ABV Verksamheten

(1)

ABV Verksamheten 1985

(2)

I Ecuador bygger ABV ett vattenkraftverk i samarbete med sitt

norska intressebolag Astrup Hli)'er A/S. Med en effekt på 156 MW kommer kraftverket att bli det näst störste i landet.

Bilden på framsidan visar en del av dammkonstruktionen.

Längden är totalt310m och åtgången av betong 290.000 m'.

111\llltratör: Jerker Eriksson

(3)

___________________________________ ABV1985 ________________________________ __

INNEHÅLL

Verksamheten i sammandrag 2

Koncernchefe 4

Förvaltningsberättelse 6 styrelse och revisorer 12 Företagspresentation

Koncernpla 14

Entreprenadrörelsen___ 15

Malmödivisione 16

Göteborgsdivisionen 18 Norrköpingsdivisionen_________ 20 Stockholmsdi visionen____ 22 Mellansvenska divisionen_ 24 Norrlandsdivisionen 26

Dotterbolage 28

Fastighetsförvaltningen_ 32 Intressebolagen 36

ABV-aktie 38

Tioårsöversik 40

Redovisningsprinciper 42

Resultaträkning 43

Balansräkning 44

Finansieringsanalys 46

Bokslutsnoter 47

Revisionsberättelse 51 Adressforteckning 52

EKONOMISK INFORMATION

ABV publicerar regelbundet föl- jande ekonomiska rapporter:

- bokslutskommunike i mars - årsredovisning i maj

delårsrapport för perioden januari-augusti i oktober

Årsredovisning och delårsrap- port sänds till alla registrerade aktieägare.

Årsredovisningen ges ut på svenska och engelska, men finns också tillgänglig i förkortad version på spanska och tyska.

Ekonomisk information, liksom information i övrigt om ABV, kan erhållas från Koncernstab Information, huvudkontoret, telefon 08/55 20 00.

BOLAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls måndagen den 9 juni 1986 kl 18.00, Vallgatan 7, Solna, invid bolagets huvudkontor i Ulriksdal.

Anmälan

Anmälan om deltagande i bolags- stämman kan ske

per tele fon 08/55 20 00 eller per post till Armerad Betong Vägförbättringar AB, 17180 Solna

Vid anmälan bör aktieägarna uppge

namn

- personnummer - adress

Vem har rätt att deltaga i bolagsstämman?

Rätt att deltaga i ABV:s bolags- stämma har den aktieägare som

dels är registrerad med eget namn i den utskrift av aktie- boken som görs per fredagen den 30 maj 1986

dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman senast kl16.30 onsdagen den 4juni 1986.

Aktieägare som har aktier i för- var hos banks notariatavdelning eller enskild fondkommissionär och låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste senast fredagen den 30 maj 1986 ha inregistrerat aktierna i eget namn.

Ärenden

a) Ärenden, som enligt lag skall förekomma på ordinarie bolagsstämma.

b) styrelsens förslag till utdelning, 4:- kronor per aktie, for verksamhetsåret. Som av- stämningsdag föreslås torsdagen den 12juni 1986. Beslu- tar stämman enligt förslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas genom VPC:s försorg torsdagen den 19 juni 1986.

(4)

---VERKSAMHETENISAMMANDRAG------

Verksamheten i sammandrag.

Mkr 1985 1984

Omsättning 9.017 8.677

Resultat efter finansiella poster 145 79

varav entreprenadrörelse 59 30

fastighetsforvaltning 40 32

finansnetto 46 17

Fastighetsbestånd

- marknadsvärde 2.093 1.620

- planenligt restvärde .1.633 1.252

Balansomslutning 5.879 5.793

Utdelning per aktie (kr) 4:-* 3,20

Vinst per aktie (kr) 18,50 7,50

Räntabilitet på eget kapital(%) 15,7 6,8

Räntabilitet på totalt kapital(%) 6,0 5,6

Soliditet (%) 14,8 13,2

Börskurs per 31 december (kr) 123:- 82:-

Medelantal anställda 12.811 12.852

* styrelsens forslag Definitioner, se sid. 41.

VÄSENTLIG RESULTATFÖRBÄ TTRING

Resultatet efter finansiella poster ökade med 66 Mkr till145 Mkr som en följd av omstruktureringsåtgärder insatta mot olönsamma delar av

verksamheten.

MELLANSVENSKA DIVISIONEN ETABLERAD

Eskilstuna- och Karlstad-divisionerna sammanslagna i syfte att nå en bättre dimensionering av koncernens resurser i Mellansverige.

FORTSATT UPPBYGGNAD AV FASTIGHETSBESTÅNDET

Investeringar och höjda marknadsvärden ökade fastighetsbeståndets värde till2,1 miljarder.

AKTIEINNEHA VET I BALKEN SÅLT

Det betydande ägarintresset sedan bildandet 1983 avyttrades.

2

(5)

- - - -YERKSAMHETENISAMMANDRAG __________________________ ___

Under.jordsarbeten vid det pågående vattenkraftverks-

bygget i Ecuador.

Kontorskomplex i illriksdal, Solna. En av de fastigheter som tagits i förvaltning under året.

(6)

_________________________________ KONCERNCHEFEN ________________________________ __

Koncernchefen.

Ettbra år

Efter besvikelserna 1984 känns det skönt att kunna konstatera att 1985 blev ett bra år får ABV.

De insatta åtgärderna under senare hälften av 1984 och under 1985 i syfte att återfora ABV till den tidigare resultatnivån har givit effekt. Vi har strukturerat om NVS och vänt forlust i vinst, vi har noggrant gått igenom och på några punkter förändrat organisationen i de svenska divisionerna, vi har koncentrerat vårt engagemang på utlandsmarknaderna och vi har dragit ner de centrala omkostnaderna.

ABV har under den senaste femårsperioden byggt upp ett an- senligt fastighetsbestånd med ett marknadsvärde på drygt 2 miljarder kronor och en uppskat- tad dold reserv på ungefår en halv miljard. Vårt fastighetsbe- stånd är dessutom endast i mindre omfattning belånat.

Vår utiandsverksamhet uppgick 1985 till25 procent av entreprenadrörelsens fakturering. Vi strävar mot en koncentration tillländer där vi tidigare är etablerade och på projekt där vi kan utnyttja erfarenheter och teknisk kompetens. Därfår sjun- ker utiandsandelen något för närvarande.

Lönsamhet i fokus

J ag är i stort sett nöjd med vad vi byggt upp under de senaste åren vad gäller fastighetsrörelse och utlandsverksamhet. Däremot är lönsamheten i vissa delar av ABV:s svenska entreprenadrö- relse för svag. Detta är i grunden ett branschproblem. Under 1960- och 1970-talen vande sig byggar- na att leva med marginaler och avkastningstal, som inte skulle accepteras i andra delar av nä- ringslivet. Uthålligheten inom branschen är dessutom mycket stark. Få aktörer lämnar are- nan. Några kanske faller bort, men återkommer i ny skepnad.

I jakten på volym kommer lön- samheten i andra hand. Att detta inte är acceptabelt i längden

är uppenbart.

För att lönsamhetstänkandet skall genomsyra hela organisationen har vi fordelat moderbolagets balansräkning på de olika resultatenheterna. Detta föränd- rade synsätt har redan lett till nya prioriteringar framför allt när det gäller bedömningen av riskerna i utlandsprojekten, där investeringarna är betydligt större än i motsvarande uppdrag på hemmaplan.

Vi har också fokuserat vårt

4

management på kapitalets betydelse och på hur det bäst kan för- räntas. Vårt mål är en avkastning på totalt kapital med 10 procent och l 7 procent på eget kapital efter betald skatt. 1985 nådde vi 6 procent respektive 16 procent. När det gäller solidite- ten är målet 20 procent attjäm- föras med de 15 procent vi nådde vid utgången av 1985.

Vad väntar i framtiden?

Den svenska entreprenadrörel-

(7)

---KONCERNCHEFEN ________________________________ ___

sen arbetar på en mogen marknad. Bostadsproduktionen, som är drivkraften i byggandet, kommer att ligga kvar kring eller under 30.000 lägenheter per år.

Sektorn är hårt reglerad och styrs av politiska beslut, vilket bland annat lett till att entrepre- nadforetagen tvingats acceptera en lägre prisökning än inflatio- nen samtidigt som kostnaderna skjutit i höjden. I detta avseende efterlyser jag en förändring.

Tillväxten i Sverige finns istället inom ROT -sektorn samt inom drift, underhåll och förvalt- ning. Vi måste utnyttja vårt kunnande i att bygga om, bygga ut, förtäta, förädla och forval ta.

Inte bara för egen räkning, utan i hög grad for den öppna marknaden. Vi måste vara kreativa och aktivt initiera, skapa och finan- siera projekt, som vi därefter kan erbjuda potentiella kunder. Ett exempel är den verksamhet De- velop-koncernen bedriver när det gäller mindre kraftverk.

Utlandsuppdragen har på senare år ändrat karaktär. Tidiga- re var tillgången på projekt störst i den icke-industrialiserade delen av världen. I de oljapro- ducerande länderna har bygg- nadsinvesteringarna dramatiskt minskat till följd av sjunkande oljepriser. Detta betyder i gen- gäld att aktiviteterna i industri- länderna ökar.

ABV och andra internationellt verksamma entreprenadföretag, är skickliga på att hantera stora komplicerade projekt.

Vi måste vara beredda att i stör- re utsträckning arbeta tillsammans i konsortier och ta det övergripande ansvaret for finansiering, projektering, igångsätt- ning och drift som en del av byggandet. J ag ser därför relativt optimistiskt på våra möjligheter att hävda oss i kampen om upp- dragen i länder där vi redan är väl etablerade även om konkur- rensen ökar.

På fastighetssidan ligger vår strategi fast. Jag räknar med att vi skall kunna nettoinvestera i

genomsnitt 200-300 Mkr per år i egna fastigheter under återsto- den av 1980-talet. Vi koncentre- rar oss på kommersiella lokaler med attraktiva lägen i storstä- derna. En nära samverkan mellan entreprenadrörelsen och fas- tighetsförvaltningen är en viktig förutsättning för fortsatta fram- gångar. Uppbyggnaden av fas- tighetsbeståndet är en väsentlig faktor för en fortsatt substans- tillväxt i ABV med en ökad kon- solidering av företaget som följd.

Det finns tekniska spjutspetsar

Basen för ABV är den traditio- nella entreprenadverksamheten.

Vid sidan av denna finns ett antal spjutspetsar, som kan bli mycket intressanta i framtiden.

Jag tänker då på PURA C, vårt vattenreningsföretag, som fått ordentligt fotfaste i USA.

ABV AC, med system för hante- ring och sanering av asbest är ett annat exempel på kunnande där vi ligger på topp. Göteborgs Betongpålar kan också räknas till denna kategori företag, som kompletterar entreprenadrörel- sen inom intressanta, utveck- lingsbara nischer, där ABV har stor kompetens. Det är emellertid viktigt påpeka att dessa bolag är relativt små enheter, vars genomslag i fakturering och resultat kommer att vara begrän- sade under överskådlig tid.

Lika viktigt är att vi inte diversifierar oss till utkanten av vårt kompetensområde eller ger oss in på helt nya affärsområden.

Kontinuitet och koncentration är nyckelorden.

Minskning av korsägandet Under 1985 togs korsägandet i ABV, Företagsfinans och Balken upp till förnyad debatt både inom och utanför företaget. Som jag tidigare flera gånger fram- hållit har jag förståelse for den som kritiserar korsägandet, men anser också att ABV får klä skott for den kritik, som av samma skäl kan riktas mot ett stort

antal andra börsföretag.

Olikheten i avkastning och ka- pitalbindning mellan å ena sidan entreprenadrörelsen och å andra sidan fastighets- och finansför- valtningen kräver ägare med ett långsiktigt perspektiv. Frestel- sen att slå sönder forataget kan annars bli alltfor stor. Jag är positiv till alla som på ett konst- ruktivt sätt med kunnande, kon- taktnät och kapital kan bidra till företagets utveckling till gagn för anställda och ägare.

Som ett led i en successiv upp- lösning av korsägandet beslöt vi att acceptera Pronators offentli- ga erbjudande till Balkens aktie- ägare om övertagande av aktierna. En bidragande orsak var övertygelsen att vi i vår egen rörelse bättre kan förvalta de 90 Mkr, som innehavet av Balken- aktierna kom att representera.

Utsikter för 1986

Ständiga förändringar i mark- nadsforutsättningar är något som ett byggforatag får lära sig att leva med. Vår verksamhet ty- der emellertid på att även 1986 kan bli ett bra år för ABV.

Stockholm i mars 1986

Sune Brasar

(8)

_______________________________ FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE---

Förvalt:rringsberättelse.

styrelsen och verkställande direktören får Armerad Betong Vägforbättringar AB avger här- med redovisning får verksam- hetsåret 1985 för moderbolaget och koncernen.

MARKNAD

Sverige

Byggmarknaden i Sverige ökade under 1985 med totalt 2,5% (-0,5) i volym, vilket var mer än for- väntat.

Konjunkturuppgången sedan 1983 har haft en positiv inver- kan på byggmarknaden. Fram- förallt är det bygginvesteringar- na inom det privata näringlivet som påverkats. Redan tidigare förbättrade låne- och bidragsvill- kor får reparations- och ombyggnadsarbeten har samtidigt inne- burit fortsatt hög aktivitet inom denna sektor. Som följd har under året arbetskraften visat en regional obalans. Inom Stock- liolms- och Göteborgsregionerna har en bristsituation uppstått.

Under 1980-talet har ombygg- nadsinvesteringarna samt reparations- och underhållsarbetena ökat kraftigt. Andelen av byggmarknaden var 1985 så hög som 46%. Nybyggnadsinvesteringar- na har i motsvarande grad minskat.

Nyinvesteringar inom bostadssektorn fortsätter sin nedgång med en volymminskning 1985 i fårhållande till året innan med 7,5%. Antalet påböljade lägen- heter sjönk ytter Ii g are med ca 4.000 ner till ca 28.000 vilket är den lägsta nivån sedan mitten av 40-talet. Utvecklingen av fler- bostadshusproduktionen var under 1985 tämligen stabil medan småhusproduktionen till följd av bl a politiska beslut fortsatte att kraftigt avta.

Övrigt husbyggande visade en tilltagande volymutveck- ling 1985. Industrisektorns bygginvesteringar, som genomgått en betydande till växt de två senaste åren, ligger dock fortfaran- de på en forhållandevis låg nivå.

SVENSK BYGGMARKNAD Volym

Mdkr*

Byggmarknad 1981-1985 1985

Bostäder 18,1

ÖVrigt husbyggande 26,5

Industri 5,4

V äg ar och anläggningar 18,8 Summa nybyggande 66,6 Ombyggnad bostäder 19,2 Reparationer och underhåll 38,7

Totalt 124,5

• Inklus1ve mervärdesskatt

En avmattning av konjunktu- ren i Sverige, i kombination med en restriktiv utgiftspolitik för både stat och kommun, kan leda till en viss marknadsnedgång 1986-87. Ovissheten är dock stor om investeringsutvecklingen.

Den fOr byggföretagen till- gängliga marknaden utgör knappt hälften av den totala byggmarknaden. Genom en gynnsam utveckling 1985 kunde en längre tids minskning av andelen upphöra.

Utiand

Under det senaste decenniet har oljahandeln haft en väsentlig betydelse fOr utvecklingen på den internationella byggmarknaden.

En nedgång av investeringarna har skett hos industrialiserade länder och en uppgång hos ut- vecklingsländer som antingen haft olja, levererat tjänster till oljeländer eller tagit stora lån hos dem.

För Mellanösterns del har de senaste årens sjunkande oljepriser och oljekomsumtion fått utvecklingen att sakta in för att under senare delen av 1985 i det närmaste avstanna. Europeiska byggföretag har betydande svå- righeter att erhålla uppdrag på denna marknad. De projekt som trots allt blir av hamnar ofta hos byggföretag i lågprisländer typ Sydkorea, Turkiet, Indien o~p.

under sista året även Kina. Aven FJärranöstern-marknaden när- mar sig detta läge. I gengäld blir förhållandena i vissa industri-

6

Procentuell fl>rändring från fl>regående år i fasta priser

1981 1982 1983 1984 1985 -10,0 - 9,0 - 8,0 - 13,0 - 7,5 - 6,5 - 3,5 - 3,0 0,0 1,0 -20,5 -25,0 -14,0 35,0 10,0 -2,0 3,5 6,0 - 3,0 - 1,5 - 7,5 - 5,5 - 2,5 - 3,0 - 1,0 15,0 18,0 11,0 10,0 9,5

5,0 7,0 2,5 1,5 5,0

- 3,0 - 1,0 0,0 - 0,5 2,5

länder successivt bättre. Fram- förallt har USA blivit intressant får de europeiska byggfOratag som satsar på nischer och pro- jektledningsuppdrag.

I takt med att utvecklingslän- derna ej själva har resurser för egna investeringar och att det ej flnns tillgång till riskvilligt kapital ökar vikten av Världsbank- finansierade lån, särskilt i kombination med gåvor från export- länder. På så vis kan vissa större

infrastrukturprojekt bli aktuella i en framtid fårutsatt att svenska staten möter upp på samma sätt som våra konkurrentländer.

Tendensen på den internationella byggmarknaden kan såle- des bli att byggfåretagen etable- rar sig fastare i industrialiserade länder med en ökad satsning på produkter inom energi, miljö- vård och andra teknikområden.

ORDERLÄGE

Orderingång

Mkr 1985 1984

Koncern

Sverige 6.527 6.327

+3% +22%

Utiand 2.465 3.071

-20% +35%

Totalt 8.992 9.398

-4% +26%

Orderingången från den internationella byggmarknaden nådde inte upp till föregående års höga nivå. Att stora svängningar mellan olika år inträffar är emellertid naturligt då utiandsprojekten är stora.

(9)

- -- - - -- - - -- ---FÖRVALTNITNGSBERÄTTELSE ____________________________ __

De svenska beställningarna låg i stort kvar på foragående års nivå som då innebar en väsentlig höjning. Tillväxten för industri- och övrigt husbyggande var fortsatt stark. Erhållna uppdrag inom bostadssektorn minskade däremot kraftigt i värde.

På utlandsmarknaderna er- hölls även 1985 betydelsefulla uppdrag. Under året kunde ABV

t ex via ett helägt dotterbolag i Ostarrike och med österrikisk finansiering teckna sitt forsta kontrakt i Sovjetunionen, en sport-och rekreationsanlägg- ning i Georgian for ca 200 Mkr.

Tillsammans med sitt intressebolag Astrup Hf/.lyer A/S teckna- de ABV också kontrakt i Norge på ett bergrum för lagring av oljeprodukter. Värdet av denna order var cirka 450 Mkr.

Orderstock

Mkr Koncern

Totalt

1985 4.825

1984

4.832

A v koncernens totala orderstock var 49% (45) hänforlig till utlandsmarknaderna.

VERKSAMHET

Företagsförvärv och föränd- ringar i koncernen

ABV forvärvade i april1985 samtliga andelar i stockholmen Fastighets HB vilket medforde ett tillskott i ABV:s fastighets- bestånd med tre kommersiella fastigheter i centrala Stockholm.

I september forvärvades samt-

ORDERINGÅNG, MOR KR

1981 1982 1983 1984 1985

- SVERIGE UTLAND

liga aktier i Karl Johanssons Byggnads AB. Bolaget bedriver byggentreprenadverksamhet i Uppsala och Norrtälje med en år- lig omsättning på ca 90 Mkr.

U n der året bildades Reman Förvaltningsentreprenörer AB.

Verksamheten består av fastighetsforvaltning på entreprenad med målsättning att nå ökad lönsamhet for fastighetsägaren genom helhetslösningar och to- talansvar. ABV som äger 70% av aktierna i bolaget driver verksamheten i samarbete med de andra ägarna Företagsinvest AB ochREPAB.

I böljan av 1985 såldes 9% av ABV:s aktier i PURAC AB till Svenska Cellulosa AB (SCA), som ett led i ett utvidgat affars- samarbete på vattenreningssi- dan mellan PURA C och SCA:s dotterbolag Sunds Defibrator AB.

Som en åtgärd vid anpassning- en av NVS-koncernen till ändra- de marknadsförutsättningar sål- des vid ingången av året dess dotterbolag Ventilatorverken AB.

Vid samma tidpunkt gick Eskilstuna- och Karlstaddivisio- nerna inom ABV samman till Mellansvenska divisionen med divisionskontor i Eskilstuna.

Härigenom kunde en bättre dimensionering uppnås av koncernens resurser inom byggen treprenadverksamheten i Mellan- sverige. I liknande syfte har under året organisatoriska foränd- ringar genomforts även i övriga divisioner.

ORDERINGÅNG SVERIGE FÖRDELNING VERKSAMHETSTYPER,

PROCENT

INDUSJRI·

OCHÖVR HUSBYGGEN

ANLÄGGNINGS- ARBETEN

BOSTÄOER

INSTALLATIONS- 8 VERKSAMHET

4 BYGG-OCH VÄGMATERIAL

Omsättning

Mkr 1985 1984

Koncern

Utland 2.194 2.534

-13% - 1%

Sverige 6.823 6.143

+11% +13%

Totalt 9.017 8.677

+ 4% + 8%

Moderbolag

Totalt 5.837 5.890

- 1% + 1%

Den gynsamma utvecklingen av koncernens orderingång i Sveri·

ge 1984 medförde en volymök- ning i omsättningen 1985. ABV har därmed fortsatt stärka sin andel på byggentreprenadmark- naden.

Produktionsvolymen i ABV :s utiandsverksamhet minskade ytterligare under året. Förkla- ringen ligger dels i att byggin·

vesteringar på de större utlandsmarknaderna avtagit och dels i att ABV :s produktionsresurser styrts över till den svenska marknaden. Andelen av koncernens totala fakturering inom entreprenadverksamheten utgjor- de25% (30).

Pågående projekt inom moderbolagets ram drivs for närvaran- qe i huvudsak i sydarnerika och Osteuropa. Under 1985 startade i Colombia ABV:s uppdrag att bygga en hamn på stillahavs- kusten inkluderande bl a verk- städer, bostäder och anslutande huvudväg. Kontraktets värde är på ca 1.200 Mkr och arbetena be- räknas vara avslutade 1988.

I Ecuador driver ABV sedan några år tillbaka tillsammans

0MSÄTTNING, MOR KR

1981 1982 1983 1984 1985

SVERIGE UTLAND

(10)

_______________________________ FÖRVALTNINGSBERÅTTELSE ______________________________ _

med Astrup Hf,llyer NS ett större vattenkraftverksbygge. Det komplicerade arbetet beräknas tårdigställas 1986/87.

A v andra större pågående ut- landsprojekt kan nämnas en in- dustrianläggning i DDR där arbetena kommer att avslutas 1986.

I moderbolagetsomsättning avsåg 114 Mkr (110) fakturering på koncernbolag medan motsvarande inköp uppgick till 269 Mkr (105).

RESULTAT

Entreprenadrörelse

Mkr 1985 1984

Koncern

Resultatavräknings-

grad(%) 101 93

Rörelseresultat efter

avskrivning enl plan 58,8 30,3 Vinstmarginal(%) 0,7 0,4 Moderbolag

Resultatavräknings-

grad(%) 107 99

Rörelseresultat efter

avskrivning enl plan 29,9 -32,0

Resultatet i entreprenadrörelsen är på väg upp ur den svacka som uppstod 1984 till toljd av kostnader för avveckling av vissa rörel- sedelar. Vinstmarginalen- resultat efter avskrivningar enligt plan i torhållande till resultatav- räknad fak~~ering-förbättra- des därtor. Aven 1985 belastades dock i viss utsträckning med kostnader tör den pågående strukturanpassningen på Sveri- gemarknaden.

REsuLTATPER VERKSAMHETSOMRÅDE, MKR 160 .---- -- - - -- - - -- - - ----,

40

o

1981 1982 1983 1984 1985

FINANSNETTO

RESULTAT FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN - RESULTAT ENTREPRENADRÖRELsEN

EFTER AVSKRIVN.

Resultatavräkningsgraden, vilken visar hur stor volym får- digställda arbeten som resultat- avräknats i förhållande till årets fakturering, ökade under 1985 då större utiandsprojekt nu re- sultatavräknats. I samband med igångsättningen av dessa i bör- jan av 1980-talet sänktes som

töljd resultatavräkningsgraden, vartör utvecklingen över tiden följer ett normalt tör lopp.

Fastighetsförvaltning

Mkr Koncern

Hyresintäkter Resultat efter avskrivningar Resultat efter avskrivningar och räntor

Moderbolag Resultat efter avskrivningar och räntor

1985

215,5

138,1

40,6

35,7

1984

169,5

109,9

31,9

26,8

Uppbyggnaden av koncernens innehav av förvaltningsfastighe- ter fortskrider planenligt och i den takt ABV:s investeringska- pacitet tillåter. Vid utgången av 1985 uppgick det planenliga restvärdet tilll.519 Mkr (1.145).

Bland nytillkomna fastigheter kan framtörallt nämnas start-

boxen 3 i Solna, en kontorsfastig- het som i huvudsak är uthyrd till Sperry AB, samt L ud vigsberg 18 i Stockholm som är en fortsätt- ning på den tidigare ombyggna- den av MO.nchenbryggeriet.

RESULTATA VRÄKNINGSGRAD, PROCENT

o ________________ _ __

1981 1982 1983 1984 1985

KONCERNEN MODERBOLAGET

8

Resultatet från fastighetsför- valtningen 1985 är ej påverkat av den nya statliga fastighets- skatten. Denna skatt som för koncernen uppgår till11,1 Mkr redovisas i årets skattekostnad.

Hyreshusavgiften som existera- de åren 1983-84 belastade före- gående års resultat med 3,1 Mkr.

Resultatet för 1985 som utveck- lades väl, hålls dock tillbaka av både en genomsnittligt högre

räntenivå och ökad belånings- grad än året innan.

Resultat efter finansiella poster

Mkr 1985 1984

Koncern Resultat efter

finansiella poster 145,1 78,9 Räntabilitet på

totalt kapital

före skatt, % 6,0 5,6

Räntabilitiet på eget kapital

efter skatt, ^% 15,7 6,8 Vinst per aktie, kr 18,50 7,50 Moderbolag

Resultat efter

finansiella poster 74,5 - 8,1

Koncernens resultat efter finansiella poster törbättrades väsent- ligt under 1985.

I moderbolaget återgick resultatet till tidigare års nivåer efter det att betydande kostnader upp- stått till töljd av omstrukture- ring av vissa delar av verksamheten.

Det omfattande åtgärdspro- gram som inleddes hösten 1984 tör att komma tillrätta med lön-

RÄNTABILITET, PROCENT

1981 1982 1983 1984 1985

RÄNT ABILITET PÅ EGETKAPITAL RÄNTABILITET PÅ TOTAlT KAPITAL

(11)

---FÖRVALTNJNGSBERÄTTELSE---

(12)

- - - ----FÖRVALTNlNGSBERÄTTELSE ____________________________ ___

samhetsproblemen i NVS-koncernen genomfördes planenligt och resulterade redan 1985 i ett positivt resultat för koncernen.

LE-Hus-koncernen hävdade sig väl och gav ett tillfredsställande resultat trots en fortsatt avta- gande småhusmarknad.

PURA C-koncernen, vars re- sultatförsämring i huvudsak berodde på förskjutning av tid- punkten för färdigställandet av några utlandsentreprenader, hade även 1985 betydande mark- nadsframgångar i USA. Dessa förväntas betyda en förbättrad resultatutveckling de närmaste åren. Göteborgs Betongpålar- koncernen visade ett bra resultat i sitt engelska dotterbolag. I Sve- rige förbättrade man sitt resultat på en svag marknad. Ray Wilson Co i USA fick inom sin entreprenad- och fastighetsrörel- se svårigheter som nu bedömmes vara i stort sett övervunna.

Koncernen ger ett bra resultat trots betydande finansiella kostnader för genomförandet av koncernens investeringsprogram och en fortsatt hög men dock minskande nivå kundfordringar på utländska beställare avseende ej resultatavräknade arbeten.

Insättningar enligt lag på likvi- ditetskonto i Riksbanken påver- kade koncernens finansnetto med 4 Mkr genom negativ ränte- marginal gentemot marknaden.

Räntelösa insättningar på spärr- konto i Riksbanken påverkade finansnettot negativt med ytterligare 4 Mkr.

Under året har aktieportföljen minskat med totalt 103 Mkr. Ut- försäljningen av Balkeninneha-

RÄNTETÄCKNINGSKVOT

2 ~---~

- _,..

0 ~---~

1981 1982 1983 1984 1985

vet svarade för 83 Mkr, samt gav ett resultat på 7,5 Mkr.

Såväl räntabilitet på totalt kapital före skatt CRr) som räntabi- litet på eget kapital efter skatt (RE) ökade väsentligt 1985 och uppgick till6,0% (5,6) resp 15,7%

(6,8). Värdena ligger dock fortfa- rande under de mål som ställts upp.

Vinsten per aktie efter avdrag för årets skattekostnad och mi- noritetsandelar i resultatet steg också väsentligt. Vinsten var 18,50 kronor (7 ,50).

Räntetäckningskvoten, som anger hur många gånger ABV:s resultat före räntekostnader täc- ker räntekostnaderna, steg under 1985 till1,7 (1,4).

INVESTERINGAR

:Mkr 1985 1984

Koncern Totalt Moderbolag

Totalt

511 652 393 653 Koncernens nettoinvesteringar i omsättnings- och anläggnings- fastigheter inklusive vad som tillförts genom bolagsförvärv uppgick till 353 Mkr ( 464). N et- toinvesteringarna i fastigheter svarar för en fortsatt hög andel av de totala.

I Developsleasingrörelse har nettoinvesterats i maskiner och inventarier för 49 Mkr (O).

FINANSIERING OCH LIKVIDITET

Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 7 54

NETTOINVESTERINGAR, MKR

1981 1982 1983 1984 1985 AKTIER MM

FASTIGH'ETER

- MASKIN ER OCH l NYENTARlER

10

Mkr (595). Efter avdrag för kort- fristig upplåning men inklusive omsättningsbart aktieinnehav i börsbolag med 67 Mkr (167 Mkr) var likviditeten 672 Mkr (471).

Bokförda värdet på dessa börsak- tier understiger vid båda tid- punkterna klart marknads värdet.

Ytterligare disponibellikvidi- tet..framgår av not 8.

Okningen av likviditeten hän- for sig i huvudsak till kontant försäljning på balansdagen av koncernens reversportfölj till ex- ternt finansbolag.

Koncernens soliditet for 1985 inklusive 100% av obeskattade reserver, var 14,8% (13,2).

PERSON AL

Medelantal anställda 1985 1984

Koncern 12.811 12.852

Moderbolag 8.632 9.881

Medelantalet anställda föregå- ende år varpåverkat av att NVS-koncernen ej ingick i ABV- koncernen mer än till en viss del av året. Med hänsyn till detta har medelantalet anställda i ABV -koncernen fortsatt att min- ska. Under 1985 var det med ca 1.000 personer.

Det sammanlagda beloppet av löner och ersättningar för 1985 var för koncernen 1.495 Mkr (1.449) och for moderbolaget 906 Mkr (976). Löner och ersättning- ar till moderbolagets styrelse, verkställande direktör och vice verkställande direktörer var 3, l Mkr (2,8).

Kompletterande uppgifter om antalet anställda och utbetalda löner redovisas i not l.

SOLIDITET, PROCENT

20 r---~

15_'~-_~~~.~. _...-&""" ... _'i)'""---1

10 <lY<--

5 1---~

OL,_ ______________ ___j

1981 1982 1983 1984 1985

(13)

_______________________________ FÖRVALTNUNGSBERÄTTELSE ____________________________ __

Vinstdisposition.

Vid ABV:s ordinarie bolagsstäm- ma 1985 beslöts foljande vinstdisposition (kkr):

- till bolagsstämmans

förfogande stod 79.521 - utdelning till

aktieägarna -22.295 - i ny räkning

balanserades 57.226 styrelsen och verkställande direktören föreslår årets ordinarie bolagsstämma att

till förfogande stående vinstmedel:

- från föregående år

balanserade vinstmedel 57.226 - årets vinst 35.000 92.226

disponeras enligt följande:

- utdelning till

aktieägarna 4 kr/aktie 27.953 i ny räkning balanseras 64.273 92.226 Enligt upprättad koncernba- lansräkning uppgår fritt eget kapital till108.933 kkr, varav årets vinst 37.682 kkr. Härav åtgår för avsättning till bundet eget kapitall.158 kkr.

Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1985 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultat- och balansräkningar samt bokslutsnoter på sid 42-50.

stockhalm i mars 1986

Bure Malm.ström Sören Gyll Karl-Erik Önnesjö

Curt-Steffan Giesecke

Stellan Daun Per Lindberg Göte Johansson

Sune Brasar Verkställande direktör

Tor Ragnar Gerholm Björn Wahlström Karl-Axel Pettersson

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncern- redovisninghar avgivits 1986-04-15.

Lennart Svensson Bertil E Olsson Auktoriserade revisorer

(14)

______________________________ STYRELSEOCHREmSORER. ____________________________ __

Styrelse och revisorer.

ORDINARIE

STYRELSELEDAMÖTER

Curt-Steffan Giesecke

Ordförande, verkställande direk- tör i Trygg-Hansa, född 1921.

Ledamot sedan 1983.

styrelseledamot i bl a Fastighets AB Hufvudstaden, Philips Norden AB, SAS International Hotels, Svenska Kreditförsäkrings AB och Televerket.

Aktieinnehav i ABV: 267 A- aktier.

Optionsrätter motsvarande 67 B-aktier.

Bure Malmström

Vice ordförande, advokat, född 1916.

Ledamot sedan 1964.

styrelseordförande i bl a AB Företagsfinans, Lodet Fastig- hets AB och Civic Fondkommis- sion AB.

Aktieinnehav i ABV: 3.676 varav 1.898 A-aktier.

SuneBrasar

Koncernchef och verkställande direktör i ABV, född 1933.

Ledamot sedan 1981.

styrelseledamot i bl a In vest- ment AB Argentus, Astrup Hjllyer A/S och Byggentreprenörerna.

Optionsrätter motsvarande 1.358 B-aktier.

Stellan Daun

Verkställande direktör i Rederi AB Transocean, född 1926.

Ledamot sedan 1984.

styrelseledamot i bl a AB Scan- freight, The Transatlantic Ship- ping Agency (Pty) Ltd och VLA- Vereinigte Linien -Agenturen GmbH&Co.

Aktieinnehav i ABV: O.

Tor Ragnar Gerholm

Professor i fysik vid Stockholms Universitet, född 1925.

Ledamot sedan 1977.

styrelseledamot i bl a Industri- fonden och Studsvik Energitek- nikAB.

Aktieinnehav i ABV: 100 A- aktier.

SörenGyll

Verkställande direktör i Proeardia AB, född 1940.

Ledamot sedan 1984.

styrelseledamot i bl a Proeardia AB, PK Finans AB, Rank Xerox AB och Swedish Industrial Development Corp.

Aktieinnehav i ABV: O Optionsrätter motsvarande 6.650 B-aktier

Per Lindberg

Direktör i ABV, född 1925.

Ledamot sedan 1981.

Optionsrätter motsvarande 3.990 B-aktier

BjörnWahlström

styrelseordförande i LKAB, född 1925.

Ledamot sedan 1984.

styrelseledamot i bl a Nordban- ken (v ordf), Svenska V arv AB, Kockums AB, Coneardia Mariti- me AB, Götaverken Energy Sys- tems AB och Balken AB.

Aktieinnehav i ABV: 1.850 varav 152 A-aktier.

Karl Erik Önnesjö

Disponent, f.d. verkställande direktör i Holmens Bruk AB, född 1919.

Ledamot sedan 1983.

styrelseledamot i bl a Holmens Bruk AB (ordf), Sveriges Indu- striförbund, skandinaviska Enskilda Banken, Gusums Bruk AB, Han!?.a Företag AB, FPG, AMF/K, Overstyrelsen för Ekonomiskt Försvar, 4:e AP-fonden och Företagens uppgiftlämnardelegation (ordf).

Aktieinnehav i ABV: O.

12

Göte Johansson

Arbetstagarledamot PTK, ingen- jör, född 1936.

Ledamot sedan 1973.

styrelseledamot i AB Företags- finans.

Aktieinnehav i ABV: 54 varav 19 A-aktier.

Karl-Axel Pettersson Arbetstagarledamot Svenska Byggnadsarbetarförbundet, byggnadsarbetare, född 1936.

Ledamot sedan 1973.

SUPPLEANTER

Hans Dalborg

Verkställande direktör i Skan- dia International Holding AB och Skandia International Insu- rance Corporation, född 1941.

Ledamot sedan 1984.

styrelseledamot i bl a Hudson Insurance Company, Skandia America Corporation, Skandia America Reinsurance Company, Hamburg-Mannheimer Lebens- versicherungs AG och Kongl Brand.

Arne Lundqvist

Ställforeträdande koncernchef och förste vice verkställande direktör i ABV, född 1929.

Ledamot sedan 1977.

styrelseledamot i bl a Skoogs Elektriska AB och statskonsult AB.

Optionsrätter motsvarande 2.088 B-aktier.

Ingvar Hammarqvist Arbetstagarledamot statsan- ställdas Förbund, byggnadsarbetare, född 1932.

Ledamot sedan 1977.

Aktieinnehav i ABV: 10 B- aktier.

(15)

______________________________ STYRELSEOCHRE~SORER---

Sittande från vänster: Karl Erik Önnesjö, Bure Malmström, Curt-Steffan Giesecke och Sune Brasar.

Stående från vänster: Karl-Axel Pettersson, Tor Ragnar Gerholm, Ingvar Hammarqvist, Hans Dalborg, Börje Persson, Göte Johansson,

Sören Gyll, Arne Lundqvist, Per Lindberg och Stellan Daun.

Björn Wahlström var ej närvarande vid fotograferingen.

Börje Persson

Arbetatagarledamot PTK, ingen- jör, fodd 1932.

Ledamot sedan 1973.

Aktieinnehav i ABV: 112 B- aktier.

Uppgifterna om styrelseledamöternas innehav av aktier och optionsrätter inklu- derar hustrus och omyndiga barns.

ORDINARIE REVISORER

Bertil E Olsson

Född 1922. Auktoriserad revisor.

Revisor i ABV sedan 1972.

Lennart Svensson

SUPPLEANTER

Magnus Toren

Willard Möller

(16)

__________________________________ KONCERNPLAN ________________________________ __

Decentraliserad organisation med fördelat lönsamhetsansvar.

ENTREPRENAD F ASTIGHETER INTRESSEBOLAG

~-~~an:liuit'~-~~

lj!}!~1il_(.~~~~ -=lj

. ^{- -} .

l ~\'$

- - - - .

~~-~w,\'i~: 1

- ___ gSA __ ,

-=-.(Jbll~:-- ·-i

·--- ·--.- l

- - - -

- :;;-···'t.f ---., - - --- -- - -

. - -.. -. -._-.. -,- , Il Q~WtJV.'iP..

.

~---~

~^J#-1^~^Il^--,^-l^Il^!¹

ABV-koncernen består av en entreprenadrörelse och en fastig- hetsrörelse. Till koncernen finns också knutna ett antal intressebolag med avsikt att öppna nya afiårsmöjligheter inom dessa rö- relser eller på det finansiella området.

centraliserad såväl affårsmäs- sigt som administrativt. V alje resultatenhet har också fullt ansvar for sin del av ABV:s balans- räkning, dvs för de tillgångar och skulder som den egna verksamheten ger upphov till. Ge- nom decentraliseringen skapas forutsättningar för ett mer effek- Organisationen är idag de-

14

A),l\¹.'l'H0:'-1.r;!:JIO THAIJfNi":

- · - ' 4 • •

-A,STRUP 'f~( lY F. A,

1 NfJROt: _

-- CIVIC

!;-(lN~)K0MM.IS."l0N

tivt utnyttjande av koncernens samtliga resurser.

Huvudkontoret i Solna omfat- tar koncernledning samt kon- cernstaber for ekonomi, finans, juridik, affårs- och teknikutveck- lingm fl.

(17)

________________________________ ENTREPRENADRÖRELSEN ______________________________ __

Byggverksamheten är motorn i ABV.

ABV är Sveriges näst största byggföretag med en marknads~

andel kring 13 procent. Andelen·

varierar dock mellan olika sekto- rer. För beläggningsarbeten t ex har ABV drygt en fjärdedel av marknaden, medan reparations- och ombyggnadsarbeten ligger under 10 procent.

Vikande byggmarknad Den del av svenska byggmarknaden som är tillgänglig for byggföretagen, uppskattas idag till knappt 50 miljarder kronor.

Under en följd av år har utvecklingen varit svagare på denna s k entreprenadmarknad än på byggmarknaden som helhet. Det är främst ett minskat nybyggande som bidragit till detta.

satsning på fastigheter Många byggföretag har på senare tid påbörjat betydande sats- ningar i egna fastighetsbestånd.

Förädling och fortätning av äldre fastigheter har varit ett attrak- tivt alternativ till nybyggnad.

Fastighetsinvesteringarna har medverkat till att nedgången på marknaden dämpats samtidigt som dolda reserver kunnat skapas i företagen.

Utiandsbyggande

Ett annat sätt for byggforetagen att kompensera den svaga utvecklingen i Sverige har varit att vända sig till den internationella entreprenadmarknaden.

U tlandsbyggandet, som startade på allvar fOr drygt 10 år sedan, uppgår i dag till totalt cirka 9 miljarder kronor.

A v byggforetagens kostnader i utiandsprojekt läggs ca 20% på byggmaterial och tjänster från svenska företag. Utiandsbyggan- det blir därfor ofta inkörsport for svensk materialexport och har således fått stor betydelse för sysselsättningen i Sverige.

Ostrukturerad bransch Den svenska marknaden domi- neras av ett antal rikstäckande företag. De 15 största svarade 1985 för mer än hälften av voly- men. Därutöver finns en stor mängd små och medelstora före- tag med varierande lokal och regional betydelse. Trots stagna- tion i efterfrågan visar branschen endast små tendenser till strukturering och uthålligheten är stor.

Marknadsanpassad organisation

ABV:s entreprenadverksamhet hade 1985 en omsättning på 8.802 Mkr. Utiandsverksamhe- ten svarade för 2.194 Mkr eller 25procent.

Den svenska verksamheten är uppdelad på sexbyggdivisioner med totalt ansvar for verksamheten inom respektive geogra- fisk region. Därtill kommer ett arital produktorienterade dotterbolag med i stort sett rikstäckan- de marknadsorganisation.

Malmö-, Göteborgs- och stock- holmsdivisionerna har, i likhet med dotterbolagen, ansvar for egna utlandsmarknader. De andra divisionerna fungerar som samarbetspart vid uppdragens genomfårande.

0MSÄTI'NINGENS FÖRDELNING INOM ABV-KONCERNEN, PROCENT

NORRKÖPINGS•- DIVISIONEN

12

SVERIGE

MELLANSVENsKA DIVISIONEN

UTLAND

MALMÖDIVISIONEN _ _ _____

GÖTEBORGS- DIVISIONEN

40

8 ÖVRIGA