INOM
EXAMENSARBETE ARKITEKTUR, GRUNDNIVÅ, 15 HP
,
STOCKHOLM SVERIGE 2020
Stråket, Gropen och Klossen
the strip, the pit and the slab VERONIKA ERIKSSON
KTHSKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
SITUATIONSPLAN TENSTA - SPÅNGA
0 500 m
N
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
SITUATIONSPLAN TENSTA C
N 0 40 m
A1 A2
B2B1
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
MOTIVATION OCH HÅLLBARHET
Fruktträd i Bergianska trädgården Örtträdgård i DBW’s botaniska trädgård, Visby
Sparv badar i Lunds konsthalls stenlagda innergård Insektsliv även i småskalig odling - Leva Kungslador, Visby
Om projektet -
Tensta centrum markeras av tre tydliga indelningar - stråket som löper mellan bu- tiker, station och gångbro, den soldränkta gropen söder om stationshuset och p-hu- set, den ogenomträngliga klossen. Jag har för avsikt att förstärka platsens funktion som torg (gropen), att tydliggöra den nya byggnadens publika funktioner (att locka in omgivningen med andra funktioner än bara rent kommuntekniska) och att knyta samma de tre fragmenterade rummen i tensta centrum (genom att skapa en tydlig- are koppling mellan stråk, kloss och grop).
När vi kom till platsen och satte oss ned för att vänta i solen söder om station- shuset slogs vi plötsligt av fågelkvittret. Alla springor och hålrum i fasaderna kring gropen var fyllda med småfåglar, ivriga och berusade av våren. I Bergianska trädgårdens växthus rör sig insekter och småfåglar fritt året runt - de hittar in gen- om springor och kryphål och blir en naturlig del av byggnaden. Jag vill uppmuntra djur/växtlivet nära inpå skinnet av kontorslandskapet.
Flera empiriska studier visar att även korta vistelser i naturmiljöer minskar stress hos unga, främjar barns inlärningsförmåga och förkortar återhämtningstiden efter operationer och sjukdomar bland äldre. Detta är miljöer som inte är tillgängliga för de som inte bor i naturnära områden och inte har tid att resa långt, inte har åkkort eller bil eller har någon typ av rörelsenedsättning - jag vill smuggla in uterummen i en urban miljö.
En massiv klump i mörkt trä landar i korsningen taxingegränd / tenstastråket.
Det nya stadsdelshuset ersätter det gamla parkeringshusets funktion som kloss, men istället för att separera stråk från grop så uppmuntrar den nya byggnaden till rörelse sinsemellan dessa.
I en byggnad med ett så pass brett program och med många offentliga funktioner så finner jag något värdefullt i att
skapa ytor som i sig inte är kopplade till kommunens verksamhet - rum som bjuder in till utforskning och rörelse utifrån och in i en miljö som av många uppfattas som otillgänglig eller stängd. Det ger samtidigt de med ärenden på kommunens olika avdelningar möjligheten att låta väntetiden utanför kontoren bli en vilsam stund un- der ett fruktträd, vid en salamanderdamm eller i en blomsteräng (som såklart även är öppna för de som inte har ärenden på kommunen).
Om hållbarhet - Byggnadens stomme och fasad består av trä (massivträ, bland annat furu) - Trä är ett förnybart material och lagrar koldioxid under hela sin livslängd. Produktionen kräver inte heller särskilt mycket energi i förhållande till andra material samt kan ske lokalt i landet, biprodukterna av träproduktion (spån m.m) har flera användningsom- råden och är nedbrytbara, och träkonstruktioner i sig är lätta och flexibla. Bin överv- intrar gärna i träfasader och mycket djurliv trivs i dess närhet - inte minst människan
som enligt studier visar ökat välmående i miljöer med exponerat trä (där träets lukt och taktilitet har bevarats). Att tjära en träfasad skyddar mot vind, röta och väta och doften i sig medför associationer till skog och mark, båtar och gamla torp (som en gång funnits i just Tensta). Detta känns självklart ur ett hållbarhetsperspektiv, varav jag vill gå in närmre på vikten av de integrerade “uterummen”, byggnadens inre gård-
ar som är tillgängliga för alla i området.
Boverket understryker i rapporten “Socialt Hållbar Stadsdelsutveckling” (2009) vikten av att stärka den kollektiva självkänslan i socioekonomiskt svaga områden och att höja områdets status bland omgivningen, samtidigt som rådet för byggkvalitet lyfter fram faktorer som identitet och självförtroende som viktiga grunder för att bidra till en långsiktig hållbar förnyelse av miljonprogrammet. Tensta är ett ledande exempel på miljonprogramsområden med växande och starka band till kulturyttringar - bibliotek, konsthall, ungdomshus och kulturföreningar är uppskattade och väl integrerade delar av området, men det saknas den nära kopplingen till grönska och parker som vi är vana vid att se i områden med högre socioekonomisk status.
I rapporten “ekosystemtjänster i stockholmsregionen” (2013) redovisar Stockholms läns landsting resultatet av flera studier som visar på positiva effekter av grönska i urban bebyggelse. Bland dessa finns en studie som visar att närhet till natur kopplas till lägre dödlighet och främjar hälsa bland alla samhällsgrupper (Mitchell & Popham 2008), en studie som visar tydliga kopplingar mellan grönområden och stresshanter-
ing, koncentrationssvårigheter och förstärkt granngemenskap (Bird 2007). En studie visar att även mindre grönområden och gröna inslag i stadsmiljöer har en betydande koppling till människors mående (Ottosson & Ottoson 2006). Författarna menar även att dessa grönytor främjar en hel rad olika djurarter, bland dem den utsatta artgrup-
pen bin och humlor.
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
(offentligt plan)
(semi-offentligt plan) (privat plan)
(restaurang)
(nämndrum) (uterum) (café)
(mötesrum offentlighet - kommun) (bokningsbara rum) (aktivitetsbaserat kontor)
(stadsledning)
DIAGRAM OCH PRINCIPER
princip för rörelse (horisontellt genom uterummen) princip för rörelse 2 (vertikalt genom uterummen) indelning offentligt - privat vertikalt genom våningsplan
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
PLAN 1
0 5 m
N
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
PLAN 2
0 5 m
N
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
PLAN 3
0 5 m
N
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
FASADER
nordväst, entré mot torget och tensta konsthall
sydväst, mot taxingegränd
sydöst, personalingång mot tenstastråket
nordöst, entré mot tenstagången
0 5 m
0 10 m
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
KONSTRUKTIV DETALJ
tjärad lockläkt i kärnfuru (22 x 170 mm + 16 x 45 mm notläkt) hålrum för att uppmuntra djurliv i fasaden (möjlighet till häckning för hussvalor, övervintring för solitärbin m.m)
0 20 cm
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
TVÄRSNITT (A) + LÄNGDSNITT (B)
0 5 m
A1 A2
B1 B2
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
ISOMETRI A (VOLYMER)
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
ISOMETRI B (RUM)
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
PERSPEKTIV
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
MODELLSTUDIER
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
till vänster - skissmodell A + B Brun kartong, skala 1: 200
Volymstudier, samma yta disponerad över fyra (A) kontra två (B) plan. Un- dersökning av ljusinsläpp i innergård- ar, slutade med att jag valde att arbe- ta med en mer kompakt huskropp (typ A).
till höger - skissmodell C + D Brun kartong, stavar i mdf.
Modell C är en undersökning av mötet mellan mur och gridsystem i skala 1 : 50. Jag ville undersöka p-huset som ruin (muren) och regelverket som ett grid.
Modell D började som en stommod- ell över plan 1 (bärande väggar i ett
skivsystem) i skala 1 : 100. Då pro- jektet utvecklades till något annat så
behöll jag denna som skissmodell.
renderad modell som visar bygg- nadens slutliga stomsystem - bärande väggar i KL-skivsystem (se exempel ovan för skivelement i fasad) + reglar i limträ.
STOMME - STRUKTUR OCH ELEMENT
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
ljudlist fixerad stenull närmast vägg
ljudbeslag
(golv, ljudklass B) parkett 14 mm golvgips 13 mm x 2 22 mm spånskriva 200 mm stenull 160 mm KL-trä GA13/ GF 15 mm brandgips
fasad (stående tjärad furu) 25 mm bärläkt 28 x 70 mm luftningsläkt (stående) cc 600 vindskyddsduk 12 x 70 mm plywood cc 600 50 x 70 mm plaströr 70 mm isolering (stenull) 45 x 140 stående regel cc 600 70 mm isolering x 2 0,2 mm ångspärr 120 mm KL-trä GA 13/ GF 15 mm brandgips (utifrån - in)
betongplatta 600 mm fuktspärr
skivremsa
isolering (stående 70 mm x 3) (liggande 70 mm x 4)
syll / fältförlängning stängningsvinkel
rökspärr
brandsäkrad isolering
formad aluminiumskiva galvaniserad stålplatta 9,5 mm isolerruta
sylpapp
(bärande innervägg, ljuddämpande) 15 mm brandgips 120 mm KL-trä isolering 120 mm
120 mm KL-trä 15 mm brandgips
motoriserat solskydd
plåttak 25 bärläkt 18 k-plywood 45 x 45 luftningsläkt vindskyddspapp 70 mm isolering (stenull) x 3 160 mm KL-trä GA13/ GF 15 mm brandgips
TEKNISKT SNITT
0 1 m
A31EXA VT-20 // Examensarbete inom arkitektur // studio 1 // Veronika Eriksson
TRITA TRITA-ABE-MBT-20235
www.kth.se
