Kiselalgsundersökning i
vattendrag och sjöar i Skåne 2019
Titel:
Utgiven av:
Författare:
Beställning:
Copyright:
Diarienummer:
ISBN:
Rapportnummer:
Layout:
Tryckeri, upplaga:
Tryckår:
Omslagsbild
Kiselalgsundersökning i vattendrag och sjöar i Skåne 2019
Länsstyrelsen Skåne
Amelie Jarlman och Marie Eriksson Länsstyrelsen Skåne
Miljöavdelningen 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Länsstyrelsen Skåne 502-26391-2019 978-91-7675-177-0 2019:38
Marie Eriksson
Länsstyrelsen Skåne, 10 ex 2019
Framsidans foton visar de surhetståliga arterna Frustulia crassinervia (överst) och Frustulia erifuga från Lillån (Si54M) 2019 (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).
Mikroskopfoton i figur 5, 12 -13 och 15 -17 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Öv- riga foton samt lokalfoton är tagna i samband med provtagning av Marie Eriksson och Anton Nilsson (miljöövervakning – screening, UC4Life,
Förord
Föreliggande rapport redovisar den regionala övervakningen av kiselalger i Skåne län 2019. Totalt har 38 lokaler undersökts, varav åtta stycken inom reg- ional miljöövervakning – tidsserier/screening, fyra inom uppföljning UC4LIFE, 13 inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö samt 13 inom kalkeffektuppföljning.
Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland an- nat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet.
Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört ki- selalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utför- des under perioden 2-20 september 2019 av Marie Eriksson, Anton Nilsson, Sebastian Albinsson och Lars Collvin, Länsstyrelsen Skåne. Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit rapporten i sam- arbete med Marie Eriksson. Projektet har bekostats med medel från Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvalt- ningsarbetet och 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Malmö december 2019
Marie Eriksson Kristian Wennberg
Miljöavdelningen
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 3
SAMMANFATTNING ... 5
INLEDNING ... 8
METODIK ... 9
Provtagning ... 9
Analys och utvärdering ... 12
RESULTAT OCH DISKUSSION ... 18
IPS och statusklassning ... 18
ACID och surhetsklassning ... 23
Sammanvägd statusklassning ... 27
Riskflaggning ... 29
Artkommentarer ... 32
Jämförelse med tidigare undersökningar ... 35
ÖVRIGT ... 38
TACK ... 39
REFERENSER ... 40 BILAGOR
Bilaga 1 – Artlistor
Bilaga 2 – Kort rapport för varje provtagningslokal Bilaga 3 – Försurningsklassning
Bilaga 4 – Karta för varje provtagningslokal
Sammanfattning
På uppdrag av Länsstyrelsen Skåne har kiselalger år 2019 undersökts på 38 lokaler, varav åtta stycken inom regional miljöövervakning – tidsserier/screening, fyra inom uppföljning UC4LIFE, 13 inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vat- tenmiljö samt 13 inom kalkeffektuppföljning (5 sjöar och 8 vattendrag).
På miljöövervakningslokalerna 2019 visade kiselalgsundersökningarna i Rössjö- holmsån vid Munka-Ljungby (Si26M), Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M) och Hovdalaån vid Hovdala slott (Si51M) klass 1, hög status. I både Klingstorpabäcken och Hovdalaån låg indexvärdet i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Vramsån vid Årröd (Si46M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M) och Bråån vid Röva- rekulan (Si29M) hamnade i klass 2, god status. De två sistnämnda låg relativt nära respektive nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Bråån SO Åkarp (Si76M) och Bråån vid Pärup (Si145M) hade IPS-värden som motsvarar klass 3, måttlig status. An- delen föroreningstoleranta former (%PT) var i båda fallen betydande och mängden näringskrävande former mycket stor.
I Klingavälsån, både uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M) och nedströms åtgärd (Si98M), motsvarade IPS-indexet år 2019 klass 3, måttlig status. På uppströmslokalen låg indexvärdet relativt nära gränsen mot klass 2, god status, medan nedströmslokalen hade ett något lägre (sämre) indexvärde. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hamnade 2019 i klass 2, god status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) visade kiselalgerna klass 3, måttlig status, men IPS-värdet låg nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor på nedströmslokalen, vilket stärker klassningen måttlig status.
Snällerödån vid N. Rörum (Si157M), Snällerödsån uppströms inflödet i Rönne å
(Si158M), Skärån vid Bonnarp (Si159M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Klövabäcken
vid Klövamölla (Si161M) samt Hunserödsbäcken vid Ällekärr (Si163M) hade 2019
IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Samtliga ligger dock i den nedre (sämre)
delen av klassintervallet. Klövabäcken vid Älgahult (Si162M), Hallabäcken vid Skaf-
tarp (Si164M), Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å (Si165M) och Skavebäck vid
Skave (Si166M) hamnade i klass 2, god status, men samtliga (framför allt Hallabäcken
uppströms inflödet i Vege å) låg mer eller mindre nära gränsen mot klass 3, måttlig
status. Brandstorpsbäcken (Görslövsån; Si108M) hade 2019 ett IPS-index som mots-
varar klass 3, måttlig status. Vattendragslokalerna med de sämsta resultaten var Ska-
vebäck, i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB (Si146M), som till-
hörde klass 4, otillfredsställande status (i den sämre delen av klassintervallet) samt
Hasslarpsån vid Skavebäck-källa (Si147M) som bedömdes ligga i klass 5, dålig status.
I Skavebäck noterades en mycket stor andel (42 %) och i Hasslarpsån en anmärknings- värt stor andel (ca 84 %) föroreningstoleranta kiselalger (%PT).
Alla de 13 undersökta vattendragen/sjöarna inom kalkeffektuppföljningen 2019 tillhörde klass 1, hög status.
I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – screening, uppföljning UC4LIFE och 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, hade 2019 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärdet för pH över 7,3) eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger.
Endast i Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M) och i Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/el- ler pH-minimum under 6,4). Båda indexvärdena låg dock mer eller mindre nära grän- sen mot nära neutrala förhållanden.
I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Vilshultsån (Si118M) alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3). Här var både antalet räknade taxa och diversi- teten mycket låga, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum group II utgjorde 95 % av kiselalgssamhället. Detta medför en riskflaggning av lokalen och pekar på att någon form av störning föreligger. Kättebodabäcken (Si73M) hade nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH 6,5-7,3). Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedel-pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) i Hjärtasjön (Si152M), Enegylet (Si151M), Bodarpa sjö (Si155M), Norra Smedsjön (Si153M), Kilingaån (Si156M), Sandören (Si154M), Rönnebodaån nedre (Si122M) och Simontorpsån nedre (Si82M). Indexvärdet i de tre förstnämnda sjöarna låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Simontorpsån ham- nade relativt nära sura förhållanden. Ekeshultsån (Si71M), Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M) hade ACID-index som visar sura förhållanden (årsmedel-pH 5,4-5,9 och/el- ler pH-minimum under 5,6).
En klassning av sammanvägd status för påväxt har gjorts utifrån statusklassningen av IPS-indexet och surhetsklassningen av ACID-indexet (figur 1). I samtliga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden är sammanvägd status för påväxt den- samma som statusklassningen utifrån IPS.
I Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M),
Enegylet (Si151M), Hjärtasjön (Si152M), Norra Smedsjön (Si153M), Sandören
(Si154M), Bodarpa sjö (Si155M), Rönnebodaån nedre (Si122M), Kilingaån (Si156M)
och Simontorpsån nedre (Si82M), som hade hög IPS-status och måttligt sura förhål-
landen, blir den sammanvägda statusen för påväxt hög. Ekeshultsån (Si71M), Krusån
(Si69M) och Lillån (Si54M), som hade hög IPS-status och sura förhållanden, får också
en sammanvägd status för påväxt som är hög.
När andelen missbildade kiselalgsskal är 2 % eller större görs en riskflaggning av lo- kalen. I Hasslarpsån Skavebäck-källa (Si147M) påträffades 4,4 % missbildade skal, vil- ket motsvarar en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande förorening. En betydande påverkan (2-4 % missbildade skal) noterades på åtta loka- ler, nämligen Bråån Rövarekulan (Si29M); 3,5 %), Bråån Pärup (Si145M), Klinga- välsån uppströms åtgärd (Si97M), Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Skavebäck vid Skave (Si166M), Brandstorpsbäcken (Si108M) och Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M). De sju sistnämnda hade mellan 2,0-2,6 % miss- bildade skal, dvs. de låg i den bättre delen av klassintervallet betydande påverkan (2- 4 %).
Av de övriga 29 undersökta lokalerna visade missbildningsfrekvensen en svag på- verkansgrad (1-2 %) på 15 lokaler, medan de resterande 14 hade under 1 % missbil- dade skal (försumbar påverkan).
Figur 1. Slutlig statusklassning av påväxt, dvs. en sammanvägning av statusklassningen av IPS-indexet och surhetsklassningen av ACID-indexet, i vattendrag och sjöar i Skåne län 2019.
Inledning
Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen undersökt kiselalger på 38 loka- ler i Skåne län 2019: åtta stycken inom regional miljöövervakning – tidsserier/scre- ening, fyra inom uppföljning UC4LIFE, 13 inom ramen för 1:11-anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö samt 13 inom kalkeffektuppföljning (5 sjöar och 8 vatten- drag).
Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s Vat- tendirektiv och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan även användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”,
”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma för- hållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europe- iska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lätt- nedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).
Figur 2. Nya provtagningspunkter i Klövabäcken vid kiselalgsundersökningen i Skåne län 2019: Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) t.v. och Klövabäcken vid Älgahult (Si162M) t.h.
Metodik
Provtagning
Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson (miljöövervakning, uppföljning UC4LIFE, 1:11-anslag), med hjälp av Anton Nilsson och Sebastian Albinsson, samt Lars Collvin (kalkeffektuppföljning), Länsstyrelsen Skåne, under perioden 2-20 sep- tember 2019. Provtagningslokalerna redovisas i tabell 1 samt i figur 3.
I Skåne var vädret mer normalt 2019 jämfört med 2017 och 2018. Trots det har återhämtningen efter 2018 års extrema torka med låga vattennivåer och flöden gått långsamt.
Figur 3. Provtagningspunkter i kiselalgsundersökningen i Skåne län 2019. På kartan har även de lokaler som togs inom Finjasjöprojektet 2019 markerats. De redovisas i en separat rapport (Jarlman & Eriksson 2019b).
Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i vattendrag och sjöar i Skåne län 2019.
X Y
Nr Vattendrag Provtagningsplats Datum (SWEREF) (SWEREF)Substrat
MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2019
Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta, nedströms vägbro 2019-09-12 6212736 398521 sten Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby, ca 100 m nedströms daghem 2019-09-13 6237267 374693 sten
Si145M Bråån Pärup, nedströms valvbro 2019-09-14 6184993 421650 sten
Si76M Bråån SO Åkarp, uppströms träbro 2019-09-14 6184803 415036 sten
Si29M Bråån Rövarekulan 2019-09-14 6183829 406027 sten
Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor 2019-09-20 6156338 445756 sten
Si51M Hovdalaån Hovdala slott, uppströms gångbro och hölja 2019-09-14 6218373 419905 sten
Si46M Vramsån Årröd, uppströms trävägbro 2019-09-14 6202292 430114 sten
UPPFÖLJNING UC4LIFE 2019
Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Ilstorpsvägen 2019-09-20 6164891 413344 växt Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE, uppströms järnvägsbro 2019-09-20 6166444 408717 växt Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Eriksdalsvägen 2019-09-20 6160416 423641 växt Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE, uppstr. sammanfl. m. Trydeån 2019-09-20 6157115 428059 sten 1:11-ANSLAG 2019
Si157M Snällerödsån N Rörum, Osinga hall 2019-09-12 6209812 408105 sten
Si158M Snällerödsån uppströms utflöde i Rönne å vid Djupadalsmölla 2019-09-12 6209605 399445 sten
Si159M Skärån Bonnarp 2019-09-12 6215990 387725 sten
Si160M Skärån vid Järbäck 2019-09-12 6217969 386762 sten
Si161M Klövabäcken ca 100 m norr om Klövamölla 2019-09-13 6215558 383074 sten
Si162M Klövabäcken Älgahult, V Sönnarslöv 2019-09-13 6221551 381474 växt
Si163M Hunserödsbäcken vid Ällekärr, uppströms Ellenbergavägen 2019-09-13 6235296 374222 sten Si164M Hallabäcken Skaftarp, ca 35 m nedströms väg i åkrök 2019-09-19 6211960 379641 sten Si165M Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å, nedströms vägbro 2019-09-19 6215254 376703 sten Si147M Hasslarpsån Skavebäck-källa, nedströms Frillestad växt AB 2019-09-19 6211141 367010 sten Si146M Skavebäck i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB 2019-09-19 6224397 359068 växt
Si166M Skavebäck Skave, nedströms järnväg 2019-09-19 6225703 362102 sten
Si108M Brandstorpsbäcken (Görslövsån) nedströms AB Hulta handelsträdgård; Buskeröd 4:6 2019-09-19 6227877 352083 sten
KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2019
Si151M Enegylet SO Drögsperyd 2019-09-04 6224664 472490 växt
Si152M Hjärtasjön V Lönsboda 2019-09-03 6250817 455740 växt
Si153M Norra Smedsjön SV Tosthult 2019-09-03 6252473 461840 växt
Si154M Sandören SO Allamåla 2019-09-04 6260892 467544 sten
Si155M Bodarpa sjö V Bodarp 2019-09-02 6250693 425831 sten
Si118M Vilshultsån SO S. Rönhultsgården, kalkad målpunkt 2019-09-04 6250544 466334 sten
Si73M Kättebodabäcken Ulvshult, kalkad målpunkt 2019-09-04 6252368 465744 sten
Si71M Ekeshultsån Ekeshult, kalkad målpunkt 2019-09-03 6240785 457280 sten
Si122M Rönnebodaån nedre Hylta, kalkad målpunkt 2019-09-03 6232718 450549 sten
Si156M Kilingaån Hemlinge, kalkad målpunkt 2019-09-02 6240807 446127 sten
Si69M Krusån Källedal, kalkad målpunkt 2019-09-02 6249731 437825 sten
Si82M Simontorpsån nedre uppströms Skeingesjön, kalkad målpunkt 2019-09-02 6249751 432778 sten Si54M Lillån uppströms Visseltofta sågverk, kalkad målpunkt 2019-09-02 6254065 428851 sten
Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Havs- och vatten- myndighetens Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016). På 30 lokaler insamlades prov från stenar (figur 4), medan växter användes som substrat på åtta lokaler (jfr tabell 1). Stenarna/växterna insamlades längs en sträcka som kan anses vara representativ för vattendraget vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattenhas- tighet och beskuggning. Proven fixerades med etanol. Vissa fältdata samt foton av lokalerna finns i bilaga 2. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd (SLU).
Figur 4. Vid kiselalgsprovtagningen hämtas minst fem slumpvist valda stenar från en representativ sträcka av vattendraget, varefter kiselalger och övrig påväxt borstas av från stenarna med en ren tandborste (överst). Materialet sköljs av och samlas upp i en vanna (underst t.v.). När alla stenar borstats blandas materi- alet i vannan noga och hälls i burkar. Burkarna förvaras svalt och mörkt. Efter att materialet har sedimenterat i burken hälls större delen av vätskan av och ersätts med etanol. Om stenar inte finns på lokalen läggs delar av friska vattenväxter i en burk med åvatten. Burken skakas kraftigt (underst t.h.), så att kiselalger och annan påväxt lossnar, varefter vattenväxterna kramas ur och avlägsnas.
Inom Finjasjöprojektet, ”Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?”, genomfördes 2019-09-16 en kiselalgsundersökning på tio lokaler i tillflöden till Finjasjön. Resultaten från denna undersökning redovisas i en separat rapport (Jarl- man & Eriksson 2019b). Finjasjöprojektet ingår i Havs- och vattenmyndighetens pro- jekt ”Stärkt lokalt årgärdsarbete mot övergödning” och är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun, som pågår under perioden 2018- 2020.
Analys och utvärdering
Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS- EN 14407 (SIS 2014b) och Havs- och vattenmyndighetens Handledning för miljöö- vervakning, undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov.
Utvärderingen har gjorts enligt ”Kiselalger i sjöar och vattendrag – vägledning för statusklassificering” (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Uträkningen av index har gjorts med värden enligt den senaste versionen av ”Kiselalger i svenska sötvatten”
(http://miljodata.slu.se/mvm/DataContents/Omnidia).
IPS och statusklassning
IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vatten- drag. Indexet används för att ta fram en statusklassning för provtagningslokalen en- ligt tabell 2 (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Det bygger på alla noterade kisel- algsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961):
∑AjSjVj/ ∑AjVj
där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är in- dikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.
Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom In-
dex, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselalger utifrån deras
tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa in- dex är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot nä- ringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (Observera att i Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra här.) %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998), anger ande- len kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förore- ning.
En expertbedömning avseende statusklassning kan i vissa fall göras, med hjälp av stödparametrarna, när indexvärdet för IPS ligger nära en klassgräns.
Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS, nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Vidare anges bedömd påverkan utifrån stödparametrarna % PT och TDI. Metodbundet mått på osäkerhet: felmarginal 0,5 enheter om IPS > 13 samt 1 enhet om IPS < 13.
ACID och surhetsklassning
För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan för- surning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.
Beräkningar har gjorts enligt:
ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +
[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]
*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen av van Dams grupper uttrycks som procent, samt med 10, när den relativa abundansen anges i promille.
Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av art- komplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den
Status IPS-värde EK-värde Bedömd
påverkan %PT TDI
Referensvärde 19,6
Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 Försumbar < 10 < 40
God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 Svag < 10 40-80 Måttlig ≥ 11 och < 14,5 ≥ 0,56 och < 0,74 Betydande < 20 40-80 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 Stark 20-40 > 80
Dålig < 8 < 0,41 Mycket stark > 40 > 80
andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):
• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5
• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7
• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7
• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7
• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7
Klassningen har gjorts enligt tabell 3 (Havs- och vattenmyndigheten 2018).
Även för ACID-indexet kan i vissa fall en expertbedömning behöva göras, t.ex.
om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.
Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklas- ser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ur- sprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. Metodbundet mått på osä- kerhet: felmarginal ± 10 %.
Sammanvägd statusklassning för påväxt
För att erhålla den slutliga statusen för påväxt görs en sammanvägning av statusklass- ningen utifrån IPS-indexet och försurningsstatusen, som erhållits genom en beräkning av EK (ekologisk kvot; se nedan). Beräkningarna har gjorts enligt Havs- och vatten- myndigheten 2018.
Om ACID är 5,8 eller högre klassas försurningsstatusen som God. Vid måttligt sura, sura eller mycket sura förhållanden (dvs. ACID < 5,8) ska man bedöma om surheten är naturlig eller om den är en effekt av mänsklig påverkan. Först uppskattas ett naturligt pH för lokalen (pHref) och därefter kan det förväntade värdet för ACID utan mänsklig påverkan (ACIDref) beräknas enligt:
ACIDref = 2,9 x pHref –13,1
Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-minimum (medelvärde av 12 mån.
före provtagning) (12 mån. före provtagning)
Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3 -
Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 -
Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4
Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6
Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8
Surhetsklasser Surhetsindex ACID
Den ekologiska kvalitetskvoten EK beräknas enligt:
EK = ACID / ACIDref
Försurningsstatus klassificeras därefter utifrån tabell 4.
Tabell 4. Klassgränser för EK-värde av ACID för alla svenska vattentyper.
Försurningsstatus EK-värde
God (och hög) 0,73 ≤ EK
Måttlig 0,53 ≤ EK < 0,73
Otillfredsställande 0,28 ≤ EK < 0,53
Dålig EK < 0,28
Riskflaggning
Med hjälp av de tre stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet kan andra typer av påverkan ibland fångas upp, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa. Det kan dock finnas naturliga orsaker till avvikelser, varför dessa i sig inte är skäl nog till en ändrad statusklassificering. Däremot bör vatten som klassas till hög eller god status, men där en eller flera av dessa stödparametrar indike- rar en störning enligt nedan, kontrolleras närmare innan den sammanvägda statusen fastställs (Havs- och vattenmyndigheten 2018).
Missbildade kiselalgsskal
Missbildningar på kiselalgsskal kan orsakas av andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel eller metaller (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) och är därför ett bra verktyg för att identifiera miljögiftspåverkan.
Missbildningsfrekvensen är andelen missbildade (deformerade) kiselalgsskal som noteras vid den ordinarie räkningen av minst 400 skal. Den delas in i fem påverkans- grader enligt tabell 5 (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Även om det för närva- rande inte finns några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna, delas de in i två olika typer och två grader enligt tabell 6 (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Vilka missbildningstyper som noterats redovisas endast till datavärd, eftersom detta än så länge inte används vid själva bedömningen.
Gräns för riskflaggning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018:
• Missbildningsfrekvens över 2 %
Tabell 5. Ungefärlig bedömning av påverkan av miljögifter utifrån missbildningsfrekvensen (Havs- och vat- tenmyndigheten 2018).
Tabell 6. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (Havs- och vattenmyndigheten 2016).
Figur 5. Achnanthidium minutissimum: ett normalt skal (t.v.) och flera missbildade, asymmetriska och inbuk- tade, skal från Bråån vid Rövarekulan (Si29M) år 2019 (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).
Bedömd påverkan Missbildningsfrekvens (%)
Försumbar < 1 %
Svag 1-2 %
Betydande 2-4 %
Stark 4-8 %
Mycket stark > 8 %
Missbildningskategorier
onormal form – svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning
Onormal form Onormalt mönster
asymmetri avvikande striering
böjning avvikande raf
inbuktning övriga avvikelser i mönster
utbuktning
övriga avvikelser i form
Antal räknade taxa och diversitet
Antal räknade taxa är antalet identifierade kiselalger (till art- eller släktesnivå) som noterats under räkningen av de minst 400 skalen. Diversiteten är det beräknade Shan- non-indexet H´ (Shannon 1948).
Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är de mycket låga kan det bero på någon form av stör- ning på lokalen – t.ex. miljögiftspåverkan eller betydande störningar i vattenföringen (Havs- och vattenmyndigheten 2018).
Gränser för riskflaggning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018:
• Antal räknade taxa under 20
• Diversitet under 1,5
Figur 6. Nya provtagningspunkter i Skåne län 2019: Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Hunserödsbäcken vid Ällekärr (Si163M) och Hallabäcken vid Skaftarp (Si164M).
Resultat och diskussion
Beräknade indexvärden för IPS, TDI och %PT samt statusklassningar finns i tabell 7- 9. Beräknade värden för surhetsindexet ACID och surhetsklassningar finns i tabell 10- 11. I tabell 12 redovisas en sammanvägning av status- och surhetsklassningarna, i ta- bell 13 anges andelen missbildade kiselalgsskal och i tabell 14 två- respektive treårs- medelvärden för de punkter där prov tagits vid mer än ett tillfälle. Fullständiga artlis- tor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2.
IPS och statusklassning (tabell 7-9, figur 7-9)
Statusklassningen av lokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar gra- den av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening.
Av miljöövervakningslokalerna 2019 visade IPS-indexen i Rössjöholmsån vid Munka- Ljungby (Si26M), Klingstorpabäcken vid Färingtofta (Si60M) och Hovdalaån vid Hov- dala slott (Si51M) klass 1, hög status. I både Klingstorpabäcken och Hovdalaån låg indexvärdet i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten i Klingstorpabäcken och Rössjöholmsån, men relativt stor i Hovdalaån. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten eller liten på alla tre lokalerna (0,5-2,7 %).
Vramsån vid Årröd (Si46M), Tommarpsån MÖV-lokal musslor (Si92M) och Bråån vid Rövarekulan (Si29M) hamnade i klass 2, god status. De två sistnämnda låg relativt nära respektive nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Andelen förore- ningstoleranta kiselalger (%PT) låg i dessa vatten mellan 4,6-7,0 % och mängden nä- ringskrävande former (TDI) var i samtliga fall mycket stor (framför allt i Tom- marpsån).
Bråån SO Åkarp (Si76M) och Bråån vid Pärup (Si145M) hade IPS-värden som motsvarar klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var i båda fallen betydande (12,2 resp. 18,4 %) och mängden näringskrävande former stor/mycket stor.
De två översta punkterna i Bråån (Si145M, Si76M) hade alltså något sämre IPS-
index än Bråån vid Rövarekulan (Si29M). Likaså minskade andelen föroreningstole-
ranta kiselalger (%PT) från Bråån vid Pärup, via Bråån SO Åkarp till Bråån vid Röva-
rekulan. Samma arter var vanligast på alla tre punkterna, men Bråån vid Rövarekulan
hade ett betydligt lägre antal räknade arter och betydligt lägre diversitet, vilket kan
tyda på någon form av störning på lokalen vid Rövarekulan.
I Klingavälsån, både uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M) och nedströms åtgärd (Si98M), motsvarade IPS-indexet år 2019 klass 3, måttlig status. På uppströmslo- kalen låg indexvärdet relativt nära gränsen mot klass 2, god status, medan nedströms- lokalen hade ett något lägre (sämre) indexvärde. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor på båda lokalerna.
Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hamnade 2019 i klass 2, god status, men in- dexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. I Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) visade kiselalgerna klass 3, måttlig status, men IPS-värdet ligger nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor i båda fallen och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd (Si96M) respektive relativt stor (Si93M), vilket stärker klassningen måttlig status på ned- strömslokalen.
Tabell 7. Antal räknade taxa, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) på vattendragslokaler inom miljöövervakning/screening och uppfölj- ning UC4LIFE i Skåne 2019.
Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2019
Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta 50 3,79 18,3 1 27,1 1 0,5 1-2 1 Hög
Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby 33 1,89 19,4 1 24,3 1 0,5 1-2 1 Hög
Si145MBråån Pärup 59 4,73 12,8 3 81,2 4-5 18,4 3 3 Måttlig
Si76M Bråån SO Åkarp 60 4,02 13,8 3 88,0 4-5 12,2 3 3 Måttlig
Si29M Bråån Rövarekulan 27 2,14 14,7 2 91,5 4-5 7,0 1-2 2 God
Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor 32 2,25 14,9 2 95,1 4-5 4,9 1-2 2 God
Si51M Hovdalaån Hovdala slott 32 2,55 18,1 1 41,5 2-3 2,7 1-2 1 Hög
Si46M Vramsån Årröd 40 3,16 15,0 2 86,3 4-5 4,6 1-2 2 God
UPPFÖLJNING UC4LIFE 2019
Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd 38 2,85 14,0 3 80,7 4-5 11,1 3 3 Måttlig Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd 51 3,50 13,3 3 83,2 4-5 17,4 3 3 Måttlig
Si96M Fyleån uppströms åtgärd 48 3,97 14,6 2 76,6 2-3 8,7 1-2 2 God
Si93M Fyleån nedströms åtgärd 50 4,26 14,2 3 85,2 4-5 18,4 3 3 Måttlig
Tabell 8. Antal räknade taxa, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) på vattendragslokaler inom 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, i Skåne 2019.
Snällerödån vid N. Rörum (Si157M), Snällerödsån uppströms inflödet i Rönne å (Si158M), Skärån vid Bonnarp (Si159M), Skärån vid Järbäck (Si160M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M) samt Hunserödsbäcken vid Ällekärr (Si163M) hade 2019 IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Samtliga ligger dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. På de flesta lokalerna var mängden näringskrävande kiselalger (TDI) något förhöjd, medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten/liten.
Klövabäcken vid Älgahult (Si162M), Hallabäcken vid Skaftarp (Si164M), Halla- bäcken uppströms inflödet i Vege å (Si165M) och Skavebäck vid Skave (Si166M) ham- nade i klass 2, god status, men samtliga (framför allt Hallabäcken uppströms inflö- det i Vege å) låg mer eller mindre nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor i Klövabäcken och Hallabäcken och mycket stor i Skavebäcken, medan andelen föroreningstoleranta former var något förhöjd i Hallabäcken uppströms inflödet i Vege å och i Skavebäck.
Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS 1:11-ANSLAG 2019
Si157M Snällerödsån, N. Rörum 62 4,51 18,4 1 22,9 1 1,5 1-2 1 Hög
Si158M Snällerödsån, uppstr. infl. i Rönne å 51 3,78 18,2 1 30,4 1 0,5 1-2 1 Hög
Si159M Skärån, Bonnarp 42 3,32 18,5 1 29,7 1 1,9 1-2 1 Hög
Si160M Skärån, Järbäck 59 3,82 18,0 1 32,3 1 1,0 1-2 1 Hög
Si161M Klövabäcken, Klövamölla 58 4,22 18,3 1 26,4 1 1,2 1-2 1 Hög
Si162M Klövabäcken, Älgahult 38 2,96 15,2 2 72,5 2-3 3,4 1-2 2 God
Si163M Hunserödsbäcken, Ällekärr 51 3,34 17,9 1 28,8 1 3,4 1-2 1 Hög
Si164M Hallabäcken, Skaftarp 30 2,38 15,6 2 79,9 2-3 1,2 1-2 2 God
Si165M Hallabäcken, uppstr. infl. i Vege å 58 4,20 14,7 2 72,4 2-3 7,2 1-2 2 God Si147M Hasslarpsån, Skavebäck-källa 26 2,28 6,9 5 96,2 4-5 83,7 5 5 Dålig Si146M Skavebäck, i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB 39 4,11 8,8 4 85,3 4-5 42,2 5 4 Otillfreds-
ställande
Si166M Skavebäck, Skave 27 2,93 15,0 2 92,6 4-5 8,1 1-2 2 God
Si108M Brandstorpsbäcken (Görslövsån) 31 3,21 12,6 3 94,5 4-5 25,2 4 3 Måttlig
Brandstorpsbäcken (Görslövsån; Si108M) hade 2019 ett IPS-index som visar klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) stor.
Vattendragslokalerna med de sämsta resultaten var Skavebäck i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB (Si146M), som tillhörde klass 4, otillfredsstäl- lande status (i den sämre delen av klassintervallet) samt Hasslarpsån vid Skavebäck- källa (Si147M) som bedömdes ligga i klass 5, dålig status. I Skavebäck noterades en mycket stor andel (42 %) och i Hasslarpsån en anmärkningsvärt stor andel (ca 84
%) föroreningstoleranta kiselalger (%PT).
Figur 7. Kiselalgsindexet IPS, som visar närings- och föroreningspåverkan, i vattendragen inom miljööver- vakning – screening, uppföljning UC4LIFE samt 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, i Skåne 2019 (jfr tabell 7-8).
Alla de undersökta vattendragen/sjöarna inom kalkeffektuppföljningen 2019 (tabell
9) tillhörde klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI-indexet)
var mycket liten/liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) endast 0,0-
1,6 %.
Figur 8. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) i vattendragen inom miljöövervakning – screening, uppföljning UC4LIFE samt 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, i Skåne 2019 (jfr tabell 7-8).
Tabell 9. Antal räknade taxa, diversitet samt kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vattendrag och sjöar inom kalkeffektuppföljningen i Skåne 2019.
Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass STATUS KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2019
Si151M Enegylet 51 4,57 18,3 1 25,6 1 1,0 1-2 1 Hög
Si152M Hjärtasjön 42 3,80 19,5 1 19,6 1 0,5 1-2 1 Hög
Si153M Norra Smedsjön 47 4,46 19,0 1 17,3 1 1,4 1-2 1 Hög
Si154M Sandören 51 3,90 19,8 1 7,2 1 0,5 1-2 1 Hög
Si155M Bodarpa sjö 36 3,39 19,7 1 9,6 1 0,0 1-2 1 Hög
Si118M Vilshultsån 7 0,40 19,9 1 24,2 1 0,0 1-2 1 Hög
Si73M Kättebodabäcken 31 2,70 19,1 1 21,6 1 0,5 1-2 1 Hög
Si71M Ekeshultsån 65 4,97 19,1 1 11,9 1 1,6 1-2 1 Hög
Si122M Rönnebodaån nedre 66 4,88 19,0 1 15,0 1 0,7 1-2 1 Hög
Si156M Kilingaån 53 4,22 19,6 1 17,7 1 0,0 1-2 1 Hög
Si69M Krusån 34 3,83 19,6 1 12,8 1 0,2 1-2 1 Hög
Si82M Simontorpsån nedre 55 4,70 19,1 1 22,0 1 0,2 1-2 1 Hög
Si54M Lillån 56 4,67 19,7 1 8,4 1 0,5 1-2 1 Hög
Figur 9. Statusklassning utifrån kiselalgsindexet IPS, som visar närings- och föroreningspåverkan, i Skåne 2019.
ACID och surhetsklassning (tabell 10-11, figur 10-12)
I stort sett alla punkterna inom miljöövervakning – screening, uppföljning UC4LIFE och 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, hade 2019 ACID-värden som motsvarar alkaliska (årsmedelvärde för pH bör vara högre än 7,3) eller nära ne- utrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3), vilket innebär att ingen surhetspåverkan föreligger.
Endast i Snällerödsån vid N. Rörum (Si157M) och Klövabäcken vid Klövamölla
(Si161M) noterades måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan
5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4). I båda fallen låg indexvärdet dock mer
eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.
Tabell 10. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) på vat- tendragslokaler inom miljöövervakning/screening, uppföljning UC4LIFE och 1:11-anslaget, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, i Skåne 2019. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av in- dexet.
I kalkeffektuppföljningen visade ACID-indexet i Vilshultsån (Si118M) alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3). Här var dock både antalet räknade taxa och diversiteten mycket låga, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum group II utgjorde 95 % av kiselalgssamhället. Detta pekar på att någon form av stör- ning föreligger på lokalen.
Kättebodabäcken (Si73M) hade nära neutrala förhållanden (årsmedel-pH
Nr Lokal ADM
I (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)
ACID Surhetsklass MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2019
Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta 31,1 10,1 0 142 728 94 0 36 6,25 Nära neutralt Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby 75,3 5,3 0 87 863 39 0 11 7,17 Nära neutralt
Si145M Bråån Pärup 16,2 0,0 0 0 303 632 12 53 8,19 Alkaliskt
Si76M Bråån SO Åkarp 16,8 0,5 0 5 245 707 17 26 8,85 Alkaliskt
Si29M Bråån Rövarekulan 24,8 0,0 0 0 278 708 7 7 8,39 Alkaliskt
Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor 6,1 0,0 0 0 129 854 12 5 7,78 Alkaliskt Si51M Hovdalaån Hovdala slott 58,7 1,0 0 10 700 285 0 5 8,79 Alkaliskt
Si46M Vramsån Årröd 23,7 0,0 0 0 266 715 2 17 8,37 Alkaliskt
UPPFÖLJNING UC4LIFE 2019
Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd 13,5 0,0 0 0 191 783 14 12 8,12 Alkaliskt Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd 1,2 0,0 0 0 118 845 17 19 7,07 Nära neutralt Si96M Fyleån uppströms åtgärd 16,1 5,3 0 53 222 696 5 24 6,72 Nära neutralt Si93M Fyleån nedströms åtgärd 13,4 0,5 0 5 363 621 0 12 8,76 Alkaliskt 1:11-ANSLAG 2019
Si157M Snällerödsån, N. Rörum 30,5 22,7 0 273 605 98 0 24 5,54 Måttligt surt Si158M Snällerödsån, uppstr. infl. i Rönne å 41,1 6,1 0 69 728 181 0 22 6,95 Nära neutralt
Si159M Skärån, Bonnarp 46,4 9,7 5 97 820 75 0 2 6,62 Nära neutralt
Si160M Skärån, Järbäck 43,9 2,7 0 60 747 147 0 46 7,39 Nära neutralt
Si161M Klövabäcken, Klövamölla 36,9 21,2 0 248 619 58 0 75 5,68 Måttligt surt Si162M Klövabäcken, Älgahult 23,0 2,9 0 29 331 633 0 7 7,43 Nära neutralt Si163M Hunserödsbäcken, Ällekärr 52,0 10,1 0 118 737 101 0 43 6,56 Nära neutralt Si164M Hallabäcken, Skaftarp 24,6 6,2 0 62 335 588 0 15 6,77 Nära neutralt Si165M Hallabäcken, uppstr. infl. i Vege å 30,6 3,6 0 41 526 404 0 29 7,29 Nära neutralt Si147M Hasslarpsån, Skavebäck-källa 4,4 0,0 0 0 172 805 7 16 7,64 Alkaliskt Si146M Skavebäck, i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB 3,3 1,0 0 0 346 613 7 33 7,53 Alkaliskt
Si166M Skavebäck, Skave 3,1 0,0 0 0 280 658 41 22 7,48 Nära neutralt
Si108M Brandstorpsbäcken (Görslövsån) 1,0 0,0 0 0 87 826 70 17 6,98 Nära neutralt
Tabell 11. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vatten- drag och sjöar inom kalkeffektuppföljningen 2019. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträk- ningen av indexet.
Figur 10. Surhetsindexet ACID i sjöar och vattendrag inom kalkeffektuppföljningen (jfr tabell 11) år 2019.
Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)
ACID KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2019
Si151M Enegylet 9,0 5,1 5 271 361 109 0 254 5,48
Si152M Hjärtasjön 23,9 13,8 12 291 621 7 0 69 5,56
Si153M Norra Smedsjön 17,2 13,1 5 406 431 25 0 133 5,17
Si154M Sandören 15,6 9,4 113 594 260 7 0 26 4,80
Si155M Bodarpa sjö 10,7 2,9 2 594 370 7 0 26 5,38
Si118M Vilshultsån 94,9 2,4 0 29 966 0 0 5 8,11
Si73M Kättebodabäcken 43,8 14,7 0 178 818 0 0 5 6,14
Si71M Ekeshultsån 7,2 40,3 2 593 324 34 0 48 4,04
Si122M Rönnebodaån nedre 11,7 16,5 12 524 379 46 0 39 4,75
Si156M Kilingaån 21,1 26,6 2 380 577 14 0 26 5,09
Si69M Krusån 2,1 20,1 71 430 480 7 0 12 4,03
Si82M Simontorpsån nedre 5,5 22,5 2 427 417 121 0 33 4,49
Si54M Lillån 8,6 31,6 93 608 269 5 0 26 4,03
Måttligt surt Surhetsklass
Surt Måttligt surt
Surt
Måttligt surt Surt Nära neutralt
Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Alkaliskt
Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden i Hjärtasjön (Si152M), Enegylet (Si151M), Bodarpa sjö (Si155M), Norra Smedsjön (Si153M), Kilingaån (Si156M), Sandören (Si154M), Rönnebodaån nedre (Si122M) och Simon- torpsån nedre (Si82M). Detta tyder på att årsmedelvärdet för pH är mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet i de tre förstnämnda sjö- arna låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Simon- torpsån hamnade relativt nära sura förhållanden.
Ekeshultsån (Si71M), Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M) hade ACID-index som visar sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 5,4-5,9 och/eller ett pH-minimum under 5,6.
Figur 11. Statusklassning utifrån surhetsindexet ACID i Skåne 2019.
Figur 12. Två surhetståliga kiselalgsarter, fr.v. Fallacia vitrea och Brachysira neoexilis, som påträffades på flera lokaler 2019, bl.a. i Lillån (Si54M).
Sammanvägd statusklassning (tabell 12, figur 1)
En sammanvägd klassning av statusklassningen utifrån IPS-indexet och surhetsklass- ningen utifrån ACID-indexet har gjorts, enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018 (se Metodik). I bilaga 3 redovisas hur försurningsstatusen har tagits fram.
I samtliga vattendrag med alkaliska eller nära neutrala förhållanden (ACID > 5,8) är den sammanvägda statusen för påväxt densamma som statusklassningen utifrån IPS.
I de vattendrag där IPS visar hög status och ACID visar måttligt surt eller sämre sam-
tidigt som beräknat EK-värde visar god/hög försurningsstatus sätts den sammanvägda
statusen för påväxt till hög status. Detta beror på att försurningsstatusen inte gör skill-
nad mellan god och hög status enligt gällande vägledning (Havs- och vattenmyndig-
heten 2018). Följaktligen blir den sammanvägda bedömningen för påväxt hög i Snäl-
lerödsån vid N. Rörum (Si157M), Klövabäcken vid Klövamölla (Si161M), Enegylet
(Si151M), Hjärtasjön (Si152M), Norra Smedsjön (Si153M), Sandören (Si154M), Bo-
darpa sjö (Si155M), Rönnebodaån nedre (Si122M), Kilingaån (Si156M) och Simon-
torpsån nedre (Si82M), som hade hög status och måttligt sura förhållanden. Det-
samma gäller i de tre vattendrag inom kalkeffektuppföljningen – Ekeshultsån (Si71M),
Krusån (Si69M) och Lillån (Si54M) – som hade hög status och sura förhållanden.
Tabell 12. Sammanvägd, dvs. slutlig statusklassning av påväxt i vattendrag och sjöar i Skåne 2019.
Försurningsklassningen redovisas i Bilaga 3.
MILJÖÖVERVAKNING – SCREENING 2019
Si60M Klingstorpabäcken Färingtofta Hög Nära neutralt - Hög
Si26M Rössjöholmsån Munka-Ljungby Hög Nära neutralt - Hög
Si145M Bråån Pärup Måttlig Alkaliskt - Måttlig
Si76M Bråån SO Åkarp Måttlig Alkaliskt - Måttlig
Si29M Bråån Rövarekulan God Alkaliskt - God
Si92M Tommarpsån MÖV-lokal musslor God Alkaliskt - God
Si51M Hovdalaån Hovdala slott Hög Alkaliskt - Hög
Si46M Vramsån Årröd God Alkaliskt - God
UPPFÖLJNING UC4LIFE 2019
Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd Måttlig Alkaliskt - Måttlig Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd Måttlig Nära neutralt - Måttlig
Si96M Fyleån uppströms åtgärd God Nära neutralt - God
Si93M Fyleån nedströms åtgärd Måttlig Alkaliskt - Måttlig
1:11-ANSLAG 2019
Si157M Snällerödsån, N. Rörum Hög Måttligt surt Hög/God** Hög
Si158M Snällerödsån, uppstr. infl. i Rönne å Hög Nära neutralt - Hög
Si159M Skärån, Bonnarp Hög Nära neutralt - Hög
Si160M Skärån, Järbäck Hög Nära neutralt - Hög
Si161M Klövabäcken, Klövamölla Hög Måttligt surt Hög/God** Hög
Si162M Klövabäcken, Älgahult God Nära neutralt - God
Si163M Hunserödsbäcken, Ällekärr Hög Nära neutralt - Hög
Si164M Hallabäcken, Skaftarp God Nära neutralt - God
Si165M Hallabäcken, uppstr. infl. i Vege å God Nära neutralt - God
Si147M Hasslarpsån, Skavebäck-källa Dålig Alkaliskt - Dålig
Si146M Skavebäck, i biflöde nedströms Kullabygdens Handelsträdgård AB Otillfreds-
ställande Alkaliskt - Otillfreds- ställande
Si166M Skavebäck, Skave God Nära neutralt - God
Si108M Brandstorpsbäcken (Görslövsån) Måttlig Nära neutralt - Måttlig KALKEFFEKTUPPFÖLJNING 2019
Si151M Enegylet Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si152M Hjärtasjön Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si153M Norra Smedsjön Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si154M Sandören Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si155M Bodarpa sjö Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si118M Vilshultsån Hög Alkaliskt - Hög
Si73M Kättebodabäcken Hög Nära neutralt - Hög
Si71M Ekeshultsån Hög Surt Hög/God* Hög
Si122M Rönnebodaån nedre Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si156M Kilingaån Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si69M Krusån Hög Surt Hög/God* Hög
Si82M Simontorpsån nedre Hög Måttligt surt Hög/God* Hög
Si54M Lillån Hög Surt Hög/God* Hög
* försurningsstatus baserad på beräkning av EK=ACID/ACIDref
** uppskattad försurningsstatus
Sammanvägd status
Nr Lokal IPS-
status Surhetsklass Försurnings-status
