• No results found

Det svenska mediamörkret b

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Det svenska mediamörkret b"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det svenska mediamörkret

I skUggan av den arabiska våren, Juholt och Eurokrisen vandrar Tibet i det svenska mediamörkret. Självbränning- arna som avlöser varandra på grund av Kinas grava kränk- ningar av mänskliga rättigheter i Tibet passerar sedan års- skiftet obemärkta förbi. Internationella medier som till exempel The Guardian, The Independent, Washington Post och New York Times har sedan årsskiftet alla rapporterat om förtrycket och självbränningarna i Tibet. I Sverige skriver vi om SAABs kinesiska friare och att EU hoppas på en välvillig Hu Jintao.

DN utgjorde dock nyligen ett undantag och publicerade i papperstidningen flera längre reportage om Kina och Tibet.

Dock inte på DN.se. En avhoppad känd kinesisk författare och dissident, Yu Jie, 38, har gjort ett skriftligt uttalande där han detaljerat beskriver den misshandel och tortyr som han utsattes för då han greps i samband med utdelningen av Nobels Fredspris till Lui Xiaobo. Amerikansk press, brittisk press och andra internationella media uppmärksammar och publicerar detta. Inga av de större svenska dagstidningarna publicerar något.

Human Rights Watch, Amnesty International och andra människorättsorganisationer har i flera pressmeddelanden och rapporter uppmärksammat hur Kinas regim med miss- handel, fängslanden, tortyr och försvinnanden förtrycker Tibets folk. Den spanska nationella domstolen har fastslagit tillräckliga bevis för att ett folkmord begåtts på tibetaner i Tibet, med 1,2 miljoner döda sedan 1951 som resultat.

för att förstå självbränningens innebörd bör vi studera hur den världsberömde vietnamesiske buddistmunken och fredsaktivisten Thich Nahn Hanh förhöll sig till fenomenet att ”använda sina kroppar som en lampa för att få hjälp”.

Enligt Hahn är ”självmord en akt av självförstörelse orsakad av brist på mod att leva och klara av svårigheter, förlust av allt hopp och en längtan efter icke-existens (Abhaya)”. Det finns inget mer smärtsamt än att bränna sig själv. Att säga något och samtidigt uthärda denna smärta är att säga det med största möjliga mod, ärlighet, beslutsamhet och uppriktighet.

En brinnande buddistisk munk som talar och ropar visar sin

övertygelse och beslutsamhet i att han/hon kan uthärda detta största lidande för att skydda sitt folk. I den buddistiska tron är inte livet begränsat, det är evigt. Det är inte begränsat till denna formen, denna kropp; Livet är universellt. Om själv- bränningen resulterar i att kroppen dör är detta inte en destruktiv förstörelse, det är en konstruktiv handling, som den yttersta formen av osjälviskhet för sitt folk. Precis som Buddha i ett av hans tidigare liv, som det berättas om i Jataka, gav sig själv till ett hungrigt lejon som var på väg att äta sina egna ungar är munken övertygad om att han utövar läran om den högsta medkänslan genom att offra sig själv för att påkal- la uppmärksamhet, och att söka hjälp från världens folk.

Törnrosa och Snövit kunde väckas ur sin dvala av en kärle- kens kyss. Vad ska få Sverige att vakna upp? Inte Tsultrim och Tennyi, båda i 20-års-åldern, som satte eld på sig själva den 6e januari och ropade slagord för frihet i Tibet... Inte Sonam Wangyal (Lama Sobha), 42, som satte eld på sig själv den 8e januari och ropade slagord för frihet i Tibet... inte Lobsang Jamyang, 21, som satte eld på sig själv den 14e januari och ropade slagord för frihet i Tibet...

det är med denna insikt vi ska förhålla oss till självbrän- ningarna i Tibet. Att de är ett uttryck för avgrunden av sorg och rädsla för att den tibetanska kulturen, språket och religi- onen håller på att undermineras av Kina. Att det snart kan vara för sent.

Human Rights Watch, Amnesty International och andra människorättsorganisationer uppmanar politiker och det internationella samfundet att ta tydlig ställning och kräva att Kina upphör med de grava kränkningarna av mänskliga rät- tigheter i Tibet.

Alla har vi möjlighet att kontakta våra politiska represen- tanter och uppmana dem att ta ställning och kräva handling.

Vi måste ställa krav på den kinesiska regimen utan att vara rädda för att deras ekonomiska välvilja försvinner. För den del av vår välfärd som är beroende av denna välvilja är väl inte värd att ha om det är till priset av tortyr, förföljelse och utrot- ning av den tibetanska kulturen i Tibet? W

KRönIKa av Otto Linander The Whole World Watching

Sverige porTo beTalT

b

returadress:

svenskatibetkommittén solidaritetsrörelsenshus tegelviksgatan 40 116 41 stockholm

TIDNINGEN TIBET 2012:1

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Intressant nog framhåller hon även att det är vanligare att KÄRLEK metaforiceras som en extern BEHÅLLARE än att känslorna skulle finnas inuti människan, där Kövecses

Jag färgar mina varpflätor och inslagsgarn innan jag sätter upp väven för att få fram färg som jag vill arbeta med genom hela varpen och med inslag?. Men också för att få en

ESV vill dock uppmärksamma på att när styrning av myndigheter görs via lag, innebär det en begränsning av regeringens möjlighet att styra berörda myndigheter inom de av

Konstfack ställer sig bakom vikten av att utbildningens frihet skrivs fram vid sidan om forskningens frihet, i syfte att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och

Yttrande över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Vitterhets Historie

I promemorian föreslås ändringar i högskolelagen (1992:1434) i syfte att dels främja och värna den akademiska friheten som förutsättning för utbildning och forskning av

Malmö universitet ställer sig här frågande till varför Promemorian inte tar ställning till Strutens konkreta författningsförslag i frågan om utbildningsutbud, nämligen ”att