Väg 133 Gränna-Tranås, Gång- och cykelväg i Gripenberg

(1)

SAMRÅDSUNDERLAG

Väg 133 Gränna-Tranås,

Gång- och cykelväg i Gripenberg

Tranås kommun, Jönköpings län

Vägplan, 2017-12-07

(2)

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, 551 91 JÖNKÖPING E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Väg 133 Gränna-Tranås, Gång- och cykelväg i Gripenberg Författare: Ida Blomqvist

Dokumentdatum: 2017-12-07 Ärendenummer: TRV 2017/15 969 Projektnummer: 158 023

Version: 1.0

Kontaktperson: Magnus Karlsson, IVsy1

TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.4.0

(3)

Innehåll

1. SAMMANFATTNING 4

2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 5

2.1. Planläggningsprocessen 5

2.2. Bakgrund 5

2.3. Åtgärdsvalsstudie 6

2.4. Ändamål och projektmål 6

2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 6

2.6. Föreslagna åtgärder 8

2.7. Angränsande planering 8

2.8. Förenlighet med de transportpolitiska målen 9

3. AVGRÄNSNINGAR 10

4. FÖRUTSÄTTNINGAR 11

4.1. Skyddade områden 11

4.2. Orten och landskapet 12

4.3. Rekreation och friluftsliv 12

4.4. Boende och hälsa (luft, buller, farligt gods) 12

4.5. Naturmiljö 13

4.6. Kulturmiljö 15

4.7. Hushållning med mark- och vattenområden 15

4.8. Förorenade områden 17

5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 20

5.1. Skyddade områden 20

5.2. Orten och landskapet 20

5.3. Rekreation och friluftsliv 20

5.4. Boende och hälsa (luft, buller, farligt gods) 20

5.5. Naturmiljö 21

5.6. Kulturmiljö 21

5.7. Hushållning med mark- och vattenområden 21

5.8. Förorenade områden 22

6. FORTSATT ARBETE 23

6.1. Planläggning 23

6.2. Viktiga frågeställningar 23

7. KÄLLOR 24

(4)

1. Sammanfattning

Trafikverket har som mål att förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen genom Gripenberg. Idag saknas det bra gång- och cykelvägar genom tätorten. Trafikverket har påbörjat en vägplaneprocess för att uppnå dessa mål, detta dokument är ett steg i den processen.

För att utreda vilka åtgärder som är lämpliga på orten gjordes 2015 en åtgärdsvalsstudie.

Studien kom fram till att säkerhetshöjande åtgärder, i form av en ny gång- och cykelväg, skulle anläggas längs det befintliga vägnätet på orten.

Gripenberg ligger i Säbydalen som är ett kulturhistoriskt intressant odlingslandskap.

Omgivningarna, framförallt skogsområdena, runt Gripenberg används för rekreation och friluftsliv. Svartån rinner väster om orten och har värden kopplade till strandskyddet och naturvården. Sydväst om Gripenberg ligger en grundvattenförekomst med en aktiv vattentäkt från vilken Gripenberg tar sitt dricksvatten. En inledande markmiljö/historisk inventering har visat på att det finns potentiella förorenade områden ganska nära vägplaneområdet.

I detta skede har de föreslagna åtgärderna inte helt definierats till placering, omfattning och utformning. Dock har ett område för de föreslagna åtgärderna avgränsats samt har en ambition för åtgärdernas omfattning och utformning satts. Utifrån dessa ramar har miljön beskrivits inom och i närheten av projektet och en inledande bedömning av påverkan och effekter gjorts.

Viktiga frågeställningar att beakta i den fortsatta vägplaneprocessen är:

• Samordning med de kommunala planerna på att förlänga Klövervägen samt bygga ny gång- och cykelvägs anslutning mellan södra Klövervägen och väg 133.

• Förutsättningar för en säker och trygg miljö för oskyddade trafikanter, med accentuering på barn och ungdomar.

• God dialog med berörda längs med vägen så att fastighetsrättsliga frågor kan hanteras rättvist och smidigt.

• Säkerhet och tydlighet för samtliga trafikslag i punkter där flera trafikslag möts.

• Eventuellt behov av ändring av Detaljplan för del av Säby 5:1 och del av Vätinge 1:118 m.fl. Om detta blir aktuellt hanteras det av Tranås kommun.

• Stenröset med preliminär naturvärdesklass 3–4 ska tas hänsyn till när val av placering och utformning av gång- och cykelvägen görs.

• Lösningen för avvattning av väganläggningarna inom vägprojektet ska föreslås med hänsyn till beslutade miljökvalitetsnormer för Svartån. Försämring av aktuell status får inte ske.

• Möjliga förorenade områden ska beaktas i det fortsatta arbetet.

(5)

2. Beskrivning av projektet

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.

Tidigt i planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Detta benämns Samrådsunderlag och ska ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilt berörda och allmänhet för att få ta del av synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd

sammanställs i en samrådsredogörelse.

2.2. Bakgrund

Det saknas bra förbindelser för oskyddade trafikanter längs de statliga vägarna som går igenom samhället Gripenberg, väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen.

Även plankorsningen mellan Månstorpsvägen och järnvägen upplevs som otrygg. Med anledning av detta vill Trafikverket förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter längs dessa två vägar genom tätorten Gripenberg.

Figur 1: Kartbild över tätorten Gripenberg och befintliga väganläggningar. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Länsstyrelsen i Jönköpings län – Webbkarta. ©Länsstyrelsen, Lantmäteriet.

133 1007

Södra stambanan

(6)

2.3. Åtgärdsvalsstudie

En åtgärdsvalsstudie gjordes 2015 för den sträcka som projektet omfattar, Åtgärdsvalsstudie Gripenberg (TRV 2013/92 707). I denna jämfördes 3 olika åtgärdspaket: litet, mellan och stort. I studien rekommenderades att i ett första skede prioritera att genomföra åtgärder ur åtgärdspaket mellan, för att snabbt åstadkomma en trafikmiljö som medger säker

förflyttning för barn och ungdomar i samhället. De mer omfattande åtgärderna i åtgärdspaket stort föreslås att genomföras på lite längre sikt och förutsätter sannolikt omfördelning av medel i den regionala infrastrukturplanen.

2.4. Ändamål och projektmål

Projektet syftar till att förbättra framkomligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 133 och Månstorpsvägen genom tätorten Gripenberg.

Projektmålen är:

• Skapa en trafiksäker miljö för oskyddade trafikanter i Gripenbergs tätort.

• Genomföra entreprenaden på ett trafik- och arbetsmiljömässigt säkert sätt.

• Genomföra samråd och kommunikation med berörda och övriga så att bästa möjliga förståelse för projektet uppnås.

2.5. Beskrivning av befintlig väganläggning

Genom tätorten Gripenberg löper idag två statliga vägar, väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Stationsvägen/Månstorpsvägen, samt järnvägsspåret Södra stambanan, se Figur 1.

Södra stambanan kan korsas på två platser i Gripenberg. I den södra delen av orten, längs väg 133, finns en vägport och i den norra delen av orten, på väg 1007/Månstorpsvägen, finns en plankorsning. Då vägporten har begränsad höjd är merparten av den tunga trafiken hänvisad till plankorsningen.

Längs västra Stationsvägen och längs Månstorpsvägen väster om plankorsningen finns idag en smal trottoar, se Figur 3. Båda har beläggning av låg standard. Månstorpsvägen öster om plankorsningen har en separerad gång- och cykelväg på en kort sträcka och

Jönköpingsvägen har en kort sträcka med trottoar. I övrigt är gående och cyklister hänvisade till blandtrafik på Jönköpingsvägen och på östra Månstorpsvägen.

Figur 2: T.v. Väg 133/Jönköpingsvägen söder om korsningen med Väg 1007/Månstorpsvägen. T.h. Smal trottoar längs väg 1007/Stationsvägen söderut. Foton: Tyréns.

(7)

Figur 3: Befintligt gång- och cykelnät i Gripenberg. Källa: PM Trafikprognos, Tyréns 2017.

Längs Stationsvägen är bebyggelsen lokaliserad längst vägens västra sida, där trottoaren finns. Längs Jönköpingsvägen finns bebyggelse på båda sidor om vägen varför det finns behov av att kunna röra sig längs vägens båda sidor.

Vid korsningen Månstorpsvägen-Jönköpingsvägen finns ett övergångställe över

Jönköpingsvägen, utformat med en annan beläggning och med en avsmalning av körbanan till ett körfält. I anslutning till passagen finns det på en kortare sträcka en separerad gång- och cykelbana/trottoar som i stort sett sammanbinder de två busshållplatserna på

Månstorpsvägen respektive Jönköpingsvägen.

Storleksordningen på gång- och cykeltrafiken utmed de aktuella vägarna är okänd.

Väganläggningen ingår inte i TEN-vägnätet.

Figur 4: T.v. Upphöjd passage och övergångställe på väg 133/Jönköpingsvägen. I bakgrunden syns

plankorsningen med järnvägen. T.h. Busshållplats längs väg 1007/Månstorpsvägen, gång- och cykelvägen leder österut mot övergångstället. Foto: Tyréns.

H H

(8)

2.6. Föreslagna åtgärder

För att förbättra trafiksituationen för de oskyddade trafikanterna i Gripenberg föreslås det inom aktuellt projekt att en gång- och cykelväg byggs längs väg 133/Jönköpingsvägen och längs väg 1007/Månstorpsvägen, med undantag för området som innefattar plankorsningen med järnvägen. Ambitionen är att bygga en gång- och cykelväg som är separerad från biltrafiken genom en fysisk skiljeremsa. På grund av de befintliga förhållandena med fastighetsgränser intill befintlig väganläggning kan detta dock bli svårt att genomföra på hela sträckan.

Vidare föreslås den befintliga passagen på väg 133/Jönköpingsvägen rustas upp och förses med kompletterande belysning för ökad trafiksäkerhet. Även den befintliga busshållplatsen på den norra sidan av väg 1007/Månstorpsvägen föreslås rustas upp inom ramarna för projektet.

2.7. Angränsande planering

Föreslagna åtgärder kan komma att beröra Detaljplan för del av Säby 5:1 och del av Vätinge 1:118 m.fl. Tranås kommun ansvarar för eventuell ändring av gällande detaljplan.

Figur 5: Den berörda detaljplanens utbredning samt föreslagen ny sträckning för Klövervägen. Källa: Tranås kommun, 2011b. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

Föreslagen förlängning av Klövervägen

(9)

Tranås kommun planerar att bygga ut Klövervägen som går parallellt och öster om Jönköpingsvägen. Planerna är att förlänga Klövervägen norrut, antingen som gång- och cykelväg som ansluter till vägnätet längre norr ut eller som bilväg som avslutas i en vändplan med en kortare gång- och cykelväg som ansluter till vägnätet längre norr. Detta skapar en alternativ väg till ortens skola som ligger norr om Klövervägen. Vidare är kommens planer att bygga en gång- och cykelväg från den södra avslutningen av Klövervägen, väster ut till Jönköpingsvägen.

Byggandet av en gång- och cykelväg mellan Klövervägen och vägnätet längre söder ut samt mellan Jönköpingsvägen och den södra delen av Klövervägen skulle möjliggöra för

oskyddade trafikanter att gå och cykla på Klövervägen istället för på den mer trafikerade Jönköpingsvägen, om målpunkten t.ex. är skolan. Möjligheten att cykla på Klövervägen tar dock inte bort behovet av en cykelväg på väg 133 eftersom placeringen av allmänna

målpunkter och flera bostäder förutsätter att oskyddade trafikanter färdas på väg 133 och väg 1007.

2.8. Förenlighet med de transportpolitiska målen

Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet (Regeringskansliet, 2017).

Det övergripande målet är uppdelat i två delar. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods och innebär att transportsystemet ska ha god kvalitet och användbarhet samt bidra till utveckling. Transportsystemet ska också vara jämställt.

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa som är viktiga aspekter för ett hållbart transportsystem. Transportsystemet ska anpassas så att ingen dödas eller skadas allvarligt, det ska bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och till hälsa (PGF, 2017).

De föreslagna åtgärderna, en gång- och cykelväg längs det befintliga statliga vägnätet i Gripenberg, skulle bidra till Funktionsmålet genom att öka trafiksäkerheten och bredda användningen av transportsystemet genom att göra det tillgängligt och säkrare även för oskyddade trafikanter. Detta kan dessutom bidra till en ökad jämställdhet bland trafikslagen på transportsystemet. Ett trafiksäkrare system bidrar även till att uppnå målet att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken. Genom att ge bättre förutsättningar för miljövänliga transportsätt kan de föreslagna åtgärderna indirekt även vara positivt för Regeringens generationsmål. Bättre möjligheter att gå och cykla, dvs. vardagsmotion, för människor i Gripenberg ger en positiv effekt på människors hälsa. Dessa effekter av de föreslagna åtgärderna kan bidra till att uppnå Hänsynsmålet.

(10)

3. Avgränsningar

Vägprojektets utredningsområde omfattar Jönköpingsvägen och Månstorpsvägen samt den intilliggande närmiljön, vilken i sig avgränsas till orten Gripenberg samt det angränsande landskapet. Användare av den föreslagna åtgärden (ny gång- och cykelväg) bedöms i huvudsak vara boende på orten. Den planerade åtgärden är lokaliserad i bebyggt område varför inte ett vidare influensområde bedöms vara motiverat.

Byggstart är planerad till våren 2019 och projektet beräknas vara klart till hösten 2019.

Figur 6: Avgränsning av föreslagna åtgärder. Källa: Trafikverket. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

(11)

4. Förutsättningar

4.1. Skyddade områden

Figur 7: Kartutsnitt från Länsstyrelsens karttjänst som visar vägplaneområdet i förhållande till Riksintressen, Fornlämningar och Strandskydd. Riksintresse för järnväg sträcker sig över hela kartbilden. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Länsstyrelsen i Jönköpings län – Webbkarta. ©Länsstyrelsen, Lantmäteriet, NVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV, FM, Bergsstaten, SLU, DIRNAT.

4.1.1. Riksintressen

Utpekade riksintresseområden i enlighet med 3 och 4 kap miljöbalken, i närheten av vägplaneområdet är:

• Riksintresse för kommunikationer, framtida järnväg, är utpekat inom en stor korridor för framtida höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg via bland annat Linköping och Jönköping. I Höjd med planområdet är det utpekade området cirka 15 kilometer brett.

• Södra stambanan, delsträckan Mjölby - Nässjö, är utpekat som riksintresse för kommunikationer. Riksintresse sträcker sig över järnvägsområdet.

• Säbydalen är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresseområdet ligger väster och norr om Gripenberg tätort.

• Svartån är utpekad som område av riksintresse för naturvård. Ån rinner väster och norr om Gripenberg tätort.

4.1.2. Fornlämningar

Gripenberg tätort ha få kända fornlämningar som är skyddade enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Det omkringliggande landskapet är i övrigt rikt på fornlämningar och kulturlämningar.

(12)

4.1.3. Strandskydd

Svartån omfattas av generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten och är skyddad enligt strandskyddsbestämmelserna i 7 kap 15 § miljöbalken. Svartån rinner väster och norr om Gripenberg tätort.

4.2. Orten och landskapet

Väg 133 går på aktuell sträcka genom Gripenberg som är en tätort i Tranås kommun i Jönköpings län. Gripenberg ligger i Säbydalen som domineras av jordbruksmark vilket ger dalen sin karaktär (Tranås kommun, 2011a). Aktuell vägsträcka kantas av bostadsbebyggelse och tomtmark. Enstaka obebyggda tomter förekommer och de består idag av öppna gräsytor eller träddungar. I söder går jordbruksmarken ända intill vägen.

Gripenberg består främst av låg bebyggelse med enfamiljshus i ett till två plan. Det bor cirka 350 personer på orten (Tranås kommun, 2011a). Det finns barnomsorg och skola för barn i låg- och mellanstadiet (årskurs 1–5), en idrottsanläggning med fotbollsplan samt en

kombinerad dagligvarubutik och bensinstation på orten. Regionbusslinje 120 mellan Gränna och Tranås trafikerar väg 133 och väg 1007 på den aktuella sträckan.

4.3. Rekreation och friluftsliv

I Gripenbergs omgivningar finns goda möjligheter till rekreation och friluftsliv längs med Svartån som rinner väster och norr om orten. Norr om Svartån ligger Kvillerna som är ett populärt strövområde. Det större skogsområdet sydost om Gripenberg ger också goda möjligheter till rekreation och friluftsliv.

Inom orten utgör fotbollsplanen och skolans anläggningar populära områden för lek och aktivitet.

4.4. Boende och hälsa (luft, buller, farligt gods)

Trafikflödet på de aktuella vägarna uppgår till följande nivåer enligt Trafikverkets räkningar, se Tabell 1. Den stora andelen tung trafik på väg 1007/Stationsvägen beror på att merparten av den tunga genomgående trafiken längs väg 133 är hänvisade till plankorsningen i norr och kör via väg 1007/Stationsvägen, eftersom vägporten i söder har begränsad höjd.

Tabell 1: Uppmätta trafikmängder på de aktuella vägarna, från PM Trafikprognos, Tyréns 2017.

Trafikflödena enligt trafikräkningarna har räknats upp till prognosåret 2040. Det prognostiserade trafikflödet år 2040 beräknas uppgå till följande nivåer, se Tabell 2.

(13)

Tabell 2: Beräknad trafikprognos för 2040 baserat på Trafikverkets trafikuppräkningstal. Källa: PM Trafikprognos, Tyréns 2017.

Många bostadsfastigheter ligger nära väg 133 och järnvägen vilket medför förhållandevis höga bullernivåer vid fasad. Inga fastigheter längs den aktuella sträckan har i dagsläget åtgärdats med bullerskyddsåtgärder. Utrymmet mellan bostadstomterna och väg 133 är mycket begränsat.

Trafikmängden på väg 133 och väg 1007 gör att det inte bedöms finnas någon risk för höga halter av luftföroreningar i området.

Väg 133/Jönköpingsvägen är primär länsväg och ingår i vägnätet för tyngre transporter.

Dock leds tung trafik om till väg 1007/Månstorpsvägen/Stationsvägen genom Gripenberg.

Detta beror på att järnvägsporten i södra Gripenberg inte är dimensionerad för större fordon utan fordon som kör igenom porten får ha en maximal höjd på 3,5 meter. Detta kommer inte förändras i detta projekt.

Väg 133 är skyddsklassad medan väg 1007 är normalklassad (NVDB, 2017). Skyddsklassning grundar sig främst på hur trafikerad vägen är.

4.5. Naturmiljö

En naturvärdesbedömning på förstudienivå enligt metodiken i ”Svensk standard

SS 1 990 000:2014”, har genomförts av Ecocom AB (2017), Förstudie till NVI på fältnivå inför byggnation av gång- och cykelväg i Gripenberg. NVI är en förkortning på

naturvärdesinventering. Naturvärdesbedömningen sammanfattas nedan.

Förstudiens utredningsområde avgränsades till området i direkt anslutning till väg 133 på aktuell sträcka i Gripenberg. Utredningsområdet består till stor del av bostadstomter men även jordbruksmark och i den sydvästra delen en grönyta med strödda träd. Ett område 300 meter från väg 133 analyserades också i förstudien eftersom värden registrerade i närområdet har potential att finnas även inom utredningsområdet.

I förstudien analyserades inledningsvis tidigare dokumenterad information om naturen i utredningsområdet. Kunskap inhämtades från Artportalen, Skogsdataportalen,

Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, trädportalen och Jordbruksverkets databas TUVA. Analysen visade att dokumentation om skyddade områden eller objekt som ingår i naturvärdesinventeringar saknas inom utredningsområdet. Riksintresseområdena Säbydalen och Svartån ligger inom 300 meter från utredningsområdet. Svartåns utpekande som riksintresse för naturvård grundas på en god utterstam och att man bland annat har hittat kungsfiskare som är kategoriserad som sårbar (VU) enligt svenska rödlistan.

En allmän sökning i rapportsystemet Artportalen visade att det har observerats ett antal olika arter under perioden 2000–2017 inom 300 meter från utredningsområdet, varav några rödlistade kärlväxter: paddfot nära hotad (NT), grådådra sårbar (VU) och lundviva

(14)

nära hotad (NT). Inga rödlistade eller skyddade arter har inrapporterats inom utredningsområdet.

Inga skyddsvärda träd fanns registrerade i trädportalen, varken inom utredningsområdet eller inom 300 meter från detta.

Figur 8: Utredningsområdet är markerat med ljusblått och potentiella naturvärdesobjekt i rött och gult. Källa:

Ecocom, 2017. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.

(15)

De områden som identifierades som potentiella naturvärdesobjekt inom utredningsområdet delades in i två kategorier/naturvärdesobjekt, 1. Vägkanter och 2. Stenröse, se Figur 8.

Preliminär naturvärdesklassning av de två potentiella naturvärdesobjekten är klass 3–4, det vill säga påtagligt till visst naturvärde, se Tabell 3.

Tabell 3: Föreslagna potentiella naturvärdesobjekt baserade på ortofoto. Källa: Ecocom, 2017.

Naturvärdesbedömningen redovisar ett preliminärt resultat av naturvärden. Eftersom utredningsområdet är relativt litet för en NVI nivå förstudie (som är en övergripande utredning) och de identifierade områdena med potentiellt naturvärde är små och därmed ganska detaljerade, finns det en ganska stor risk för felbedömningar gällande områdenas avgränsning. För att få ett säkrare resultat behöver en fältinventering genomföras, efter vilken den preliminära bedömningen skulle kunna komma att ändras.

4.6. Kulturmiljö

Gripenberg var ursprungligen ett stationssamhälle som uppstod runt gården Vätinge när stambanan drogs förbi gården. Fortfarande idag är orten starkt präglad av stambanan och även av riksväg 133.

4.7. Hushållning med mark- och vattenområden

VA-försörjningen sker via Finnanäs och Gripenbergs vattentäkt och genom ett eget avloppsreningsverk. Vattentäkten ligger söder om Gripenberg, se Figur Figur 9, och förser de båda orterna Finnanäs och Gripenberg med dricksvatten. Ett vattenskyddsområde (06 FS 2014:5) är upprättat runt vattentäkten med stöd av 7 kap. 21 § miljöbalken (1998:808).

Vattenskyddsområdet har upprättade skyddsföreskrifter som gäller inom området.

Finnanäs och Gripenbergs vattentäkt ligger inom grundvattenförekomsten Uddarp- Vippersjö (SEA7SE643051- 144 099) som har beslutade statusklassningar, uppdaterade 2017-02-23. Uddarp-Vippersjö är klassad med god kemisk status och god kvantitativ status. Vattentäkten ligger även inom ett större område för en preliminär

grundvattenförekomst som inte har några beslutade miljökvalitetsnormer.

Avvattningen av väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen sker i huvudsak via det kommunala dagvattennätet som är anslutet till Svartån. Befintliga dagvattenbrunnar finns inom den norra delen av det föreslagna vägplaneområdet, på sträckan där väg

133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen kantas av bebyggelse på båda sidor. I den södra delen av vägplaneområdet leds vägdagvattnet till diken längs väg 133.

Svartån är uppdelad i flera ytvattenförekomster. Sträckan som går i närheten av Gripenberg är Svartån: Dryllån – Ralången (SE642672- 144 221), se Figur 10, med beslutade

statusklassningar 2017-02-23. Ån har i den senaste klassningen måttlig ekologisk status med krav att uppnå god ekologisk status till 2027. Bedömningen bygger på den höga mängden näringsämnen i ån. Den kemiska ytvattenstatusen klassificerades till uppnår ej

(16)

god status i den senaste klassningen. Bedömningen bygger på att gränsvärdena för

kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överstigs, vilket ör ett problem för i stort sett alla vatten i Sverige.

Figur 9: Vattenskyddsområde för Finnanäs och Gripenbergs vattentäkt. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Vattenkartan. ©Länsstyrelsen, Lantmäteriet, NVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV, FM, Bergsstaten, SLU, DIRNAT.

Figur 10: Yt- och grundvattenförekomster i närheten av Gripenberg. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS, Vattenkartan. ©Länsstyrelsen, Lantmäteriet, NVDB, ESRI Inc, RAÄ, SGU, Sjöfartsverket, SMHI, SVO, SCB, SJV, FM, Bergsstaten, SLU, DIRNAT.

(17)

4.8. Förorenade områden

För att inhämta information om potentiellt förorenad mark längs den berörda sträckan i Gripenberg har en miljöteknisk/historisk inventering utförts. Information har inhämtats från Geodataportalen (2017), Eniro (2017), Bygg- och miljöavdelningen i Tranås kommun (Wahlström 2017) samt Räddningstjänsten i Tranås kommun (Larsson 2017).

Den historiska inventeringen har gjorts genom att jämföra en äldre flygbild från 1955–1967 med en aktuell flygbild (Eniro, 2017) samt med hjälp av övrig inhämtad information.

Resultatet presenteras nedan samt i Figur 11.

1) Gård i den södra delen av Gripenberg, norr om väg 133, är riven.

2) Gårdsbebyggelse fanns redan vid tiden för den historiska kartan.

3) Villabebyggelse öster om väg 133 är inte utbyggd i den södra delen utan utgörs av åkermark på den äldre bilden. Väster om vägen ser det i princip oförändrat ut.

4) Ny villabebyggelse har tillkommit där det på den historiska kartan var åkermark.

5) Byggnaden är ännu inte uppförd på den historiska kartan.

6) Eventuell upplag- och uppställningsplats, eventuellt ett stickspår till järnvägen.

7) Större lagerlokaler eller liknande förekommer på den äldre bilden men är rivna idag.

Figur 11: t.v. Historisk flygbild över Gripenberg från årsintervallet 1955–1967 T.h. Modern satellitbild över Gripenberg. Källa: Eniro. ©Lantmäteriet/Tranås kommun.

(18)

Enligt Länsstyrelsens MIFO¹-databas (Geodataportalen, 2017) finns det 3 potentiellt förorenade områden inom 100 meter från den aktuella sträckan, se Figur 12. Inget av objekten har tilldelats någon riskklass. Följande information finns i Geodataportalen, texten i kursivt är kompletterande information från Tranås kommun (Wahlström 2017):

• Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel. Sekundär bransch:

Tillverkning av tegel och keramik; ytbehandling av trä. Industriverksamheten, Bohmans Svetsmontering, är idag nedlagd och inte inventerad. Den låg på fastigheten Vätinge 1:135.

• Drivmedelshantering, sekundär bransch: Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier. Fundins Olja (bensinstation), är i drift och en sanering utfördes på fastigheten innan byte av verksamhetsutövare i december 2015. Tidigare verksamhet på fastigheten var Kåhres Bensin och Livs. Verksamheten ligger på fastigheten Vätinge 3:19.

• Tidigare drivmedelshantering (i Geodataportalen benämnd SPIMFAB²).

Drivmedelhanteringen (gamla bensinstationen) är nedlagd och eventuellt undersökt och sanerad av SPIMFAB. Kommunen har dock ingen dokumentation på det. Verksamheten låg på fastigheten Vätinge 3:18.

Figur 12:Utsnitt från Geodataportalen, länsstyrelsens information om potentiellt förorenad mark, kompletterat med information om respektive närliggande objekt. Källa: Geodataportalen 2017.

1 MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. MIFO-inventeringar är en del i arbetet med att uppnå det svenska miljömålet ”Giftfri miljö”.

2 SPIMFAB är Oljebolagens saneringsfond (SPIMFAB = SPI Miljösaneringsfond AB, där SPI = Svenska Petroleuminstitutet, numera Svenska Petroleum & Biodrivmedelinstitutet.) Organisationen undersökte och sanerade vid behov nedlagda bensinstationer fram tills för några år sedan.

(19)

Utöver kända MIFO-identifierade verksamheter har information från Räddningstjänsten erhållits om olyckor som har ägt rum i närheten av aktuellt vägplaneområde. En olycka med ett mindre utsläpp av motorolja (ca 4 liter) inträffade 2012 på den östra sidan av väg 133, strax söder om befintlig villabebyggelse. Oljan samlades enligt uppgift upp med

absorberingsmedel. Det finns även information om två utsläpp av diesel respektive

hydraulolja längs järnvägen och ett utsläpp av ett okänt ämne som ägde rum på okänd plats (”Jönköpingsvägen”).

Bensinstationerna inom Vätinge 3:18 och Vätinge 3:19 bedöms vara belägna på ett sådant avstånd från den aktuella vägsträckan att det är mindre sannolikt att de orsakat

markföroreningar inom det blivande området för GC-vägen. Efterbehandling har enligt bygg- och miljöavdelningen utförts på Vätinge 3:19 och på Vätinge 3:18 kan undersökning och eventuellt efterbehandling ha utförts inom ramen för SPIMFAB, vilket också talar för att det inte bör föreligga någon risk med hänsyn till drivmedelsverksamheterna. Det lilla dokumenterade utsläppet av motorolja bedöms vara så ringa att det kan bortses från.

Utsläppet samlades dessutom upp.

Störst risk för föroreningar bedöms vara följande:

• Den tidigare verksamheten på Vätinge 1:135 (Bohmans svetsmontering) ligger närmst den berörda sträckan och kan ha varit av sådan art att den orsakat markföroreningar.

• Jordmassor tillförda i samband med anläggande av vägen och exploatering av villatomter kan vara förorenade, beroende på massornas ursprung.

• Diffus förorening från vägtrafik kan misstänkas i vägens direkta närmiljö.

(20)

5. Effekter och deras tänkbara betydelse

5.1. Skyddade områden

5.1.1. Riksintressen

Byggandet av en gång- och cykelväg längs med väg 133/Jönköpingsvägen och väg 1007/Månstorpsvägen bedöms inte påverka riksintressena för kommunikationer för befintlig och framtida järnväg. Det föreslagna vägplaneområdet omfattar inte spårområdet.

Riksintresset för naturvård och kulturmiljövård bedöms inte heller påverkas av de föreslagna åtgärderna då de ligger utanför Gripenberg tätort och utanför det föreslagna vägplaneområdet.

5.1.2. Fornlämningar

Inga kända fornlämningar finns i området för de föreslagna åtgärderna. Vägplaneförslaget innebär ombyggnad av befintlig vägsträcka inom redan exploaterat område. Därför bedöms inte heller risken för ej kända fornlämningar vara stort.

Om fornlämningar upptäcks under byggskedet av projektet ska Länsstyrelsen informeras.

5.1.3. Strandskydd

Svartåns strandskydd påverkas inte av de föreslagna åtgärderna inom vägplaneområdet.

Inte heller bedöms värdena inom strandskyddet påverkas indirekt av byggandet av gång- och cykelvägen.

5.2. Orten och landskapet

Cykelvägen föreslås läggas i direkt anslutning till de befintliga vägarna i Gripenberg. Det innebär att inga nya ”infrastrukturstråk” kommer att skapas, varken inom orten Gripenberg eller i det omkringliggande landskapet. Med anledning av detta bedöms inte de föreslagna åtgärderna påverka orts- och landskapsbilden.

5.3. Rekreation och friluftsliv

De befintliga rekreationsområdena utanför Gripenberg bedöms inte påverkas av de föreslagna åtgärderna. Fotbollsplanerna och lek- och aktivitetsområdena i närheten av skolan blir mer tillgängliga för oskyddade trafikanter i och med de föreslagna åtgärderna.

5.4. Boende och hälsa (luft, buller, farligt gods)

De föreslagna åtgärderna med en gång- och cykelväg längs befintlig bilvägförväntas inte påverka vägnätet i den mån att det leder till en omfördelning av trafikflödet. Därför bedöms åtgärderna inte förändra nuvarande bullernivåer eller luftkvalitén.

Väg 133 är primärväg för farligt gods. Väg 133 kan dock inte användas av tung trafik på den aktuella sträckan genom Gripenberg eftersom vägporten i den södra delen av Gripenberg, längs väg 133, är för låg för merparten av den tunga trafiken. En gång- och cykelväg längs med väg 133 bedöms därför inte påverka transporterna med farligt gods i praktiken.

Att bygga en gång- och cykelväg längs de aktuella vägsträckorna är i sig en

trafiksäkerhetshöjande åtgärd för de boende i Gripenberg. Ambitionen att separera gång-

(21)

och cykelvägen från bilvägen genom skiljeremsa eller motsvarande ökar säkerheten och tryggheten ytterligare för de oskyddade trafikanterna. På sträckor där detta eventuellt inte är möjligt kan andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder t.ex. vara lägre hastighetsbegränsning, fysiskt hinder i vägbanan genom fartgupp och/eller avsmalningar.

5.5. Naturmiljö

I den genomförda NVI:n identifierades två preliminära naturvärdesobjekt inom

utredningsområdet, vägkanter och stenröse, se Figur 8. Vägkanter inom utredningsområdet bedömdes kunna hysa påtagliga till vissa naturvärden (klass 3–4). Med de föreslagna åtgärderna kan en del vägkanter påverkas eftersom mindre breddning av väganläggningen kan vara en lösning för att få plats med bilväg, skiljeremsa och gång- och cykelväg.

Dessutom ingår det i projektet även att se över avvattningen av vägen, vilket skulle kunna innebära att vägkantsdikena grävs om eller förändras på annat sätt.

Det andra naturvärdesobjektet, ett stenröse i den södra delen av utredningsområdet, bedöms också kunna ha påtagliga till vissa naturvärden (klass 3–4). Om väganläggningen breddas på aktuell sträcka kan den påverka vägdiket intill stenröset och eventuellt även stenröset. I naturvärdesinventeringen rekommenderas att stenröset utreds vidare. Detta skulle kunna bli aktuellt om den föreslagna åtgärden gör ett betydande intrång i stenröset.

5.6. Kulturmiljö

Spåren av Gripenbergs stationssamhälle bedöms inte påverkas av de föreslagna åtgärderna.

5.7. Hushållning med mark- och vattenområden

Finnanäs och Gripenbergs vattentäkt, det vattenskyddsområde som är upprättat kring vattentäkten samt grundvattenförekomsten från vilken vattentäkten tar sitt vatten, bedöms inte påverkas av de föreslagna åtgärderna. Inga åtgärder föreslås inom eller i det närmaste området runt vattenskyddsområdet eller grundvattenförekomsten.

Avvattningen av väganläggningen är tänkt att ske på samma sätt som idag, det vill säga genom vägavvattning till diken i den södra delen av vägplaneområdet och genom

ledningsnätet som är kopplat till Svartån i den norra delen. De föreslagna åtgärderna, att omfördela en del av vägbanan till gång- och cykelbana och på delar av sträckan bredda väganläggningen för att möjliggöra en tillräckligt bred gång- och cykelbana, bedöms inte innebära någon märkbar förändring på innehållet eller mängden av vägdagvatten som leds till dike eller ledning. De föreslagna åtgärderna antas därför inte försämra Svartåns

miljökvalitetsnormer, idag klassade som måttlig ekologisk status och ej god kemisk status, och inte heller möjligheterna att uppnå god status i dem.

I det fortsatta arbetet kommer den befintliga och den framtida avvattningen av projektets väganläggningar att utredas. Vid behov ska utredningen föreslå lösningar så att detta projekt inte bidrar till att försämra beslutade miljökvalitetsnormer.

(22)

5.8. Förorenade områden

Den miljötekniska/historiska inventeringen som gjordes i det inledande arbetet med vägplanen bedömde att det finns störst risk för föroreningar på följande platser:

• Den tidigare verksamheten på Vätinge 1:135 (Bohmans svetsmontering) ligger närmst den berörda sträckan och kan ha varit av sådan art att den orsakat markföroreningar.

• Jordmassor tillförda i samband med anläggande av vägen och exploatering av villatomter kan vara förorenade, beroende på massornas ursprung.

• Diffus förorening från vägtrafik kan misstänkas i vägens direkta närmiljö.

Resultaten från inventeringen ligger till grund för det fortsatta arbetet.

(23)

6. Fortsatt arbete

6.1. Planläggning

Aktuellt vägprojekt är planerat att planläggas enligt väglagen (1971:948).

Detta samrådsunderlag ska ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om betydande

miljöpåverkan. Utformningen av den fortsatta planläggningsprocessen beror bland annat på Länsstyrelsens beslut.

För beskrivning av de samråd som har genomförts hänvisas till den aktuella samrådsredogörelsen.

6.2. Viktiga frågeställningar

I det fortsatta arbetet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt: