• No results found

Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fornvännens innehåll och skribenter 1956-1995 : svensk antikvarisk verksamhet speglad i Tidskrift för svensk antikvarisk forskning Rundkvist, Martin

Fornvännen 1997 (92), s. [177]-182 : tab.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1997_177

Ingår i: samla.raa.se

(2)

Fornvännens innehåll

och skribenter 1956-1995

Svensk antikvarisk verksamhet speglad i Tidskrift för Svensk Antikvarisk Forskning

Av Martin Rundkvist

Arbetet m e d registret till Fornvännen 1986-95 (Rundkvist 1996) var lärorikt, eftersom j a g där- m e d fick rekapitulera viktiga delar av det se- naste å r t i o n d e t s svenska antikvariska forsk- ningshistoria. Det föll sig naturligt att titta litet n ä r m a r e på d e n n a historia: de periodiska re- gistren erbjuder j u materialet prydligt uppsor- terat och periodiserat, och det senaste avsnittet förelåg dessutom i lätthanterlig digital form.

Resultaten av m i n a studier i F o r n v ä n n e n för perioden 1956-1995 presenteras i det följande.

Utgivningen 1906-55 är samindexerad, vilket medför betydligt m e r a arbete m e d poäng- tabeller för d e n som vill studera det materialet i tioårsintervall. J a g har inte gett mig på den uppgiften, m e n h o p p a s att de n e d a n redovi- sade resultaten skall k u n n a locka någon a n n a n att anta u t m a n i n g e n . Märk också väl att j a g i studierna n e d a n endast utnyttjat en liten del av materialets informationspotential. (För andra studier i d e n svenska arkeologins veten- skapshistoria se Kyhlberg 1982 och 1995, s.

67-76 samt Hyenstrand 1988.)

Sedan första n u m r e t 1906 är F o r n v ä n n e n Sveriges tätast u t k o m m a n d e vetenskapliga tid-

skrift på den antikvariska forskningens område.

(Se Säve-Söderbergh 1980, s. 1-2, för en kort- fattad historik.) Det är svårt att avgöra h u r re- presentativa de skribenter som publicerat sig i Fornvännen är i relation till hela det svenska antikvariska forskarkollektivet Den bild som Fornvännen ger av vilken forskning som gjorts och av vem har påverkats av skribenternas och forskningsobjektens geografiska förhållande till Stockholm, förekomsten av systertidskrifter och specialtidskrifter på olika d e l o m r å d e n och, inte minst, personliga kontakter. Svensk bygg- nadshistoria, konsdiistoria och numismatik har förstås inte fört en riktigt så tynande tillvaro som det kan verka i Fornvännen.

Tidskriften är ett livligt debattforum, m e d m å n g a polemiska artiklar och recensioner.

Dessa senare upptar ordentligt utrymme: de ut- gör ofta debattinlägg av experter på respektive o m r å d e m e d värdefulla sakuppgifter. Tyvärr finns det en tendens hos recensenterna att sitta för länge på sina recensionsexemplar, så att ny- h e t e n s b e h a g h i n n e r mattas. F o r n v ä n n e n är h u r som helst förutom Fortid og Nutid från Dansk Historisk Faellesråd d e n e n d a antikva-

Tabell 1. Fornvännens omfång 1956-95 med några iakttagelser om de flitigaste skribenternas demografi.

- The girth of Fornvännen 1956-95 with some observations on the demography of the most productive con- tributors.

1956-65 1966-75 1976-85 1986-95

Förf 134 260 307 316

Upps 251 308 302 303

Rec 89 326 350 431

Totalt 340 634 652 734

Sidor 3172 2963 2835 2906

U / F 1,87 1.18 0,98 0,96

R / F 0,66 1,25 1,14 1,36

T / F 2,54 2,44 2,12 2,32

Kvin 11%

21%

24%

25%

Älder Flitskr 58±11 7% (9) 52±15 7% (19) 50±11 7% (21) 57±11 5% (16)

Fomvännnen 92(1996)

(3)

178 Martin Rundkvist

Tabell 2. Uppsatsernas kronologiska fokus. - The chronological focus of the papers.

1956-65 1966-75 1976-85 1986-95

B: Arkeologi, flera perioder C: Stenåldern

D: Bronsåldern E: j \ l d r e j ä r n å l d e r n F: Yngre j ä r n å l d e r n H: Profana byggnader I: Medeltidsarkeologi K: Kyrkliga byggnader L: Skulptur

M: Måleri S u m m a O: Runologi P: Filologi

Q: Religion och folktro R: Historia

S: Numismatik T: Personhistoria

10%

1 1 % 13%

14%

19%

4%

4%

10%

6%

9%

(11) (12) (14) (16) (21) (5) (5) (11) (7) (10) 100% (112)

38 5 2 13 2 10

8%

13%

8%

10%

20%

6%

4%

17%

9%

6%

(16) (25) (15) (19) (40) (12) (7) (33) (17) (12) 100% (196) 141

5 0 9 12 7

7%

15%

2%

12%

22%

7%

1 1 % 15%

5 % 4%

(8) (17) (2) (13) (24) (8) (12) (16) (6) (4) 100% (110)

62 7 1 2 9 5

6%

12%

4%

4%

4 1 % 3 % 13%

8%

7%

2%

(9) (18) (6) (6) (62) (4) (20) (12) (10) (3) 100% (150)

71 9 9 22 5 16

riska tidskriften i N o r d e n som har recensioner i varje n u m m e r och u p p l å t e r ordentligt ut- r y m m e åt d e m . I Fortid og Nutid recenseras främst historiska verk.

Fornvännens omfång

I tabell 1 visas Fornvännens omfång u n d e r de fyra senaste årtiondena, uppdelat på uppsatser och recensioner. Allting som uyckts utanför re- censionsavdelningen, dvs. även litteraturöver- sikter och bibliografiska arbeten, har räknats som uppsatser. Som synes h a r omfånget ökat markant sedan 1956, och sedan 60-talets mitt har ökningen helt bestått av recensioner. Detta ökade omfång har åstadkommits g e n o m kom- paktare typografi trots minskat sidantal. De se- naste 30 åren har Fornvännen konstant publi- cerat 30 uppsatser o m året. I takt m e d att re- censionerna ökat i antal h a r även skribenterna blivit fler, samtidigt som antalet titlar per skri- b e n t minskat.

Uppsatsernas kronologiska fokus

G r u n d e n för d e n n a u n d e r s ö k n i n g är sakre- gistren, och d ä r m e d påverkas resultaten av va- r i e r a n d e registreringspraxis. Referenserna inom varje kategori har räknats för varje regis- terperiod. Referenser till uppsatser om ut- ländskt material h a r inte räknats eftersom

dessa behandlats olika i de olika registren och inte alltid konsekvent inom vart och ett. Vär- d e n a för registerkategorierna B-M presenteras i tabell 2. Runologins (kategori O) kraftiga fre- kvenssvängningar är till stor del ett resultat av varierande registreringspraxis.

Den mest dramatiska förändringen i Forn- vännen-uppsatsernas kronologiska fokus u n d e r de senaste 40 åren är att forskningen kring den yngre j ä r n å l d e r n gått från en redan från början stark ställning till en fullständig dominans m e d fyra tiondelar av referenserna. Däri är ä n d å inte de runologiska studierna m e d sitt huvud- sakligen vikingatida till tidigmedeltida material inräknade. D e n n a tillväxt har skett på bekost- nad av forskningen kring bronsåldern och den äldre j ä r n å l d e r n , m e d a n övriga kategoriers an- delar har hållit sig tämligen konstanta. Ett un- d a n t a g är dock medeltidsarkeologin som ökat avsevärt. Bilden kompliceras av att m a n i tidi- gare sakregister ibland har placerat referenser till folkvandringstiden i avdelningen för d e n äldre j ä r n å l d e r n , m e n detta har inte haft nå- gon stark inverkan på helheten.

J a g ser två sannolika orsaker till d e n n a för- skjutning i F o r n v ä n n e n s kronologiska tyngd- p u n k t . Till att börja m e d är faktiskt svensk forskning kring b r o n s å l d e r n och d e n äldre j ä r n å l d e r n svårt eftersatt. Den a n d r a delförkla-

Fornvännnen 92 (1996)

(4)

Tabell 3. Geografiskt fokus hos uppsatser i förhistorisk arkeologi. - The geo- graphical focus of papers on prehistoric archaeology.

1956-65 1966-75 1976-85 1986-95 Blekinge

Bohuslän Dalarna Dalsland Gotland Gästrikland Halland Hälsingland Härjedalen Jämtland

Lappland Medelpad Norrbotten Närke Skåne Småland Södermanland Uppland Värmland Västerbotten Västergötland yästmanland Ångermanland Öland Östergödand Summa

0%

5%

3%

0%

25% ( 0%

0 % 5 % 0 % 2 % 3%

0%

2 % 0%

3 % 0%

8%

20% ( 2 % 2 % 2 % 3%

0%

7 % 8%

0) '3) '2) '0) 5)

r

0) 0) 3) 0) 1) 2) 0) T) 0) (2) (0) (5) 2) 1) 1) 1) 2) 0) 4) 5)

1%

2 % 0%

0%

14%

0 % 0 % 0 % 0%

0%

1%

0%

7 % 1%

12%

0 % 16%

25%

0 % 3%

2 % 5%

2 % 9%

1%

(1) (2) (0) (0) (15) (0) (0) (0) (0) (0) (1) (0) (7) (1) (13) (0) (17) (27) (0) (3) (2) (5) (2) (10) (1)

0%

0 % 0%

0%

13%

0%

0 % 2 % 0%

0%

13%

0 % 4 % 0 % 13%

0 % 9%

2 2 % ( 4 % 0%

2 % 5%

0%

9%

5%

0) 0) 0) 0) 7) 0) 0) 1) 0) 0) 7) 0) 2) 0) 7) 0) 5) 2) 2) 0) 1) 3) 0) 5) 3)

0 % 4 % 4 % 0%

21% ( 5 % 5 % 0 % 2 % 2 % 2 % 0 % 0 % 2 % 9%

5 % 4 % 25% (

0 % 0 % 2 % 0 % 0 % 2 % 7 %

(i) 2)

2) 0)

2) 3) 3) 0) i) i) l) 0) 0) 1) 5) 3) '2) 4) 0) (i) 1) 0) 0) 1) 4) 100% (60) 100% (107) 100% (55) 100% (56)

ringen har m e d personliga kontaktnät att göra:

våra redaktörer är experter på den yngre j ä r n - åldern respektive medeltiden och är sannolikt främst bekanta m e d forskare inom dessa om- råden.

Vid en jämförelse med antalet referenser till konst- och byggnadshistoria samt numismatik kan man konstatera att Fornvännen u n d e r se- nare årtionden innehållsmässigt huvudsakligen h a r varit en arkeologitidskrift, mest b e h a n d - lande d e n yngre j ä r n å l d e r n . Den som vill ny- etablera sig på ett arkeologiskt forskningsfält kan göra klokt i att titta på de två å r t u s e n d e n a före vår tideräknings början: där finns mycket att göra.

Uppsatsernas geografiska fokus

Arkeologi kan bedrivas var som helst där folk har vistats, vilket ö p p n a r hela dagens Sverige som studieobjekt. För att se vilka delar av Sve-

rige som Fornvännens skribenter inUesserat sig för har j a g räknat antalet referenser per land- skap i de förhistoriska sakregisterkategorierna B-F (se tabell 3). Jag har inte b e h a n d l a t regis- terkategorierna H - O , då dessa r ö r speciella material från historisk tid m e d starkt begrän- sad geografisk spridning (runstenar, kyrkor, medeltida städer). D e n n a m e t o d utelämnar re- ferenser till överregionala studier vilket främst påverkar s u m m a n för Mälarlandskapen.

F o r n v ä n n e n s skribenter h a r k o n c e n t r e r a t sig på, i fallande ordning, Uppland, Gotland, S ö d e r m a n l a n d , Skåne och Ö l a n d . Proportio- n e r n a landskapen emellan h a r inte varierat mycket över tiden, m e n både forskningen om N o r r b o t t e n och S ö d e r m a n l a n d har märkbara toppar i p e r i o d e n 1966-75, älvregleringarnas och miljonprogrammets tid. Lapplandsforsk- ningen uppvisar en topp för årtiondet därpå.

Landskapssummorna döljer i flera fall en kro- nologisk u p p d e l n i n g , d ä r d e n d o m i n e r a n d e

Fomvännnen 92 (1996)

(5)

180 Martin Rundkvist

forskningen kring yngre j ä r n å l d e r koncentre- ras på p o p u l ä r a landskap och m i n d r e väl ut- forskade perioder studeras i m e r a marginella o m r å d e n .

Vilka landskap som tilldrar sig Fornvännen- skribenternas intresse avgörs förmodligen av en mycket invecklad kombination av faktorer.

H ä r p å följer de såvitt j a g förstår viktigaste, utan rangordning: lokaliseringen av svenska univer- sitet, redaktionens placering i Stockholm, för- delningen av rika järnåldersgravar, latent Svea- nationalism, forntida folktäthet samt nutida folktäthet m e d d ä r p å följande exploater- ingsUyck

Svensk arkeologi är av Fornvännens innehåll att d ö m a inte bara s n e d f ö r d d a d kronologiskt, utan även geografiskt. Vem vet vad vi skulle finna om vi tittade n ä r m a r e på Blekinge, Dalsland, Härjedalen, Medelpad och Ånger- manland?

De flitigaste Fomvännen-skribentema

För varje registerperiod h a r j a g tabellerat de upptagna skribenterna och räknat deras bidrag i två kategorier: uppsatser och recensioner. Tit- lar m e d flera medförfattare har delats u p p mel- lan de i n b l a n d a d e , så att exempelvis våra ru- nologer fått flera bråkdelar av uppsatser på sina respektive lotter till följd av sin vana att dela u p p arbetet m e d å r s g e n o m g å n g a r n a av run- fynd mellan sig.

Tabellen för varje period har sorterats i fal- lande o r d n i n g på summan av de enskilda skri- b e n t e r n a s antal uppsatser och recensioner. De skribenter, r ä k n a d e från tabellens t o p p , som tillsammans bidragit m e d en tredjedel av varje registerperiods totalsumma betecknas här som de flitigaste Fornvännen-skribenterna.

Seriationen i tabell 4 visar h u r dessa flitiga skribenter avlöst varandra i F o r n v ä n n e n . Fel kan möjligen finnas i tabellen i form av sak- n a d e g e m e n a x på g r u n d av att folk bytt n a m n u n d e r sin produktiva tid. Detta skulle dock inte påverka de versala X-markeringar som visar de flitigaste skribenterna i en viss period.

De allra flesta skribenter har nöjt sig med att (själva eller i sällskap) publicera ett arbete p e r tio Forn vännen-år. För d e tre p e r i o d e r n a efter 1965 finns en tydlig brytpunkt vid ca 4,5 titlar

per skribent: h a r m a n väl passerat den gränsen tycks m a n vara fast, och då kan s u m m a n raka iväg u p p å t 30 titlar på tio år. För p e r i o d e n 1956-65 ligger motsvarande brytpunkt vid 3,5 titlar, vilket avspeglar tidskriftens m i n d r e totala omfång u n d e r d e n tiden.

De flitigaste skribenternas demograf och återväxt De flitigaste Fornvännen-skribenternas köns- fördelning förändrades från en tiondel till en fjärdedel kvinnor u n d e r första hälften av den undersökta perioden (se tabell 1). Kvoten har sedan stannat på en fjärdedel i 15 år, så det är en bra bit kvar till jämvikt. Frågan o m detta be- ror på patriarkaliskt förtryck från våra nuva- r a n d e redaktörer, på bristande kvinnlig dåd- kraft u n d e r senare tid eller på tillkomsten av fler specialiserade tidskrifter har j a g inte kun- nat studera.

För att studera åldersfördelningen hos d e flitigaste skribenterna har j a g tagit reda på de- ras födelseår g e n o m hänvändelse till National- encyklopedin, m i n n e s r u n o r i Fornvännen, ka- talogdatabasen i KVHAA:s bibliotek, Raä:s per- sonalregister, humanistiska fakultetens kansli vid Göteborgs Universitet och personligt ofre- d a n d e per telefon. På grundval därav har de b e r ö r d a skribenternas ålder vid mitten av varje tioårsperiod (oavsett o m de faktiskt var vid liv då eller ej) beräknats.

Som framgår av ålderskolumnen i tabell 1 sjönk m e d e l å l d e r n hos de flitigaste Fornvän- nen-skribenterna från 58 till 50 år till och m e d p e r i o d e n 1976—85. M e d e l å l d e r n för de föl- j a n d e tio åren, 57 år, gick nästan tillbaka u p p

till den första studerade periodens värde. Med undantag för perioden 1966-75 uppvisar de fli- tigaste F o r n v ä n n e n - s k r i b e n t e r n a g e n o m g å - e n d e samma begränsade åldersspridning, m e d en standardavvikelse från medelvärdet på blott 11 år. 1986-95 utgjorde de flitigaste Fornvän- nen-skribenterna endast 5 p r o c e n t av decenni- ets totala skribentskara m o t 7 p r o c e n t för alla de Ue tidigare p e r i o d e r n a (se flitskr-kolumnen i tabell 1).

Kontentan av detta är att arbetet m e d bidrag till F o r n v ä n n e n efter 1985 har koncentrerats hos allt färre och äldre skribenter. Kontinuite- ten från äldre forskning är alltså säkrad, me-

Fomvännnen 92 (1996)

(6)

Tabell 4. Seriation av de flitigaste Fornvännen-skribenterna 1956-95. Versalt X markerar tioårsperiod när skribenten är en av dem som bidragit med flest titlar.

Gement x markerar tioårsperiod när skribenten bidragit, om än i mindre omfatt- ning. Minustecken markerar tioårsperiod när skribenten inte bidragit. Plustecken markerar att skribenten bidragit i ospecificerad omfattning under perioden 1906-55. - A seriation of the most productive contributors to Fornvännen 1956-95. A capital X marks a decade when the author is one of the most produc- tive. A lower-case x marks a decade when the author has contributed although to a lesser extent Minus marks a decade when the author has not contributed. Plus marks that the author contributed to an unspecified extent 1906-55.

G u n n a r Ekholm Birger N e r m a n Andreas O l d e b e r g Monica Rydbeck Armin Tuulse Rune N o r b e r g Elisabeth Svärdström Inger Swartling Sven B.F.Jansson Bengt Cnattingius Aron Andersson Wilhelm Holmqvist Martin Olsson Carl-Axel Moberg Ragnhild Boström Erik Nylén Ake Nisbeth Erik B. L u n d b e r g Björn Ambrosiani Berta Stjernquist Märta Strömberg Carl Filip Mannersträle Mats P. Malmer Carl Cullberg Brita Malmer Ulla Westermark Inga Lindeberg Carl Olof C e d e r l u n d J a n Peder Lamm

Inger Zachrisson Ann-Sofie Gräslund David Damell Ake Hyenstrand Stig Welinder Göran Tegnér Gad Rausing Arne B. J o h a n s e n Janis Ambatsis

L e n n a r t Karlsson J a n k e n Myrdal

Lars Larsson J o h a n Callmer

Christer Westerdahl Krister Malmström G e r t r u d G r e n a n d e r Nyberg Nils Ringstedt

06-55 + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

56-65 X X X X X

X X

- X

X

X X

X

X

X X X X X X

-

X X X X X X X X X

- - - - - - - - - - - - - - - -

66-75

X X X X

X X X X X X X X X

X

X X X

X

X

X X

X X X

X X

-

X X X

X X

X

X

X X

- - - - - - - - - -

76-85 _ - - - - - - -

X X

X X

X X

-

X X

X X X X -

X

X X X X X X

X X

X X X X

X

X X X X X

X X

- - -

8 6 - 9 5 _ - - - - - - - - - - - -

X X X

X

X

X X X -

X X X X X

X X X -

X X

X X X -

X X X

X X X X X X

Fomvännnen 92 (1996)

(7)

182 Martin Rundkvist

dan rekryteringen av nya flitiga skribenter till F o r n v ä n n e n har stagnerat u n d e r det senaste årtiondet. Det verkar vara h ö g tid att satsa på åter väx ten.

En del av orsaken till d e n n a stagnation är förmodligen att r e d a k t i o n e n s kontaktnät ofrånkomligen åldrats m e d redaktörerna. Jag Uor dock också att en förändrad mentalitet hos de antikvariska s t u d e n t e r n a och tjänstemän- n e n ligger b a k o m . Idag utbildas ojämförligt mycket flera arkeologer än förr, och exploa- teringsarkeologins expansion h a r lett till en professionalisering av disciplinen och ett ut- brett försörjningstänkande. Som j a g uppfattar saken ser sig många av dagens studenter inte som delaktiga i forskningen, u t a n m e r a som passiva mottagare av etablerade kunskaper för b r u k i förvärvslivet. Efter examen väntar en ar- betsmarknad där vetenskaplig meritering och publikationer inte väger särskilt tungt (se ex- empelvis Redin 1996, s. 1-2). Tiden då Riksan- tikvarieämbetets anställda tävlade i publika- tionsmeritering inför tillsättandet av åuåvärda tjänster (Arwidsson 1980, s. 4) är sedan länge förbi.

Den m e d åren alltmera vördnadsvärda ska- ran av flitiga Fornvännen-skribenter avskräcker n o g tyvärr en och a n n a n timid student från att erbjuda tidskriften sina uppsatser. U n g a arga forskare kan till och m e d avfärda tidskriften som mossig. Nämnas bör att Fornvännens re- daktion har gjort en vällovlig punktinsats ge- n o m specialnumret m e d uppsatser av arkeo- logi-doktorander (Welinder 1990, s. 217). I stu- d e n t e r n a s fall h ä n g e r saken också på h a n d l e d a r n a : de har j u alla möjligheter att u p p m u n t r a till publikation av de bästa semina-

riearbetena. Såvitt j a g vet f ö r e k o m m e r dock inga systematiska påtryckningar av detta slag på s t u d e n t e r n a från institutionernas sida.

Konsten att presentera forskningsresultat i ar- tikelform och färdigställa manus för tryckning tillhör akademisk allmänbildning som b o r d e förmedlas och praktiseras i universitetens grundutbildningar. O m bara m a n u s sänds in så sköter facktidskrifternas r e d a k t i o n e r n o g gärna kvalitetsgallringen.

Referenser

Arwidsson, G. 1980. Tidskriften Fornvännen. Forn- vännen 1980:1. KVHAA. Stockholm.

Fortid og Nutid. Dansk Historisk Faellesråd. Prenume- rationer Ingrid Christensen, Rigsarkivet, Rigs- dagsgården 9, 1218 Köbenhavn K, Danmark.

Hyenstrand, A. 1988. Om arkeologi - idag, igår och imorgon. Samhällsteori och källmaterial - aktuell ar- keobgi II. Stockholm Archaeological Reports 21.

Stockholm.

Kyhlberg, O. 1982. Arkeologi i Norden under 1900-talet.

En bibliografisk analys av doktorsavhandlingarna från 1897-. Arkeologiska rapporter och meddelanden från Institutionen för arkeologi vid Stockholms Universitet 12. Stockholm.

— 1995. Viking Age. Comments on the development of archaeology in Sweden from 1986 to 1990 basedon »Nordicj\rchaeologicalAbstracts». Cur- rent Swedish Archaeology 3. Svenska Arkeologiska Samfundet. Stockholm.

Redin, L. 1996. Den arkeologiska krisen. GjalUirhomet 16:4. Svenska Arkeologiska Samfundet. Stock- holm,

Rundkvist, M. 1997. Innehållet i Fornvännen, år- gångarna 81-90 (1986-1995). Fornvännen 1996:4.

KVHAA. Stockholm.

Säve-Söderbergh, T. 1980. Fornvännen 75 år. Forn- vännen 1980:1. KVHAA. Stockholm.

Welinder, S. 1990. Inledning. Arkeologins nittiotalis- ter? Fornvännen 1990:4. KVHAA. Stockholm.

Fomvännnen 92 (1996)

References

Related documents

Fomvännen 92 (1997).. Huven i barockjugend behölls dock på det tunga, asymmeuiskt ställda borgtorn som utgör anläggningens dominant. Nu fick h a n lik- som Gustaf Wickman gå

Fig. delar av läktarbröstning med må- lade apostlabilder från 1600-talet. Schwcincstall in Schonen. Rechts Teile einer Chorbrustung mit gemalten Apostelbildcrn aus dem 17. På så

Jag förnekar inte att statistik kan tillföra arkeo- login en ökad förståelse, m e n den bör inte till- lämpas så att m a n betraktar fornlämningarna ur ett matematiskt

N ä r Montelius på föreningens sammanträde den 5 januari 1906 kunde meddela Akademiens planer på en ny kvartalstidskrift ansågs det inte "nödvändigt, att Föreningen

I utställningen visades också bilder som illustrerade hans verksamhet - även den verksamhet som musiker som före- gick hans konsthistorikerbana. Också i stadsarkivets

Den arkeologiska förmedlingens fördelning över året (procentandelen urklipp av A-typ per må- nad i Dagens Nyheter 1985 och 1994).. Av dessa kan 42 procent uppfattas som

'Slutvandrat?' och till etnografiska analogier som ett slags episteme för arkeologiska kulturer» av Hå- kan

Tillförlitlig- heten hos Tacitus anses inte gå att avgöra och författaren hävdar till och med (s.. och missbrukats av sentida forskare. Sannings- halten hos Tacitus är irrelevant