Bilaga 1
Delårsrapport augusti 2016
Sollentuna kommun
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Delårets resultat ... 1
God ekonomisk hushållning ... 1
Balanskravet ... 1
Finansiella mål ... 1
Fokusområden och mål ... 1
Delåret som gått ... 1
Fem år i sammandrag ... 2
Fokusområden och måluppfyllelse ... 3
Näringsliv och arbetsmarknad ... 3
Utbildning ... 4
Förebyggande insatser och omsorg ... 4
Miljö och samhällsutveckling ... 5
Kommunikation ... 6
Personalredovisning ... 7
Personalpolicy ... 7
Personalöversikt ... 7
Jämställdhet och mångfald ... 7
Löneöversyn ... 7
Personal- och kompetensförsörjning ... 8
Arbetsmiljö och hälsa ... 8
Driftredovisning ... 10
Inledning ... 11
Kommunstyrelsen... 11
Stadsbyggnadsnämnden ... 11
Barn- och ungdomsnämnden ... 11
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 12
Vård- och omsorgsnämnden ... 12
Socialnämnden ... 13
Familjerättsnämnden ... 13
Kultur- och fritidsnämnden ... 14
Miljö- och byggnadsnämnden ... 14
Trafik- och fastighetsnämnden ... 14
Överförmyndarnämnden ... 15
Pensioner ... 15
Kommunstyrelsens oförutsedda ... 15
Övrigt ... 15
Investeringsredovisning ... 16
Investeringsvolym ... 16
Trafik- och fastighetsnämnden ... 16
Exploateringsverksamheten... 17
Övriga nämnder ... 17
Finansiell analys ... 18
Årets resultat ... 18
Skattenettot ... 18
Finansnetto ... 18
Finansiella mål ... 18
Åtgärder som leder till ekonomisk balans ... 19
Resultaträkning ... 20
Kassaflödesanalys ... 21
Balansräkning ... 22
Noter mkr) ... 23
Sollentuna kommuns koncern ... 25
AB Sollentunahem ... 27
Sollentuna Energi och Miljö AB ...27
AB SOLOM ...28
Redovisningsprinciper ... 29
Jämförelsestörande poster ...29
Intäkter ...29
Kostnader ...29
Tillgångar ...29
Skulder ...29
Pensionsskulden ...29
Leasingavtal...30
Kassaflödesanalys ...30
Sammanställd redovisning ...30
Inledning
Delårsrapporten 2016 innehåller ett delårsbokslut för tiden januari-augusti samt en prognos för helåret. Kommunens bolag ingår i rapporten.
Delårets resultat
Årets resultat för januari-augusti, inkl reavinster, uppgår till 153 miljoner kronor. För samma period 2015 var resultatet 106 miljoner kronor.
Det prognostiserade årets resultat inkl reavinster uppgår till 44 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan delårsbokslutet och det prognostiserade resultatet är bland annat att kostnader för utvecklingsprojekt och konsulter kommer under hösten samt att de finansiella intäkterna är högre första halvåret.
God ekonomisk hushållning
För en finansiell bedömning finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Den innebär att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.
Balanskravet
Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Ett uppfyllande av balanskravet är en förutsättning för en långsiktig stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi.
Vid beräkning av balanskravet ska realisationsvinster inte tas med, men exploateringsintäkter ingår. Årets prognostiserade resultat enligt balanskravet uppgår till 44 miljoner kronor. Den
värdeökning som kommer från
exploateringsresultatet ingår. Kommunen prognostiserar att ha uppfyllt lagens krav på balans.
Årets prognostiserade resultat 44 mkr Avgår reavinster (ej exploatering) -
Summa 44 mkr
Finansiella mål
De finansiella målen för 2016 är:
1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.
Målet definieras i förhållande till skatte- intäkterna som används för att finansiera verk- samheternas nettokostnader, finansnetto, av- skrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Målet ska vara 1 % av skatteintäkterna.
Resultatet beräknas för 2016 inkl reavinster bli 1%. Resultat exkl reavinster beräknas bli 0,4%.
Praxis i kommunen är att resultatmålet beräknas exkl reavinster. Resultatmålet uppfylls ej 2. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditeten vid årets slut beräknas till 1,1% av externa utgifter. Likviditetsmålet är ej uppfyllt
3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Soliditeten beräknas uppgå till 76% vid årets slut. Soliditetsmålet är uppfyllt.
Fokusområden och mål
Sollentunas ambitioner är höga och bedömningen är att de flesta av de övergripande målen delvis uppfylls under året, även om utvecklingen inom respektive fokusområde fortfarande är positiv.
Urval resultat
Sollentuna behåller sin placering i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De preliminära resultaten i grundskolan visar på ett meritvärde i årskurs 9 på 250,1, en ökning sedan läsåret 2014/2015.
Delåret som gått
Personalomsättningen har i vissa verksamheter varit fortsatt hög, svårigheter att rekrytera vissa yrkesgrupper – särskilt behöriga lärare och socionomer – påverkar Sollentuna likväl som andra kommuner. Konsekvenserna blir ökad arbetsbelastning, förlängda handläggningstider och det kan på sikt leda till försämrad kvalitet.
Antalet flyktingar ökar, både vad det gäller familjer/personer som kommer på anvisning och bosätts enligt lag samt de som är egenbosatta. Antalet unika flyktinghushåll som fått ekonomiskt bistånd till och med augusti, uppgår till 168 vilket kan jämföras med 85 för samma period under 2015.
Fem år i sammandrag
Jan-aug
2016 2015 2014 2013 2012
Befolkning 2016-07-31 70 744 70 251 69 325 68 145 66 859
varav 1-5 4 469 4 633 4 751 4 853 4 919
6-15 10 584 10 355 10 080 9 737 9 381
16-18 2 593 2 555 2 493 2 495 2 651
65+ 11 327 11 020 10 771 10 486 10 222
Befolkningsförändring, % 0,7% 1,3% 1,7% 1,9% 1,5%
Skattesats 18,12% 18,10% 18,10% 18,10% 18,20%
Antal årsarbetare 2 580 2 518 2 454 2 594 2 965
Antal årsarbetare per 1000 inv. 36 36 35 38 44
Sjukfrånvaro 5 6 5 5 5
Resultat, mkr per sista augusti 2016 153 97 67 77 83
Resultat exkl realisationsvinster, mkr 124 31 35 72 59
Balanskravsresultat, mkr 153 96 62 72 78
Nämndernas nettokostnad, mkr, prognos 3 444 3 351 3 230 3 100 3 012
Procentuell förändring, % 3% 4% 4% 3% 6%
Budgetavvikelse, nämnderna, mkr prognos 10,1 10,6 -18,2 -24,2 -34,5
Som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning, prognos
Nettokostnad 101% 99% 100% 99% 99%
Finansnetto -2% -2% -2% -1% -2%
Resultat 1% 3% 2% 2% 3%
Eget kapital, mkr 4 053 3 900 3 803 3 736 3 659
Soliditet, % 79,0% 76,3% 80,2% 81,3% 83,5%
Soliditet, inkl ansvarsförbindelselse, % 61,0% 54,0% 55,4% 54,8% 56,9%
Investeringar exkl exploatering, netto mkr 236 375 346 205 96
Investeringar exkl exploatering, som andel av intäkter från skatter,
statsbidrag och utjämning, % 10,2% 11,1% 10,7% 6,6% 3,2%
Exploatering, netto , mkr 27 -11 7 37 -14
Likviditet exkl kapitalplaceringar och koncernföretagens del, genomsnitt mkr 58 194 255 321 250 Likviditet exkl kapitalplaceringar och koncernföretagens del, som andel av
verksamhetens kostnader 1,5% 4,8% 6,5% 8,8% 6,9%
Borgensåtagande, mkr 196,9 197,6 23,6 26,2 26,3
varav koncernförtag, mkr 188,3 189,0 14,9 16,7 17,6
Kommunkoncernen
Resultat, mkr 539 190 345 179 320
Investeringar mkr 560 729 656 723 705
Soliditet, % 64% 60% 61% 59% 61%
Fokusområden och måluppfyllelse
Sollentuna kommuns målstyrning utgår från fem övergripande politiska fokusområden.
Totalt åtta kommunövergripande mål har fastställts för 2016, i syfte att prioritera insatserna inom varje fokusområde:
• Näringsliv och arbetsmarknad (två mål)
• Utbildning (ett mål)
• Förebyggande arbete och omsorg (två mål)
• Miljö och samhällsutveckling (två mål)
• Kommunikation (ett mål)
Sollentunas ambitioner är höga och bedömningen är att de flesta av de övergripande målen endast delvis uppfylls under året, även om utvecklingen inom respektive fokusområde fortfarande är positiv.
Samtliga bedömningar om måluppfyllelse är en prognos för helåret.
Fokusområde
Näringsliv och arbetsmarknad Utveckling 2016
Arbetet med att möta näringslivet har fortsatt och nya mötesformer införts, bland annat har en VD-lunch genomförts. Tillståndsguiden, en digital guide till alla tillstånd en företagare kan behöva, lanserades 2015 och har marknadsförts under året.
Sollentuna har under året fortsatt arbetet med att skapa praktikplatser och utveckla praktikkoncept för olika målgrupper. En prioriterad grupp är 16-20 åringar som inte studerar på gymnasiet, där uppsökande verksamhet pågår för att erbjuda individuella lösningar. Hittills i år har 20 av dessa ungdomar haft praktik som sysselsättning.
Urval resultat
I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet placerar sig Sollentuna för tredje året på plats 2!
Nämndernas arbete med målen Kommunövergripande mål:
Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet
Under 2016 har nämnderna arbetat med ett gemensamt åtagande att revidera näringslivsstrategin. Åtagandet går enligt plan och hålls ihop av kommunstyrelsen. I övrigt har tre unika åtaganden fastställts, alla bedöms kunna uppfyllas till årets slut.
I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet placerar sig Sollentuna åter på plats 2. Sammantaget bedöms 2016 års ambitionsnivå inom målet uppfyllas till årets slut.
Kommunövergripande mål:
Fler i arbete
Nämnderna har tillsammans fastställt sju åtaganden under målet fler i arbete. I fyra av dessa bedöms årets ambitionsnivå kunna uppnås till årets slut, och tre bedöms endast delvis kunna uppfyllas.
Arbetslösheten bland unga har minskat något jämfört med föregående år, men ökat bland utrikes födda. Uppföljningen visar att andelen deltagare som gått vidare till arbete eller studier direkt efter insats vid Möjligheternas kontor har ökat till 56 procent från 55 procent föregående år. Av deltagarna svarar 90 procent att de är nöjda med den coachning till arbete de fått via Möjligheternas kontor.
Sammantaget bedöms 2016 års ambitionsnivå inom målet delvis uppfyllas till årets slut.
Fokusområde Utbildning Utveckling 2016
Den positiva utvecklingen i kommunens grundskolor fortsätter med bland annat hjälp av ett strukturerat internt arbete, kollegialt lärande och satsningar på informations- och kommunikationsteknik.
Inom vuxenutbildningen har en ny upphandling ökat möjligheten till språkpraktik för deltagarna i SFI-utbildning (svenska för invandrare). Alla inom den prioriterade målgruppen för vuxenutbildning erbjuds utbildningsplats.
Urval resultat
Tryggheten i grundskolan mäts bland annat genom att fråga eleverna om de någon gång blivit utsatta för mobbing. Andelen elever i Sollentunas skolor som upplever att de blivit mobbade minskar för fjärde året i rad och ligger på rekordlåga 4,3 procent.
Tryggheten i kommunens gymnasieskola i egenregi, Rudbeck, är även den fortsatt hög, 94 procent av eleverna säger att de känner sig trygga i skolan, jämfört med 91 procent i genomsnitt i Stockholms län. En minskning från 2015 års toppnotering på 96 procent trygga elever noteras dock.
De preliminära resultaten i grundskolan visar att Sollentuna fortsatt ligger mycket högt när det gäller meritvärde, men andelen som nått minst betyg E i alla ämnen i årskurs 9 har minskat något.
Andelen elever, folkbokförda i Sollentuna kommun, som slutför sin gymnasieutbildning inom tre år har ökat något men ligger fortfarande under 70 procent.
Nämndernas arbete med målen Kommunövergripande mål:
Alla kommunens utbildnings- verksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämnderna, framförallt Barn- och ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, har tillsammans formulerat 14 åtaganden. I åtta åtaganden bedöms årets ambitionsnivå uppnås, och sex åtaganden bedöms endast delvis kunna uppnås under året.
De generella resultaten tyder på en fortsatt positiv utveckling. Sollentuna kommun har höga ambitioner och alla målvärden nås inte.
Den sammantagna bedömningen blir att det kommunövergripande målet delvis uppnås under 2016.
Fokusområde
Förebyggande insatser och omsorg Utveckling 2016
Utveckling och samordning av det trygghetsskapande arbetet har stärkts under 2016, inom ramen för kommunens trygghets- och säkerhetsstrategi. Ett trygghetsråd är startat och trygghetsdialoger med medborgarna i Sollentunas olika stadsdelar pågår.
Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända har utvecklats under året, samverkan inom kommunen och med externa parter har stärkts. Att skapa trygga och bra boenden för ensamkommande barn och nyanlända är en särskild utmaning.
Under året har det satsats på fler jourhem och familjehem och AB Solom har fått ett ägardirektiv att starta boenden för ensamkommande barn. Kommunövergripande arbete med att hitta boenden pågår intensivt.
Sollentuna har under 2016 fastställt en ny integrationspolicy som är vägledande i arbetet.
Det uppskattade arbetet med att öka utbudet av fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning har fortsatt under året, bland annat Funkismello, melodifestival för personer med funktionsnedsättning, som går av stapeln i oktober.
Urval resultat
Stockholmsenkäten, en uppföljning av ungdomars narkotika-, tobaks- och alkoholvanor samt psykiska hälsa, genomförs
vartannat år i Stockholms län. Årets resultat visar att den nedåtgående trenden vad gäller användning av tobak och alkohol håller i sig bland ungdomarna i Sollentuna. Killar på gymnasiet som röker har minskat med hela sju procentenheter sedan 2014 års mätning.
Andelen som någon gång använt narkotika varierar ganska lite över de senaste mätningarna.
Nämndernas arbete med målen Kommunövergripande mål:
Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv
Nämnderna har tillsammans fastställt 15 åtaganden 2016 vilka syftar till att nå målet.
Av dessa bedöms 12 uppnås eller att årets ambitionsnivå nås 2016, och tre bedöms endast delvis kunna uppnås.
De flesta utfall på viktiga mått kopplade till detta mål kommer närmare årsskiftet och det försvårar bedömningen av måluppfyllelsen till delårsrapporten.
Eftersom det pågår ett strategiskt utvecklingsarbete inom alla åtaganden bedöms ändå målet delvis kunna uppfyllas till årsskiftet.
Kommunövergripande mål:
Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet
Nämnderna har tillsammans fastställt sex åtaganden för att bidra till måluppfyllelsen.
Fyra av dessa bedöms kunna uppfyllas under året, ett delvis uppfyllas och ett åtagande bedöms inte uppfyllas. Ett ekonomiskt underskott har gjort att åtagandet prioriterats ned innevarande år.
Utfall för flera av de mått som är relevanta för måluppfyllelsen kommer senare under året, bland annat Öppna jämförelser hemtjänst och
särskilt boende, vilket försvårar bedömningen av måluppfyllelsen.
Arbete för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet pågår dock löpande i verksamheterna och därför blir den sammanfattande bedömningen att årets ambitionsnivå för målet delvis uppnås under året.
Fokusområde
Miljö och samhällsutveckling Utveckling 2016
Ett övergripande program ”Mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun” har fastställts av kommunfullmäktige och blir ett strategiskt verktyg för leva upp till kommunens ambition att bli den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.
Utvecklingen av kommunens nya stadsdel Väsjön pågår, antalet planerade bostäder har ökat och antalet ligger nu på cirka 3 800 st.
Entreprenaderna i Södersätra startade hösten 2015 och beräknas bli färdigställda våren 2017. Den första entreprenaden på Frestavägen startade i augusti 2016 och exploateringsavtal har tecknats för de två lotterna inom kvarter 1 inom Väsjö Torg.
Stadsutveckling pågår även i Helenelund och Västra Tureberg.
Urval resultat
För åttonde året i rad har Miljöaktuellt genomfört en kommunrankning bland Sveriges 290 kommuner med syftet att lyfta fram de kommuner som har kommit långt i sitt miljöarbete. Resultatet baseras på Miljöaktuellts enkät till kommunerna samt uppgifter från andra källor exempelvis SKL och Boverket. Sollentuna behåller plats 19, samma placering som 2015, och är i år rankad tredje bäst i Stockholms län.
Nämndernas arbete med målen Kommunövergripande mål:
Arbeta för en god bebyggd miljö
Nämnderna har tillsammans fastställt tio åtaganden som bidrar till måluppfyllelsen.
Åtta av dessa bedöms kunna uppnås under året och två bedöms kunna uppnås delvis.
Prognosen är att 350 bostäder blir inflyttningsklara under 2016, vilket ligger
inom kommunens ambitionsnivå. Förra året blev rekordhöga 732 bostäder inflyttningsklara!
Den sammantagna bedömningen är att årets ambitionsnivå för målet kommer uppnås 2016.
Kommunövergripande mål:
Minska utsläppen av växthusgaser Nämnderna har tillsammans fastställt sju åtaganden som bidrar till målet, samtliga bedöms uppfyllas, eller att årets ambitionsnivå uppfylls 2016.
Utveckling av nya uppföljningar och mätmetoder kommer göras med ”Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun” som grund, för att kommunen ytterligare ska kunna följa miljömålen på ett tydligare sätt.
Till delårsrapporten finns inga aktuella utfall på de mått som är kopplade till målet, dock blir bedömningen, utifrån den pågående utvecklingen, att målet delvis uppfylls under året.
Fokusområde Kommunikation Utveckling 2016
Under 2016 har en kommungemensam utbildning i användande av sociala medier genomförts och kommunens kommunikation via sociala medier har ökat som följd. En målgruppsanalys har påbörjats.
Servicen till kommuninvånarna har stärkts genom att kontaktcenter utvecklats till att även ta emot besökare i kommunhusets reception. Biblioteket i Sollentuna har startat
#Meet Sollentuna, en mötesplats för medborgare och bland annat föreningslivet, och utveckling av fler mötesplatser utreds.
En digitaliseringspolicy, ett verktyg i det fortsatta digitaliseringsarbetet, har fastställts.
Urval resultat
Under maj och juni 2016 genomfördes en undersökning av webbesökarnas nöjdhet med kommunens externa webbplats. Resultaten visar ett sammanfattande nöjdhetsindex, Web Service Index, på 57. Resultatet ligger i linje med tidigare undersökningar, index 58 2015 och index 56 2014, och är högre än genomsnittet för kommunerna vilket ligger på 48.
Nämndernas uppföljning
Kommunövergripande mål:
Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Nämnderna har under 2016 arbetat med ett gemensamt åtagande att utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, när och hur invånarna vill ha kontakt med kommunen.
Alla nämnder utom en bedömer att åtagandet kommer uppnås vid årets slut, men en nämnd bedömer att åtagandet endast delvis kommer uppnås. Ytterligare 11 åtaganden har fastställts. Av dessa bedöms tre endast delvis kunna uppnås, medan åtta bedöms uppnås till årets slut.
Årets Web Service Index nådde inte riktigt upp till kommunens ambitionsnivå. Den slutgiltiga bedömningen är att målet endast delvis uppnåtts under året.
Personalredovisning
Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Hur kommunen vårdar och förädlar humankapitalet är viktigt för verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Personalpolicy
En god personalpolitik är en viktig förutsättning för att kommunen ska uppfattas som en bra arbetsgivare, inte minst när det gäller att konkurrera om ny arbetskraft.
Personalpolicyn beskriver värderingar och förhållningssätt som är viktiga både i relationerna mellan arbetskamrater och till de människor vi möter i arbetet. Policyn beskriver också vilka förväntningar som Sollentuna kommun har på medarbetare och vad medarbetarna kan förvänta sig av kommunen som arbetsgivare.
Personalöversikt
201608 2015 2014 Antal anställda 2719 2 667 2 582
Andel kvinnor 75% 75 % 74 %
Andel män 25% 25 % 26 %
Antal
tillsvidareanställda 2334 2 257 2 196
Kvinnor 1785 1 729 1 662
Andel kvinnor deltid 10,7% 11,5% 12 %
Män 549 528 534
Andel män deltid 8,9% 8,1 % 9 %
I augusti 2016 hade kommunen 52 fler anställda med varierande tjänstgöringsgrader (exklusive timanställda), jämfört med årsskiftet. Andel deltid för kvinnor har minskat medan andel deltid för män har ökat sedan årsskiftet.
201608 2015 2014 Tidsbegränsade
anställningar
385 410 386
Timanställda 611 637 546
Antal årsarbetare 2580 2 518 2 454 Andelen kvinnor i
chefsbefattningar av
totala antalet chefer 69% 68,5% 70 %
Antal tidsbegränsade anställningar har minskat med 25 anställda sedan årsskiftet.
Antal årsarbetare, vilket avser antalet anställda omräknat till heltidstjänster, ökade med 62 årsarbetare och antal timanställda minskade med 26 personer under samma period. Andelen kvinnliga chefer är nu uppe i 69 procent.
Jämställdhet och mångfald
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har PwC genomfört en granskning av kommunstyrelsens jämställdhetsarbete. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen inte fullt ut bedriver ett ändamålsenligt jämställdhetsarbete i enlighet med CEMR-deklarationen och svensk lagstiftning. Kommunstyrelsen kommer att arbeta vidare med de förbättringsområden som kommit fram vid granskningen.
Löneöversyn
Förutsättningarna för löneöversyn 2016 innebar att det fanns gällande löneavtal för alla förbund utom för Kommunal, vars avtal löpte ut 30 april. Detta medförde att löneöversynen fick genomföras i två etapper.
Löneöversynen har i huvudsak genomförts i dialogform mellan chef och medarbetare med lokalt nedbrutna lönekriterier som utgångspunkt. Kommunal har dock valt att genomföra löneöversynen genom traditionella förhandlingar. Utfallet av hela löneöversynen blev en genomsnittlig ökning med 2,38 procent.
Personal- och kompetensförsörjning Personalförsörjning
Kommunens förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare är avgörande i personalförsörjningen.
Verksamheterna inom kommunen har arbetat fram kompetensförsörjningsplaner enligt en gemensam arbetsprocess. I planerna tydliggörs hur omvärld och framtid påverkar behovet av kompetens och hur nuläget av befintlig kompetens ser ut. Den innehåller också en analys av eventuella kompetensgap.
Planen mynnar ut i aktiviteter som ska genomföras för att åtgärda och säkra kompetensbehovet framåt.
Kommunen har dessutom deltagit i ett antal rekryteringsmässor, genomfört annonskam- panjer och producerat rekryteringsfilmer för att stärka arbetsgivarmärket.
En uppföljning har genomförts av anställda som valt att sluta sin tjänst i kommunen, i syf- te att hitta åtgärder för att behålla medarbetare. De främsta orsakerna som medarbetare anger för att lämna kommunen som arbetsgivare är intressantare
uppdrag/tjänst, högre lön,
utvecklingsmöjligheter och ledarskapet.
Introduktion
67 medarbetare och chefer deltog i den kommunövergripande introduktionsdagen i april. Under våren har en ny introduktionsprocess arbetats fram som kommer implementeras under hösten 2016.
Ledarutveckling
Under första halvåret 2016 har ytterligare en
omgång av kommunens
ledarutvecklingsprogram genomförts, med to- talt 11 deltagare. Interna chefsutbildningar i rekrytering, rehabilitering, samverkan och arbetsrätt har genomförts.
Under kommande chefskonvent, som genomförs i september, kommer temat att vara ”attraktiv arbetsgivare”. Under konventet kommer samtliga chefer i kommunen och de kommunägda bolagen arbeta vidare med att hitta åtgärder för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare.
Ledarskapsakademin
Ledarskapsakademin är ett ledarförberedande program som kommunen genomför i samarbete med fem andra kommuner, Järfälla,
Nacka, Ekerö, Linköping och Norrköping.
Under våren avslutades den åttonde omgången av Ledarskapsakademin. De 16 deltagarna från Sollentuna har fått kunskap för chefs-och ledaruppdrag vilket är ett sätt att trygga försörjningen av morgondagens ledare.
Medarbetarakademin
I maj 2016 avslutades den tolfte omgången av Medarbetarakademin med 14 medarbetare från Sollentuna. Genom Medarbetarakademin får deltagarna en större helhetssyn på kommunens uppdrag och en förståelse för hur det egna arbetet hänger ihop med andras. De får även metoder för utvecklings- och förändringsarbete och möjlighet att skapa nätverk. Utbildningen sker i samarbete med Ekerö, Järfälla och Upplands-Bro kommun.
Arbetsmiljö och hälsa Hälsofrämjande arbete
Under april anordnades återigen en friskvårdsvecka där medarbetarna kunde ta del av gratis prova-på-pass hos många leverantörer via Wellnetportalen.
Internservice driver nu gymmet i kommunhuset under namnet Moves. I Moves regi erbjuds motionspass och löpträning.
Hälsoundersökning för anställda som under året fyller 60, 63 eller 65 år erbjuds vid fyra tillfällen. Under vårens två tillfällen utnyttjade 37 medarbetare erbjudandet.
Arbetsmiljöarbete
Från och med mars 2016 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS
2015:4). Under våren hölls seminarium vid två tillfällen för chefer och skyddsombud kring innehållet i denna. Föreläsningen spelades även in och finns tillgänglig på Solsidan. Riktlinjer kring kränkande särbehandling och diskriminering har uppdaterats och under hösten kommer en föreläsning att anordnas kring detta ämne.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i Sollentuna kommun har minskat från 5,4 procent år 2015 till 5,2 procent för de första åtta månaderna 2016. Minskningen har främst skett inom barn- och utbildningskontoret, socialkontoret, kommunledningskontoret, kultur- och fritidskontoret samt trafik- och fast- ighetskontoret. I övriga förvaltningar har sjukfrånvaron ökat.
Andelen längre sjukfrånvaro (60 dagar eller längre) har under samma period ökat från 33,2 procent 2015 till 38,9. Ökningen av den långa sjukfrånvaron sker främst bland kvinnor i åldersgruppen 30-50 år och äldre. Den dominerande orsaken till den längre sjukfrånvaron är psykosociala diagnoser.
Sollentuna kommun arbetar med insatser som stödjer cheferna i deras rehabiliteringsarbete i form av möten och planeringar tillsammans med medarbetare.
Sjukfrånvaro 201608 2015 2014
Sjukfrånvaro i procent av totalt
arbetad tid 5,2 5,8 5,1
Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre. Andel i procent av den
totala sjukfrånvaron 38,9 32,0 30,9 Sjukfrånvaro för kvinnor
Sammanlagd andel av totalt
arbetad tid för kvinnor (%) 5,7 6,3 5,4 Sjukfrånvaro för män
Sammanlagd andel av totalt
arbetad tid för män (%) 4,0 4,3 4,3 Sjukfrånvarotid per åldersgrupp, i procent av totalt arbetad tid
29 år och yngre 4,5 5,6 4,8
30-49 år 4,7 5,4 4,2
50 år och äldre 6,3 6,1 6,3
Driftredovisning
Riktvärde för utfall period 0831 66,7%
Nämnd/styrelse (be lopp i m k r) Periodutfall
Periodutfall i % av
årsbudget Budget helår Årsprognos
Avvikelse prognos-
budget
Kommunstyrelsen -101,0 59,3% -170,4 -167,7 2,7
Barn- och ungdomsnämnden -1 023,3 65,5% -1 562,7 -1 545,4 17,3
Kommunala skolor och förskolor 21,1 --- 0,0 1,4 1,4
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -202,4 63,0% -321,1 -327,8 -6,7
Rudbecksskolan 6,8 --- 0,0 1,9 1,9
Vård- och omsorgsnämnden -609,8 69,1% -883,1 -917,2 -34,2
Solom -0,3 --- 0,0 -0,5 -0,5
Socialnämnden -173,5 66,1% -262,4 -270,3 -7,9
Kultur- och fritidsnämnden -82,2 61,3% -134,1 -132,9 1,2
Miljö- och byggnadsnämnden -12,3 58,8% -20,9 -20,4 0,5
Trafik- och fastighetsnämnden -25,9 27,6% -93,9 -56,1 37,7
Överförmyndarnämnden -9,5 165,6% -5,8 -9,2 -3,4
Summa -2 212,4 64,0% -3 454,3 -3 444,2 10,1
Pensionskostnader -60,5 84,1% -72,0 -86,0 -14,0
Avgår internränta 28,0 68,3% 41,0 42,0 1,0
Oförutsedda medel bundna 0,0 0,0% -26,0 -8,8 17,2
Oförutsedda medel obundna 0,0 0,0% -1,7 -1,7 0,0
Internationaliseringbidraget -0,8 --- 0,0 -1,2 -1,2
Kommungemensamma poster 9,6 --- 0,0 0,5 0,5
Förgävesprojekteringar och nedskrivningar -2,7 --- 0,0 -3,0 -3,0
Verksamhetens nettokostnader -2 238,7 63,7% -3 513,0 -3 502,4 10,6
Skattenetto 2 310,0 66,0% 3 498,5 3 466,4 -32,0
Finansnetto 52,1 106,3% 49,0 51,0 2,0
Årets resultat, exkl. realisationsresultat 123,4 --- 34,5 15,0 -19,5
Inledning
Enligt regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning ska nämnderna rapportera prognos (per 31/8) för årsutfall, uppdelat på
verksamhetsområden, till
kommunledningskontoret. Prognosen ska innehålla följande:
• helårsprognos för kostnader, intäkter och nettokostnader, avvikelse gentemot årsbudget samt periodutfall per sista augusti
• analyser beträffande förändringar avseende volym, kostnads- och intäktsnivå eller ökad/minskad effektivitet
• verbala kommentarer till avvikelser och vilka åtgärder nämnden vidtagit/avser att vidta vid eventuella underskott
Nämnderna sammantaget prognostiserar ett överskott på 10,1 miljoner kronor. Av överskottet avser 12,2 miljoner kronor volymer.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden redovisar en volymökning på 8,7 miljoner kronor. För barn- och ungdomsnämnden minskar volymerna med 20,9 miljoner kronor.
Nämndernas budgetramar justeras inte, under innevarande budgetår, för ökade volymer utan volymförändringen ska rapporteras som en avvikelse i prognosen.
Underskott prognostiseras främst för vård- och omsorgsnämnden (34,2 miljoner kronor), socialnämnden (7,9 miljoner kronor) samt överförmyndarnämnden (3,4 miljoner kronor).
Även de kvarvarande verksamheterna under
vård- och omsorgsnämndens
produktionsuppdrag Solom prognostiserar negativ avvikelse (0,5 miljoner kronor).
Överskott prognostiseras främst för barn- och ungdomsnämnden (17,3 miljoner kronor), kommunala skolor och förskolor (1,4 miljoner kronor) samt trafik- och fastighetsnämnden (37,8 miljoner kronor). Överskottet för fastigheter utgörs av medel som frigörs i driftbudgeten när komponentavskrivningar införs.
Nämndernas egna, mera utförliga, kommentarer till det ekonomiska utfallet och prognosen samt driftredovisning per verksamhet finns att läsa i Bilaga 2, Nämndernas delårsrapporter och bilaga 3 överförmyndarnämndens delårsrapport.
Familjerättsnämnden redovisas separat eftersom rapporten kom in så sent.
Kommunstyrelsen
Prognosen redovisar ett överskott på 2,7 miljoner kronor. Prognosen är 0,7 miljoner kronor bättre än prognos per sista maj. Det som skiljer prognoserna åt är främst vissa justeringar på personalsidan relaterade till om och när vakanta tjänster tillsätts
Kommunledningsverksamheten redovisar det största överskottet på 2,3 miljoner kronor beroende på ett antal vakanser som ännu inte återbesatts, lägre kostnader för konsultuppdrag samt högre intäkter för IT-enheten då avtalet med AB SOLOM beräknas löpa längre än planerat.
Inom politisk verksamhet prognostiseras ett överskott på 0,4 miljoner kronor för lägre kostnader avseende politiska sekreterare.
Per augusti ligger nettoutfallet för kommunstyrelsen på 59 % av årets budget, vilket är under riktvärdet på 67 procent.
Anledningen är bland annat att endast 60 % av personalbudgeten förbrukats samtidigt som
resursförbrukningen avseende
utvecklingsprojekt och konsultinsatser inte är linjär där ökade kostnader beräknas till sista tertialet.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsavdelningen redovisar både över – och underskott inom olika verksamheter.
Nettokostnaderna beräknas dock hamna inom ram.
Barn- och ungdomsnämnden
Avvikelse mot budget 17,3
Avvikelse som beror på volymer 20,9 Avvikelse efter justering för volymer -3,6
Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett överskott på 17,3 miljoner kronor (14,2 miljoner kronor föregående prognos). Av totala överskottet utgörs 20,9 miljoner kronor av volymavvikelser (majprognos 15,9 miljoner kronor).
Prognosen inom de kommunala förskolorna och skolorna visar ett överskott på 1,4 miljoner kronor (3,0 miljoner kronor föregående prognos) jämfört med budget.
I delårsrapporten per augusti 2016 har ombudgeteringar gjorts mellan förskola och grundskola. Ombudgetering avser återläggning till ursprungligen beslutad volymbudget och har gjorts på inrådan av kommunledningskontoret.
Kostnaderna för den politiska verksamheten och barn- och utbildningskontoret prognostiseras något lägre än budget 0,9 miljoner kronor. Främsta orsaken är lägre personalrelaterade kostnader. Pågående rekrytering av chefer inom förvaltningen är ännu ej klar vilket också påverkar kostnaderna.
För förskoleverksamheten prognosticeras totalt ett underskott på 11,5 miljoner kronor. Av underskottet avser 11,9 miljoner kronor volymer. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd prognostiseras i linje med budget.
Öppen förskola prognostiseras bli ca 0,8 miljoner kronor högre än budget till följd av nytt avtal med familjecentral i Edsberg från och med hösten 2016. Ökade barnomsorgsintäkter motverkar underskottet av volymen.
För grundskoleverksamheten prognostiseras totalt ett överskott på 26,3 miljoner kronor. Av överskottet avser 31.1 miljoner kronor volymer.
Förskoleklass prognostiseras i linje med budget.
För fritidsgårdar prognostiseras kostnaderna bli ca 0,2 miljoner kronor högre än budget till följd av icke budgeterad kostnad för extraersättning till Edsbergsskolan för att skapa likvärdighet för fritidsgårdarnas förutsättningar. Övrig avvikelse är främst hänförlig till lägre BO- avgiftsintäkter.
Grundsärskolan prognostiserar ett överskott med 1,6 miljoner konor vilket i stort sett är hänförligt till volymer.
För kommunala förskolor och grundskolor prognostiseras en positiv budgetavvikelse på ca 1,4 miljoner kronor. Avvikelsen sedan föregående rapportering är främst hänförlig till ej fördelade budgeterade kostnader för införandet av Sollentunas skolplattform.
Riktvärdet efter åtta månaders verksamhet är ett utfall på 66,7% av årets budget. Barn- och ungdomsnämndens utfall per augusti uppgår till 66,3%.
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
Avvikelse mot budget -6,7
Avvikelse som beror på volymer -8,7
Avvikelse mot budget -6,7
Avvikelse efter justering för volymer 2,0
Verksamheterna under nämnden prognostiserar ett underskott med 6,7 miljoner kronor vilket är 2,0 miljoner kronor bättre än föregående prognos. Förändringen avser en reviderad prognos för vuxenutbildningen som förstärker resultatet.
Då flera faktorer i gymnasieutbildningens budget bygger på fiktiva värden bedömer nämnden att årsprognosen för gymnasieutbildning kan beräknas till -8,7 miljoner kronor, vilket innebär att nämnden avser äska hela det bundna beloppet. Givet nuvarande programprissnitt innebär det en beräknad volym om 2603 elever
Helårsprognosen för hela vuxenutbildningen beräknas ge ett överskott på 2 miljoner kronor, utifrån lägre kostnader på grund av minskade volymer inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning jämfört med budget. Även de statliga bidragen är högre än budgeterat.
Kostnaden för ökningen av antalet studerande inom sfi kommer att påverka kostnaderna för år 2017. Förvaltningen kommer därför att se över rutinerna gällande periodisering av utbildningskostnaderna.
Totalt sett ligger utfallet för perioden januari- augusti lågt mot budget. Av årets totala budget på dryga 321 miljoner kronor har 63 procent förbrukats per den sista augusti. Sett till en linjär förbrukning ska riktvärdet vara 66,7 procent. Vissa delar av verksamheten kommer öka sin förbrukning under de sista månaderna.
Rudbeck
Såväl intäkter som kostnader prognosticeras högre än budgeterat. Intäkterna förväntas uppgå till cirka 190 miljoner kronor och kostnaderna till 188,1 miljoner kronor vilket ger en positiv avvikelse mot budget på 1,9 miljoner kronor.
Vård- och omsorgsnämnden
Avvikelse mot budget -34,2
Avvikelse som beror på volymer 0 Avvikelse efter justering för volymer -34,2 Vård- och omsorgsnämnden prognosticerar ett underskott på 34,2 miljoner kronor. När medel (8,5 miljoner kronor) ombudgeteras, som avsatts i kommunstyrelsens oförutsedda bundna
medel för att kompensera för den årliga kostnadsökningen för OPI (Omsorgsprisindex), kan nämndens underskott reduceras till 25,7 miljoner kronor. Prognosen är 4,7 miljoner kronor sämre än maj prognosen.
Effekter från den åtgärdsplan som påbörjats inräknas i prognosen. Åtgärder som vidtagits beräknas få halvårseffekt för 2016. Beräknad effekt redovisas till ca 4,0 miljoner kronor.
Effekterna avser främst hemtjänst i ordinärt boende. Dessvärre äts effekten av dessa kostnadsminskningar upp av ökningar inom några andra områden såsom: ökade konsultkostnader på grund av svårigheter att rekrytera biståndshandläggare (-1,2 miljoner kronor), ökade kostnader för korttidsplaster/växelvård (-1 miljoner kronor) samt ökade kostnader för särskilda boendeplatser (-3 miljoner kronor).
Att nå en ekonomi i balans är ett långsiktigt arbete där nämnden gör bedömningen att i takt med att de åtgärder som finns i planen vidtas och får effekt kommer kostnaderna att falla i enlighet med målet i åtgärdsplanen. Enligt åtgärdsplanen ska nämnden ha en ekonomi i balans vid 2019 års utgång.
Nämndens underskott prognostiseras nu för äldreomsorg (5 miljoner kronor), funktionshinder, SoL, (6,1 miljoner kronor) och Funktionshinder LSS, (23,9 miljoner kronor).
Underskotten motverkas av visst överskott på nämnd och kontor.
Nämndens utförare ersätts i efterskott för utförd prestation. Vanligtvis är aktuell månads kostnader för vårdtjänster inte attesterade och därmed avläsbara i ekonomisystemet förrän 30 dagar efter utförd tjänst. Augusti månads förväntade, ännu inte registrerade fakturor, har bokförts med 52 miljoner kronor.
Utfallet per augusti ligger något högre 69 % mot riktvärdet på 66,7 %. Det prognostiserade utfallet för årets sista fyra månader beräknas per månad utfalla med marginellt högre belopp jämfört med årets första åtta månader
AB SOLOM har i uppdrag att bemanna alla enheter inom LSS. Sollentuna kommun kvarstår som huvudman och är utförare av uppdraget.
Den negativa avvikelsen (0,5 miljoner kronor) beror på kommunens omställningskostnader och kostnader på ledningsnivå.
Socialnämnden
Socialnämnden redovisar ett underskott mot budget med 7,9 miljoner kronor. Det är en förbättring mot tidigare prognos med 1,8 miljoner kronor. Kostnadsbilden är ungefär den samma vad det gäller verksamheter inom missbruk och socialpsykiatri som fortfarande har underskott mot budget på grund av fler placeringar.
Det som har förändrats är intäkter från Migrationsverket gällande ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om ett visst antal platser och för närvarande är inte alla platser belagda, vilket innebär att ersättning för ej belagda platser utgår. Företaget Tieto ska betala 800 tkr i vite till Sollentuna kommun som gäller socialkontorets verksamhetssystem, vitet kommer tillfalla socialnämnden.
Antal hushåll som behöver ekonomiskt bistånd minskar. Även utbetalningarna har minskat och understiger i augusti månad budget med 3 miljoner kronor. Antalet nya ansökningar som inkommit de sista veckorna har dock ökat och medför troligtvis en ökning av antalet hushåll under hösten, i likhet med tidigare år. Däremot ökar bidragskostnaderna för boende, både vad det gäller ordinarie ekonomiskt bistånd och introduktion för nyanlända. Orsaken är att bostadsmarknaden blir svårare att ta sig in på, även för andrahands bostäder.
Kostnaden för HVB-placeringar fortsätter att öka i takt med att antal beviljade dygn ökar.
Trenden med ökade kostnader för HVB och externa stödboenden har fortsatt under 2016, vilket innebär en prognostiserad avvikelse från budget för 2016
Socialkontoret arbetar med en åtgärdsplan för att få ned underskottet men har svårt att få effekt på kort sikt.
Utfallet uppgår till 66 % av budgeten, linjärt utfall i augusti är 66,7 %. Under hösten beräknas kostnaderna öka bland annat beroende på fler placeringar, fler ansökningar om ekonomiskt bistånd mm.
Familjerättsnämnden Se separat bilaga
Kultur- och fritidsnämnden
Nämnden prognostiserar sammantaget ett överskott med 1,2 miljoner kronor vilket är lika som föregående prognos.
Överskottet beror dels på att nämnden inte längre påförs arvodet till ordförande.
Arvodeskostnaden (0,3 miljoner kronor) belastar kommunstyrelsens politiska verksamhet. Den andra delen av överskottet avser den lokalcontrollertjänst (0,8 miljoner kronor) som nämnden tilldelades i budget 2016.
Tjänsten kommer inte att tillsättas utan motsvarande funktion kommer att finnas på kommunledningskontoret. Nämndens ram ska därför egentligen minskas med 0,8 miljoner kronor. Eftersom tillsättningen inte blir på helårsbasis får nämnden använda 0,35 miljoner kronor till den mötesplats för nyanlända och övriga kommuninvånare som nu skapas på Sollentunas huvudbibliotek. Resterande del (0,45 miljoner kronor) ska redovisas som överskott. Därtill redovisas ett överskott för Viby ridstall som inte kommer kunna färdigställas under 2016 vilket gör att hyreskostnaden blir lägre.
Kontorets omslutning kommer att öka med ca 0,6 miljoner kronor då bidrag har sökts och beviljats från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Fritidsverksamheten på Arena Satelliten fick klartecken i slutet av 2015 att starta LSS- verksamhet. Då denna verksamhet fortfarande är i ett uppstartningsskede så genererar verksamheten i nuläget ett mindre underskott.
Biblioteken i Sollentuna, som är verksamheter bedrivna i publika lokaler, befarar ökade kostnader relaterade till säkerhet. Enstaka incidenter av skadegörelse har inträffat. Som en följd av de här händelserna utreds just nu
möjligheterna att installera
övervakningskameror vid entréerna till Arenabiblioteken i Edsberg och Rotebro
I prognosen redovisas en viss osäkerhet avseende hur vattenskadan i huvudbiblioteket i Sollentuna påverkar resultatet. Även redovisas en osäkerhet rörande de ekonomiska konsekvenserna av att servicebyggnaden i Väsjön brann i maj.
Nämndens nettoutfall ligger något under riktvärdet beroende på att kostnaderna inte fördelas linjärt i verksamheten som t ex
säsongsbetonade verksamheter som har högre kostnader under vintermånaderna.
Miljö- och byggnadsnämnden
Miljö- och byggnadsnämnden prognosticerar för närvarande ett överskott på 0,5 miljoner kronor jämfört med föregående rapport som redovisades i linje med budget.
Underskottet på stab och kansli beror på att
MBK under året anställt en
verksamhetscontroller på heltid.
Bygglovsenheten har under en tid haft svårt att rekrytera personal vilket medfört att verksamheten varit tvungen att anlita konsulter vilket inte fullt ut kunnat finansieras med ökade intäkter. Miljö- och hälsoskyddsenheten och även mät- och kartenheten redovisar ett nettoöverskott framförallt beroende på en period av vakanser.
Nämndens nettoutfall ligger något under riktvärdet beroende på högre intäkter pga ett ökat ärendetryck.
Trafik- och fastighetsnämnden
Nämnden sammantaget prognostiserar ett överskott på 37,8 miljoner kronor lika som föregående prognos.
Övergången till komponentavskrivnings- modellen skapar en positiv avvikelse om 40 miljoner kronor i trafik- och fastighetskontorets budget. Den positiva effekten av övergången till komponentavskrivning blir att medel som tidigare avsatts till löpande underhåll överförs till investeringsbudgeten. Initialt kommer detta att minska driftkostnaderna för underhåll på fastigheterna då dessa åtgärder kommer att bokföras som investeringar. På sikt kommer dock avskrivningarna att öka och ta detta utrymme i anspråk. Överskottet på 40 miljoner kronor bör därför inte intecknas i verksamheten utan höja resultatet. Det innebär att trafik- och fastighetsnämnden ska redovisa ett överskott på 40 miljoner kronor.
Överskottet på 40 miljoner kronor minskas med 2,25 miljoner kronor pga ökad skatt på egenproducerad el som införs från 1 juli 2016 vilket kontoret saknar täckning för.
Övriga verksamheter redovisas enligt budget.
Utfallet för nämndens verksamheter är lägre än riktvärdet (66,7 %) framförallt beroende på övergången till komponentavskrivningen vilket
medför lägre kostnader framförallt för löpande underhåll.
Överförmyndarnämnden
Prognos för helåret för den kommungemensamma överförmyndarnämnden bedöms avvika mot budget med 7,7 miljoner kronor. För Sollentuna kommuns del innebär det en negativ avvikelse med 3,4 miljoner kronor (Sollentunas andel av nämnden är 45
%). Jämfört med föregående prognos innebär det för Sollentunas del en försämring med 0,8 miljoner kronor.
Avvikelsen beror på att arvoden till gode män för ensamkommande barn blir högre än budgeterat.
Antalet ensamkommande barn har ökat sedan förra hösten. När barnen får permanent uppehållstillstånd innebär det att nämnden får en kostnad för arvodet till deras gode män som inte kan återsökas från staten. Nämnden bedömer att prognosen gällande arvoden till gode män för ensamkommande barn är mycket osäker. Kostnaden beror på hur många ensamkommande barn som får permanent uppehållstillstånd under perioden. Ett stort antal barn väntar på besked om de får permanent uppehållstillstånd.
Utfallet är högre än riktvärdet på 66,7 %.
Kostnaderna för det andra halvåret beräknas lägre då arvoden till gode män.
Pensioner
Kommunens kostnader för pensioner beräknas till 86 miljoner kronor. Det är 14 miljoner kronor sämre än budget och 4 miljoner kronor sämre än prognosen i den förstärkta månadsrapporten efter april. Skulden har ökat kraftigt och beror bland annat på olika sätt att beräkna skulden i samband med byte av pensions-administratör från SPP till KPA samt att fler anställda tjänar över 37 000 kr. Det innebär då att den förmånsbestämda ålderspensionen blir högre.
Kommunstyrelsens oförutsedda
Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel 2016 är uppdelat i bundna respektive ospecificerade medel (33,5 resp. 8,1 miljoner kronor) totalt 41,6 miljoner kronor. Per den sista augusti har beslutade medel ombudgeterats till respektive nämnd enligt tabell. Kvar av medlen 26 respektive 1,7 miljoner kronor
återstår i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Medlen fördelas efter enskilda beslut i kommunstyrelsen och i vissa fall fullmäktige. Poängteras bör att medel (8,5 miljoner kronor) för ökade kostnader enligt OPI för vård- omsorgsnämnden ännu inte beslutats av kommunstyrelsen. De medlen avses att reducera nämndens underskott från 34,2 till 25,7 miljoner kronor. Motsvarande förhållande gäller utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som beräknar ta i anspråk 8,7 miljoner kronor för gymnasieutbildningen vilket innebär att nämnden då kan redovisa ett överskott om 2 miljoner kronor.
Övrigt
I kommunens internredovisning belastas enheter som har gjort investeringar med en internränta som motsvarar kapital-bindningen under investeringens livslängd. Motsvarande intäkt redovisas i drift-redovisningen som internränta.
Förgävesprojektering är bland annat planer som inte har blivit något investeringsprojekt
Utbetalningar avseende internationali- seringsbidraget beräknas uppgå till 1,2 miljoner kronor vid årets slut. Totalt från 2012 har då 3,9 miljoner kronor använts. Bidraget är på 10 miljoner kronor.
Investeringsredovisning
Nämnderna ska per sista augusti redovisa helårsprognos för nettoinvesteringar, avvikelse gentemot årsbudget samt periodutfall.
Investeringsvolym
Nettoutgifterna för kommunens investeringar beräknas uppgå till 617,5 miljoner kronor, ett överskott på 286,1 miljoner kronor gentemot budgetens 903,6 miljoner kronor.
Största delen av investeringsutgifterna avser fastighetsverksamheten där utfallet beräknas uppgå till 475,3 miljoner kronor vilket ger ett överskott på 112,5 miljoner kronor gentemot budget 587,8 miljoner kronor.
Även exploateringsverksamheten prognostiserar positiv avvikelse om 174,3 miljoner kronor främst beroende på Väsjöprojektet där genomförande i Södersätra förskjuts framåt i tiden med ett halvår.
Trafik- och fastighetsnämnden
Budgeten inrymmer investeringar, planerat underhåll/genomgripande renoveringar och lokalanpassningar i huvudsak i de s.k.
verksamhetsfastigheterna. Som
investeringsobjekt räknas dels rena nybyggnader, dels sådana till- och/eller ombyggnader på befintliga anläggningar som markant ökar nyttan av eller standarden på anläggningen ifråga. Det senare sker ofta i anslutning till en genomgripande renovering.
Budgeten innehåller dessutom
investeringsmedel avseende gator, vägar och parker.
Årsprognosen visar på att 475,3 miljoner kronor av budgeten (587,8 miljoner kronor) kommer att förbrukas. D.v.s. ett överskott på 112,5 miljoner kronor. Därmed bedömer kontoret att investeringarna i Ebbas förskola, Väsjöskolan och Eriksbergsskolan ryms inom investeringsramen för år 2016 och att den inte behöver förstärkas. Investeringsprognosen inkluderar ovan nämnda projekt.
Överskottet beror på att en stor del fastighetsprojekt pågår men är försenade med anledning av bland annat detaljplanärenden, bygglov samt förändrade förutsättningar. De försenade projekten är Ebbas förskola, idrottshall Edsberg, Töjnaskolan, Eriksbergsskolan, evakueringsskola i Fågelsångsparken och uppförande av LSS gruppboende. Upphandlingen av Turebergs förskola pågår och planeras vara klar i slutet av september. Produktionen kommer att starta senare i höst. Slutförande av friidrottshallen går enligt plan. Produktionen av träningshallen för fotboll och konstgräsplanen samt ridstallet pågår enligt plan. Kontoret saknar dock beställningar på en del projekt från socialkontoret och vård- och omsorgskontoret, varför dessa ännu inte är påbörjade.
Prognosen för infrastrukturinvesteringar är i linje med budgeten.
Exploateringsverksamheten
Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål (arbetsområden). Budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som ansvarig för exploaterings och tillhörande investeringar.
För exploateringsverksamheten uppgår de budgeterade nettoutgifterna till 286 miljoner kronor. Utfallet förväntas bli 112 miljoner kronor. Differensen på 174 miljoner kronor avser Väsjö-projektet där genomförande i Södersätra förskjuts framåt i tiden med ett halvår på grund av att entreprenören ligger efter i överenskommen tidsplan.
Övriga nämnder
Verksamhetsnämnderna har en sammantagen investeringslimit på 29,5 miljoner kronor.
Prognoserna visar på att 30,2 miljoner kronor kommer att förbrukas vilket är 0,7 miljoner kronor mer än budgeterat.
I prognosen ingår att kultur- och fritidsnämnden förväntas förbruka 11,2 miljoner kronor vilket är hela investeringsbudgeten inklusive den utökade investeringslimiten. Socialnämnden beräknas också förbruka hela sin investeringsbudget.
Barn- och utbildningsnämnden kommer att förbruka 5,0 miljoner kronor mer än limiten (8,5 miljoner kronor). En hemställan om utökad investeringslimit kommer göras i samband med delårsrapporten. Utbildnings- och arbetsmarknadsenheten beräknar överskrida sin investeringsbudget med (0,3 miljoner kronor).
Överskott prognostiseras för kommunstyrelsen (0,9 miljoner kronor), vård- och omsorgsnämndens (1,8 miljoner kronor) samt miljö- och byggnadsnämnden (1,9 miljoner kronor).
Finansiell analys
Årets resultat
Sollentuna kommun redovisar i delårsbokslutet ett resultat, inkl reavinster, på 153 miljoner kronor . Det är 47 miljoner kronor bättre än i delårsbokslut 2015. Kommunens prognostiserade resultat är 44 miljoner kronor, inkl reavisnter. Resultatet för delårsbokslutet är bättre än det prognostiserade resultatet. Det beror på att kostnaderna är större på hösten i förhållande till året som helhet. De finansiella intäkterna är större under första halvåret.
Delårsbokslutets resultat mätt som andel av skatter, statsbidrag och utjämning uppgår till 6,6 procent. Det prognostiserade resultatets andel är 1,3 procent
Skattenettot
Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Den senaste skatteprognosen från augusti visar att skattenettot kommer att bli 32 miljoner kronor sämre än budget när året är slut. Det är en försämring med 17,2 miljoner kronor från skatteprognosen i den förstärkta månadsrapporten efter april. Försämringen beror på slutavräkningen för 2015 och 2016.
Finansnetto
Finansnettot är nettot av finansiella intäkter och kostnader och avser framförallt tre delar, utdelningar från bolagen, medelsförvaltningen samt ränta på avsättningen till pensioner.
Totalt beräknas finansnettot uppgå till 51 miljoner kronor. Det är 2 miljoner kronor bättre än budget.
Marknadsvärdet på kommunens långfristiga ränteplaceringar har ökat med ca 19 miljoner kronor under 2016.
Utdelningen från AB Sollentunahem och Sollentuna Energi och Miljö AB har erhållits med 14 respektive 31 miljoner kronor.
Utdelningen är enligt budget justerat enligt utdelningsregler för allmännyttan.
Finansiella mål
Sollentuna kommun har beslutat om tre finansiella mål, vilka beskriver det finansiella resultatet i ettårsperspektiv samt den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt.
Resultatmål
Målet är att årets resultat före extraordinära poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Målet ska garantera en långsiktig stabil finansiell utveckling och att finanseringen av dagens verksamhet inte skjuts över till kommande generationer. Om målet inte uppfylls måste den löpande verksamheten tillföras medel antingen från tidigare uppbyggt kapital, försäljning av tillgångar eller genom lån. Intäkter från skatter, statbidrag och utjämning ska räcka både till löpande kostnader och till att värdesäkra det egna kapitalet.
Värdesäkringen innebär ett behov av överskott.
Målet innebär att årets resultat ska uppgå till 1% av skatteintäkterna.
Mål Prognos
Inkl reavinst
Verksamheter -99 - 98
Avskrivningar - 3 -3
Finansnetto + 3 + 2
Värdesäkring av eget - 1 - 1 kapital
Summa - 100 - 100
Det prognostiserade resultatet exkl reavinster uppfyller ej resultatmålet. Det uppgår till 0,4%.
Soliditet
Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital respektive skulder. Enligt kommunens finansiella mål ska det finnas en stark långsiktig betalningsförmåga och så långt som möjligt självfinansiera investeringarna. Soliditeten bör därför inte understiga 75 procent.
Kommunen uppfyller målet i delårsbokslutet, genom en soliditet på 79 procent. Inkluderas pensionsförpliktelsen som ligger utanför balansräkningen är soliditeten 61 procent.
I balansprognosen är soliditeten 76 procent och inklusive pensionsförpliktelsen är den 54 procent. Målet är uppfyllt.
Likviditet
Likviditeten visar kommunens
betalningsberedskap på kort sikt och därmed undvika nyttjande av krediter. Kommunen har beslutat att likviditeten inte bör understiga fyra procent av kommunens externa utgifter.
Likviditeten mäts som de medel kommunen har tillgängliga på kommunens bankkonton sam eventuella kortfristiga placeringar. I måttet
ingår inte medel som avser bolagen samt kommunens kapitalförvaltning.
Likviditeten uppgår till 58 miljoner kronor i delårsbokslutet. Det är 1,5 procent av de externa utgifterna. Kommunen är inne i en period med stora investeringar, vilket gör att likviditeten sjunker. Kapitalförvaltningen har idag ca 440 miljoner kronor. Uttag kommer att ske under hösten.
I Prognosen uppgår likviditeten till 48 miljoner kronor. Det är 1,1 % av de externa utgifterna. I prognosen ingår att kommunen ska sälja 300 miljoner kronor från kapitalförvaltningen och låna 100 miljoner kronor.
Sollentuna kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 att kommunen skulle bli medlem i Kommuninvest ekonomisk förening.
Åtgärder som leder till ekonomisk balans
I Sollentuna kommuns ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler finns upptaget hur nämnderna och kommunstyrelsen ska agera vid händelse av budgetavvikelser.
