KAMMARRÄTTEN I DOM Mål nr 5226-14 GÖTEBORG 2015-04-27
Avdelning 1 Göteborg
KLAGANDE
[Kvinnan, född 1949]
God man:
[Kvinnans gode man, adress]
MOTPART
Social- och omsorgsnämnden i Sotenäs kommun 456 80 Kungshamn
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 22 augusti 2014 i mål nr 3683-14, se bilaga A SAKEN
Bostad med särskild service __________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten bifaller [kvinnans] överklagande och förklarar att hon tillhör personkretsen enligt i § 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt att hon har rätt till insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 samma lag.
__________________________
YRKANDEN M.M.
[Kvinnan] yrkar att hon ska beviljas insatsen bostad med särskild service enligt 9 § 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, och anför följande. Det är mycket viktigt att notera att hon har amputerat ett ben. I hennes nuvarande boende kan inte goda levnadsvillkor uppfyllas, varför ett särskilt boende enligt LSS är enda alternativet.
Social- och omsorgsnämnden i Sotenäs kommun anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande.
Det kan inte utläsas av befintligt underlag om [kvinnan] har en sådan diagnos som avses i personkretsarna 1 och 2. Vad gäller personkrets 3 har [kvinnan] behov av muntligt stöd och handräckning i sin dagliga omvårdnad.
Efter att hon har amputerat sitt ben har hon ytterligare svårigheter med förflyttning och behov av hjälp med detta. Avsaknaden av ett ben är inte dock inte avgörande för personkretstillhörigheten. Oavsett om [kvinnan]
tillhör personkretsen eller inte tillgodoses hennes behov av den insats hon beviljats enligt socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, i form av det boende som hon önskat vid ansökan om särskilt boende.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Den första frågan som kammarrätten har att ta ställning till är om [kvinnan] tillhör personkretsen enligt 1 § LSS.
Det är, liksom förvaltningsrätten angett i sitt avgörande, utifrån det medicinska underlaget oklart om [kvinnan]
haft sin utvecklingsstörning sedan barndomen och om hon därmed omfattas av personkretsen i punkten 1.
Tillhörighet till personkretsen i punkten 2 är inte aktuell.
Frågan är då om hon kan anses tillhöra personkretsen enligt punkten 3. För sådan tillhörighet ska [kvinnan] ha varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som är stora och inte beror på normalt åldrande. Dessa förutsättningar är enligt kammarrättens mening uppfyllda. Funktionshindren ska dock därutöver medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Det står klart att [kvinnan] har ett relativt omfattande behov av hjälp och stod i sin vardag. Hon har beviljats insatsen gruppboende enligt SoL på grund av detta. Av ett intyg från arbetsterapeut från september 2011 framgår att [kvinnan] har svårigheter att genomföra aktiviteter som gäller vård av sin egen person. För att börja, genomföra och slutföra en aktivitet krävs muntligt stöd, handräckning och även hjälp med exempelvis
påklädning. Hon har behov av att det finns personal som kan stötta henne i de dagliga aktiviteterna. Även om utlåtandet är från en tid tillbaka finns inget i utredning som ger stöd för att [kvinnans] behov har blivit mindre sedan 2011. Hon torde snarare ha ett ökat behov, framförallt med förflyttningar, med hänsyn till att hon amputerat ett ben 2012. Hon har beviljats stöd med att ordna med måltider, vid på- och avklädning, hjälp med byte av inkontinensskydd, dusch en gång per dag m.m. Av ett yttrande från enhetschefen på [kvinnans]
nuvarande boende framgår att [kvinnan] har ett mycket stort omvårdnadsbehov på grund av sina somatiska sjukdomar, men även på grund av psykisk sjukdom. Boendet har även fått göra anpassningar för att kunna ge [kvinnan] en meningsfull sysselsättning och så att hon får bo på ett sätt som är anpassat efter hennes behov av särskilt stöd. Sammantaget anser kammarrätten att [kvinnan] har betydande svårigheter i den dagliga
livsföringen som medför ett omfattande behov av stöd och service. Hon omfattas därmed av personkretsen enligt 1 § 3 LSS.
Eftersom kammarrätten anser att [kvinnan] tillhör personkretsen enligt LSS ska hennes ansökan om stöd i första hand prövas enligt LSS och inte enligt SoL (prop. 1992/93:159 s. 50). Personer som omfattas av LSS har rätt till insatser som tillförsäkrar dem goda levnadsvillkor, till skillnad från den skäliga levnadsnivå som ska uppnås enligt SoL. Enligt kammarrättens mening innebär detta att den omständigheten att någon fått en viss insats beviljad enligt SoL inte generellt kan anses medföra att dennes behov av liknande insats enligt LSS har till godo setts. Nämnden menar emellertid att det går att tillförsäkras goda levnadsvillkor i ett SoL-boende och att [kvinnan] gör detta i det nuvarande boendet sammantaget med bl.a. den dagverksamhet som hon besöker.
[Kvinnan] bor i dag på en demensavdelning trots att hon inte lider av demens. Enhetschefen på boendet har uppgett att [kvinnans] multihandikapp belastar avdelningen mycket hårt samt att hon fatt byta rum och även avdelning för att hon ska kunna ges en skälig levnadsnivå. Det framstår utifrån dessa uppgifter som att man på [kvinnans] boende arbetar hårt för att hon ska uppnå en skälig levnadsnivå. Därutöver kan bl.a. konstateras att ett LSS-boende innefattar annan verksamhet än bara boendet och att det inte framkommit att [kvinnan] får del av motsvarande verksamhet på annat sätt. Dessa omständigheter innebär enligt kammarrätten att nämnden inte har haft fog för sin uppfattning att [kvinnans] behov av insatsen särskilt boende redan tillgodoses genom ett beslut fattat med stöd av SoL.
Det är således kammarrättens uppfattning att [kvinnan] har rätt till insatsen bostad med särskild service enligt 9
§ 9 LSS eftersom hennes behov inte tillgodoses på annat sätt. Överklagandet ska därmed bifallas.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
Åsa Ståhl Birgitta Pettersson Emma Lundgren
- - -
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I GÖTEBORG 2014-08-22 3683-14 Avdelning 2 Enhet 21 Göteborg
KLAGANDE
[Kvinnan, född 1949]
c/o [Kvinnans gode man, adress]
God man:
[Kvinnans gode man, adress]
MOTPART
Social- och omsorgsförvaltningen i Sotenäs kommun 456 80 Kungshamn
ÖVERKLAGAT BESLUT
Social- och omsorgsförvaltningens beslut den 11 mars 2014 SAKEN
Personkretstillhörighet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS _____________________
DOMSLUT
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
_____________________
BAKGRUND
[Kvinnan] har ansökt om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 §p. 9 LSS.
Omsorgsnämnden i Sotenäs kommun (nämnden) har avslagit [kvinnans] ansökan med motiveringen att hon
inte omfattas av någon av personkretsarna i 1 § LSS samt att hennes behov redan är tillgodosett då hon är beviljad särskilt boende enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL.
Beslutet grundas på i huvudsak följande omständigheter. Enligt en läkaranteckning daterad den 27 maj 2013 har [kvinnan] en lindrig utvecklingsstörning. Läkaren hänvisar dock till en psykologutredning, i vilken anges att det inte går att utläsa om hennes svårigheter var uttalade även i unga år. Enligt Institutionen får utveckling av metoder i socialt arbete, socialstyrelsen (2006) definieras en utvecklingsstörning som en nedsättning i
intelligensförmåga konstaterad under uppväxten, före 18 års ålder. Vidare genomfördes den 30 augusti 2013 ett läkarbesök med anledning av en ansökan om personlig assistans. Vid besöket framgick att någon diagnos gällande kognitiv svikt i form av utvecklingsstörning inte kunde lämnas. Utifrån de motstridiga underlag som inkommit i ärendet är det inte fastslaget att [kvinnan] omfattas av personkrets ett. Hon omfattas inte heller av personkrets två. I de lakar- och ADL-utlåtande som getts in uppges att [kvinnan] har behov av muntligt stöd och handräckning i sin dagliga omvårdnad. Hon har svårigheter i sin dagliga livsföring då hon är i behov av stöd för att klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning och sysselsättning.
Varaktigheten i funktionsnedsättningen framkommer dock inte av intygen och enligt de uppgifter som lämnats i utredningen varierar hennes funktionsförmåga utifrån hennes mående. Hon omfattas därmed inte heller av personkrets tre. Hon har dock ett omfattande behov av omvårdnad både fysiskt och psykiskt. Detta behov tillgodoses idag genom det boende hon har.
YRKANDEN M.M.
[Kvinnan] yrkar att hon ska beviljas sökt insats och anför i huvudsak följande. De läkarutlåtande som omsorgsnämnden grundar sitt beslut på visar klart och tydligt att hon är i behov av insatser enligt LSS.
Anledningen till att hon bor på ett särskilt boende med stöd av SoL är att det inte fanns något ledigt boende enligt LSS. När hon beviljades detta boende var hon vid tillfallet mycket orolig och ville flytta till sin sambo som bor i lägenhet. Det framgår av läkarutlåtandena att hennes hälsotillstånd var sådant att hon behövde mycket vård och omsorg för att klara sin vardag. Hennes gode man har sedan inflyttningen fått information från personalen på boendet att hon har ett stort behov av personlig assistans eftersom ordinarie personals
arbetsuppgifter är begränsade och inte kan ge henne skälig livskvalité. Den omständigheten att hon uppgett till nämndens utredande handläggare att hon trivs med sitt nuvarande boende är inte relevant då hon inte har förmåga att förstå vad ett boende enligt LSS betyder. Även personalen på hennes nuvarande boende har reagerat på att det inte fanns någon som vårdar henne dagligen representerad vid samtalen om hennes boendesituation. Det är för närvarande inte en hållbar boendesituation för henne och inte heller en hållbar arbetssituation för personalen. Att det inte finns tillräckligt med boenden får den grupp hon tillhör, utan att de placeras på äldreboende för att ekonomin inte tillåter att verksamheten byggs ut är inte en human eller skälig omvårdnad. Handläggningen har vidare tagit oskäligt lång tid.
Nämnden anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. [Kvinnan] bor idag på det boende hon själv har önskat och vid samtal med henne framkommer att hon trivs. Det överklagade beslutet har fattats utifrån hennes omvårdnadsbehov och egna önskan.
DOMSKÄL
- Tillämpliga bestämmelser m. m.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade innehåller bestämmelser om insatser åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd
av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (1 § LSS).
Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service, en sådan insats är särskilt boende i 9 § p. 9. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv (7 § LSS).
- Förvaltningsrättens bedömning
En förutsättning för att [kvinnan] ska vara berättigad till särskilt boende enligt 9 § p. 9 LSS är att hon tillhör någon av de tre personkretsar som anges i 1 § samma lag. Nämnden har i det överklagade beslutet kommit fram till att hon inte tillhör någon personkrets, men har samtidigt hänvisat till att hennes behov av särskilt boende redan är tillgodosett enligt SoL. En sådan behovsprövning ska dock inte göras i samband med
bedömningen av om den enskilde tillhör någon av de personkretsar i 1 § LSS, som kan ha rätt till insatser enligt LSS. Det kan även påtalas att det föreligger principiella skillnader mellan ett särskilt boende enligt LSS och ett boende enligt SoL. Sådana särskilda övriga insatser som anges i 9 § LSS måste i ett SoL-boende ansökas om särskilt och är avgiftsbelagda medan t.ex. insatsen bostad enligt LSS inkluderar bl.a. fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Dessutom kan vissa ytterligare rättigheter följa med ett beslut enligt LSS-boende som den sökande i annat fall skulle gå miste om. LSS har karaktären av en rättighetslag och insatser enligt denna lag syftar till att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor, medan insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde skäliga levnadsvillkor. Genom att ansöka om särskilt boende enligt LSS får [kvinnan] anses ha gett uttryck för en önskan om ett sådant boende.
Frågan i målet är därmed om [kvinnan] tillhör någon av de personkretsar som anges i 1 § LSS. Identifieringen av personkretsen görs, vad gäller de två första kategorierna, utifrån ett diagnostiskt perspektiv. I den
medicinska utredningen i målet anges att [kvinnan] har en lindrig utvecklingsstörning. Det anges dock i ett psykologutlåtande efter utredning genomförd den 7 december 2009 att det inte är möjligt att på grundval av befintlig medicinsk utredning avgöra om hon alltid har haft denna diagnos, eller om den uppkommit till följd av något som inträffat i vuxen ålder. Detta kan inte heller utläsas från övrigt medicinskt underlag, vari även hänvisas till det aktuella psykologutlåtandet. Det anges vidare på andra ställen i utredningen att det är förenat med vissa svårigheter att närmare diagnosticera [kvinnan]. Förvaltningsrätten anser därför inte att det kan utläsas från befintligt underlag om hon har en sådan diagnos som avses i personkretsarna ett eller två i 1 § LSS. Hon tillhör därmed inte någon av dessa personkretsar.
För att en persons funktionshinder och hjälpbehov ska anses vara av det kvalificerade slag som krävs för att hon eller han ska höra till personkrets tre i 1 § LSS krävs att alla angivna rekvisit i paragrafen är uppfyllda (RÅ 1999 ref. 54). Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig eftersom de påverkar varandra (prop. 1992/93:159 s. 168).
Av förarbetena framgår vidare bl.a. följande. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs, inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. Kravet på funktionshindrens storlek innebär att de ska ha en sådan karaktär eller omfattning att de starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, t.ex. boende, fritid eller behov av habilitering eller rehabilitering. Det gäller t.ex. om en person till följd av funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen i
bl.a. boendet eller for att förflytta sig, meddela sig med andra eller ta emot information. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan, verka multiplicerande. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bl.a. att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation,
förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller att förstå sin ekonomi. Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, förflyttning m.m. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (prop. 1992/93:159 s. 55 och 168 f.).
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2012 ref. 8 prövat frågan om bedömning av personkretsen enligt 1 § 3 LSS. Det rörde sig då om en diabetiker som var stomiopererad och hade fatt flertalet blodproppar i hjärnan som på ett påtagligt sätt påverkat hennes kognitiva förmåga. Högsta förvaltningsdomstolen fann att hennes
funktionshinder inte var så stora och förorsakade sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som förutsattes för att hon skulle höra till personkretsen enligt 1 § 3 LSS. Kraven för att ingå i personkretsen enligt 1
§ 3 är således högt ställda.
Utredningen i målet visar att [kvinnan] i vart fall har ett psykiskt funktionshinder och att hon har behov av viss hjälp med den dagliga livsföringen. Omfattningen av detta behov synes dock variera över tid. Det anges vidare att hon i huvudsak har behov av muntlig motivation och hjälp att organisera sitt vardagsbeteende och ADL- funktioner, men att hon därutöver klarar mycket på egen hand. En stor del av det medicinska underlaget är flera år gammalt och det framgår inte av utredningen att [kvinnans] hjälpbehov därefter har Ökat och i så fall på vilket sätt och i vilken utsträckning. De medicinska underlagen visar således inte i vilken utsträckning [kvinnans]
funktionshinder förorsakar henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och medför ett sådant omfattande behov av stöd och service som krävs för att hon ska anses ingå i personkrets tre. Hon tillhör därmed inte någon av de personkretsar som anges i 1 § LSS har således inte rätt till insatser enligt denna lag.
Överklagandet ska därför avslås.
[Kvinnan] har uttryckt missnöje med handläggningen av ärendet. Förvaltningsrätten är emellertid inte tillsynsmyndighet över socialtjänsten och kan inte pröva handläggningen av ärendet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV3109/1B)
Curt Borglund Rådman
I avgörandet har även deltagit [tre nämndemän]
Föredragande i målet har varit förvaltningsrättsnotarien [föredraganden].
