna studie bygger till stor del p˚a hur begreppet framg˚ang definierats
tidigare i detta avsnitt. D˚a vi vill m¨ata framg˚angen utifr˚an investerarnas perspektiv kan prestationen enkelt m¨atas genom att se hur de olika f¨oretagen/organisationerna presterar efter sin ICO, m¨att i deras respektive tokens v¨arde p˚a marknaden i f¨orh˚allande till vad investerarna betalade under ICO. ¨Ar v¨ardet p˚a dessa st¨orre efter en best¨amd utsatt tid s˚a kan prestationen ses som positiv och ¨ar v¨ardet mindre ¨an ursprungsv¨ardet s˚a kan det ses som negativt. Prestationen blir den beroende variabeln i unders¨okningen och unders¨oks huruvida framg˚ang uppn˚atts inom 24 timmar efter att f¨ors¨aljning p˚a marknaden har b¨orjat. Detta tidsspann valdes f¨or att minimera p˚averkan av hur ett projekt sl¨apper nyheter med tiden som kan p˚averka utfallet av v¨ardet.
2.7 Sammanst¨allning av hypoteser
I Tabell 1 nedan f¨oljer en sammanst¨allning av de hypoteser som st˚ar till grund f¨or de kommande modellernas variabler.
Hypotessammanst¨allning
Nr. Unders¨okt variabel Teoretiskt element F¨orv¨antad p˚averkan 1a Exkluderade l¨ander Entrepren¨oriella m¨ojligheter Negativ 1b Marknadstrend under ICO Entrepren¨oriella m¨ojligheter Positiv 1c Ursprungsland Entrepren¨oriella m¨ojligheter Negativ
2a Ledarskap Entrepren¨oriellt team Positiv
2b Erfarenhet Entrepren¨oriellt team Positiv
3a Uppn˚add % av m˚al Entrepren¨oriella tillg˚angar Positiv 3b Antal till salu (%) Entrepren¨oriella tillg˚angar Negativ 4a Personlig gr¨ans Strategisk och organisatorisk passning Positiv 4b Hypefaktor Strategisk och organisatorisk passning Positiv 4c Tokentyp Strategisk och organisatorisk passning Negativ 4d Industrityp Strategisk och organisatorisk passning Negativ
5a Marknadsvolym Exogena faktorer Positiv
5b Marknadsv¨arde Exogena faktorer Positiv
5c Marknadstrend Exogena faktorer Positiv
Tabell 1: Sammanst¨allning av hypoteser samt f¨orv¨antad p˚averkan p˚a framg˚ang f¨or varje variabel
3 Metod
Detta stycke ¨amnar beskriva den metodprocess som genomf¨orts vid insamling av data till uppsatsen. Motivering till val av data, insamlingsmetod samt analysmodell motiveras i detta stycke.
3.1 Val av metod
D˚a m˚alet med denna studie ¨ar att f¨orklara ett fenomen utifr˚an generaliserbar data s˚a
¨ar metoden av en kvantitativ natur. En kvantitativ metod l¨agger vikt p˚a objektiva m¨atningar av statistisk eller numerisk data som samlas in genom enk¨atunders¨okningar eller liknande. M˚alet ¨ar att hitta samband mellan oberoende variabler, i detta fall de olika framg˚angsfaktorerna i analysmodeller och en utfallsvariabel. I denna studie ¨ar utfallsvari- abeln prestationsm˚attet i analysmodellen (Babbie, 2010). En kvantitativ studie har valts framf¨or en kvalitativ d˚a detta ger m¨ojlighet att redan nu s¨akra information som kan vara av betydelse f¨or studien. Vid en kvalitativ ansats s˚a kr¨aver det tillg˚ang till nyckelpersoner inom f¨oretagen vilket vi kan f˚a sv˚arigheter med. Sedan skiljer sig f¨oretag/organisationer som genomf¨or ICO:s v¨aldigt mycket, vilket kan g¨ora det sv˚art att generalisera utifr˚an djupg˚aende intervjuer hos enbart ett f˚atal av dessa. Ist¨allet ser vi att det kan vara av st¨orre intresse att f˚a information fr˚an ett stort antal av dessa och generalisera fr˚an den data vi f˚ar d¨arigenom. Det ¨oppnar ocks˚a upp m¨ojligheten f¨or oss att anv¨anda tillg¨angliga statistiska modeller eller klassificeringsverktyg f¨or att uppn˚a de resultat vi ¨ar ute efter.
3.2 Insamling av data
Den data som ligger till grund f¨or studien best˚ar av kvantitativ information fr˚an de 200 ICO:s som ing˚ar i analysen. En komplett lista ¨over dessa projekt g˚ar att finna i Bilaga 2. Denna data har valts utifr˚an den konkretisering som gjorts i teoriavsnittet.
Datainsamlingen genomf¨ordes med hj¨alp utav en s˚a kallad web scraper. En web scraper
¨ar ett programmerbart verktyg f¨or att autonomt s¨oka igenom hemsidor efter specificerad data och spara den. Detta verktyg byggdes fr˚an grunden och specificerades att h¨amta exakt den data som l¨ampade sig f¨or uppsatsen fr˚an de hemsidor som tillhandah˚aller informationen. Information som ej gick att f˚a tag p˚a detta vis h¨amtades manuellt fr˚an respektive ICO’s hemsida. Ut¨over den data som samlades in med hj¨alp av web scrapern och den manuella inh¨amtningen, s˚a har marknadsdata h¨amtats med hj¨alp av allm¨anna API:er (Application Programming Interface). En API kan anv¨andas genom att med korta kommandon h¨amta hem stora m¨angder data som finns lagrade i databaser kopplade till den aktuella API:n. Med hj¨alp av detta verktyg kan allts˚a marknadsdata som till exempel priset p˚a marknaden ¨over ett specifikt tidsintervall h¨amtas hem snabbt och effektivt. De hemsidor som har anv¨ants f¨or insamlingen ¨ar: icobench.com, icodrops.com,
coinmarketcap.com, tradingview.com.
3.3 Urval av data
F¨or att unders¨okningen ska kunna ge ett resultat s˚a kr¨avs det att alla ICO:s som un- ders¨oks n˚ar marknaden. Om f¨oretaget eller organisationen bakom ICO:n inte n˚ar mark- naden s˚a finns det inget prestationsm˚att att anv¨anda, d¨arav urvalet. Projekt som saknar data relaterat till de valda oberoende variablerna har valts bort. Totalt har detta resulte- rat i 200 projekt som uppfyller dessa kriterier. Denna data har en f¨ordelning p˚a 50% n¨ar det kommer till den beroende variabeln. Vidare g˚ar det att se i Tabell 2 att de oberoende variablerna som anv¨ands inte ¨ar obalanserade i det avseende att alla variabler till exempel tillh¨or en och samma industri-, eller tokentyp. Variablerna i Tabell 2 har valts utifr˚an de framtagna hypoteserna i f¨oreg˚aende avsnitt.
Beskrivande statistik f¨or variabler
Variabler Maxv¨arde Minv¨arde Medelv¨arde
Exkluderade l¨ander 5 0 0.83
Marknadstrend under ICO 1 0 0.56
Ursprungsland 5 1 2.43
Ledarskap 1 0 0.80
Erfarenhet 1 0 0.82
Uppn˚ad % av m˚al 100 1 79.7
Antal till salu (%) 100 3 49.24
Personlig gr¨ans 1 0 0.35
Hypefaktor 1 0 0.33
Tokentyp 1 0 0.90
Industrityp 28 1 12.81
Kontrollvariabler Maxv¨arde Minv¨arde Medelv¨arde
Marknadsvolym 60 2 19.08
Marknadsv¨arde 784 72 0.4
Marknadstrend 1 0 0.55
Tabell 2: Max-, min- och medelv¨arde f¨or alla variabler i modellen
3.4 Analysmodell
F¨or att analysera datan ska en bin¨ar logistisk regressionsmodell anv¨andas. Bin¨ar logistisk regression (BLR) ¨ar anv¨andbar n¨ar den beroende variabeln i modellen ¨ar en dikotomi, det vill s¨aga variabeln i fr˚aga kan enbart ta ett av tv˚a v¨arden, i det h¨ar fallet framg˚angsrik eller inte framg˚angsrik. Den beroende variabeln kan h¨ar anta antingen v¨ardet 0 eller v¨ardet 1. Variabeln kan d¨arf¨or inte tillh¨ora b˚ada dessa v¨arden. Vidare ¨ar BLR l¨amplig att anv¨anda n¨ar storleken p˚a effekten av en oberoende variabel p˚a den beroende vill studeras. I detta fall ¨ar det relevant, d˚a studien ¨amnar ta reda p˚a vilka faktorer som leder till framg˚ang f¨or ett projekt. (Tranmer & Elliot, 2008)
