Nya former av alternativ tvistlösning

76  Download (0)

Full text

(1)

Juridiska institutionen Vårterminen 2022

Examensarbete i civilrätt, särskilt processrätt 30 högskolepoäng

Nya former av alternativ tvistlösning

En analys av SCC Express

New forms of alternative dispute resolution

An analysis of SCC Express

Författare: Fredrik Sandberg

Handledare: Docent Eva Storskrubb

(2)
(3)

1

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 3

1.1 INTRODUKTION ... 3

1.2 SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR OCH AVGRÄNSNING ... 4

1.3 METOD OCH MATERIAL ... 7

1.4 DISPOSITION ... 9

2 ALTERNATIV TVISTLÖSNING GENOM SKILJEFÖRFARANDE ... 11

2.1 LAGSTADGAD REGLERING ... 11

2.2 SCC OCH INSTITUTIONELL REGLERING I SVERIGE ... 14

2.2.1 SCC och Stockholm som skiljedomssäte ... 14

2.2.2 SCC:s regler ... 14

2.2.3 Förhållandet mellan LSF och reglering enligt SCC ... 15

2.3 SKILJEFÖRFARANDE ... 16

2.3.1 Introduktion ... 16

2.3.2 Förfarandet som sådant ... 18

2.3.3 Tid och kostnader för skiljeförfaranden ... 20

2.3.4 Ogiltighet och klander av skiljedom ... 21

2.4 FÖRENKLAT SKILJEFÖRFARANDE ... 23

2.4.1 Särskilt om förenklat skiljeförfarande ... 23

2.4.2 Förfarandet som sådant i ett förenklat skiljeförfarande ... 23

2.4.3 Tid och kostnader för förenklade skiljeförfaranden ... 25

2.4.4 Ogiltighet och klander av skiljedom vid förenklat skiljeförfarande ... 26

2.5 UNCITRALARBITRATION RULES ... 26

2.5.1 Introduktion ... 26

2.5.2 EAR ... 28

2.6 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ... 29

3 MEDLING ... 31

3.1 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR MEDLING ... 31

3.2 LAGSTIFTNING OCH FÖRHÅLLANDET MELLAN MEDLING OCH ANNAN ADR ... 33

3.2.1 Medlingslagen ... 33

3.2.2 Förhållandet mellan medling och andra tvistlösningsformer ... 35

3.3 MEDLING VIA SCC ... 36

3.3.1 Medlingsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ... 36

3.3.2 Medlingsklausuler i SCC:s regler ... 38

3.4 TID OCH KOSTNADER FÖR MEDLING ... 38

3.5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER OCH ÖVERBLICK AV NÄSTKOMMANDE KAPITEL ... 39

4 ANDRA TYPER AV ALTERNATIV TVISTLÖSNING ... 41

4.1 ÖVERBLICK AV ADR OCH BEGREPPET PRIVATDOMARFÖRFARANDE ... 41

4.2 OLIKA TYPER AV PRIVATDOMARFÖRFARANDEN ... 43

4.2.1 Allmänna privatdomarförfaranden ... 43

4.2.2 Institutionella privatdomarförfaranden ... 45

4.3 REGLERING AV PRIVATDOMARFÖRFARANDEN ... 49

4.4 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER ... 50

(4)

2

5 SCC EXPRESS ... 52

5.1 INTRODUKTION ... 52

5.2 REGLERING OCH GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRFARANDET ... 53

5.3 TVISTLÖSNINGSPROCESSEN STEGVIS ... 54

5.4 SCCEXPRESS I FÖRHÅLLANDE TILL SKILJEFÖRFARANDE OCH MEDLING ... 55

5.5 KOSTNAD OCH TID FÖR SCCEXPRESS I FÖRHÅLLANDE TILL SKILJEFÖRFARANDE OCH MEDLING ... 57

5.5.1 Kostnadsjämförelse för alternativ tvistlösning via SCC ... 57

5.5.2 Tidsaspekten i förhållande till skiljeförfarande och medling ... 59

5.6 KLASSIFICERING AV SCCEXPRESS OCH FÖRHÅLLANDET TILL ANDRA TYPER AV ALTERNATIV TVISTLÖSNING ... 60

5.7 LAGSTIFTNINGSFRÅGAN I FÖRHÅLLANDE TILL SCCEXPRESS ... 62

6 AVSLUTANDE KOMMENTARER ... 65

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 68

(5)

3

1 Inledning

1.1 Introduktion

Privat rättsskipning är ett alternativ till process i allmän domstol och den vanligaste alternativa tvistlösningsformen är i många länder, däribland Sverige, skiljeförfarande. Skiljeförfaranden används framför allt som tvistlösningsmetod i kommersiella avtalsförhållanden där det även är den dominerande tvistlösningsmetoden.1 Möjligheten att använda skiljeförfarande som tvistlösningsform förutsätter i Sverige ett så kallat skiljeavtal mellan parterna.

Regleringen för skiljeförfaranden i Sverige finns framför allt i lagen om skiljeförfarande (SFS 1999:116) (LSF). Enligt 1 § LSF kan endast dispositiva frågor lämnas över till en skiljenämnd att avgöra tvisten genom skiljeförfarande.2 Av förarbetena till LSF framgår att skiljeförfarandet framför allt är ämnat för tvister av kommersiell karaktär som är av större vikt för näringslivet.3

Genom att öppna upp möjligheten till tvistlösning utanför allmän domstol har den svenska staten frångått sitt monopol på rättsskipning, vilket lagstiftaren kommenterat med att det inte alltid finns ett statligt intresse i kommersiella tvister.

Främst gäller detta dispositiva förmögenhetsrättsliga frågor där enskilda själva kan reglera och söka förlikning parter emellan.4 Även om det inte alltid finns ett statligt intresse i kommersiella tvister så finns ändock ett intresse av rättssäkerheten vid skiljeförfaranden och en vilja från lagstiftarens att motverka förfaranden som strider mot grunderna för den svenska rättsordningen. Därav regleringen enligt LSF. Skiljeförfarande som tvistlösningsform är ingen ny företeelse, men under

1 Öhrström, s. 21.

2 Genom 1 § 3 st. LSF finns möjlighet till undantag för civilrättsliga verkningar härrörande från konkurrensrätten som kan vara av indispositiv natur.

3 SOU 1994:81, s. 67.

4 Prop. 1998/99:35 s. 33 f.

(6)

4

senare år har det blivit alltmer vanligt förekommande framförallt vid kommersiella tvister.5 I en undersökning från 2021 där nordiska företag fått frågan om de föredrar skiljeförfarande eller domstolsförfarande svarade 67% av de tillfrågade att de föredrar skiljeförfarande framför domstolsförfarande.6 Att alternativ tvistlösning nått en mer normaliserad status tycks ha lett till att det skapats plats för ytterligare nya tvistlösningsformer. Stockholms handelskammare presenterade i maj 2021 ett nytt verktyg för tvistlösning - SCC Express. SCC motiverade lanseringen med att de under en tid sett en ökad efterfrågan på alternativa tvistlösningsformer i takt med att näringslivet både globaliseras och digitaliseras.

De traditionella tvistlösningsformerna har inte utvecklats i samma takt som näringslivet och därmed har det skapats ett utrymme för nya alternativa tvistlösningsformer som utformats för att kunna hantera oförutsedda händelser och förutsättningar på marknaden.7

1.2 Syfte, frågeställningar och avgränsning

Sverige har under lång tid varit ett framstående skiljedomsland och har som ambition att fortsätta som sådant. Under senare år har den internationella konkurrensen ökat för skiljedomssäten, något Sverige svarade på genom att anta vissa förändringar av LSF under 2019 med syfte att effektivisera lagen och göra den mer följsam i takt med att näringslivet fortsatt globaliseras och digitaliseras.

Trots detta vidtogs inga förändringar för förenklade skiljeförfaranden och möjligtvis har verktyg som Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut lanserade SCC Express som en effekt av detta.8 Trots Sveriges långvariga historia av att lösa tvister vid sidan om rättegångsförfarandet har samlade framställningar

5 Prop. 2017/18:257 s. 18 samt SOU 2015:37 s. 85.

6 Roschier Disputes Index 2021 s. 10.

7 SCC, SCC Express: nytt verktyg för kommersiell tvistlösning.

8 Prop. 2017/18:257 s. 71.

(7)

5

alternativ till rättegång varit relativt sällsynta. I och med att diskussionen om skiljedomssäten trappats upp internationellt har även alternativ tvistlösning (eng.

Alternative Dispute Resolutions, ADR) – och vad det innebär – fått ökad uppmärksamhet. Bengt Lindell släppte år 2000 boken ”Alternativ Tvistlösning.

Särskilt medling och skiljeförfarande”, vilken kan sägas gavs ut som en effekt på att det ökade intresset kring alternativ tvistlösning tog ytterligare fart i början av 2000-talet. Anders eka, nuvarande ordförande i Högsta domstolen, uttryckte detta i en skrivelse i svensk juristtidning från 2001, Eka menade även att det i alla fall då rådde delade meningar kring vad som borde innefattas i begreppet alternativ tvistlösning och att det inte var en självklarhet att räkna in skiljeförfarande som alternativ tvistlösningsmetod.9 Mot bakgrund av att den juridiska världen nu till synes är mer följsam till utvecklingen av näringslivet och med tillkomsten av tjänster som SCC Express kan det finnas fog för frågan om vi kommer längre och längre bort från traditionella rättsförfaranden. Syftet med uppsatsen är att analysera SCC Express som är ett helt nytt fenomen samt hur och när det kan vara lämpligt att använda sig av ett SCC Express-förfarande vid kommersiell tvistelösning. För att kunna nå slutsatser i dessa frågor behandlar uppsatsen traditionella former av alternativ tvistlösning såsom skiljeförfarande och medling, men även andra alternativa former av tvistlösning såsom ”privatdomarförfaranden” eller

”godmansförfaranden” vilka finns i ett flertal olika former.10

Följande frågeställningar ska besvaras:

I. Hur bör SCC Express klassificeras i förhållande till skiljeförfarande, medling och andra typer av alternativ tvistlösning?

9 Eka, SvJT 2001, s. 947–949.

10 Maunsbach s. 153 f.

(8)

6

II. Med anledning av SCC Express uttalade syfte som en snabb och

kostnadseffektiv tvistlösningsform, hur förhåller förfarandet sig till tid och kostnad för andra tvistlösningsformer?

Utöver de avgränsningar som följer naturligt av uppsatsens syfte och frågeställningar, det vill säga kommersiell tvistelösning, fokuseras främst på International Chamber of Commerce (ICC) som internationell institution.

Anledningen till att fokus främst läggs på ICC när det finns otaliga internationella institutioner världen över är att ICC är om inte världens största, i alla fall en av de mest tongivande internationella näringslivsorganisationerna och tillhandahåller utöver en skiljedomstol även mer nischade alternativa tvistlösningsformer som behandlas i uppsatsen.11 I uppsatsen behandlas inte så kallade legala skiljeförfaranden eller konventionsgrundade skiljeförfaranden som istället för att ha sin utgångspunkt i avtal mellan parterna föreskrivs i lag eller annan författning.12 I och med att näringslivet utvecklats internationellt har även den kommersiella tvistlösningen kommit att bli mer internationell och ofta gränsöverskridande. Det är därför av intresse att nämna vissa internationella regelverk även om huvudfokus för uppsatsen är alternativ tvistlösning som sker i Sverige i enlighet med svensk lag eller svenska institutionella regler. Med kommersiella tvister avses tvister som är affärsmässigt betingade.

De två huvudtyperna av skiljeförfaranden är institutionella skiljeförfaranden och skiljeförfaranden ad hoc. Uppsatsens fokus är framför allt institutionella skiljeförfaranden men det är ändå nödvändigt att nämna skiljeförfaranden ad hoc för att på ett korrekt sätt kunna redogöra för vad ett skiljeförfarande innebär då lagen om skiljeförfarande har olika betydelse för de olika typerna av

11 ICC, Skiljedom.

12 SOU 1972:22 s. 36, se även Maunsbach s. 146 f.

(9)

7

skiljeförfarande. SCC Express är framtaget av Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut som i huvudsak administrerar institutionella skiljeförfaranden av ordinär och förenklad sort. Uppsatsens fokus på institutionella skiljeförfaranden motiveras framför allt av att det saknas reglering för förenklade skiljeförfaranden i LSF. I stället finns regler för förenklade skiljeförfaranden föreskrivna av olika skiljedomsinstitut. Medling finns reglerad eller föreskriven i ett antal lagar där framför allt lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister är av intresse för denna uppsats. Särskild medlingsreglering finns även reglerad för bland annat arbetsrättsliga-, arrende-, och bostadsrättstvister.13 Dessa föreskrifter är dock inte relevanta för kommersiella tvister som är huvudfokus i denna uppsats.

Medlingsförfaranden kan likt skiljeförfaranden antingen vara institutionell eller ad hoc.14 SCC:s medlingsregler är av särskilt intresse för att utröna hur SCC Express förhåller sig både till skiljeförfarande och medling.

1.3 Metod och material

Vid författandet av denna uppsats har jag tillämpat rättsdogmatisk samt komparativ metod. Enligt den rättsdogmatiska metoden besvaras rättsliga problem med hjälp av accepterade rättskällor såsom lagstiftning och offentligt tryck samt den juridiska doktrinen. Den rättsdogmatiska metoden är dock inte statisk utan anpassas till och påverkas av olika rättsområden. Den rättsdogmatiska metodens främsta tillämpningsområde är för att föra resonemang de lege lata med hjälp av traditionella och accepterade rättskällor, men metoden öppnar även upp möjligheter att gå utanför gällande rätt och föra diskussioner de lege ferenda.15 För att kunna analysera SCC Express och besvara den första frågeställningen genomförs en kartläggning över olika tvistlösningsformer och deras särdrag. Jag

13 Lindell II, s. 771 f.

14 Maunsbach, s. 170.

15 Kleineman, s. 36.

(10)

8

för även en diskussion de lege ferenda om hur lagstiftaren ser eller bör se på utvecklingen av skiljeförfarandet och tillkomsten av nya alternativ i det analyserande kapitel 5 vilket innebär att distinktionen mellan de lege lata och de lege ferenda blir naturlig och de hålls tydligt isär. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara den första frågeställningen görs en kartläggning av olika alternativa tvistlösningsmetoder.

I och med att SCC Express är ett nytt fenomen har ämnet ännu inte, såvitt jag vet i skrivande stund behandlats i doktrin eller någon form av rättspraxis. Tillämpning av en traditionell rättsdogmatisk metod innebär att man utgår från relevant lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin för att besvara rättsliga problem och analysera gällande rätt.16 Med anledning av bristen på traditionella rättskällor finns ett behov av att i denna uppsats gå utöver vad som är traditionellt sett är accepterade rättskällor för att undersöka och analysera SCC Express. Enligt Kleineman kan den komparativa metoden rymmas inom ramen för den rättsdogmatiska metoden och hjälpa till att belysa hur inhemska rättsregler ska tolkas. Detta torde dock endast gälla för komparativa inslag och inte komparativ analys av mer renodlad natur.17 Den kommersiella tvistlösningens område har till följd av den internationella utvecklingen oundvikligen kommit att bli gränsöverskridande. För att möjliggöra en analys av alternativa tvistlösningsmetoder krävs att vissa internationella förhållanden och beaktas.

Därför inkluderas internationella utblickar i samtliga kapitel av uppsatsen för att SCC Express ska kunna analyseras på ett korrekt sätt. Utblickar mot andra alternativa tvistlösningsformer än skiljeförfarande och medling bör även vara behjälpliga för att nå klarhet avseende SCC Express ställning i det juridiska

16 Jareborg, SvJT 2004, s. 8.

17 Kleineman, s. 40 f.

(11)

9

Sverige. Dessa internationella inslag utgör endast utblickar och någon komparativ metod tillämpas således inte i uppsatsen.

Eftersom SCC Express marknadsförs som ett tids- och kostnadseffektivt alternativ kommer tids- och kostnadsaspekten av olika typer av tvistlösningsalternativ att diskuteras. Syftet med att föra en diskussion kring tid och kostnad för olika tvistlösningsalternativ är för att just tids- och kostnadsaspekten är en av anledningarna till att tvistande parter tenderar att föredra skiljeförfaranden framför domstolsförfaranden.18 Därav ämnar jag att granska det uttalade syftet med SCC Express genom att utreda hur det förhåller sig till tid och kostnader för andra tvistlösningsformer. För att utreda hur tids- och kostnadsaspekten förhåller sig mellan olika typer av alternativ tvistlösning kompletteras uppsatsen med statistik över handläggningstider och diskussion om kostnader för de olika förfarandetyperna. Statistiken som används i uppsatsen är offentliga data främst från SCC:s hemsida. Ur ett källkritiskt perspektiv är detta i viss mån problematiskt då jag inte gjort någon egen empirisk undersökning utan får lita på att statistiken SCC publicerar är riktig. Med hänsyn till uppsatsen ämne och avsaknaden av rättsvetenskapligt källmaterial bör användning av icke-rättsvetenskapligt källmaterial motiveras i detta fall. Ytterligare en motiverande faktor är att just kostnads- och tidseffektivitet är centrala element i SCC Express-förfarande.

1.4 Disposition

För att skapa en överskådlig bild av uppsatsen presenteras olika typer av tvistlösning i separata kapitel. Gemensamt för redogörelsen av alla tvistlösningsformer är att tid och kostnader beaktas i större eller mindre utsträckning. Först presenteras skiljeförfaranden och relevant svensk lagstiftning i

18 Oldenstam m.fl., s. 62.

(12)

10

kapitel 2, dvs. lag (1999:116) om skiljeförfarande (LSF). Både ordinärt skiljeförfarande förenklat skiljeförfarande presenteras i kapitlet. De grundläggande principerna och i stor utsträckning även regleringen som ligger till grund för skiljeförfarande förblir desamma vid ett förenklat skiljeförfarande, varför avsnittet om skiljeförfarande ges större plats i uppsatsen för att sedan kompletteras med vad som gäller särskilt vid förenklat skiljeförfarande. Kapitel 2 rymmer även skiljedomsreglering från SCC och UNCITRAL, både för ordinära och förenklade förfaranden för att ge både ett institutionellt och internationellt perspektiv på skiljeförfarande. I kapitel 3 presenteras medling och lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister. Även institutionella regler från SCC behandlas. Syftet med att presentera medling är för att det kan visa sig vara högst relevant vid för att analysera och klassificera SCC Express. Kapitel 4 introducerar alternativa tvistelösningsformer som inte nödvändigtvis liknar skiljeförfarande eller medling deras traditionella former. Kapitel 4 är framför allt en internationell utblick då alternativa tvistlösningsformer utöver skiljeförfarande och medling inte sett särskilt frekvent tillämpning i Sverige. I kapitel 5 behandlas SCC Express och dess relation till traditionella och övriga alternativa tvistlösningsformer. Även en närmare jämförelse av SCC Express och skiljeförfarande och medling enligt SCC:s regler ur ett tids- och kostnadshänseende tas upp i detta kapitel. Avslutningsvis diskuteras lagstiftning med anledning av SCC Express. I kapitel 6 avslutas uppsatsen med några avslutande kommentarer och en reflektion kring slutsatserna.

(13)

11

2 Alternativ tvistlösning genom skiljeförfarande

2.1 Lagstadgad reglering

Skiljeförfaranden regleras i lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF). I lagen finns bestämmelser om skiljeavtalet, skiljemännen, förfarandet, skiljedomen, ogiltighet och upphävande av skiljedomen, internationella förhållanden samt erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar.19 LSF introducerades år 1999 som en kombinationsersättning till lag (1929:145) om skiljemän och lag (1929:147) om utländska skiljeavtal och skiljedomar. Under diskussionen kring hur LSF skulle utformas var ett argument att lagen skulle bygga på UNCITRAL:s modellag och därmed fungera i linje med internationell skiljemannarätt.

Lagstiftaren ansåg dock att det inte var lämpligt eftersom UNCITRAL:s modellag omfattar både nationella och internationella förfaranden, vilket ledde till att LSF inte är baserad direkt på den varken enligt innehåll eller disposition. Sveriges tradition som skiljedomssäte och den redan välfungerande lagstiftningen var ytterligare ett argument till varför resultatet blev att UNCITRAL:s modellag skulle tillmätas stor betydelse i frågor och lösningar där den har ett naturligt inflytande men att LSF ändå utformades någorlunda självständigt.20

Tillämpningsområdet av LSF sträcker sig naturligtvis över skiljeförfaranden mellan svenska parter utan internationell anknytning men även över internationella skiljeförfaranden med säte i Sverige.21 Partsautonomin är central i LSF och lagen gäller lex arbitri.22 LSF är till stora delar dispositiv men innehåller även tvingande reglering som inte kan avtalas bort. Det krävs att en tvist är skiljedomsmässig för

19 Prop. 2017/18:257, s. 17.

20 Prop. 1998/99:35, s. 47.

21 46 § LSF, se även SOU 2015:37 s. 63, Lindskog, s. 1156 f.

22 Maunsbach, s. 148.

(14)

12

att ett skiljeförfarande ska kunna äga rum och parterna kan enbart ingå skiljeavtal gällande dispositiva frågor. Dispositiva tvister avser sådana tvister där parterna själva kan förfoga över frågan genom avtal, till exempel genom att ingå förlikning och så gott som alla förmögenhetsrättsliga tvister är dispositiva.23 Tas en fråga upp till prövning av en skiljenämnd utan att vara skiljedomsmässig ska skiljedomen förklaras ogiltig och vinner således inte rättsverkan.24 En skiljedom som meddelas i skiljeförfarande har innebörden av en exekutionstitel och är den meddelad i Sverige är den direkt verkställbar genom exekutiv myndighet.25 Bristande skiljedomsmässighet är även ett hinder för verkställighet enligt New York- konventionen.26 Sverige har liksom många andra länder ratificerat New York- konventionen från 1958 enligt vilken anslutna länder förbundit sig till att tillerkänna verkställighet för skiljedomar meddelade i andra konventionsstater.27

Tanken om att staten inte ska tillhandahålla någon materiell överprövning av skiljedomar är en av grundpelarna för lagen om skiljeförfarande. Det finns i princip inget lagstöd för att angripa skiljedomar på grund av att skiljemännen exempelvis felvärderat bevisning eller tolkat en rättsregel fel.28 Som nämndes i avsnitt 1.1 har staten inte något särskilt intresse av kommersiella tvister och inte heller något direkt ansvar för skiljedomars riktighet.29 Det finns dock ett statligt intresse för att upprätthålla rättssäkerheten även i skiljeförfaranden. Bland annat är skiljemännens opartiskhet och parternas möjlighet att lägga fram sin sak inför skiljenämnden lagstadgat.30 Även genom att tillgodose parternas intresse till möjligheter att angripa skiljedom vid allvarliga formella fel under handläggningen uppnås

23 Jfr. 1 § LSF och Öhrström, s. 26.

24 Se 33 § LSF, Öhrström, s. 26 f.

25 Se 3 kap. 1 § och 15–18 §§ utsökningsbalken (1981:774).

26 Se New York-konventionen, artikel V. 2 (b).

27 Franke, SvJT 1995, s. 701.

28 SOU 2015:37 s. 85, prop. 2017/18:257 s. 18.

29 Prop. 1998/99:35, s. 34.

30 Se 8 & 21 §§ LSF gällande skiljemännens opartiskhet och 24 § om sakframställan.

(15)

13

tillfredställande rättssäkerhet utan att oproportionerligt inskränka parternas möjligheter att själva disponera över förfarandet.31 Ett motstående intresse till rättssäkerhetsaspekten är att skiljeförfaranden i huvudsak ska leda till slutliga avgöranden snabbt och på så sätt tydligt åtskilja tvistlösningsformen från förfaranden i domstol. Således bibehålls skiljeförfarandets effektivitet som ett attraktivt karaktärsdrag.32 Lagstiftaren såg därför till att införa tvingande reglering gällande klander och ogiltighet av skiljedom där klandergrunderna avser fel som parterna själva disponerar över och ogiltighetsgrunderna sådana omständigheter som parterna inte råder över.33

Ogiltighetsgrunderna i 33 § är indispositiva och parterna kan således inte på förhand avtala bort dem.34 En skiljedom kan förklaras ogiltig i sin helhet eller enbart till någon del, och till den del skiljedomen är ogiltig är den per automatik inte bindande för parterna. LSF:s ogiltighetsgrunder är uttömmande vilket innebär att ytterligare institutionell reglering av ogiltighet saknar rättslig relevans för svenska skiljeförfaranden.35 Klandergrunderna i 34 § öppnar för möjlighet att upphäva en ”giltig” skiljedom på en parts initiativ. Rätten till klander är som regel förhandstvingande men inte efterhandstvingande vilket innebär att parterna inte på förhand kan avtala bort rätten till klander men inte heller är tvingade att i efterhand utöva sin klanderrätt.36 Klandergrunderna kan till skillnad från ogiltighetsgrunderna i vissa fall avtalas bort delvis eller i sin helhet av utländska parter genom skriftlig överenskommelse.37 Utöver bestämmelserna om angreppsmöjligheter är bestämmelser som syftar till att förhindra obstruktion av förfarandet tvingande. Även bestämmelser som syftar till att upprätthålla

31 SOU 2015:37, s. 85.

32 Jfr. Prop. 2017/18:257 s. 18 f., SOU 2015:37 s. 212, prop. 1998/99:35 s. 137 f.

33 Öhrström, s. 78 f. och 83 f.

34 Lindskog, s. 902 och 905 f.

35 Lindskog, s. 902, Öhrström, s. 78 f.

36 Jfr. Lindskog, s. 927 f, Öhrström, s. 83 f.

37 51 § LSF.

(16)

14

rättssäkerheten och bestämmelser som syftar till att säkerställa god kvalitet i förfarandet är indispositiva.38

2.2 SCC och institutionell reglering i Sverige

2.2.1 SCC och Stockholm som skiljedomssäte

Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut (SCC) grundades 1917 som en självständig del av Stockholms Handelskammare. Under 1970-talet profilerade sig Sverige som ett neutralt skiljedomssäte och sedan dess är Sverige och framför allt Stockholm ett attraktivt säte för skiljedomar, både för svenska och utländska parter. Stockholm tjänade på grund av det ofta som tvistlösningssäte för internationella kommersiella tvister mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget.39 Idag läggs en del tvister mellan kinesiska och diverse västerländska parter i Stockholm just på grund av Sveriges och Stockholms neutrala profil.40

2.2.2 SCC:s regler

Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut rymmer två skiljedomsverk, SCC:s skiljedomsregler som tillämpas på ordinära skiljeförfaranden och SCC:s regler för förenklat skiljeförfaranden som tillämpas på förenklade skiljeförfaranden. Utöver de svenska skiljedomsverken har SCC även reglering för handläggning av förfaranden enligt UNCITRAL Arbitration Rules (UAR). Denna reglering ger SCC möjlighet att administrera eller agera appointing authority i skiljeförfaranden som regleras enligt UAR där SCC:s huvudsakliga administrativa uppgifter består av att; a) utseende av skiljedomare, b) beslut om jävsinvändningar, c) beslut och administration av kostnaderna för förfarandet.41

38 Lindskog, s. 61 f., Oldenstam m.fl., s. 53 f.

39 Madsen, s. 34.

40 Öhrström, s. 110 f.

41 Art. 1-7 SCC Procedures for the administration of cases under the 2010 UNCITRAL arbitration rules; Se även Öhrström s. 61.

(17)

15

SCC:s regelverk är anpassade såväl till LSF som till internationellt etablerad praxis och det är upp till parterna att bestämma vilka av SCC:s regler som ska tillämpas på det enskilda förfarandet.42 SCC har dock en möjlighet att uppmana parterna att tillämpa SCC:s skiljedomsregler i stället för reglerna för förenklat skiljeförfarande om SCC finner det lämpligt.43 Till skillnad från LSF innehåller både SCC:s skiljedomsregler och SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande bestämmelser om tidsfrister för skiljeförfarandet. I båda regelverken återfinns bestämmelser om tid för meddelande av slutlig skiljedom i 43 § där tidsfristen är sex månader från hänskjutande enligt skiljedomsreglerna och tre månader enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande.44

2.2.3 Förhållandet mellan LSF och reglering enligt SCC

Skiljeförfaranden kategoriseras vanligen antingen som skiljeförfaranden ad hoc eller institutionella skiljeförfaranden och LSF:s betydelse skiljer sig åt för de olika typerna av skiljeförfarande. Ad hoc avser en skiljenämnd som upprättats för den aktuella tvisten.45 I ett ad hoc-skiljeförfarande skapas ramarna för processen av LSF och överenskommelser mellan parterna och de sköter tillsammans med skiljemännen processen på egen hand.46 LSF:s regler är till stor del dispositiva vilket ger parterna stora möjligheter att själva influera hur ett skiljeförfarande ska spelas ut. Genom att i skiljeavtalet hänvisa till ett skiljereglemente, till exempel SCC:s regler, ersätter och kompletterar skiljereglementets regler lagstiftningen i LSF. Slits tvisten enligt en institutions reglering såsom via SCC är skiljeförfarandet att benämnas institutionellt.47

42 Se SOU 2015:37, s. 64, Heumann, s. 22, Öhrström s. 54.

43 11 § SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande.

44 Jfr. 43 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammare Skiljedomsinstitut och 43 § SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande.

45 Oldenstam m.fl., s. 54.

46 Öhrström s. 54 f.

47 Heumann, s. 22, Öhrström, s. 54.

(18)

16

Vad gäller dispositiva och indispositiva delar av regleringen i LSF så har Svea hovrätt meddelat att LSF är dispositiv och att parterna i skiljeavtalet kan fylla ut LSF:s reglering i viss utsträckning, men att skiljeavtalet som sådant inte får stå i strid mot bestämmelserna i LSF.48 SCC:s skiljereglemente innehåller regler utan motsvarighet i LSF och beträffande explicita exempel på sådana har Svea Hovrätt meddelat att avseende regleringen av förskottsbelopp som saknar motsvarighet i LSF står SCC:s regelverk inte i konflikt med LSF.49 Har parterna inte enats, antingen på egen hand eller genom tillämpning av ett institutionellt reglemente, om hur en viss fråga om handläggning ska lösas används LSF som utfyllning.

Institutionella reglementen såsom SCC:s regler för skiljeförfarande kan således ersätta dispositiva regler i LSF och komplettera med bestämmelser som inte har någon motsvarighet i LSF, men den tvingande reglering som finns i LSF kan inte avtalas bort utan är alltid tillämplig vid skiljeförfaranden där LSF är tillämplig.50

2.3 Skiljeförfarande

2.3.1 Introduktion

Ett skiljeförfarande innebär en form av privat rättskipning avseende tvister som parterna kan förlikas om. Principen om avtalsfrihet är central för skiljeförfaranden och parternas stora möjligheter till inflytande på processen tillsammans skiljeprocessens snabbhet relativt till domstolsförfaranden är huvudorsaker till tvistlösningsmetodens popularitet vid kommersiell tvistlösning.51 En annan fördel med skiljeförfaranden är att de i huvudsak är privata vilket innebär att utomstående

48 Svea hovrätts dom i mål nr T 391–16.

49 Se Svea hovrätts dom i mål nr T 391–16. Hovrätten behandlar specifikt 45 § (4) i 2010 års version av regelverket vars lydelse är densamma i 51 § (5) gällande regelverk.

50 Maunsbach, s. 148 f.

51 Prop. 2017/18:257, s. 17 f, Öhrström, s. 21 f.

(19)

17

inte har någon möjlighet till inblick varken i förfarandet eller skiljedomen.52 Konfidentialiteten i ett skiljeförfarande antas minska motsättningar parterna emellan som annars skulle kunnat uppstå vid ett offentligt förfarande och på så sätt främja parternas affärsrelation.53

Skiljeförfaranden utgör tvistlösning i en enda instans och resulterar i en skiljedom som inte kan överklagas på materiella grunder.54 Ett förfarande i domstol å andra sidan kan överklagas på materiella grunder vilket innebär att ett domstolsförfarande kan prövas i två eller tre instanser från tingsrätt, till hovrätt och eventuellt även i Högsta domstolen. Skiljeförfarandets särdrag att endast behandlas i en instans är också en av de främsta anledningarna till att det ofta är snabbare från inledandet av processen till skiljedom och även billigare att genomföra än ett domstolsförfarande.55 Genom ett skiljeavtal kan parter komma överens att tvister dem emellan ska avgöras genom skiljeförfarande i stället för i allmän domstol. E contrario innebär det att parterna avstår från sin rätt att få sina tvister prövade i allmän domstol för att i stället åtnjuta rätten att pröva sin tvist privat, i ett förfarande som i och för sig bekostas helt och hållet av parterna själva.56 För existerande tvister ska skiljeavtalet innehålla ett angivande av frågan som utgör föremål för avtalet samt en förklaring att denna fråga skall hänskjutas till avgörande av skiljemän. För framtida tvister är det av naturliga skäl inte möjligt att ange tvistefrågan i ett skiljeavtal, i stället anges tvistefrågan i en påkallelse genom vilken en part begär att skiljeförfarande skall inledas.57

52 Oldenstam m.fl., s. 66.

53 Prop. 1998/99:35, s. 40.

54 Prop. 2017/18:257, s. 18.

55 Prop. 2017/18:257, s. 18, Oldenstam m.fl., s. 62.

56 Oldenstam m.fl., s. 53 f.

57 Lindell II, s. 699.

(20)

18

Parterna i en tvist har möjlighet att direkt genom skiljeavtalet bestämma skiljemän och har som utgångspunkt möjlighet att bestämma både antal skiljemän samt hur de ska utses, det är dock vanligt att parterna istället hänvisar till regleringen i LSF och överlåter tillsättandet av skiljenämnd till ett skiljedomsinstitut eller liknande organ.58 Kommer parterna inte överens om annat är utgångspunkten att skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän där vardera part utser en skiljeman och den tredje medlemmen av skiljenämnden utses gemensamt av de skiljemän som parterna valt.59 Oavsett sammansättningen av skiljenämnden följer ett krav av 8 § LSF på att en skiljeman ska vara opartisk och oberoende. Bedrivs ordinärt skiljeförfarande enligt SCC:s skiljedomsregler får parterna komma överens om antal skiljemän och gör parterna inte det ska SCC mot bakgrund av målets svårighetsgrad, det omtvistade beloppet och andra relevanta omständigheter besluta om tvisten ska avgöras av en eller tre skiljemän.60

2.3.2 Förfarandet som sådant

Ett skiljeförfarande inleds, om inte annat är avtalat, när en part påkallar skiljedom genom en påkallelseskrift som innehåller uppgifter om tvistefrågan samt val av skiljeman, och denna skrift utfärdad av påkallande part behöver inte innehålla vare sig yrkanden eller grunder.61 En begäran om skiljedom behöver Genom påkallelseskriften och kärandens val av skiljeman inleds själva etablerandet av en skiljenämnd och svaranden är från mottagandet skyldig att inom 30 dagar genom en skriftlig underrättelse informera käranden om sitt val av skiljeman.62 För att förhindra obstruktion av förfarandet får en part inte utan medgivande från motparten återkalla sitt val av skiljeman.63 För fallet att motparten försöker

58 Se 12 § LSF samt Cars, Lagen om skiljeförfarande (1999:116), kommentaren till 12 §, Lexino, 2021-04-25 (JUNO).

59 Se 13 § LSF.

60 Se 16 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

61 Se 19 § LSF, Oldenstam m.fl., s. 54 f., Lindell, s. 716.

62 Se 14 § LSF.

63 Se 14 § LSF.

(21)

19

obstruera skiljeförfarandet genom att inte utse en skiljeman ska istället tingsrätten utse en skiljeman för dennes räkning, om inte annat är avtalat.64 Om det inte heller är möjligt att överlåta till tingsrätten att utse skiljeman för endera parts räkning på grund av underlåtelse att göra så själv, går istället valet av skiljeman tillbaka till den som ursprungligen skulle utse skiljeman. LSF erbjuder parterna möjlighet att själva utse en skiljeman var men lägger inte någon större vikt vid hur en skiljeman utses vilket beror på antagandet att parterna inte fäster så stor betydelse vid personvalet att de skulle önska upphörande av skiljeavtalet.65 Anledningen till att regleringen ser ut som den gör är att parterna får ett större incitament till att utse skiljemän som kan fullgöra sina uppdrag och därigenom motverkas obstruktion av förfarandet ytterligare.66

LSF innehåller relativt få bestämmelser om hur ett skiljeförfarande går till i praktiken, i stället har parter och skiljemän vida befogenheter att själva bestämma om förfarandet. Om inte annat är avtalet lyder riktlinjerna för handläggningen att den ska ske opartiskt, ändamålsenligt och snabbt.67 Vid inledandet av handläggningen hos en skiljenämnd görs i regel en tidsplan som i vissa fall är fixerad från start och något skiljenämnden håller hårt på att följa, och i andra fall är tidsplanen vagare och fixeras efter hand.68 Ett skiljeförfarande avslutas med en skiljedom som föreligger när skiljemännen avgjort målet i sak och därmed avslutas skiljemännens uppdrag. Skiljedomen skiljer sig från diverse beslut som kan utdelas från skiljenämnden under processens gång genom att den vinner rättskraft.69 Det finns dock fall då en skiljedom rimligtvis inte ska ges rättskraft, exempelvis om en part återkallar sin talan och tvisten avskrivs av skiljemännen genom skiljedom, så

64 Se 15 § LSF samt Lindell, s. 710.

65 Prop. 1998/999:35, s. 95.

66 Prop. 1998/1999:35, s. 95 samt Lindell s.710.

67 Se 21 § LSF.

68 Lindell II, s. 717.

69 Se 27 § LSF samt Prop. 1998/99 s. 124.

(22)

20

bör samma part rimligen kunna påkalla ett skiljeförfarande i frågan förutsatt att skiljeavtalet fortfarande gäller.70

2.3.3 Tid och kostnader för skiljeförfaranden

Handläggningstiden för ordinära skiljeförfaranden varierar, men vanligtvis handläggs majoriteten av ordinära skiljeförfaranden hos SCC under 6–12 månader.

Enligt 43 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ska en slutlig skiljedom meddelas senast sex månader från den dag då målet hänsköts enligt 22 §, tillsammans med tiden innan målet hänskjuts till skiljemännen resulterar detta i handläggningstiderna som illustreras i tabellen nedan. Christer Danielsson, tidigare ordförande i Advokatsamfundet uttalade sig i en intervju om att skiljeförfaranden har en genomsnittlig handläggningstid på omkring 12 månader.71 Följande tabell redovisar handläggningstid för ordinära skiljeförfaranden hos SCC mellan år 2014 och 2021.72

Handläggningstid 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

<6 månader 5% 2% 9% 28% 5% 27% 40% 19%

6–12 månader 52% 52% 46% 44% 51% 50% 42% 56%

12–18 månader 27% 35% 23% 13% 25% 15% 13% 9%

18–24 månader 5% 4% 7% 8% 10% 3% 1% 7%

24–30 månader 4% 4% 5% 1% 1% 0% 0% 2%

30–36 månader 5% 0% 4% 2% 4% 2% 0% 1%

>36 månader 2% 2% 7% 3% 4% 3% 4% 6%

70 Se prop. 1998/99 s. 231 samt jfr. NJA 2010 s. 600 där en part återkallade vissa yrkanden utan motparten begärt prövning av dem. Därefter påkallade samma part efter att skiljedom meddelats ett nytt skiljeförfarande med i huvudsak samma yrkanden som i det tidigare förfarandet och återkallelsen ansågs inte innebära att skiljeavtalet förfallit, utan var fortfarande gällande.

71 Se intervju med skiljeman Christer Danielsson i Advokaten nr. 9 2017.

72 Se SCC, SCC Statistics 2008-2020 samt SCC, SCC Statistics 2021.

(23)

21

Vad gäller kostnaderna för skiljedom står parterna för skiljedomarnas arvode och kostnader samt eventuella administrativa avgifter till skiljedomsinstitut.73 Parterna ska till skiljemännen betala skälig ersättning till skiljemännen för deras arbete och eventuella utlägg.74 Skälig ersättning beräknas genom en helhetsbedömning och i skälighetsbedömningen ingår bland annat tidsåtgången för handläggning av förfarandet, om det föreligger särskilda förhållanden i tvisten som föranleder högre eller lägre ersättning samt skiljemännens sakkunskap och arbetsinsats.75 Betalningsansvaret för skiljedomskostnaderna är solidariskt och en uppdelning på skiljemannaarvode och övriga omkostnader bör specificeras och anges särskilt för varje skiljeman då skiljemännen kan kräva en part på hela beloppet eftersom att betalningsansvaret är solidariskt. Om så sker får den parten sedan kräva den andre parten på dennes andel.76 Sett till olika kostnadsposter vid skiljeförfaranden utgör ofta arvodet till ombud och sakkunniga större summor än arvode till skiljemän och eventuell avgift till skiljedomsinstitut. Enligt en rapport från SCC är drygt 80% av kostnaderna för en part vid ett genomsnittligt skiljeförfarande hänförliga till ombud.77 Enligt internationella undersökningar utgör kostnaderna för ombud och sakkunniga typiskt sett 70% av de totala kostnaderna och resterande 30% svarar för skiljenämndskostnader och eventuell avgift till skiljedomsinstitut.78

2.3.4 Ogiltighet och klander av skiljedom

Som nämnt i avsnitt 2.3.1 utgör ett skiljeförfarande en tvistlösningsprocess i en enda instans och parterna har genom skiljeavtalet avtalat bort rätten att få sin skiljedom överprövad i domstol på materiella grunder. Detta medför vissa risker

73 Se 37 § LSF samt 49 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

74 Lindell II, s. 737 f. samt Oldenstam m.fl., s. 62–64.

75 NJA 1998 s. 574, I domen hänvisas till 23 § lagen (1929:145) om skiljemän, men resonemanget kring skäligheten av skiljemannaarvodet är applicerbart även på nuvarande reglering enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande.

76 Lindell II, s. 737.

77 SCC, Costs of arbitration and the appointment of costs under the SCC Rules, s. 6.

78 Oldenstam m.fl., s. 63.

(24)

22

för rättssäkerheten. I doktrinen används ibland benämningen ”a one stop shop” för skiljeförfarande just av anledningen att det syftar till att snabbt nå fram till ett slutligt avgörande genom tvistlösning i en instans.79 Utgångspunkten vid skiljeförfarande är att en skiljedom inte kan angripas vilket medför att skiljenämndens bedömning av en överlämnad fråga i princip är slutlig och att skiljedomen vinner laga kraft omedelbart.80

Skiljedomens säregna position som icke överklagbar på materiella grunder gynnar naturligtvis den vinnande parten i ett skiljeförfarande. Den förlorande parten är dock sannolikt mer negativt inställd till att domen inte kan överklagas på materiella grunder, framför allt om den parten anser att skiljedomaren eller skiljenämnden dömt fel i tvistefrågan. Detta gäller oavsett om part påstår att skiljemännen gjort sig skyldiga till exempelvis felaktig rättstillämpning eller felaktig bevisvärdering, det finns alltså ingen möjlighet att överklaga den materiella bedömningen i någon del vid ett skiljeförfarande.81 Det finns dock möjlighet att ogiltigförklara eller upphäva en skiljedom antingen delvis eller i sin helhet. Då krävs att det förekommit allvarliga fel eller brister i handläggningen.82 För att motverka risken för materiellt felaktiga skiljedomar och upprätthålla rättssäkerheten får parternas val av kompetenta skiljemän med relevanta expertkunskaper betydelse, precis som parternas val av skickliga ombud som behärskar både den materiella juridiken och processen vid ett skiljeförfarande. Det ska även framhållas att det även finns grundläggande rättssäkerhetsgarantier till skydd för parterna och rättssäkerheten.83 Ogiltighetsgrunderna i 33 § LSF och klandergrunderna i 34 § LSF ger parterna erforderligt rättsskydd i form av angreppsmöjligheter.84

79 Jfr. Öhrström, s. 50, Lindskog s. 42 f.

80 Lindskog, s. 894.

81 Öhrström, s. 50.

82 Se 33 och 34 §§ LSF.

83 Jfr. Oldenstam m.fl., s. 61, Öhrström, s. 50.

84 Öhrström, s. 77.

(25)

23

2.4 Förenklat skiljeförfarande

2.4.1 Särskilt om förenklat skiljeförfarande

LSF innehåller inga särskilda bestämmelser om förenklade skiljeförfaranden. I stället finns för förenklade skiljeförfaranden olika institutionella regleringar. I detta avsnitt är utgångspunkten SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande. Ett förenklat skiljeförfarande är en simplifierad och snabbare process än ett skiljeförfarande enligt reglerna för ordinärt skiljeförfarande. Utöver tidsaspekten syftar ett förenklat skiljeförfarande även till att vara mer kostnadseffektivt.85 Kostnaderna för ett förenklat skiljeförfarande kan anses vara mer förutsägbara än i ett ordinärt skiljeförfarande eftersom skiljemannens arvode ofta beräknas i förhållande till värdet av tvisteföremålet.86 Förenklade skiljeförfaranden blir allt vanligare och under 2021 så var 30% av alla mål som administrerades av SCC förenklade skiljeförfaranden.87 Det förenklade skiljeförfarandet finns att tillgå antingen genom att parterna hänvisar till något skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande eller genom att de konstruerar ett så kallat förenklat ad hoc-förfarande.88

2.4.2 Förfarandet som sådant i ett förenklat skiljeförfarande

Enligt artikel 17 SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande avgörs tvisten i ett förenklat skiljeförfarande i regel av en skiljeman, vilket skiljer sig från LSF:s reglering kring ordinära skiljeförfaranden där tvisten i regel avgörs av tre skiljemän. Med anledning av att LSF inte innehåller några bestämmelser om förenklat skiljeförfarande eller hur processen i ett sådant går till är det upp till varje

85 Heumann, s. 22, Öhrström, s. 69.

86 Se SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande 2 och 3 §§ bilaga 3 samt Oldenstam m.fl. s. 63.

87 2021 administrerades totalt 165 mål av SCC varav 49 under SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande, se SCC, SCC statistics 2021, 2022-04-27.

88 Oldenstam m.fl., s. 58.

(26)

24

skiljedomsinstitut att bestämma vilka tvister som kan handläggas i enlighet med deras institutionella regler. Det förenklade skiljeförfarandet utmärker sig som ett snabbt och kostnadseffektivt eftersom en ensam skiljeman innebär att skiljemannaarvodet begränsas till en person samt att skiljedom ska meddelas inom en kortare tidsfrist än vid ordinärt skiljeförfarande.89 Det finns dock ett argument för att risken för materiellt oriktiga domar kan öka vid förenklade skiljeförfaranden. En ensam skiljedomare löper högre risk att missta sig vid antingen rättstillämpning eller bevisvärdering jämfört med tre skiljedomare som har möjlighet att diskutera tvisten sinsemellan vid ordinära skiljeförfaranden.

Argumentet att risken för materiellt oriktiga domar är högre i förenklade skiljeförfaranden kan dock motverkas av parterna genom att välja att skiljedomare som är särskilt kompetenta och erfarna inom området för tvisten, något det inte finns möjlighet att påverka i allmän domstol så ur en annan synvinkel kan risken för materiellt oriktiga domar betraktas som minst liga låg, om inte lägre än i domstolsförfaranden.90 I skiljeklausulen där parterna avtalat om förenklat skiljeförfarande som tvistlösningsmetod finns möjlighet att ange en beloppsgräns som bestämmer antal skiljemän, så kallad kombinationsklausul, och om SCC:s skiljedomsregler eller regler för förenklat skiljeförfarande ska tillämpas, just på grund av rättssäkerhetsaspekten vid större omtvistade summor.91 Ett sådant tillägg kan innebära att huvudregeln är att SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande ska tillämpas om det omtvistade värdet understiger en miljon kronor och om det omtvistade värdet överstiger en miljon kronor ska istället SCC:s skiljedomsregler tillämpas. Vidare kan i klausulen till exempel bestämmas att om det omtvistade värdet uppgår till minst en miljon kronor men mindre än fem miljoner kronor ska

89 Skiljedom ska meddelas inom tre månader enligt SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande.

90 Oldenstam m.fl., s. 61.

91 Öhrström, s. 48 f.

(27)

25

tvisten avgöras av en ensam skiljeman och om det omtvistade värdet överstiger fem miljoner kronor ska skiljenämnden bestå av tre skiljedomare.92

2.4.3 Tid och kostnader för förenklade skiljeförfaranden

Huvudsyftet med ett förenklat skiljeförfarande är att processen skall vara snabbare och mer simplifierad än vid ett ordinärt skiljeförfarande, och enligt statistik från SCC har en större majoritet av förenklade skiljeförfaranden hos dem en handläggningstid på 6 månader eller mindre. Tabellen nedan redovisar handläggningstid för förenklade skiljeförfaranden hos SCC under perioden 2014–

2021.93

Handläggningstid 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

<3 månader 0% 0% 2,5% 54% 61% 52% 49% 60%

3–6 månader 60% 62% 55% 38% 37% 45% 40% 29%

6–9 månader 30% 26% 35% 8% 2% 0% 9% 8,5%

9–12 månader 10% 6% 5% 0% 0% 3% 0% 2,5%

> 12 månader 0% 6% 2,5% 0% 0% 0% 2% 0%

Enligt statistiken är det uppenbart att handläggningstiden för förenklade skiljeförfaranden i huvudsak är kortare än vid ordinära skiljeförfaranden.94 Den stora diskrepansen i handläggningstid från åren 2014–2016 och 2018–2021 förklaras inte närmare av SCC. Statistik över skiljeförfaranden har publicerats på SCC:s hemsida sedan år 2008 men det var först vid 2014 års statistikpublicering som handläggningstiden för både skiljeförfanden och förenklade skiljeförfaranden var inkluderad.95 Enligt 43 § SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande ska en slutlig skiljedom meddelas senast tre månader från den dag då målet hänsköts96 till

92 Öhrström, s. 48 f., SCC, Modellklausuler.

93 Se SCC, SCC Statistics 2008–2020 samt SCC, SCC Statistics 2021.

94 Jfr. tabell i avsnitt 2.3.3.

95 Jfr. SCC Statistics 2008–2020.

96 Se 23 § SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande.

(28)

26

skiljemannen och tiden innan målet hänskjuts är i regel 8–10 veckor vilket innebär att, likt statistiken visar, det meddelas slutlig skiljedom i de flesta förenklade skiljeförfaranden inom sex månader.97 Vid förenklade skiljeförfaranden företräds parterna vanligtvis av ombud precis som vid ordinärt skiljeförfarande och som konstaterat i avsnitt 2.3.3 är en stor del av de totala kostnaderna vid ett skiljeförfarande hänförliga till ombudskostnader. I och med att tidsåtgången i regel är lägre vid ett förenklat skiljeförfarande blir även ombudskostnaderna lägre.

2.4.4 Ogiltighet och klander av skiljedom vid förenklat skiljeförfarande

Innebörden av skiljedom meddelad i ett förenklat skiljeförfarande skiljer sig inte från den i ett ordinärt skiljeförfarande, utan den tillerkänns bindande rättsverkan på samma sätt som att möjligheterna till överprövning och klander eller ogiltighet förblir desamma vid ett förenklat skiljeförfarande då ett förenklat skiljeförfarande fortfarande utgör ett skiljeförfarande fast i en mer komprimerad form. En skiljedom meddelad i ett förenklat skiljeförfarande uppnår således samma status som en skiljedom i ett ordinärt skiljeförfarande även i förhållande till New York- konventionen gällande ogiltighet, klander och verkställighet.98 Reglerna för ogiltighet och klander enligt 33 och 34 §§ LSF gäller således lika för förenklade skiljeförfarande som för ordinära skiljeförfaranden.

2.5 UNCITRAL Arbitration Rules

2.5.1 Introduktion

Förenta nationernas kommission för internationell handelsrätt (UNCITRAL) upprättades 1966. Det hävdades främst från öststats- och u-landshåll att de internationella organisationer för privaträttsliga frågor som existerade i allt för hög

97 Jfr. 43 § SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande och intervju med skiljeman Christer Danielsson i Advokaten nr. 9 2017.

98 Jfr. avsnitt 2.3.4.

(29)

27

grad dominerades av västeuropeiska stater och därmed inte på ett fullgott sätt kunde anses representera alla världens länder. Dessutom ansågs det föreligga ett behov att harmonisera den privaträttsliga verksamheten och ett FN-organ bedömdes vara bäst lämpat för sådant arbete.99 Ur detta kom UNCITRAL Arbitration Rules (UAR) vilket är ett skiljereglemente som antogs år 1976, reviderad första gången 2010. UAR syftar till att fungera som en slags internationell vedertagen standard för skiljeförfaranden (ger uttryck för best practice), genom att varken vara knutet till något enskilt institut eller någon enskild nationell skiljeförfarandelag. UAR åsyftar även att fungera som utfyllande normsystem eller ett slags ramverk för privata skiljeavtal. Viktigt är att inte förväxla UAR med UNCITRAL:s modellag, vilken togs fram 1985 och reviderades först 2006. Modellagen används snarare som en grund att inspireras av vid utformandet av nya nationella skiljeförfarandelagar än ett praktiskt tillämpbart regelverk.100

Tillämpligheten av UAR skiljer sig från många andra regelverk och skulle kunna ses som obegränsad. Det finns nämligen inga begränsningar för vem som kan använda reglerna, även parter som är utan hemvist i UNCITRAL:s medlemsländer kan välja att tvista i enlighet med UAR. Den enda begränsningen är att de tvistande parterna har en uttrycklig överenskommelse om att tillämpa UAR. För skiljeförfaranden enligt UAR är dock UNCITRAL varken involverade i det enskilda skiljeförfarandet på assistansnivå eller vid utseende av skiljemän. Detta markerar en tydlig skillnad från hur processen fungerar i institutionella skiljeförfaranden. Ett skiljedomsförfarande enligt UAR kategoriseras i stället ad hoc och handläggningen ordnas självständigt av parterna tillsammans med skiljemännen.101 Ifall då parter hänvisar till UNCITRAL:s skiljedomsregler bör de

99 Blom, SvJT 1973, s. 167.

100 Se avsnitt 2.1 om hänsyn till modellagen vid tillkomsten av LSF samt XXX

101 Lindskog s. 41 f. samt Öhrström s. 54 f.

(30)

28

utse en s.k. appointing authority, dvs. en institution (exempelvis SCC eller ICC) som bland annat får rollen att utse skiljedomare för tvisten.102 Om tvistande parter väljer att slita sin tvist enligt UAR med till exempel SCC som appointing authority och Sverige som skiljedomssäte gäller lagstiftning enligt LSF i de delar UAR inte är tillämpligt eller parterna avtalat om annat.

2.5.2 EAR

UNCITRAL antog i juli 2021 regler för förenklat skiljeförfarande i form av UNCITRAL Expedited Arbitration Rules (EAR) efter att UNCITRAL:s Working Group No. II arbetat med framtagandet av reglerna sedan 2018.103 Tillsammans med EAR antogs även i princip Working Group No. II:s Explanatory Notes, vilka innehåller kommentarer och vägledning till reglerna.104 EAR innehåller vissa modifikationer till UAR, exempelvis så innehåller EAR en femte paragraf till artikel 1 UAR som möjliggör tillämpning UAR med tillägg av EAR:s förenklade regler med förbehåll för eventuella ändringar parterna kan komma överens om.105 I artikel 17 UAR finns allmänna bestämmelser om handläggningen av skiljeförfarandet. EAR innehåller ett tillägg till dessa bestämmelser om att parterna106 och skiljenämnden ska verka skyndsamt i förfarandet där ett extra ansvar för effektiviteten ligger hos skiljenämnden som ska beakta tidsramarna för det förenklade förfarandet.107 Inledningsvis under arbetet med framtagandet av EAR fanns en diskussion om, likt enligt vissa institutionella regler, tillämpningsområdet av EAR skulle vara bundet av objektiva kriterier såsom en fast finansiell tröskel. Med hänsyn till risk för praktiska svårigheter vid ett sådant tillvägagångssätt beslutades EAR endast ska träda i kraft vid uttryckligt samtycke

102 Se Art. 4.3 UAR.

103 A/CN.9/934 s. 21–23.

104 Se Explanatory Note to the UNCITRAL Expedited Arbitration Rules, A/CN.9/1085 s. 4 f.

105 Se UNCITRAL Expedited Arbitration Rules (A) samt Art. 1.

106 Se EAR Art. 3.1.

107 Se EAR Art. 3.2 och Art. 3.3.

(31)

29

från båda parter. Därigenom minskas risken att framför allt mindre (sett till ekonomisk kapacitet eller erfarenhet) ofrivilligt underkastas EAR vid tillämpning av UAR om det till exempel införts beloppsgränser på storlek av tvisteföremålet.108 Likt vid ett förenklat skiljeförfarande enligt LSF eller SCC:s regler för förenklat skiljeförfarande ska ett förfarande enligt EAR handläggas av en skiljeman, om inte annat är avtalat.109 I enlighet med skyndsamhetsregeln i artikel 3 ska käranden vid påkallande av skiljeförfarande enligt EAR inkludera ett förslag på en appointing authority, om sådan inte redan är tillsatt, och förslag på skiljeman. Vid ordinära skiljeförfaranden finns möjligheten att i påkallelseskriften inkludera val av appointing authority men där är föreligger inget krav.110 Svaranden har efter att ha blivit delgiven information om skiljeförfarandet och förslag på skiljeman 15 dagar på sig att förbereda ett försvarsutlåtande och att tillsammans med käranden enas om en skiljeman.111

2.6 Sammanfattande slutsatser

Skiljeförfarande är den vanligaste tvistlösningsmetoden vid kommersiell tvistlösning över lag och ser framför allt frekvent tillämpning vid stora internationella affärstvister.112 En markant skillnad från process i domstol är att skiljeförfarande utgör tvistlösning i en instans utan möjlighet till materiell överprövning och syftar till att snabbt och kostnadseffektivt nå en slutlig dom.

Vilka regler som tillämpas för processen i ett skiljeförfarande är till stor del för parterna att bestämma. När ett skiljeförfarande sker i Sverige och Sverige är sätesland gäller reglerna i LSF oavsett i den utsträckning de är tvingande. LSF utgörs till stor del av dispositiva regler för vilka parterna kan bestämma att i stället

108 Bordacahar & Pulkowski, UNCITRAL, Expedited! Kluwer Arbitration Blog, 2021-07-14.

109 Se EAR Art. 7.

110 Jfr. EAR Art. 4 och UAR Art. 3.4

111 Se EAR Art. 5 och Art. 6.

112 Öhrström, s. 21.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :