Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gäller 2020-09-01 – 2021-09-01 Bäsna förskola
Vitsippan-Blåklockan-Smörblomman-Solrosen
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förskolans vision samt delaktighet: ... 3
Utvärdering och analys av föregående års plan: ... 3
Prioriterade mål: ... 4
Främjande insatser: ... 4
Kartläggning: ... 4
Förebyggande åtgärder: ... 5
Upptäcka och anmäla: ... 5
Utreda och dokumentera: ... 6
Åtgärda: ... 6
Rutiner och åtgärder när barn kränks av personal: ... 6
Till dig som förälder: ... 7
Begrepp: ... 7
Diskrimineringsgrunderna: ... 8 Ärendegång bil. 1: ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Samtalsprotokoll bil. 2: ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
FÖRKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET :
• Vision: Vår förskola skall vara en plats där alla ska känna sig trygga och bli accepterad för den man är. Inget barn ska behöva bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling på Bäsna förskola.
• Verksamheter som omfattas av planen & ansvar för planen: Alla avdelningar på Bäsna förskola omfattas av denna plan och ansvaret för denna plan har rektor tillsammans med all personal.
• Barns delaktighet: Utifrån barnens ålder och mognadsnivå lyfts olika delar från planen mot diskriminering och kränkande behandling tillsammans med barnen. Vi håller planen levande genom att pedagogerna är lyhörda för barnens tankar och handlingar och diskuterar och analyserar de situationer som uppstår i vardagen.
• Vårdnadshavares delaktighet: Vi informerar vårdnadshavarna om planen samt att den finns tillgänglig i entrén och på kommunens hemsida. Den lokala styrelsen för Bäsna skola &
förskola ska ta del av planen och få möjlighet att lämna synpunkter.
• Personalens delaktighet: All personal har möjlighet att lämna synpunkter på planen och är delaktiga vid utformningen.
• Förankring av planen: rektor ansvarar för att planen utformas och personalen ansvarar för att förankra planen hos barnen och vårdnadshavarna.
UTVÄRDERING OCH ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN :
• Efter att planen utformades förra terminen har arbetet fortsatt i barngruppen kring hur man är en bra medmänniska och att lära sig att respektera varandras olikheter och se fördelarna med att alla är olika. På alla avdelningar har arbetet kring allas lika värde och förhållningssätt pågått.
Vi ser ett behov av att fortsätta arbeta med dessa frågor och de skall fortsätta vara en naturlig del av vår verksamhet. Under hösten läggs extra stort fokus på detta arbete då barngrupper och personalgrupper är nya.
• All personal har haft tillgång till planen men den har inte varit uppe för diskussion så många gånger och vi vill lyfta detta oftare på t.ex. APT. Vi har bedrivit flera projekt med fokus på värdegrunden under 2020. Dessa projekt har gett goda resultat och varit omtyckta hos barnen.
Exempel på projekt är barnkonventionen, arbete utifrån ”kompisböckerna”, Hickotea som är en sköldpadda som vill prata om känslor.
• Vi kommer att trygghetsvandra med de äldre barnen på förskolan hösten 2020. Bland de yngre barnen lägger vi extra stort fokus på observationer i barngruppen som analyseras.
• Vi har till vis del diskuterat kring förhållningssätt på förskolan. Det kvarstår dock arbete och vi kommer jobba mer med värdegrundsfrågor under hösten.
• Förskolan har anmält några fall av kränkande behandling under året. Vi arbetar vidare med dessa frågor så alla känner sig trygga att anmäla.
P RIORITERADE MÅL :
• Trygghetsvandring på varje avdelning minst en gång HT. 20 och en gång VT.21.
• Hålla planen levande genom att konkretisera och göra planen lättillgänglig i verksamheten genom tillexempel kompisböcker, stopphanden, turas om, rocka sockorna, temaarbeten, arbete med barnkonventionen.
• Ge barnen möjlighet till introduktion och reflektion samt många möjligheter till samtal.
• Trygg utemiljö där pedagogerna har uppdelade ansvarsområden (zoner).
• Arbeta med förhållningssättet och ha återkommande diskussioner på förskolan kring t.ex. maten, utemiljön, bemötande mot barn, personal och vårdnadshavare samt vid sammanslagningar.
Dessa diskussioner bör förekomma både på APT och PUT-tid. Avsätta en eller två APT för att diskutera vad är en kränkning mot ett barn?
• Vid kränkande eller diskriminerande behandling ska detta rapporteras till rektor, antingen muntligen eller skriftligt. Arbeta med olika ”case” på APT.
F RÄMJANDE INSATSER :
• Förskolan arbetar med ett gemensamt förhållningssätt som grundas utifrån värdegrunden i vår läroplan. Personalen får utbildning genom t.ex. föreläsare kring jämställdhet.
Förskolans pedagoger är/har
• Lyhörda för barnens behov av variation och planerar utbildningen utifrån detta, samt erbjuder positiva möten.
• Bekräftar barnen utifrån ett positivt förhållningssätt.
• Närvarande i barnens lek där vi är medupptäckare, gränssättare och vägledare.
• Medvetna om samspelets betydelse, hur relationer skapas, samt ger barnen tid och uppmärksamhet.
• Medvetna om betydelsen av de vuxnas förhållningssätt sinsemellan, för att vara goda förebilder.
• En bra kontakt med vårdnadshavare vid hämtning och lämning för att få delge dem relevant information om dagen.
KARTLÄGGNING :
• Utvecklingssamtal erbjuds en gång per termin.
• Intervjuer med barnen på Blåklockan och Vitsippan en gång på våren.
• Observationer av barngruppen samt miljön för samtal på PUT-tiden.
• Kartläggning av miljön inne och ute för att anpassas till den aktuella barngruppen.
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER :
• Närvarande och härvarande pedagoger i barngruppen, både inne och ute.
• Vi är medvetna om att vi behöver ha god uppsikt över alla rum på avdelningarna och att pedagogerna roterar vid utevistelse på gården.
• Vi delar barngrupperna för att möjliggöra diskussioner och aktiviteter i mindre grupper.
Enl. skollagens 6 kap. 10§ är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
U PPTÄCKA OCH ANMÄLA :
• Närvarande vuxen utreder vad som hänt och om det handlar om en kränkning.
• Arbetslaget underrättas av pedagog som upptäckt kränkningen/händelsen
• Händelsen dokumenteras av den närvarande pedagogen i KB-process som finner via länk på Intranet.
• Rektor och vårdnadshavare underrättas av ansvarig pedagog.
Enl. 2 kap. 7§ diskrimineringslagen och 6 kap. 10§ skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för kränkande eller diskriminerande behandling, skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna.
UTREDA OCH DOKUMENTERA :
Vi pratar med alla inblandade, alla får komma till tals.
Vi dokumenterar i KB-Process (Intranät) 1. Vad hände
2. Vilka var inblandade
3. Var skedde händelsen (ute eller inne? Andra omständigheter?) 4. När skedde händelsen (vilken tid på dagen, vilken aktivitet)
5. Ansvarig personal för dokumentationen (den personal som upptäcker händelsen)
Å TGÄRDA :
• Vid akut situation kontaktas berörda vårdnadshavare och chef och en anmälan om kränkande behandling görs digitalt i KB-process.
• Arbetslaget är särskilt uppmärksam på de inblandade barnen och på Pu-tiden sammanställer vi observationer och planerar den dagliga verksamheten för at undvika att händelsen upprepas.
(bilaga 3 och 4)
• Om arbetslaget upplever att stöd behövs för framtagande av Handlingsplan för arbetslaget (bilaga 3 och 4) kontaktas specialpedagog.
• Rektor är ytterst ansvarig och kontaktar huvudman om problem kvarstår.
RUTINER OCH ÅTGÄRDER NÄR BARN KRÄNKS AV PERSONAL :
All personal på förskolan ska villkorslöst, utan dröjsmål, lyfta fall där personal misstänkts ha kränkt ett barn till rektor.
Rektor ansvarar för att ärendet utreds omgående.
Rektor ser till att en anmälan går till huvudmannen.
Barn
Om ett barn känner sig kränkt av någon vuxen på förskolan ska detta tas på extra stort allvar då barnet kan anses stå i beroendeställning till den vuxne. Barnet eller dennes vårdnadshavare ska
kontakta/berätta för personal, eller rektor. Om en vuxen kränker ett barn är rektor ansvarig för att utreda ärendet.
Vuxen
Vuxen på förskolan som misstänker eller märker att en annan vuxen kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffande. Förskolechefen inleder därefter en
utredning kring händelsen.
T ILL DIG SOM VÅRDNANDSHAVARE :
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för diskriminering eller kränkande
behandling ska du i första hand vända dig till någon i personalen. Det kan vara svårt att ta till sig att ens egna barn kränker andra barn men även i detta fall är det viktigt att prata med personalen. Alla måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta för barnens trygghet och samhörighet.
Enl. skollagens 4 kap. 8§ ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Blankett för detta finns att fylla i på kommunens hemsida under E- tjänster/klagomåls- hantering.
BEGREPP :
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Trakasserier eller kränkande behandling kan vara
• Fysiska (slag, knuffar, krokben, nyp, tafsande, sabotage)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn, glåpord, sprida rykten, trakassera, förtal)
• Psykosociala (utfrysning, grimaser, miner, blickar, suckar, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (kränkningar eller hot via teckningar, lappar, klotter)
• E-kränkning (kränkningar eller trakasserier via sms, mms, fotografier, sociala former på internet) Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”etniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir
kallad ”neger”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger personalen. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA :
KÖN
Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK
Med könsidentitet och könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen.
Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.
Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor vars könsidentitet eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem när de föddes.
Personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av skyddet mot diskriminering som avser diskrimineringsgrunden kön
DO använder ofta begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att DO anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av att personer som omfattas av skyddet mot diskriminering är avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön.
ETNISK TILLHÖRIGHET
Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer.
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering.
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING
Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.
Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan vara till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.
Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera.
SEXUELL LÄGGNING
Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning.
ÅLDER
Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering.
Kartläggningsfrågor arbetslagsnivå Datum:
Avdelningens namn:
Syftet med kartläggningen är att se mönster och samband och få en överblick över barngruppen och arbetslagets situation.
Beskriv vilka situationer i verksamheten som fungerar bra/mindre bra?
Vad ser du och vad är det som händer? (Alla i arbetslaget ska komma till tals)
Finns det något arbetssätt/bemötande som gör att problemet minskar alternativt ökar?
Beskriv vilket/hur gör du/ arbetslaget då?
Hur är miljön anpassad efter barngruppens behov? På vilket sätt stimulerar vår miljö barnens utveckling och lärande? Beskriv:
Reflektion och analys:
(Vad kommer ni gemensamt fram till? Vad ska ni börja med och varför?)
Hur går vi vidare? Använd blanketten Handlingsplan för arbetslaget
1 Handlingsplan för arbetslaget Avdelning:
(Använd kartläggningsfrågor eller planering i kärnprocessen, som underlag) Används även vid utvärdering.
Datum:
Närvarande pedagoger:
Nuläge:
Se analysen, kartläggningsfrågor.
(Vid uppföljning: Hur har det gått? Har andra frågeställningar uppstått?)
Mål, önskat läge
Så här går vi vidare: Ansvarig:
Beskriv hur verksamheten ska utformas, vad som ska göras och vem som ansvarar
Uppföljning datum: Avslut datum
