P R E S S
UNIONENS RÅD
SV
16756/11 (OR. en) PRESSE 422 PR CO 68 PRESSMEDDELANDE
3124:e mötet i rådet Utrikes frågor
Bryssel den 14 november 2011 Ordförande Catherine ASHTON
Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
De viktigaste resultaten från rådets möte
Rådet förberedde EU:s ståndpunkt inför den internationella konferensen om Afghanistan i Bonn den 5 december. Rådet upprepade EU:s bestämda åtagande att även fortsättningsvis vara en stark och tillförlitlig partner för Afghanistan, även när övergångsprocessen är slutförd. Rådet godkände ett förhandlingsmandat för ett samarbetsavtal om partnerskap och utveckling med Afghanistan och förlängde EU:s polisuppdrag i Afghanistan i princip i ytterligare tre år, till slutet av 2014.
Rådet diskuterade situationen i EU:s södra grannskap mot bakgrund av den senaste utvecklingen i regionen och antog slutsatser om Libyen, Syrien och Tunisien. Mot bakgrund av den allvarliga situationen i Syrien förstärkte rådet EU:s restriktiva åtgärder mot landets regering.
Rådet antog en strategisk ram för Afrikas horn som ska vägleda EU:s insatser för att uppnå ett större mått av fred, stabilitet och välstånd i regionen. Den strategiska ramen anger fem områden för EU-insatser: uppbyggnad av robusta strukturer för ansvarsfull politik, bidrag till lösning och förebyggande av konflikter, begränsning av säkerhetshot som härstammar från regionen, främjande av ekonomisk tillväxt och stöd till regionalt ekonomiskt samarbete.
Under lunchen diskuterade ministrarna aktuella och framtida insatser enligt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. De utbytte också synpunkter om en ny rapport från
Internationella atomenergiorganet om Irans kärntekniska program. Rådet antog slutsatser om Iran där det uttryckte sin ökande oro över Irans kärnenergiprogram och bristen på resultat i de
diplomatiska insatser som görs.
Ministrarna med ansvar för utvecklingssamarbete antog EU:s ståndpunkt inför det kommande fjärde högnivåforumet för biståndseffektivitet i Busan i Sydkorea. De diskuterade också EU:s framtida utvecklingspolitik, "agendan för förändring" och en ny hållning när det gäller direkt budgetstöd.
Vid arbetsmiddagen diskuterade ministrarna förbindelserna mellan EU och Ryska federationen.
1 Ÿ När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken.
Ÿ Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats http://www.consilium.europa.eu.
Ÿ Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats eller kan fås från presstjänsten.
INNEHÅLL1
DELTAGARE ... 5
PUNKTER SOM DISKUTERADES Afghanistan... 7
Det södra grannskapet ... 10
Afrikas horn och Somalia... 14
Iran ... 19
Gemensam säkerhets- och försvarspolitik... 19
MÖTE OM UTVECKLINGSSAMARBETE ... 20
MÖTEN I ANSLUTNING TILL RÅDETS MÖTE... 21
ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER UTRIKES FRÅGOR – Förbindelserna med Ryssland ...22
UTVECKLINGSSAMARBETE – Årlig rapport om EU:s utvecklings- och biståndspolitik...22
– EU-bidrag som kanaliseras genom FN:s organisationer i konfliktdrabbade länder...22
– Europeiska utvecklingsfonden ...22
RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR – Restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism ...23
EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET – Förbindelser med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet...23
BESLUT GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE
– Libyen – restriktiva åtgärder ...23
DELTAGARE
Hög representant:
Catherine ASHTON Unionens höga representant för utrikes frågor och
säkerhetspolitik Belgien:
Steven VANACKERE Vice premiärminister samt utrikesminister och minister för
institutionella reformer
Olivier CHASTEL Minister för utvecklingssamarbete, med ansvar för
Europafrågor Bulgarien:
Nikolaj MLADENOV Utrikesminister
Dimiter TZANTCHEV Biträdande utrikesminister
Tjeckien:
Karel SCHWARZENBERG Förste vice premiärminister samt utrikesminister
Tomáš DUB Biträdande utrikesminister
Danmark:
Villy SØVNDAL Utrikesminister
Christian Friis BACH Minister för utvecklingssamarbete
Tyskland:
Guido WESTERWELLE Utrikesminister
Peter TEMPEL Ständig representant
Estland:
Urmas PAET Utrikesminister
Irland:
Lucinda CREIGHTON Biträdande minister med särskilt ansvar för Europafrågor
vid premiärministerns (Taoiseach) kansli och utrikesministeriet
Jan O'SULLIVAN Biträdande minister för handel och utveckling
Grekland:
Dimitrios DOLLIS Statssekretare för utrikesfrågor
Spanien:
Luis PLANAS PUCHADES Ständig representant
Frankrike:
Alain JUPPÉ Ministre d'État, utrikes- och Europaminister
Henri de RAINCOURT Minister åt ministre d'Etat, utrikes- och Europaministern, med ansvar för utvecklingssamarbete
Italien:
Alfredo MANTICA Statssekretare för utrikesfrågor
Mario SAMMARTINO Ställföreträdande generaldirektör/förste direktör för
planering och genomförande av samarbetsinsatser vid utrikesministeriet
Cypern:
Erato KOZAKOU-MARCOULLI Utrikesminister
Lettland:
Edgars RINKĒVIČS Utrikesminister
Janis MAZEIKS Chef för direktoratet för bilaterala förbindelser vid
utrikesministeriet Litauen:
Audronius AŽUBALIS Utrikesminister
Raimundas KAROBLIS Ständig representant
Luxemburg:
Jean ASSELBORN Vice premiärminister samt utrikesminister
Marie-Josée JACOBS Minister för familjefrågor och integration samt minister
för samarbete och humanitär hjälp
Ungern:
János MARTONYI Utrikesminister
Malta:
Richard CACHIA CARUANA Ständig representant
Nederländerna:
Uri ROSENTHAL Utrikesminister
Ben KNAPEN Statssekretare för utrikesfrågor
Österrike:
Wolfgang WALDNER Statssekreterare vid förbundsministeriet för Europafrågor
och internationella frågor Polen:
Radosław SIKORSKI Utrikesminister
Krzysztof STANOWSKI Understatssekreterare för utvecklingssamarbete vid
utrikesministeriet Portugal:
Paulo PORTAS Ministro de estado, utrikesminister
Manuel LOBO ANTUNES Ständig representant
Rumänien:
Teodor BACONSCHI Utrikesminister
Mihnea MOTOC Ständig representant
Slovenien:
Samuel ŽBOGAR Utrikesminister
Dragoljuba BENČINA Statssekreterare vid utrikesministeriet
Slovakien:
Mikuláš DZURINDA Utrikesminister
Milan JEZOVICA Statssekreterare vid utrikesministeriet
Finland:
Erkki TUOMIOJA Utrikesminister
Heidi HAUTALA Utvecklingsminister
Sverige:
Carl BILDT Utrikesminister
Gunilla CARLSSON Biståndsminister
Storbritannien:
William HAGUE Förste minister, utrikes- och samväldesminister
Stephen O'BRIEN Statssekreterare vid ministeriet för internationell
utveckling
Kommissionen:
Kristalina GEORGIEVA Ledamot
Andris PIEBALGS Ledamot
Štefan FÜLE Ledamot
PUNKTER SOM DISKUTERADES
Afghanistan
Rådet förberedde EU:s ståndpunkt inför den internationella konferensen om Afghanistan i Bonn den 5 december.
Rådet antog följande slutsatser:
"1. Från att ha varit inriktat på säkerhet och stabilisering är det internationella engagemanget i Afghanistan nu på väg att utvecklas till ett politiskt och ekonomiskt samarbete. Efter 2014 kommer ett helt självständigt Afghanistan att utöva fullständigt ansvar för sin egen
säkerhet och sträva efter att omvandla sig till en stabil och ansvarfull medlem av det internationella samfundet, till förmån för hela sin befolkning och med fullt iakttagande av överenskomna internationella åtaganden. För att dessa processer ska kunna bli
framgångsrika måste det internationella samfundet fortsätta att stödja Afghanistan på vägen från övergång till omvandling.
2. I detta sammanhang ser rådet fram emot att president Karzai formellt tillkännager den andra gruppen av regioner, distrikt och städer där det fullständiga ansvaret för säkerheten kommer att överlämnas till de afghanska myndigheterna som en del av
övergångsprocessen. Nästan 50 % av Afghanistans befolkning bor i områden där övergången har skett eller förväntas ske.
3. Den internationella Afghanistankonferensen kommer att hållas i Bonn
den 5 december 2011 under ordförandeskap av Afghanistan. Rådet ställer sig helt bakom konferensens mål, särskilt målet att se till att det internationella samfundet fortsätter att långsiktigt engagera sig i Afghanistan. Rådet upprepar därför EU:s bestämda åtagande att även fortsättningsvis vara en stark och tillförlitlig partner för den afghanska regeringen och det afghanska folket, även när övergångsprocessen är slutförd.
4. Rådet förväntar sig också att Bonnkonferensen lägger tonvikten vid ytterligare förstärkning av de afghanska institutionerna för samhällsstyrning. Rådet anser att om de demokratiska strukturer som EU har bidragit till att upprätta ska kunna utvecklas och fungera på ett varaktigt sätt måste de få fullt stöd av det afghanska folket, som i stor omfattning röstade i valen 2009 och 2010 trots trakasserier, hot och tvivel angående processens integritet.
5. Samtidigt måste Afghanistan visa faktiska resultat när det gäller genomförandet av åtagandena vid Kabulkonferensen, särskilt i fråga om samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen samt möjligheten till ansvarsutkrävande vid förvaltningen av offentliga medel. Vid bedömningen av de civila aspekterna av övergången bör Bonnkonferensen därför tydligt uttrycka sitt stöd och samtidigt med kraft uppmana de afghanska myndigheterna att visa starkt ledarskap och engagemang och göra snabba framsteg på dessa synnerligen viktiga områden.
6. Under övergångsprocessen fram till 2014 kommer EU därför, med hänvisning till sina slutsatser från den 18 juli 2011 och EU:s handlingsplan från oktober 2009, att i Bonn bekräfta sin villighet att stödja Afghanistan, när så är lämpligt i samordning och samarbete med FN och Nato och andra relevanta internationella organ, bland annat genom att
· uppmuntra till bättre kontroll av valda organ på såväl nationell som subnationell nivå, särskilt när det gäller flöden och användning av offentliga medel,
· i detta sammanhang bistå Afghanistan för att säkerställa att provinsiella och nationella institutioner sinsemellan fungerar effektivt och med öppenhet och insyn,
· stärka parlamentets, rättsväsendets och revisionsmyndigheternas roll,
· främja respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, med särskild uppmärksamhet på kvinnors rättigheter,
· öka sitt stöd till kapacitetsuppbyggnad, bland annat när det gäller subnationell samhällsstyrning, offentliganställda, den civila polisen, rättsväsendet och valreform,
· förlänga mandatet för Eupol Afghanistan till slutet av 2014, vilket rådet i princip har godkänt; rådet har även gett uttryck för EU:s åtagande om att även efter 2014 stödja Afghanistans ansträngningar för att stärka polisen och rättsstatsprincipen,
· fortsätta utvecklingssamarbetet med Afghanistan i syfte att främja ekonomiska och sociala framsteg och bekämpa fattigdom.
Rådet betonade vikten av att sörja för tillräcklig säkerhet för EU:s närvaro i Afghanistan samt de afghanska myndigheternas roll i detta sammanhang, bland annat när det gäller Eupol.
7. Rådet upprepar att EU som en del av sitt arbete med rättsstatsprincipen avser att ägna uppmärksamhet åt biståndet till Afghanistan för att förbättra den rättsliga ramen för den privata sektorns verksamhet, särskilt direktinvesteringar, i syfte att förbättra
investeringsklimatet som helhet och därigenom i möjligaste mån minska de politiska riskerna för att skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt.
8. Rådet har antagit ett beslut om bemyndigande för Europeiska kommissionen och den höga representanten att förhandla om ett samarbetsavtal om partnerskap och utveckling med Afghanistan. Mandatet avser särskilt samarbete på de områden som anges ovan och på en rad områden som inbegriper utveckling, kampen mot terrorism, olaglig narkotika och internationell brottslighet samt migration, handel, miljö, inklusive klimatförändringar, liksom ekonomiskt och kulturellt samarbete. För första gången kommer avtalet att skapa en konsekvent och rättsligt bindande övergripande ram för EU:s förbindelser med
Afghanistan, fastställa gemensamma värderingar samt ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter och därigenom utgöra ett långsiktigt åtagande om samarbete med Afghanistan fram till och efter 2014.
9. Mot bakgrund av de ovannämnda principerna kommer EU att försöka upprätthålla finansieringen för sina samarbets- och biståndsprogram för Afghanistan och regionen, bilateralt och genom EU:s budget, på åtminstone nuvarande nivåer under de kommande åren.
10. EU upprepar sitt stöd till försoning och återintegrering under afghansk ledning i enlighet med de villkor som anges i rådets slutsatser av den 18 juli 2011.
11. EU noterar att konferensen om säkerhet och samarbete i centrala Asien, som ägde rum i Istanbul den 2 november 2011, genom att inleda Istanbulprocessen har lagt en värdefull grund för en politisk samarbetsprocess i Afghanistans närområde, vilken länderna i regionen både ansvarar för och leder. EU välkomnar de uppföljningsåtgärder som man enades om i Istanbul, inklusive de förtroendeskapande åtgärder som föreslogs och de tekniska möten där man kommer att förbereda ministermötet i Kabul 2012. Alla länder i regionen måste delta i insatserna för att uppnå en fredlig lösning på konflikten i
Afghanistan och därigenom möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av det
internationella samfundets långsiktiga åtagande när det gäller Afghanistans utveckling. EU anser att alla länder i regionen har ett grundläggande intresse av att bidra till stabilitet i Afghanistan.
12. EU och dess medlemsstater är därför beredda att underlätta alla initiativ som syftar till att genom aktiv diplomati sammanjämka grannländernas legitima intressen. Rådet upprepar att det är av avgörande betydelse att alla länder i regionen och utanför den inser att
Afghanistan måste ges tillfälle att försöka bana väg för fred utan ingripanden utifrån. EU är berett, om Afghanistans regering så vill, att tillhandahålla allt praktiskt stöd för att
underlätta regionalt samarbete.
13. Under de bilaterala eller multilaterala diskussioner som kommer att följa på
Istanbulkonferensen bör också alla länder i regionen uppmanas att öppna upp handels-, transiterings- och investeringsmöjligheter för Afghanistan och, genom Afghanistan, för varandra. Internationella standarder och kriterier bör i möjligaste mån ligga till grund för detta. Berörda internationella organ, som WTO, WCO, ICAO och andra, skulle kunna spela en mycket viktig roll för uppföljningen.
14. Rådet anser att FN kan spela en central roll genom att stödja eventuella åtaganden som görs av länderna i regionen på alla dessa områden."
Det södra grannskapet
Rådet diskuterade situationen i EU:s södra grannskap, mot bakgrund av den senaste utvecklingen i regionen.
– Libyen
Rådet diskuterade situationen i Libyen och antog följande slutsatser:
"1. EU välkomnar Libyens befrielseförklaring av den 23 oktober som innebär början på en ny era för landet och dess befolkning. EU välkomnar också utnämningen av Abdel-Rahim al-Kib till ny premiärminister i Libyen och hoppas att en övergångsregering snabbt ska kunna utses. EU erkänner det libyska folkets rättmätiga strävanden som kom till uttryck under revolutionen och uppmanar till fortsatta försoningsansträngningar. EU upprepar också sin uppmaning om att låta övergången inbegripa alla parter och bereda vägen för upprättandet av en stat grundad på rättsstatsprincipen och de demokratiska principer som det libyska folket strävade efter under revolutionen, såsom grundläggande friheter, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen, inbegripet deltagande av kvinnor i den politiska processen och icke-diskriminering.
2. EU uppmanar det nationella övergångsrådet att fortsatt mana till rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter i enlighet med sin konstitutionella förklaring. Det är med oro som EU noterar rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, bland annat hämndattacker och summariska avrättningar. EU välkomnar de libyska myndigheternas åtagande att vidta åtgärder för att få ett slut på sådana handlingar, att noggrant och opartiskt utreda alla sådana händelser och se till att de som är ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter ställs till svars. EU välkomnar löftet om samarbete mellan de libyska myndigheterna och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, den undersökningskommission som utnämnts av FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Internationella brottmålsdomstolen.
3. EU konstaterar att "Operation Unified Protector" i Libyen är avslutad och uttrycker sin uppskattning över den viktiga roll denna operation spelat för att skydda civila. EU erinrar också om sitt snabba agerande för att genomföra bestämmelserna i FN:s säkerhetsråds resolution 2016 (2011) om avskaffandet av flygförbudszonen.
4. EU framhåller sin oro över spridningen av alla typer av vapen och tillhörande materiel i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2017 (2011), särskilt bärbara
luftvärnsrobotsystem (Manpads) och lager av kemiska vapen i Libyen, samt över risken för att dessa sprids i regionen. EU betonar behovet av åtgärder baserade på nära samordning med internationella partner och länder i regionen och framhåller i detta sammanhang betydelsen av EU:s Sahelstrategi.
5. Med fullständig respekt för principen om libyskt egenansvar och i samarbete med FN står EU redo att använda alla sina instrument, inbegripet GSFP om så lämpar sig, för att ge ytterligare stöd åt det nya Libyen inom en rad sektorer, enligt vad som redan angetts i utrikesrådets slutsatser av den 10 oktober. EU kommer, tillsammans med de libyska myndigheterna och det internationella samfundet, att fortsätta att arbeta för att upphäva restriktionerna vad gäller libyska tillgångar som frysts i utlandet, i överensstämmelse med det libyska folkets önskemål och behov samt FN:s säkerhetsråds tillämpliga resolutioner.
Det kommer att behövas en snabb nystart för den libyska ekonomin för att stödja övergångsprocessen. EU kommer att fortsätta att tillmötesgå framställningar om humanitärt bistånd.
6. Rådet framhåller åter sin beredvillighet att stödja Libyen under övergången och välkomnar den höga representanten Catherine Ashtons öppnande av en EU-delegation i Libyen.
7. EU är fast beslutet att fördjupa och förstärka sina förbindelser med det libyska folket och ser fram emot Libyens deltagande i den europeiska grannskapspolitiken och regionala initiativ såsom unionen för Medelhavsområdet."
– Syrien
Rådet diskuterade situationen i Syrien.
Mot bakgrund av den allvarliga situationen ställde rådet tills vidare in utbetalningarna av projektlån till Syriens regering från Europeiska investeringsbanken och sade upp bankens avtal om tekniskt bistånd till statliga projekt i Syrien. Dessutom förde rådet upp ytterligare 18 personer ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna på förteckningen över personer vars tillgångar frysts och som omfattas av reseförbud i enlighet med beslut 2011/273/Gusp och förordning 442/2011. För
ytterligare information, se pressmeddelande 16724/11.
Rådet antog följande slutsatser:
"Europeiska unionen hyser fortfarande stor oro över den allt allvarligare situationen i Syrien, där enligt FN över 3 500 personer har dödats sedan mars. EU fördömer på nytt i de starkaste ordalag det pågående brutala förtrycket och de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.
Rådet diskuterade i dag situationen i Syrien samt resultaten av Arabförbundets möte förra lördagen till följd av den syriska regeringens underlåtenhet att genomföra Arabförbundets plan, som Syrien anslöt sig till den 2 november. EU beklagar att den syriska regeringen återigen underlåtit att leva upp till sina åtaganden och i stället fortsätter att förtrycka sitt eget folk.
Europeiska unionen välkomnar Arabförbundets insatser för att få slut på våldet och få till stånd den demokratiska övergång som det syriska folket under de senaste åtta månaderna oförskräckt har krävt. Europeiska unionen hyllar och ställer sig helt och fullt bakom de beslut som fattades vid Arabförbundets möte den 12 november, vilka visar att den syriska regimen blir alltmer isolerad.
Europeiska unionen kommer att fortsätta att driva på för kraftfulla FN-åtgärder så att det internationella trycket ökar och uppmanar alla medlemmar i säkerhetsrådet att ta sitt ansvar för situationen i Syrien.
Mot bakgrund av det pågåendet förtrycket i Syrien har EU i dag beslutat att införa nya restriktiva åtgärder mot regimen, genom att hålla inne alla lån från Europeiska investeringsbanken och rikta restriktioner mot ytterligare personer som är ansvariga för eller associerade med förtrycket och som stöder eller gynnas av regimen. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober kommer EU att fortsätta att införa ytterligare och mer omfattande åtgärder mot regimen så länge förtrycket av civilbefolkningen fortgår.
EU framhåller sitt starka stöd till det syriska folket och välkomnar den syriska oppositionens fortsatta ansträngningar för att inrätta en enad plattform och arbeta för en gemensam framtidsvision för Syrien och för övergången till ett demokratiskt system. EU står redo att samarbeta med
representativa företrädare för oppositionen som står för icke-våld och demokratiska värderingar, såsom Syriens nationella råd. Europeiska unionen delar visionen hos de människor som på ett fredligt sätt strävar efter ett liv i frihet och värdighet, med respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.
EU kräver att de syriska myndigheterna omedelbart beviljar tillträde för humanitära organisationer, biståndsarbetare och undersökningsuppdrag, särskilt från den oberoende internationella
undersökningskommission som FN:s råd för mänskliga rättigheter tillsatte i augusti, och att de tillåter oberoende och internationella medier att verka i Syrien utan restriktioner.
EU fördömer kraftfullt attacker mot diplomatiska inrättningar. De syriska myndigheterna är bundna av ett internationellt åtagande att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal i Syrien i enlighet med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser."
– Tunisien
Rådet diskuterade situationen i Tunisien och antog följande slutsatser:
"1. Europeiska unionen lyckönskar Tunisien till att de första demokratiska valen till den konstituerande församlingen ägde rum den 23 oktober 2011 och till att det tunisiska folket då fick tillfälle att fritt och fredligt uttrycka sitt val. EU lyckönskar det tunisiska folket till dess aktiva deltagande i valprocessen. EU välkomnar den preliminära rapporten från valobservatörsuppdraget och den positiva utvärdering som lämnades. Valen utgör en vändpunkt för Tunisien och i förlängningen för hela regionen.
2. EU lyckönskar de kandidater och partier som har deltagit i den demokratiska processen, en grundval som gör att EU beslutsamt kan arbeta tillsammans med den nya tunisiska
regering som blivit resultatet av valen där partiet al-Nahda samlade flest röster. Det är med tillfredsställelse som EU ser fram emot att arbetet i den nyvalda konstituerande
församlingen snabbt kan komma igång. Det är en historisk uppgift att skapa ramarna för en stat, grundad på demokratiska principer, respekt för de grundläggande friheterna,
rättsstaten, de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering.
3. EU är redo att fördjupa och intensifiera sitt engagemang visavi de nyvalda myndigheterna och det civila samhället, när det gäller att genomföra reformer, för att ge konkreta svar på det tunisiska folkets rättmätiga strävanden efter demokrati och ett mer jämlikt samhälle, grundat på en hållbar ekonomisk tillväxt som kommer alla till del.
4. EU har godkänt en ny och mer långtgående strategi i sin grannskapspolitik för att ge ökat stöd till de länder i regionen som befinner sig i en övergångsprocess, i enlighet med rådets slutsatser av den 20 juni 2011. I det sammanhanget har EU och Tunisien fastställt en omfattande samarbetsagenda, som innefattar den dialog för migration, rörlighet och säkerhet som nyligen inletts. EU erinrar också om att det ekonomiska stödet har ökats betydligt. EU bekräftar sitt engagemang för att inleda förhandlingar om ett fullständigt och fördjupat frihandelsavtal, med sikte på att förbättra möjligheterna till marknadstillträde, inom ramen för de reformer som Tunisien inlett, för att åstadkomma en gradvis ekonomisk integrering med EU:s inre marknad. EU bekräftar sin beredvillighet att snabbt inrätta detta stöd, i överensstämmelse med Tunisiens behov och med landets framsteg mot
genomförande av sitt reformprogram. EU bekräftar också sitt engagemang för att återuppta och slutföra förhandlingarna om den nya handlingsplan som kommer att befästa de stärkta relationerna mellan EU och Tunisien genom ett förnyat partnerskap. Europeiska unionen kommer att stödja de nya myndigheterna i deras ansträngningar för att främja
demokratisering och en hållbar ekonomisk utveckling, bland annat genom arbetsgruppen för EU och Tunisien som inrättades den 28 september 2011 i Tunis."
Afrikas horn och Somalia
Rådet diskuterade situationen på Afrikas horn och i Somalia.
Rådet antog en strategisk ram för Afrikas horn som ska vägleda EU:s insatser för att uppnå ett större mått av fred, stabilitet, säkerhet och välstånd samt ett styre som kan utkrävas ansvar i regionen. Den strategiska ramen anger fem områden för EU-insatser: uppbyggnad av robusta strukturer för ansvarsfull politik, bidrag till lösning och förebyggande av konflikter, begränsning av säkerhetshot som härstammar från regionen, främjande av ekonomisk tillväxt och stöd till regionalt ekonomiskt samarbete.
– Afrikas horn
Rådet antog följande slutsatser:
"1. Rådet antog idag en strategisk ram som vägledning för EU:s engagemang på Afrikas horn och framhöll därvid hur stor vikt EU fäster vid sina förbindelser med denna region. Rådet välkomnar den höga representantens förslag att utnämna en särskild EU-representant för Afrikas horn, som i första hand ska inrikta sig på Somalia, konfliktens regionala dimension samt piratdåd, och ser framemot utarbetandet av handlingsplaner till stöd för
genomförandet av den strategiska ramen.
2. EU:s långsiktiga engagemang vad gäller Afrikas horn har sin grund i regionens
geostrategiska betydelse och EU:s önskan att främja välfärden för befolkningen på Afrikas horn och hjälpa den att ta sig ur fattigdomen och uppnå en bärkraftig ekonomisk tillväxt.
Instabiliteten i regionen utgör ett växande hot, inte bara för den lokala befolkningens säkerhet utan också för övriga världen. Genom sitt fortsatta engagemang kommer EU att stödja både regionala insatser, bland annat genom den mellanstatliga
utvecklingsmyndigheten (Igad) och Afrikanska unionen (AU), och nationella insatser för att uppnå varaktig fred, säkerhet och rättvisa samt ett gott styre grundat på de demokratiska principerna om delaktighet, rättsstaten och respekt för mänskliga rättigheter. I den
strategiska ramen erkänns också behovet av att skydda de europeiska medborgarna från de hot som emanerar från vissa delar av regionen, bland annat terrorism, piratdåd och
spridning av vapen. Ramen fastställer också ett antal gemensamma utmaningar såsom klimatförändringar och migration.
3. EU fortsätter att vara djupt oroat över den humanitära kris som drabbat flera länder på Afrikas horn. EU kommer, genom att bygga vidare på det stöd som hittills getts
(över 760 miljoner euro), att fortsätta att ge neutralt, opartiskt och oberoende humanitärt bistånd till utsatta befolkningsgrupper och efterlyser ökat bistånd från alla givare samt ökad samordning dem emellan. Rådet uppmanar alla parter att garantera säker och obehindrad tillgång för humanitära aktörer i enlighet med internationella humanitära principer.
4. Rådet betonar behovet av att ta itu med de underliggande orsakerna bakom den rådande humanitära krisen, särskilt de strukturella bristerna i livsmedelsförsörjningen,
återkommande torka och konflikter. EU kommer att fortsätta att stödja länderna i regionen i stärkandet av deras nationella kapacitet genom strategier för katastrofriskreducering samt långsiktiga utvecklingssamarbetsprogram på områdena beredskap inför torka, jordbruk, landsbygdsutveckling och livsmedelstrygghet. För att sådant stöd ska vara effektivt krävs dock lokalt egenansvar och politiskt engagemang från regionens länder för att vidta strukturella åtgärder till stöd för en hållbar jordbruks- och animalieproduktion, inbegripet gränstrafik, förvaltning av naturresurser, särskilt vattenresurser, samt handel och regional integration.
5. Piratdåden utanför Somalias kust fortsätter att inverka negativt på det internationella sjöfartsskyddet samt regional och internationell ekonomisk verksamhet. Rådet fortsätter att fästa stor vikt vid det lovvärda arbete som utförs av EU:s marina insats mot piratdåd, EU Navfor Atalanta, som skyddar Världslivsmedelsprogrammets och Amisoms fartyg och bidrar till att avvärja piratdåd och skydda utsatta fartyg. EU kommer att fortsätta att arbeta för att stärka Somalias och hela Afrikas horns kapacitet att bekämpa piratdåd, bland annat genom att ytterligare stärka kapaciteten till sjöss och kapaciteten när det gäller lagföring och kvarhållande. EU kommer att fortsätta att arbeta för att spåra finansiella flöden från piratdåd. EU:s särskilda representant för Afrikas horn kommer att bidra till att utarbeta och genomföra en enhetlig, effektiv och balanserad EU-strategi mot piratdåd, som täcker alla EU:s olika åtgärder.
6. I den bifogade strategiska ramen anges det hur EU kommer att genomföra sin strategi, i partnerskap med själva regionen och viktiga internationella partner."
Den strategiska ramen återges i sin helhet i 16858/11.
– Somalia
Rådet antog följande slutsatser om Somalia:
"1. EU är fortfarande djupt oroat över situationen i Somalia och dess regionala återverkningar och engagerar sig aktivt för att lindra konsekvenserna av den allt värre humanitära
situationen, återupprätta säkerhet och bidra till fred, utveckling och inre försoning i landet.
Hungersnöden har spridit sig till sex regioner i södra Somalia, inbegripet Mogadishu, och hotar att sprida sig ytterligare i den södra delen och drabba nästan hälften av befolkningen.
EU uppmanar enträget alla berörda att ge de internationella humanitära aktörerna fritt och säkert tillträde till alla som är i behov av bistånd. EU kommer även fortsättningsvis att lämna humanitärt bistånd till den mest utsatta befolkningen och uppmanar andra att också göra det.
2. EU fördömer Al-Shabaabs fortsatta attacker på somaliska civila, inbegripet bombdåden den 4 och den 18 oktober i Mogadishu. EU är särskilt oroat över utvidgningen av sådana attacker till grannländerna, inklusive Kenya, och kidnappningen av europeiska medborgare och kräver deras omedelbara frigivande. Sådana attacker hotar inte endast grannländerna utan hela det internationella samfundet. EU stöder de insatser som görs för att i
överensstämmelse med internationell rätt bemöta hotet om sådana attacker. I detta avseende erinrar EU alla parter om deras skyldighet att skydda civila och garantera humanitärt tillträde i full överensstämmelse med internationella humanitära principer. EU erinrar om att enbart militära insatser inte kan att skapa varaktig säkerhet i Somalia och understryker nödvändigheten av att alla militära insatser och säkerhetsinsatser samordnas med den federala övergångsregeringen (TGF), den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad), Afrikanska unionen (AU) och Förenta nationerna (FN) för att se till att militära insatser mot Al-Shabaab konsolideras inom ramen för en solid civil och politisk strategi som kan säkerställa hållbar fred.
3. EU bekräftar sitt åtagande att även fortsättningsvis ge politiskt och finansiellt stöd till Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) och uppmuntrar AU:s insatser för att uppbåda ytterligare givare. EU lovordar det engagemang och mod som Amisoms fredsbevarande styrkor har visat prov på då de tillsammans med den federala
övergångsregeringens säkerhetsstyrkor har betalat ett högt pris för att bidra till att skapa säkerhet i Mogadishu. EU uppmanar Amisoms och TGF:s styrkor att fortsätta sina insatser för att förhindra civila offer och att vidareutveckla sin förmåga att skydda civila och deras mänskliga rättigheter. EU betonar att unionens stöd måste kopplas till ytterligare politiska ansträngningar från den federala övergångsregeringens sida, inbegripet initiativ för att visa att människor i säkra och befriade områden i den somaliska huvudstaden ges möjlighet att skörda frukterna av freden.
4. I överensstämmelse med sitt åtagande att bistå till utvecklingen av den somaliska säkerhetssektorn beslutade EU nyligen att förlänga EU:s utbildningsuppdrag (EUTM Somalia) för att ge Somalias nationella säkerhetsstyrkor militär utbildning, med särskild tonvikt på förstärkning av befälsordningen och de nationella säkerhetsstyrkornas kapacitet att sköta sin egen utbildning. Mandatet kommer att genomföras i samarbete med TGF, Uganda, Amisom, USA och andra. EU lovordar de insatser och det engagemang i den senaste säkerhetsutvecklingen i Mogadishu som gjorts av den första kullen utbildade somaliska soldater.
5. EU välkomnar resultatet av det konsultativa möte som hölls i Mogadishu
den 4–6 september, där viktiga somaliska ledare, inbegripet företrädare för de federala övergångsinstitutionerna, regionerna Puntland och Galmudug samt Ahlu Sunna Wal Jama'a-gruppen, tillsammans undertecknade en "färdplan för avslutande av
övergångsperioden".
6. EU kommer att fortsätta att aktivt delta i den tekniska kommitté som inrättats för att övervaka framstegen med färdplanen och upprepar att takten och omfattningen av sådana
7. EU, som erinrar om den internationella kontaktgruppens möte om Somalia i Köpenhamn den 29–30 september, uppmanar alla signatärer av färdplanen att genomföra de
överenskomna uppgifterna med fokusering på en hållbar konstitutionell process, oförminskade försök till försoning, effektiv parlamentarisk reform, utveckling och genomförande av en nationell säkerhets- och stabiliseringsplan samt effektiv säkerhet till sjöss och politik för bekämpande av piratdåd. EU inser att dessa uppgifter är beroende av varandra och åtar sig att lämna riktat stöd till deras fulla genomförande, förutsatt att de federala övergångsinstitutionerna visar politisk vilja att vidta verkningsfulla åtgärder, förbättra den finansiella insynen och ansvarsutkrävandet samt vidta effektiva åtgärder för att bekämpa korruption. EU är oroat över den takt i vilken färdplanen genomförs och uppmanar enträget de federala övergångsinstitutionerna att omedelbart genomföra de prioriterade övergångsåtgärderna.
8. EU framhåller särskilt vikten av en trovärdig och allomfattande konstitutionell
samrådsprocess som leder till att en konstitutionell ram kan förverkligas före slutet av övergångsperioden, dvs. augusti 2012. Ett framgångsrikt slutförande av den politiska övergångsprocessen kommer att kräva ett fullt, öppet och brett baserat somaliskt egenansvar. EU noterar de politiska utmaningar som medtagandet av ett ökande antal internflyktingar i samrådsprocessen innebär. I detta sammanhang uppmanar EU den federala övergångsregeringen att fortsätta processen med uppsökande arbete och försoning med lokala och regionala aktörer, det civila samhället, inklusive kvinnor, religiösa ledare och lokala ledare samt andra grupper som är beredda att konstruktivt engagera sig i den process som ska leda till återupprättande av rättsstatsprincipen och en konstitutionell regering i Somalia.
9. EU uppmanar dessutom den federala övergångsregeringen att göra allt den kan för att bekämpa terrorism och åtar sig att stödja den federala övergångsregeringen i detta arbete.
10. EU, som redan är den största givaren till Somalia, kommer att öka sitt utvecklingsbistånd till centrala, regionala och lokala aktörer för att konsolidera en civil strategi som ska leda till stabila och ansvarsfulla styrelseformer, förbättrade utkomstmöjligheter och
tillhandahållande av grundläggande tjänster. Sådana regioner i Somalia som Puntland och Somaliland kommer, liksom andra lokala aktörer, inbegripet Ahlu Sunna Wal Jama'a, att ges ytterligare stöd av EU så länge de fortsätter att göra framsteg med tillhandahållandet av tjänster, förbättring av Somalias försoningsprocess, bekämpande av Al-Shabaab och
utveckling av samarbetet med de federala övergångsinstitutionerna och andra regionala aktörer. EU kommer att se till att unionens insatser i dessa regioner samordnas med andra internationella aktörer.
11. EU framhåller också behovet av en övergripande strategi för att bekämpa piratdåd, inklusive kapacitetsuppbyggnad inom den maritima sektorn, rättsväsendet och
kriminalvården, med särskild betoning på Somalia. EU uppmuntrar därför ett fördjupat samarbete mellan den federala övergångsregeringen och regionerna Puntland, Galmudug och Somaliland.
12. EU efterlyser ytterligare ansträngningar för att rationalisera och stärka samordningen mellan alla aktörer och internationella givare till Somalia. Inrättandet av den för den federala övergångsregeringen och givarna föreslagna gemensamma
finansförvaltningsstyrelsen kräver omedelbar uppmärksamhet.
13. Rådet anser att en fortsatt närvaro i Mogadishu kommer att underlätta stödet till den somaliska fredsprocessen och uppmanar den höga representanten och Europeiska kommissionen att undersöka hur detta kan säkerställas på ett sätt som är förenligt med säkerhetssituationen."
Iran
Under lunchen diskuterade ministrarna den aktuella händelseutvecklingen vad gäller Irans kärntekniska program efter det att Internationella atomenergiorganet (IAEA) offentliggjort sin senaste rapport. Rådet antog följande slutsatser:
"Mot bakgrund av IAEA:s nya rapport, som ska behandlas av IAEA:s styrelse, uttrycker rådet sin ökande oro över Irans kärnenergiprogram och bristen på resultat i de diplomatiska insatser som görs. Rådet fördömer den oavbrutna utvidgningen av Irans anrikningsprogram och uttrycker särskild oro över slutsatserna i rapporten från IAEA:s generaldirektör om Irans verksamhet när det gäller utvecklingen av militär kärnteknik. Man har kunnat konstatera att Iran har brutit mot sina internationella skyldigheter, inbegripet sex resolutioner från FN:s säkerhetsråd och tio från IAEA:s styrelse.
Vi uppmanar enträget Iran att bemöta de internationella farhågorna när det gäller
kärnenergiprogrammets beskaffenhet genom att samarbeta fullt ut med IAEA samt visa sig redo att på allvar delta i konkreta diskussioner om förtroendeskapande åtgärder, såsom den höga
representanten har föreslagit på E3 + 3-ländernas vägnar.
Rådet erinrade om Europeiska rådets senaste slutsatser, där rådet uppmanas att utforma nya restriktiva åtgärder mot Iran. Rådet kommer med beaktande av Irans agerande att fortsätta att undersöka nya tänkbara, intensifierade åtgärder och kommer att återkomma till frågan vid nästa möte."
Gemensam säkerhets- och försvarspolitik
Under lunchen diskuterade ministrarna aktuell och framtida utveckling, inbegripet insatser, inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, inför försvarsministrarnas möte den 30 november.
MÖTE OM UTVECKLINGSSAMARBETE Biståndseffektivitet
Rådet antog EU:s ståndpunkt inför det 4:e högnivåforumet för biståndseffektivitet som kommer att hållas i Busan (Sydkorea) från den 29 november till den 1 december 2011 (16773/11).
Vid Busankonferensen kommer EU att förespråka initiativ som leder till större öppenhet, ökar användningen av gemensam planering på nationell nivå, stärker möjligheten att utkräva ansvar och utvärdering av resultat samt introducerar en ny hållning vid konflikter och i känsliga situationer. EU kommer också att ge sitt stöd till större offentligt-privat engagemang i utvecklingsfrågor.
Dessutom införde rådet EU:s öppenhetsgaranti. Rådet lovade att offentliggöra information om biståndsbelopp och biståndsanslag och tillgängliggöra preliminär långsiktig information och specificerad information om relevanta biståndsflöden.
Afrikas horn
Utvecklingsministrarna diskuterade utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd till Afrikas horn.
Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor är omkring 13 miljoner människor drabbade av torka och svält på Afrikas horn. Den 8 november hade EU och dess medlemsstater avsatt 682 miljoner euro till mat, vatten och sanitär utrustning med anledning av krisen.
Framtiden för EU:s utvecklingspolitik
Rådet diskuterade förslag om en omorientering av EU:s utvecklingsbistånd, "agendan för förändring" (15560/11).
Med tanke på förändringarna i världen föreslås att utvecklingsbiståndet mer effektivt ska inriktas på stöd för partnerländernas ansträngningar för att utrota fattigdomen, vilket är det främsta målet för EU:s utvecklingspolitik. Därför ska EU inrikta sitt bistånd på länder där det kan ha störst effekt och koncentrera sig på två huvudmål: å ena sidan stöd till mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning, och å andra sidan en inkluderande och hållbar tillväxt för utveckling. Rådet föreslog också att åtskillnad ska göras mellan partnerländer på grundval av deras utvecklingsnivå, att samordningen mellan EU-aktörerna ska öka och att sammanhållningen mellan EU:s olika politikområden ska förbättras.
Ministrarnas diskussion kommer att ligga till grund för utarbetandet av rådets slutsatser till ett senare rådsmöte, där omorienteringen av EU:s utvecklingspolitik presenteras i sin helhet.
EU och dess medlemsstater är den största givaren av offentligt utvecklingsbistånd globalt sett.
Under 2010 tillhandahöll de 53,8 miljarder euro, mer än hälften av biståndet i världen.
EU:s direkta budgetstöd
Rådet beaktade förslag om EU:s framtida hållning vad gäller direkt budgetstöd till tredjeländer (15561/11).
Direkt budgetstöd innebär att utvecklingsbistånd kanaliseras genom partnerländernas nationella konto för statskassan, samtidigt som båda sidor hålls ansvariga genom en resultatbedömning.
Kommissionen har föreslagit att direkt budgetstöd från EU:s medel ska bli mer effektivt genom att man stärker avtalsmässiga partnerskap med de länder som tar emot direkt budgetstöd. Dessutom har rådet föreslagit att medlemsstaterna ska samordna sina förfaranden för det direkta budgetstöd de beviljar genom sina egna medel.
Ministrarnas diskussion kommer att ligga till grund för utarbetandet av rådets slutsatser där det nya förfaringssättet för EU:s direkta budgetstöd fastställs.
MÖTEN I ANSLUTNING TILL RÅDETS MÖTE Uzbekistan
Det 10:e mötet i samarbetsrådet EU–Uzbekistan hölls i anslutning till rådets möte. För ytterligare information se pressmeddelande UE-UZ 4503/11.
ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER UTRIKES FRÅGOR
Förbindelserna med Ryssland
Rådet antog Europeiska unionens ståndpunkt inför det 8:e mötet i ständiga partnerskapsrådet EU–Ryssland som kommer att hållas i Moskva den 17 november 2011.
UTVECKLINGSSAMARBETE
Årlig rapport om EU:s utvecklings- och biståndspolitik
Rådet antog slutsatser om årsrapporten om genomförandet av EU:s utvecklings- och biståndspolitik under 2010 (16768/11). Rådet noterade kommissionens ansträngningar för att öka inriktningen på resultat och biståndseffektivitet samt försöken att mäta resultat och utvärdera inverkan.
EU-bidrag som kanaliseras genom FN:s organisationer i konfliktdrabbade länder
Rådet antog slutsatser om den särskilda rapporten nr 3/2011 från EU:s revisionsrätt i vilken man undersöker om kanalisering av EU-bidrag genom Förenta nationernas organisationer är ett ändamålsenligt, effektivt och hållbart sätt att ge bistånd till konfliktdrabbade länder (16769/11).
Rådet uppskattade revisionsrättens erkännande att kommissionen genom kanalisering av medel genom FN har gett bistånd i områden som annars skulle ha varit mycket svåra att nå. Rådet
välkomnar särskilt revisorernas slutsats att de verksamheter som fått medel, med tanke på den höga inneboende risken i konfliktdrabbade länder, i allmänhet haft positiva effekter och att majoriteten av de uppnådda resultaten har rimliga utsikter till hållbarhet.
Europeiska utvecklingsfonden
Rådet antog slutsatser som utgör EU:s ståndpunkt inför den resultatöversyn av 10:e Europeiska utvecklingsfonden som rådet ska göra tillsammans med AVS-staterna (16461/11). Vid
resultatöversynen bedöms de finansiella resultaten, samt de kvantitativa och kvalitativa resultaten av 10:e EUF (2008–2013), särskilt resultaten och effekterna mätta med avseende på framstegen när det gäller att nå millennieutvecklingsmålen.
RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
Restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism
Rådet antog den uppdaterade motiveringen om personer och grupper som omfattas av de restriktiva åtgärderna i rådets förordning 2580/2001. Rådet godkände också den skrivelse som ska sändas till berörda grupper tillsammans med den uppdaterade motiveringen. Meddelandet kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien).
Enligt artikel 1.6 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp och artikel 2.3 i rådets förordning 2580/2001 ska rådet med jämna mellanrum och minst två gånger om året se över de namn på personer, grupper och enheter som finns förtecknade i den gemensamma ståndpunkten och i förordningen för att man ska försäkra sig om att det är berättigat att behålla dem i förteckningen.
EUROPEISKA EKONOMISKA SAMARBETSOMRÅDET
Förbindelser med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Rådet antog Europeiska unionens gemensamma ståndpunkt inför EES-rådets 36:e möte, som ska hållas i Bryssel den 15 november 2011.
BESLUT GENOM SKRIFTLIGT FÖRFARANDE
Libyen – restriktiva åtgärder
Den 10 november beslutade rådet genom skriftligt förfarande att upphäva EU:s bestämmelser om flygförbud över Libyen och verkställde därmed beslutet i FN:s säkerhetsråd om att avskaffa flygförbudszonen den 31 oktober 2011.
