Innehållsförteckning
1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning ... 3
1.1 Marks kommuns vision ... 3
1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål ... 3
1.3 Utgångspunkt ... 3
1.4 Förutsättningar ... 3
1.5 Effektiva processer och verksamheter ... 3
2 Nämndens övergripande styrning ... 4
2.1 Agenda 2030 ... 4
3
Nämndens grunduppdrag ... 6
3.1 Förskola ... 6
3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem ... 7
3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola ... 8
3.4 Vuxenutbildning ... 9
3.5 Arbetsmarknadsenhet ... 9
3.6 Samarbete med andra nämnder ... 10
4 Nämndens mål ... 11
4.1 Barn- och utbildningsnämndens mål ... 11
5
Serviceåtaganden ... 15
6 Ekonomi ... 16
6.1 Driftbudget ... 16
6.2 Investeringsbudget ... 21
7 Nämndens internkontroll ... 23
7.1 Riskanalys ... 23
7.2 Internkontrollplan ... 23
8 Personal ... 25
1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning
1.1 Marks kommuns vision
Mark är känd som en attraktiv kommun.
En kommun där det är bra att bo och verka.
En kommun där livskvalitet står i fokus.
1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål
Strategiska områden
I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att
utveckla sin potential
I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha
ett gott liv
I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att
skapa arbetstillfällen
I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo
och leva
Kommungemensamma mål Barn och unga har en god
utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare
och anhöriga
Ett gott företagsklimat En god kommunal service
Barn och unga har en
meningsfull fritid Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god
kvalitet
En god samverkan mellan skola och
näringsliv
Goda boendemiljöer
Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör
dem
Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Goda möjligheter till inflytande och ett rikt
fritids- och kulturliv
1.3 Utgångspunkt
Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål.
Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av:
• Ekologisk hållbarhet
• Social hållbarhet
• Ekonomisk hållbarhet
1.4 Förutsättningar
Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är:
• God ekonomisk hushållning
• Hållbar personalförsörjning
1.5 Effektiva processer och verksamheter
Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras.
2 Nämndens övergripande styrning
Till grund för nämndens styrning och ledning ligger denna nämndplan.
Barn- och utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för nämndens verksamheter.
Nämnd, arbetsutskott, förvaltningsledning och förvaltningens chefer samt verksamheternas medarbetare bildar tillsammans styrkedjan som ska präglas av samarbete, tillit och god kommunikation.
Kommunfullmäktige fastställer mål och inriktning för kommunens verksamheter och fördelar ekonomiska resurser. Genom reglementet är kommunens ansvar för förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration delegerat till Barn- och utbildningsnämnden. Nämnden ansvarar för att genomföra fullmäktiges uppdrag och genomföra prioriteringar mellan behov inom sitt verksamhetsområde, ange mål och inriktning för sina verksamheter och fördela den av fullmäktige givna ekonomiska ramen till sina
respektive huvudverksamheter.
Nämnden är huvudman för kommunens utbildningsverksamhet.
Nämnden har utsett förvaltningschef till skolchef som ska biträda huvudmannen enligt skollagen, och ska tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet.
Huvudmannen ansvarar för att:
• utbildningen genomförs enligt gällande nationella styrdokument
• följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen kan uppfyllas
• fördela resurser och organisera verksamheten
• utbildningen ska vara likvärdig
• utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Huvudmannens ansvar är att följa upp resultaten i förhållande till de nationella målen för utbildningen och analysera hur verksamhetens strukturella förutsättningar och genomförande har påverkat resultaten. Huvudmannen ska utifrån analysen identifiera behov av förbättring och besluta om nödvändiga förbättringsåtgärder, samt följa upp att åtgärder ger tillräcklig effekt. Detta är huvudmannens systematiska kvalitetsarbete och omfattar alla organisatoriska nivåer och all verksamhet.
Nämndens ansvar är också att följa upp att förvaltningen agerar korrekt i
myndighetsutövandet utifrån gällande lagstiftning och att säkerställa barns, elevers och deltagares rättssäkerhet. Genom intern kontroll följer nämnden upp och säkrar en effektiv förvaltning, att förvaltningen efterlever lagar, regler och avtal, förebygger att det begås
allvarliga fel, upptäcker och åtgärdar fel och brister. Internkontrollen syftar också till att bygga och stödja trygghet och tillit, ordning och reda, förtroende och utveckling.
Denna nämndplan utgör den politiska beställningen till förvaltningen kring vad, dvs vad som ska göras och när det ska göras. Utifrån denna/nämndplanen fastställer/skriver
förvaltningschef verksamhetsplan som ska formulera hur politiskt fattade beslut ska nås och peka ut den säkraste och mest effektiva vägen att nå målen, dvs formulera hur något ska göras och vem som ska genomföra det. En viktig förutsättning i den politiska styrningen är att handlingar och utredningar är välgrundade, opartiska och pedagogiskt utformade så att
välgrundade beslut kan tas.
2.1 Agenda 2030
Nämnd har i arbetet med att upprätta nämndplanen använt samhällsutvecklingsenhetens nulägesanalys Agenda 2030, från 2019. I den framkommer kommunens utmaningar inom varje mål och de har formulerat ett antal prioriterade områden varav ett är inom nämndens uppdrag. Det prioriterade området är: Kraftsamling för fullföljda studier.
Att elever fullföljer sina studier är enligt nulägesanalysen en grundförutsättning för att kommunen ska kunna uppnå:
• Mål 3 God hälsa
• Mål 4 God utbildning
• Mål 10 Minskad ojämlikhet
Det prioriterade området påverkar även andra mål:
• Mål 1 Ingen fattigdom
• Mål 8 Anständiga arbetsvillkor
• Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen
Nämnden ser samarbete mellan andra nämnder och förvaltningar som en förutsättning för att nå god måluppfyllelse för utbildningsmålen.
Agenda 2030 ska genomsyra förvaltningens planering och genomförande av grunduppdraget och nämnden väljer att följa arbetet genom nedan indikatorer:
1. Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 2. Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel (%) 3. Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%)
4. Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel (%) För att kunna arbeta med Agenda 2030 krävs kunskaper om hållbar utveckling och hur målen är sammankopplade. Av den anledningen ska förvaltningen utbilda och öka kompetensen om Agenda 2030 för nämnd och inom förvaltningen.
3 Nämndens grunduppdrag
Grunduppdragen ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. Nämnden ska i nämndplanen precisera sitt grunduppdrag genom att ange vilken nivå som grunduppdraget ska ha för att nämnden ska ha uppfyllt det.
Grunduppdragets nivå kan preciseras med hjälp av följetal som kopplas till utförandet av grunduppdraget.
I Budget 2021-2022 för Marks kommun tydliggörs vikten av samarbete och nämnderna får som grunduppdrag att säkerställa att samarbete sker med berörda nämnder.
Förvaltningschefen har att verkställa detta och att återredovisa vilka samarbeten som finns.
Alla grunduppdrag följs upp i april-, delårs-, oktober-, och årsrapporten.
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att alla barn, unga och vuxna i kommunen har tillgång till en likvärdig, kvalitativ omsorg och utbildning inom förskola, öppen förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt
vuxenutbildning.
All verksamhet som bedrivs inom nämndens grunduppdrag har som huvudsyfte att bidra till bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Från och med 1 januari 2020 gäller lagen om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Genom inkorporering ges barnkonventionen ställning som svensk lag vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Barn och utbildningsförvaltningen ska implementera Barnkonventionen i alla sina verksamheter. Prövning av barns bästa skall alltid göras i ordinarie besluts- och ärendeprocess. Nämndens verksamhet har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten för respektive verksamhet. Utgångspunkter i arbetet är även de mål, riktlinjer och
prioriteringar som beslutats i kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnd.
Nämndens prioriteringar för 2021-2022 är följande:
• Behovsprognos, planering och projektering av befintliga och nya lokaler.
Detta för att säkerställa en god arbetsmiljö för barn, elever och medarbetare samt uppfylla skollagens krav gällande närhetsprincipen till förskolor och skolor.
• Strategi för kompetensförsörjning som stödjer och leder organisationen.
• Strategi för digital utveckling som stödjer och leder organisationen.
• Strategi för integration som stärker kommunens utveckling och tillväxt.
Bästa barnkommun är ett uppdrag i Marks Kommuns Budget 2021-2022 som kräver att flera förvaltningar samarbetar för att tillförsäkra att barn och ungdomar har en jämlik skola, jämlik fritid samt jämlik barndom.
För arbetet med Bästa barnkommun har under gemensamma poster i kommunens budget tilldelats 3 mnkr för 2021 för att utveckla och samordna insatser mellan olika förvaltningar till barn och ungdomar som är i behov av stöd från samhället. Styrgruppen för barn och unga ska vara beredande inför kommunstyrelsen beslut om ramens användning. Barn- och
utbildningsnämnden vill att nämnd och förvaltning aktivt deltar i detta arbete.
Kommunstyrelsen kommer följa projekten som beslutas inom ramen för Bästa barnkommun.
3.1 Förskola
Barn- och utbildningsnämnden ska
• tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1–5 år.
• ge barnen en god pedagogisk verksamhet, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enlighet med skollag och förskolans läroplan.
Verksamheten bedrivs i form av förskola och öppna förskolan. Styrdokument för förskolan är skollagen och läroplanen för förskolan samt de politiska målen för verksamheten.
Förskolan vilar på demokratins grund och är det första steget i barnens utbildningsresa. Här ska grunden läggas för ett livslångt lärande och barnen erbjudas en trygg plats med god pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande tillsammans bildar en helhet.
Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare.
Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar omtanke om sig själva, andra och sin omvärld.
Den ska vara utmanande och stimulerande så att alla barn får den stimulans och det stöd de behöver för att kunna lära och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.
Lärmiljöerna ska vara trygga, kreativa och inspirera till nyfikenhet och lärande samt präglas av samarbete, delaktighet och inflytande. Barnen ska ges möjligheter att kommunicera och
uttrycka sig på olika sätt och med olika uttrycksmedel. Miljön på förskolan ska erbjuda
varierade aktiviteter i olika sammanhang och samtidigt som den är trygg utmana och locka till lek, aktivitet samt inspirera barnen att utforska världen.
Arbetet inom förskolan ska vara främjande och grunda sig i öppenhet, respekt och
ansvarstagande för varandra. Förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet. Att träna på att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de mänskliga rättigheterna och sin närmiljö ska vara en del av barnens vardag.
Följetal förskola Godkänd nivå
Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 60-100
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, medelvärde 0-31
Personaltäthet, inskrivna barn/årsarbetare, kommunal regi, antal 4 - 5,5
3.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder6–16 år, i enlighet med skollag och läroplan.
• bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.
• bedriva fritidshemmen, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling.
Styrdokumenten för verksamheterna är skollagen, grundskoleförordningen och läroplan samt de politiska målen för verksamheten. Alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet som leder till hög måluppfyllelse.
Verksamheterna vilar på demokratins grund och syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utveckling och lärande ska bilda en helhet som ger eleverna en tro på sig själva och en positiv framtidstro. En grund för verksamheterna ska utgöras av utforskande, nyfikenhet och lust att lära. De ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare ska verksamheterna arbeta för att främja ett arbete som grundar sig i öppenhet, respekt och ansvarstagande för varandra. Förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet. Att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de mänskliga rättigheterna och sin närmiljö ska vara en del av elevernas vardag.
Det ska vara roligt, tryggt och lärorikt att gå till förskoleklass, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan. Verksamheterna ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem vilket också ger en grund för fortsatt utbildning. Alla elever ska få den stimulans och det stöd de behöver, tidigt och anpassat efter sina behov. Lärmiljöerna ska vara trygga, kreativa och inspirera till nyfikenhet och lärande samt präglas av samarbete, delaktighet och inflytande för eleverna. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt och med många uttrycksmedel.
Eleverna omfattas av de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig och ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.
Ett välfungerande samarbete med hemmen är av vikt och alla som arbetar i förskoleklass, fritidshemmet, grundskolan och grundsärskolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Det gemensamma ansvaret för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevernas utveckling och lärande.
Följetal grundskola Godkänd nivå
Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i
matematik, kommunala skolor, andel (%) 65-100
Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i
svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, andel (%) 75-100
Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen, andel (%) 75-100
Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 75-100 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 80-100
3.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska
• erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan.
• nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning.
Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är frivilliga skolformer för ungdomar mellan 16-20 år.
Verksamheterna regleras genom skollagen, gymnasieförordningen och läroplanen.
Kommunen ansvarar för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av
nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte.
Verksamheterna vilar på demokratins grund och syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Verksamheten ska möta varje elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Huvuduppgiften för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper.
Alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära ska främjas. Vidare ska verksamheterna arbeta för att främja ett arbete som grundar sig i öppenhet, respekt och ansvarstagande för varandra. Förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet. Att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de mänskliga rättigheterna och sin närmiljö ska vara en del av elevernas vardag. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.
Det ska vara roligt, tryggt och lärorikt att gå till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Utveckling och lärande ska bilda en helhet som ger eleverna en tro på sig själva och en positiv framtidstro. Lärmiljöerna ska vara trygga, kreativa och inspirera till nyfikenhet och lärande samt präglas av samarbete, delaktighet och inflytande. Eleverna ska ges möjligheter att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt och med många uttrycksmedel.
Eleverna på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ges inflytande över sin utbildning och stimuleras att ta aktiv ta del i arbetet med att förbättra utbildningen.
För vidare studier eller yrkesverksamhet är det viktigt att gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan arbetar nära arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt.
Följetal gymnasieskola Godkänd nivå
Gymnasiefrekvens (%) 92-100
Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) 65-100
3.4 Vuxenutbildning
Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens, enligt skollag och läroplan.
• bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens.
• prioritera de som fått minst utbildning.
Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personliga utveckling.
Verksamheten regleras genom skollagen, förordning om vuxenutbildning och läroplanen.
Skolformerna är följande: vuxenutbildning på grundläggande (gruv) och gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare (SFI), samt särskild utbildning för vuxna (särvux).
Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Boråsregionen gällande vuxenutbildning. Dessa utbildningar fokuserar på arbetsmarknadens behov av arbetskraft.
Vuxenutbildningens övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och stödja elever så att de kan arbeta och verka i samhället eller fortsätta studera.
Medborgarna i kommunen ska ha möjlighet att växa och växla väg i arbetslivet med hjälp av vuxenutbildningens utbildningar. Verksamheten ska alltid möta varje elev utifrån elevens behov och förutsättningar.
Följetal vuxenutbildning och SFI Godkänd nivå
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som
slutfört kurs 70-100
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning som
slutför kurs 70-100
Elever på SFI som klarat minst två kurser, av nybörjare två år tidigare, andel (%) 40-100
3.5 Arbetsmarknadsenhet Barn- och utbildningsnämnden ska
• hantera arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadspolitiska insatser.
• bedriva insatser för nyanlända.
• inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan.
• hantera feriearbeten.
Verksamheten arbetsmarknad ska genom en strukturerad samverkan med individen utveckla arbetsmetoder för att öka den enskildes möjligheter till egen försörjning samt integration.
Verksamheten styrs av lagstiftning från förvaltningslagen, socialtjänstlagen, lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (2016:38), lagen om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2017:584), lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) samt övriga föreskrifter, riktlinjer och politiska
inriktningsmål som berör målgruppen.
Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar som inte går på gymnasiet.
Åtgärderna som erbjuds behöver vara individuellt behovsanpassade och syfta till att ungdomar i första hand återgår till eller påbörjar utbildning, eller alternativa åtgärder.
Verksamheten präglas av rättssäker handläggning och individuellt anpassat stöd.
Målsättningen är att den enskilde individen ska bli självförsörjande och leva ett självständigt liv, utifrån sin förmåga. En stor del av arbetet sker i samverkan med andra, båda inom
kommunens verksamheter samt med externa aktörer. De arbetsmetoder som används i verksamheten ska i möjligaste mån vara evidensbaserade och omvärldsbevakning är en viktig del inom verksamhetsområdet.
Följetal arbetsmarknadsenhet Godkänd nivå
Elever som avslutat årskurs 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på
hösten, hemkommun, andel (%) 0-2,5
Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) 0-29 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat
arbeta, andel (%) 20-100
Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som B. Börjat
studera, andel (%) 10-100
3.6 Samarbete med andra nämnder Barn- och utbildningsnämnden ska
• samarbeta med andra nämnder
Det är av vikt att nämnder i kommunen samarbetar med varandra och med anledning av det har alla nämnder i budget 2021-2022 fått ett nytt grunduppdrag som ska tydliggöra det.
4 Nämndens mål
Nämnderna ska sätta mål för den verksamhet de ansvarar för utifrån tilldelade grunduppdrag.
Målen ska bidra till att kommunfullmäktiges vision och mål uppfylls. Nämnden ska också anta indikatorer för sin verksamhet. Indikatorerna anger hur målen ska följas upp.
4.1 Barn- och utbildningsnämndens mål
Nämndmål: Förskolor, grundskolor, grundsärskola och fritidshem ska erbjuda en kvalitativ och likvärdig utbildning som möter varje barn och elevs behov
Verksamheterna ska utformas utifrån barn och elevers olika behov samt uppväga skillnader i barn och elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, exempelvis genom att utbildningen ska vara avgiftsfri i linje med nationella styrdokumenten. Nedan angivna
indikatorer avser kommunal regi om inte annat anges.
Indikatorer Utfall
2018 Utfall
2019 Utfall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Barn 1-5 år inskrivna i förskola, samtlig regi,
andel % (Rikssnitt) 83 (83) 84 (85) 85 (85) Ökning > 85
Heltidstjänster med förskollärarlegitimation i
förskola, andel % (Rikssnitt) 53 (40) 49 (40) 48 (40) Ökning > 60 Andel anställda utan utbildning för arbete
med barn i förskola, andel % (Rikssnitt) 27 (27) 33 (28) 33 (31) Minskning < 33 Andel lärare i fritidshem som har en
lärarlegitimation med behörighet för
fritidshem, andel % (Rikssnitt) - - 16,7
(38,2) Ökning > 16,7 Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen,
andel % (Rikssnitt) 76,7
(77,1) 73,0
(73,9) prel 70,8
(73,2) Ökning > 76,7 Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i
alla ämnen, andel % (Rikssnitt) 70,4
(75,6) 75,4
(75,5) 70,1
(76,5) Ökning > 75,4 Elever i åk 9 som är behöriga till
yrkesprogram, andel % (Rikssnitt) 77,1
(84,4) 81,8
(84,7) 78,9
(86,0) Ökning > 81,8 Elever i åk. 9, meritvärde, genomsnitt ,17
ämnen (Rikssnitt) 216,5
(230) 226,4
(230) 213,9
(232,0) Ökning > 226,4 Andel elever, F-9 med 20 procentig frånvaro
eller mer, andel % (Finns inget rikssnitt) Minskning < 10
Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola
åk 1-9, andel % (Rikssnitt) 69,5
(72,4) 67,4
(71,5) 66,6
(71,2) Ökning > 69,5
Nämndmål: Elever som studerar på Marks gymnasieskola ska erbjudas en kvalitativ utbildning som möter varje elevs behov så att de kan fullfölja sin utbildning med gymnasieexamen
Gymnasieskolan ska lägga grund för ungdomars etablering på arbetsmarknaden eller övergång till vidare studier. En hög genomströmning borgar för en hög andel unga i arbete och minskar risken för ohälsa och utanförskap. Indikatorerna gäller kommunal regi om inte annat anges.
Indikatorer Utfall
2018 Utfall
2019 Utfall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Gymnasieelever med examen inom 3 år,
andel % (inkl. IM) (Rikssnitt) 66,1
(65,9) 65,6
(66,3) Ökning > 66,1
Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program, andel % (Rikssnitt)
76,7
(77,6) 79,9
(78,5) prel 90,8 Ökning > 79,9
Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter fullföljd
gymnasieutbildning, yrkesprogram, andel % (Rikssnitt)
69,4
(59,5) 72,6
(62,7) Ökning > 72,6
Lärare (Årsarbetare) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i
gymnasieskola, andel % (Rikssnitt)
77,3
(83,7) 78,4
(84,7) 71,6
(81,6) Ökning > 78,4
Nämndmål: Fler folkbokförda ungdomar ska söka till Marks Gymnasieskola i första hand, och de som söker ska erbjudas en plats på sitt förstahandsval i högre grad
Utifrån de program Marks Gymnasieskola erbjuder ska kommunens ungdomar ges möjlighet att gå en utbildning de är intresserade av. Deras val av utbildning behöver värnas då det sannolikt gör att fler ungdomar slutför sin utbildning med gymnasieexamen. Elever som inte är behöriga till nationella program behöver god tillgång till introduktionsprogram som snabbt leder till nationella program eller till en yrkesutbildning som ger goda chanser på
arbetsmarknaden.
Indikatorer Utfall
2018 Utfall
2019 Utfall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Gymnasieelever i kommunens egna skolor,
andel % (Rikssnitt) 60,4
(52,8) 62,3
(51,4) 61,1
(50,2) Ökning > 65 Folkbokförda ungdomar i Mark, sökande till
Marks Gymnasieskola i första hand, andel %
(Antagningssystemet Ist) 54,6 61,1 65,6 Ökning > 65,6
Folkbokförda ungdomar i Mark, sökande till Marks Gymnasieskola i första hand och antagna på sitt förstahandsval, andel %
andel % (Antagningssystemet Ist) 84,1 82,3 75,9 Ökning > 84,1
Byte föregående år från ett nationellt program till annat nationellt program av folkbokförda i
kommunen, andel % (Rikssnitt) 7 (6) 3 (6) Minskning < 3
Nämndmål: En vuxenutbildning som möter varje elevs förutsättningar och behov
Vuxenutbildningen har en viktig roll för att möta arbetslivets behov av rätt utbildad
arbetskraft. För att möta det behovet krävs ett flexibelt utbildningssystem som erbjuder en kvalitativ utbildning utifrån arbetsmarknadens behov. Vuxenutbildningen ska erbjuda flexibla lösningar utifrån individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven ska kunna
kombinera studier med arbete.
Indikatorer Utfall
2018 Utfall
2019 Utfall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Elever på SFI som klarat minst två kurser, av
nybörjare två år tidigare, andel % (Rikssnitt) 26 (44) 30 (43) 36 (42) Ökning > 36 Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel
(%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs (Rikssnitt)
85,3
(70,4) 83,3 (.) 81,6
(73,3) Ökning > 85,3
Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs (Rikssnitt)
76,6
(71,1) 77,9
(70,1) 74,9
(71,7) Ökning > 77,9
Nämndmål: All utbildning ska präglas av trygghet och studiero
Eleverna ska garanteras att förhållandena i skolan är sådana att trygghet och studiero uppnås genom kvalitativ och differentierad undervisning och att fokus riktas mot elevers lärande.
Indikatorer Utfall
2018 Utfall
2019 Ufall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Elever i åk 5: I min skola respekterar vi
varandra, positiva svar, andel %
(Rikssnitt) 89 (82,1) - prel 83 Ökning >89
Elever i åk 5: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel %
(Rikssnitt) 73 (68,2) - prel 66 Ökning >73
Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %
(Rikssnitt)
87,6
(88,7) - prel 85 Ökning >87,6
Elever i åk 9: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar, andel % (Rikssnitt)
55,1
(63,1) - prel 67 Ökning >67
Elever i åk 9: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel %
(Rikssnitt)
54,2
(61,7) - prel 59 Ökning >59
Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %
(Rikssnitt)
79,7
(82,7) - prel 87 Ökning >87
Gymnasieelever år 2: I min skola respekterar elever och lärare varandra, positiva svar, andel %
(Rikssnitt)
70,2
(80,1) - prel 75 Ökning >75
Gymnasieelever år 2: Jag har studiero på lektionerna, positiva svar, andel % (Rikssnitt)
64,4
(69,8) - prel 59 Ökning >64,4
Gymnasieelever år 2: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel %
(Rikssnitt)
90,1
(88,3) - prel 89 Ökning >90,1
Nämndmål: Arbetsmarknadsenheten ska genomföra och samordna insatser och aktiviteter som stärker deltagarens förmåga att nå egen försörjning samt delaktighet i samhället.
Samverkan mellan olika aktörer är av stor vikt för att hjälpa de som står långt ifrån arbete och riskerar eller redan befinner sig i utanförskap. Att medborgare hamnar i arbetslöshet och utanförskap är något som måste motverka, både för den enskilde och samhällets skull.
Medborgare som söker ekonomiskt bistånd ska skyndsamt återgå till arbete och
egenförsörjning. AME behöver lägga stor vikt vid samverkan mellan våra egna verksamheter samt externa för att möjliggöra detta. AME ska arbeta för att överbrygga gränser mellan myndigheterna och för att hitta nya vägar till och tillbaka till arbete och egenförsörjning för de som står långt från arbetsmarknaden.
Inom arbetsmarknadsenheten ska arbetsmarknadsinsatser för arbetslösa personer inom spannet 16-65 år genomföras och AME samordnar insatser mellan olika kommunala förvaltningar. Att Mark växer med nyanlända är positivt och kan bidrar till att stärka kommunens kompetensförsörjningsstrategi.
Indikatorer Utfall
2018 Utfall
2019 Utfall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Arbetslöshet 16-24 år, andel % av bef.
(Rikssnitt) 3,2 (4,7) 3,4 (4,3) 3,2 (4,9) Minskning < 3,2
Arbetslöshet 18-64 år, andel % av bef.
(Rikssnitt) 3,8 (6,0) 3,9 (5,7) 4,2 (6,4) Minskning < 4,2
Resultat vid avslut i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet som A.Börjat
arbeta , andel % (Rikssnitt) 15 (27) 22 (28) Ökning > 22
Resultat vid avslut i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet, som B. Börjat
studera, andel % (Rikssnitt) 8 (10) 2 (11) Ökning > 8
Resultat vid avslut i kommunens
arbetsmarknadsverksamhet, som C. Överförts
till annan myndighet, andel % (Rikssnitt) 17 (14) 18 (14) Minskning < 17 Lämnat etableringsuppdraget och börjat
arbeta eller studera (status efter 90 dagar),
andel % 41 (45) 27 (34) Ökning > 41
Nämndmål: Andel ungdomar i KAA ska minska, genom att fler ungdomar påbörjar och slutför en gymnasieutbildning med gymnasieexamen eller blir självförsörjande genom arbete.
Kommunens insatser för ungdomarna ska ske så snabbt som möjligt. Det är viktigt att
identifiering av unga sker nära tiden då skolplikten upphör och i situationer då ungdomar inte börjar, inte fullföljer sin utbildning, eller när en ungdom avslutar en utbildning utan
examensbevis.
Utfall
2018 Utfall
2019 Utfall
2020 Prognos
2021 Mål 2021 Rapporterade ungdomar i kommunens
aktivitetsansvar, andel % (Rikssnitt) 14 (12) 13 (10) Minskning < 13 Senaste Sysselsättning innan registrering;
Studerade i grundskolan, andel % .. (10) 6 (8) Minskning < 6
Senaste Sysselsättning innan registrering;
Studerade på nationellt program men avbröt,
andel % 20 (18) 20 (21) Minskning < 20
Senaste Sysselsättning innan registrering;
Studerade på introduktionsprogram men
avbröt, andel % 28 (19) 23 (21) Minskning < 23
Senaste Sysselsättning innan registrering;
Studerade på nationellt program som
slutfördes med studiebevis, andel % 31 (16) 33 (20) Minskning < 31 Ungdomar som är inskrivna i KAA och som
har sysselsättning vid senaste kontakttillfället,
andel % 18 (34) 26 (42) Ökning > 26
5 Serviceåtaganden
Ett serviceåtagande är ett sätt att tydliggöra innehållet i den kommunala servicen. Genom serviceåtaganden konkretiseras de politiska målen och ambitionsnivån för verksamheten tydliggörs.
Målsättningen är att varje enskilt möte mellan medborgare och medarbetare i kommunen ska präglas av god service och hög kvalitet. Hög tillgänglighet, ett gott bemötande och att vara tydlig när det gäller information om vad medborgarna kan förvänta sig är viktiga delar.
Medborgarnas synpunkter är värdefulla och deras engagemang samt delaktighet är en motor i att utveckla och förbättra verksamheten.
Informations- och kommunikationskanaler ska regelbundet förbättras och uppdateras för att möta medborgarnas förväntningar av ett relevant och aktuellt innehåll.
6 Ekonomi
Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.
6.1 Driftbudget
Driftbudget, belopp i mnkr Utfall 2019 Budget
2020 Budget
2021 Budget 2022
Intäkter 143,7 124,4 137,0 137,0
Personalkostnader -609,8 -614,2 -655,0 -666,0
Övriga kostnader -379,1 -399,1 -400,3 -404,4
Nettokostnader -845,2 -888,9 -918,3 -933,4
Fördelning på huvudverksamheter, netto
Förskola och pedagogisk omsorg -186,9 -192,5 -189,7 -191,6
varav: egen regi fsk och ped omsorg -167,8 -171 -168,4 -170,1
varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg -19,1 -21,5 -21,3 -21,5
Fritidshem -47,9 -49,0 -49,6 -50,1
varav: egen regi fritidshem -46,1 -47,1 -47,1 -47,6
varav: köpta/sålda platser fritidshem -1,8 -1,9 -2,5 -2,5
Grund- och gymnasiesärskola -30,8 -31,0 -32,0 -32,3
varav: egen regi särskola -28 -27,8 -28,9 -29,2
varav: köpta/sålda platser särskola -2,8 -3,2 -3,1 -3,1
Grundskola -363,2 -366,3 -375,8 -385,6
varav: egen regi grundskola -340,7 -342,8 -351,8 -361,4
varav: köpta/sålda platser grundskola -22,5 -23,5 -24,0 -24,2
Gymnasieskola -147,8 -149,5 -152,8 -154,3
varav: egen regi gymnasieskola -101,2 -100,5 -104,8 -105,8
varav: köpta/sålda platser gymnasieskola -46,6 -49 -48,0 -48,5
Vuxenutbildning -16,7 -14,2 -14,5 -14,6
Förvaltningsgemensamt -51,4 -73,7 -80,0 -80,8
IT-lärverktyg 0,0 -6,0 -12,6 -12,7
Arbetsmarknad och integration -0,5 -6,7 -11,3 -11,4
Nettokostnader -845,2 -888,9 -918,3 -933,4
Utöver tilldelad ram för 2020 har barn- och utbildningsnämnden medgivits ett
budgetöverskridande mot driftbudgeten om 5 mnkr för AV-utrustning, ett anslag under 2020 om maximalt 3,9 mnkr för att utveckla verksamheten inom arbetsmarknad och integration, samt möjlighet att överskrida budget med 4 mnkr för att tidigarelägga inköp och satsningar i syfte att underlätta verksamheten 2021.
Kommentar driftbudget
Enligt Kommunfullmäktiges beslut 2020-11-26 kommer barn- och utbildningsnämndens budgetram 2021 att vara 918,3 mnkr och 933,4 mnkr för 2022.
Resursfördelning
Nämnden binder anslaget för driftbudgeten per huvudverksamhet. Nämnden ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven för år 2021 är 4,6 mnkr, 0,5 procent av tilldelad budgetram.
Förvaltningschef ansvarar för budgetfördelning inom huvudverksamheterna och att uppföljning sker löpande varje månad under året på enhets-, verksamhets- och förvaltningsnivå. Som grund för fördelning per enhet inom förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola finns beslutade resursfördelningsmodeller.
Intäkter, personalkostnader och övriga kostnader har budgeterats i enlighet med kommunens anvisningar för budgetberäkning år 2021-2022. Kostnader för internt köp av kost, städ och lokaler har räknats upp efter dialog med utförande nämnd och kommunens anvisningar.
Demografiska förändringar
- Förskola Jämfört med tidigare tilldelad resursram är det färre barn i åldersgruppen 1-5 år (- 3,4%). Det minskar resursramen 2021 med 5,4 mnkr.
- Fritidshem Jämfört med tidigare tilldelad resursram är det färre barn i åldersgruppen 6-12 år (-2,6%). Det minskar resursramen 2021 med 1,4 mnkr.
- Grundskola Jämfört med tidigare tilldelad resursram är det färre barn i åldersgruppen 6-15 år (-1,3%). Det minskar resursramen 2021 med 2,8 mnkr.
- Gymnasieskola Jämfört med tidigare tilldelad resursram är det fler ungdomar i åldersgruppen 16-19 år (+4,5%). Det ökar resursramen 2021 med 3,4 mnkr.
Statsbidrag
Statsbidragen är budgeterade i samma nivå som budget 2020 i de fall ingen ny information finns, eller om annan bedömning gjorts. Barn- och utbildningsnämnden har 2020 fått lägre bidrag från Migrationsverket. Den största delen av bidragen är från Skolverket i form av likvärdig skola, lärarlönelyftet, karriärtjänster och bidrag för mindre barngrupper. Det har under flera år öppnats nya möjligheter att söka statsbidrag under innevarande år, men inga nya bidrag för 2021 är aviserade. Se förteckning över statsbidrag i kapitel 6.1.2.
Lokalkostnader
Lokalkostnaderna utgör 12 procent av nämndens totala kostnader. Kommunen står inför flera större ny- och ombyggnationer de kommande åren. Investeringsprojekt medför högre
hyreskostnader och kapitalkostnader för verksamheten. Under år 2021 tillkommer
lokalkostnader för nybyggnation vid Lyckeskolan. Kommunstyrelsen har avsatt medel för att täcka tillkommande lokalkostnader de närmsta åren.
Nämndens anpassningar och prioriteringar
Flera verksamheter och enheter har under 2020 arbetat med anpassningsplaner och kommer även under år 2021 arbeta med effektiviseringar för att få kostnader och intäkter i balans med tilldelad budgetram. I budget 2020 fördelade barn- och utbildningsnämnden, till respektive huvudverksamhet, generellt krav (-1,7%) om anpassning för att hantera Kommunfullmäktiges årliga effektiviseringskrav. Därtill gav nämnden ytterligare effektivitetskrav till verksamheten gymnasieskola med -6,0 mnkr samt till vuxenutbildningen med -4,0 mnkr. Grundskolan prioriterades med en ökad ram med +6,0 mnkr samt särskolan med en utökad ram om +1,5 mnkr.
Utfördelade anpassningskrav kvarstår inför år 2021 och kräver, utöver det som verkställts, ytterligare förändringar som genererar lägre kostnader inom de flesta huvudverksamheter.
Grundskolan behöver ytterligare förstärkas med resurser. De flesta skolenheter har inte, trots anpassningsplaner, kunnat hålla sin verksamhet inom tilldelad ram år 2020. Vid nationella jämförelser är resurserna till grundskolan i Mark avsevärt lägre än jämförbara kommuner och riket. Det är en stor utmaning för nämnd och förvaltning att tillföra resurser till grundskolan samtidigt som stabiliteten i övriga huvudverksamheters ekonomiska balans ska behållas.
Därtill kommer utmaningen att förstärka och utveckla verksamheten för att uppnå beslutade mål.
I budgeten behöver också barn- och utbildningsnämndens tillkommande uppdrag från år 2020 hanteras. Uppdraget att ha ansvar för IT-lärverktyg har en beräknad kostnad utöver den ram som överfördes från kommunstyrelsen. Den nystartade enheten för arbetsmarknad och integration har en driftskostnad som överstiger den tillskjutna ramen. Nämnden har begärt ersättning för båda dessa uppdrag från Kommunstyrelsen 7,6 mnkr för IT-lärverktyg resp 5,3
mnkr för arbetsmarknad och integration.
För att hantera 2021 års nya effektiviseringskrav från Kommunfullmäktige ställer barn- och utbildningsnämnden följande krav:
- Att resurserna till huvudverksamheten för gymnasieskola minskar med 5,0 mnkr, efter att kostnadsberäkning och volymjustering gjorts.
- De verksamheter som får lägre volymer, färre barn och elever, måste anpassa sina verksamheter i motsvarande grad.
Den politiska prioritering med ett tillskott om 13 mnkr från Kommunfullmäktige använder nämnden genom att prioritera
- IT-lärverktyg +6,5 mnkr
- arbetsmarknad och integration +4,5 mnkr - grundskola +2,0 mnkr
Anpassningskrav och prioriteringar är gjorda utifrån tidigare års budget och kommande års kostnadsberäkning.
Huvudverksamheter
Förskola
Som en effekt av pandemin påverkades kostnaderna år 2020 med lägre kostnader för personal och högre statsbidrag, sammantaget påverkade detta med ett överskott om ca 5 mnkr.
Motsvarande väntas inte kommande år.
Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer 1 920 (-0,3%) barn vara i förskoleålder år 2021. Till år 2022 beräknas ingen större förändring av antalet barn i förskoleålder. Då tidigare års budget utökades utifrån prognos på ett ökat antal barn justeras nu budgetramen ner enligt ovanstående stycke om demografi.
Statsbidrag för mindre barngrupper väntas ge en intäkt med ca 10 mnkr till förskolan under 2021. Intäkten och motsvarande personalkostnader är budgeterade. Bidrag finns beviljat för vårterminen. Inför höstterminen kommer ny ansökan att göras, besked kring beviljande väntas först i juni-2021. Bidraget är en betydande del av förskolans ekonomi och skapar en osäkerhet då det inte går att förutse kommande bidrags storlek.
Fritidshem
Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer 2 950 barn (-0,9%) vara i målgruppen för fritidshem år 2021. Då tidigare års budget grundades på prognos om fler barn justeras nu budgetramen ner enligt ovanstående stycke om demografi.
Fritidshem 2020, visar ett prognostiserat överskott mot budget. Omsorgsbehovet för barn inom fritidshem har minskat de senaste åren.
Grund- och gymnasiesärskola
Behovet i särskola har ökat de senaste åren. En viss ökning år 2021 kan bli aktuell och avser främst verksamhet i egen regi och i lägre åldrar där fler barn har skrivits in och fler väntas skrivas in i sär- och träningsskola.
Grundskola
Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer 4 319 (+0,6%) vara i åldern 6-15 år under år 2021. Föregående år minskade antalet elever. Då tidigare års budget utökades utifrån prognos på ett ökat antal elever justeras nu budgetramen ner enligt ovanstående stycke om demografi.
Grundskolans enheter tilldelas ersättning enligt nämndens beslutade resursfördelningsmodell utifrån antal elever.
Bidraget för lågstadiesatsning avvecklas, men täcks delvis av bidraget för likvärdig skola under 2021.
Statsbidraget för likvärdig skola väntas ge en intäkt på 22,5 mnkr, vilket är en ökning med 5,1 mnkr. Andra bidrag minskar i motsvarande omfattning.
Gymnasieskola
Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer det år 2021 vara 1 273 elever i
gymnasieålder, vilket är en ökning år 2021 för andra året i rad. Antalet elever väntas fortsätta öka varje år i planperioden. År 2021 ökar dessutom antalet elever då fler elever går på
introduktionsprogram.
I budget 2021 minskar bidrag från Migrationsverket med 0,5 mnkr.
Trots ökat antal ungdomar budgeteras inte för ökade kostnader för köpta platser utan istället planeras för att fler ungdomar går på Marks gymnasieskola.
I budgeten för gymnasieverksamheten höjs ramen enligt demografiska förändringar. Nämnden ger samtidigt ett extra effektiviseringskrav till gymnasieverksamheten med 5 mnkr år 2021.
Vuxenutbildning
Behovet av utbildning i svenska för invandrare har ökat de senaste åren. Från 2018 tillkom det nationella uppdraget med utbildningsplikt vilket gett fler elever inom grundläggande
vuxenutbildning. Verksamheten har över tid utökats med hjälp av intäkter från
Migrationsverket. Intäkter som nu avtar i takt med att elevers etableringsperiod upphör. En anpassning av verksamheten har genomförts under år 2020 och behöver fortsätta under 2021.
Arbetsmarknad och integration
Kommunfullmäktige fattade beslut den 19 juni 2019, § 102 att starta en arbetsmarknadsenhet med ansvar för att leda, styra, följa upp, utveckla och genomföra aktiviteter inom området arbetsmarknad och integration. Från och med den 1 januari 2020 har arbetsmarknadsfrågorna i kommunen varit samlade i en enhet med barn- och utbildningsnämnden som huvudman. De ekonomiska medel som fanns avsatta under kommunstyrelsen (1,0 mnkr), socialnämnden (1,7 mnkr) och teknik- och servicenämnden (4,0 mnkr) och som överfördes till barn- och
utbildningsnämnden var inte i nivå med behoven för att kunna bedriva verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden beviljades ytterligare anslag för år 2020 om maximalt 3,9 mnkr.
Nämnden har under 2020 begärt 5,3 mnkr i bestående ramökning för att kunna nå målen med verksamheten samt för att fortsätta kunna bedriva en verksamhet som möter upp
kommuninvånarnas behov de kommande åren. Kommunstyrelsen har inte givit något direkt svar på denna begäran, varvid nämndplanen inkluderar ett förslag om att lägga 4,5 mnkr från och med 2021 av den ramökning som Barn- och utbildningsnämnden fått från 2021.
Förvaltningsgemensamt och nämndens budgetreserv
Under år 2020 har omorganisationen för att stärka rektorsorganisationen inom grundskola fortsatt. Resurserna för ledning samlas centralt under förvaltningsgemensamt, men redovisas per huvudverksamhet i kommunens räkenskapssammandrag.
Kostnadsansvar för den del av IT-budgeten som avser lärverktyg flyttades 2020 från kommunstyrelsen till barn- och utbildningsnämnden. Den årliga kostnaden för digitala
lärverktyg är 13,6 mnkr. Ramregleringen var 6,0 mnkr, vilket understiger behovet. En begäran om utökad ram har skickats till Kommunstyrelsen, begäran har inte besvarats.
I budget ingår nämndens reserv på 4,6 mnkr.
Nämndverksamhet
Inom ramen för den politiska verksamheten budgeteras kostnader för nämndverksamheten såsom arvoden, reseersättningar, lön med mera. Budgeten för nämnd- och
nämndadministration har ökat, och hänsyn har tagits till detta inför 2021.
Internservice
Internservice Utfall
2018 Utfall
2019 Budget
2020 Prognos
2020 Budget 2021
Hyra 78,6 82,7 83,8 84,0 85,5
Städ 29,4 31,0 32,6 31,6 31,0
Måltider 56,6 60,4 63,3 60,3 61,8
Summa 164,6 174,1 179,7 175,9 178,3
Internservice, köpta tjänster inom kommunen, är en stor del av nämndens budget.
Dialog kring anpassningar av kostverksamheten pågår mellan teknik- och serviceförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Internservice är en del av den totala
anpassningsplanen. Nämnd och förvaltning är positiv till, och vill vara en del i arbetet med effektiviseringen av interna tjänster. Summan i ovanstående tabell är före om, och utifall anpassningar kan ske.
Anslagsbindningsnivå
Förvaltningschefen kan fördela om resurserna mellan huvudverksamheterna med upp till 2,0 mnkr alternativt 3 procent av respektive huvudverksamhets beslutade budgetram.
Driftbudget (mnkr) Budget 2021
Förskola -189,7
Fritidshem -49,6
Grund- och gymnasiesärskola -32,0
Grundskola -375,8
Gymnasieskola -152,8
Vuxenutbildning -14,5
Arbetsmarknad och integration -11,3
Förvaltningsövergripande -88,0
Reserv -4,6
Nettokostnader -918,3
Förteckning statsbidrag
Statsbidrag (tkr) Prognos
2020 Budget 2020 Budget 2021
Karriärtjänster 4,9 4,9 4,9
Lärarlönelyft 9,4 9,4 9,4
Bidrag från AF 2,9 1,5 2,9
Läxhjälp 0,7 0,6 0,7
Skapande skola, kulturrådet 0,5 0,7 0,5
Likvärdig skola 15,7 17,4 22,5
Lärarlyft 0,1 0,1 0,1
Läslyftet 0,3 0,3 0,3
Gymnasial lärlingsutbildning 5,0 0,5 5,0
Främja lärling 0,0 0,0 0,0
Introduktionsprogram 0,7 0,0 0,7
Lågstadiesatsningen 3,4 3,3 0,0
Mindre barngrupper förskolan 9,0 5,8 10,0
Maxtaxa 8,0 8,6 8,0
Migrationsverket 11,0 11,9 11,0
Behörighetsgiv utb yrkeslärare 0,2 0,0 0,2
Bidrag från VGR 1,8 0,0 1,8
Riksidrottsförbundet 0,9 0,9 0,9
Samverkan för bästa skola 0,5 0,0 0,0
Ersättning för sjuklönekostn pga Covid 5,2 0,0 0,0
Nattomsorg 0,4 0,3 0,4
Specialpedagog 2,7 0,0 0,8
Lärarassistent 1,6 0,0 0,0
Övriga statsbidrag 2,0 3,0 2,0
Summa 86,9 69,2 82,1
Kommentar
De riktade statsbidragen finansierar ca 10% av barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet. Bidragen innebär både ökade intäkter och förändringar i verksamheten som innebär kostnader. De förväntade bidragen budgeteras både som intäkt och kostnad.
Barn- och utbildningsnämnden söker ca 40 olika bidrag, de största är
• Statsbidrag i förskolan: bidrag för mindre barngrupp, lärarlönelyft, maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder
• Statsbidrag i fritidshem: maxtaxa och kvalitetshöjande åtgärder
• Statsbidrag i grundskolan: likvärdig skola, lärarlönelyft, lärarlyft, karriärtjänster, ersättning för läxhjälp, ersättning från Migrationsverket
• Statsbidrag i gymnasieskolan: lärarlönelyft, ersättning från Migrationsverket, lärling
• Statsbidrag i vuxenutbildningen: ersättning från Migratiosnverket
• Arbetsmarknad och Integration: ersättning från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen
Bidragen förändras varje år, där nya kommer till, andra avslutas och förutsättningarna
förändras. Det gör att prognoserna för kommande år blir osäkra. För de statsbidrag där annan information inte finns, har antagandet gjorts att statsbidragen ligger kvar på samma nivå som för år 2020. För att behålla rätten till flera statsbidrag måste verksamheten ligga kvar på en viss nivå eller utvecklas.
6.2 Investeringsbudget
Investeringsbudget - Belopp i tusental kronor
(mnkr) Budget
2020 Prognos
2020 Budget
2021 Budget 2022
Förskola 2 000 1 000 2 000 7 000
Grund- och grundsärskola 7 500 3 000 22 500 5 000
Gymnasie- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning 1 000 1 000 1 000 1 000
Övergripande inkl. elevhälsa 500 250 500 500
Summa 11 000 5 250 26 000 13 500
Kommentar
Större investeringsprojekt såsom ny skola på Lyckeområdet innebär ett ökat behov av
investering i lokalerna. Därför har nämnden begärt utökad ram utöver normal investeringsram om 6 mnkr för 2021. För att få en effektiv projektering och upphandlingsprocess av inredning och utrustning kopplat till större om- och nybyggnation bör investeringar för detta ingå i beslut av respektive investeringsprojekt eller alternativt som ett tilläggsanslag för respektive
investering. Lokalkostnadsökning i form av hyreshöjning och tillkommande kapitalkostnader måste ersättas i ram, i annat fall måste verksamheten anpassas.
I övrigt finns det ett behov av att årligen investera i befintliga lokaler. Flera skolor och förskolor har slitna möbler och där en upprustning behöver ske inom planperioden. Större delen av investeringsbehovet består av underhålls-/återinvesteringar i möbler och utrustning till undervisningssalar i skolor och förskolor.
