ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 781
___________________________________________________________________________
Behandling av klimat- och vegetationszoner i
grundskolans senare år
En analys av fyra läroböcker i geografi
Mikaela Vahlström
Förord
Denna uppsats på femton högskolepoäng är en C-uppsats vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala Universitet, det är en studie som tittar på hur klimat- och vegetationszoner presenteras i fyra olika läroböcker.
Jag vill tacka min handledare Mikael Wingård för hans värdefulla kritik, tips och uppmuntrande kommentarer under processens gång. Ett stort tack!
Jag vill även tacka mina kurskamrater som funnits med som stöd under processen. Samma gäller min pojkvän som stått ut med min saknad av tid och stress.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1 Syfte 4 1.2 Frågeställningar 5 1.3 Avgränsning 5 1.4 Disposition 5
2. LÄROBOKS- OCH LÄROMEDELSTEORI 6
3. METOD 7
4. INNEHÅLLSANALYSEN 8
4.1 Bonnier utbildning: Geografi 7 8
4.2 Natur & Kultur: SOL 4000 10
4.3 Gleerups: Punkt SO geografi 14
4.4 Liber: SOS geografi 17
5. RESULTAT 21
5.1 Gemensamma faktorer 21
5.2 Skillnader läroböckerna emellan 22
6. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 24
1. INLEDNING
Till hösten 2011 träder nya läroplanerna för grundskolan, förskolan och fritidshemmet med namnet Lgr11 och GY2011 för gymnasieskolan i kraft. Regeringen ansåg att de nya läroplanerna behövde ha tydligare mål och kunskapskrav. ”Läroplanerna ska innehålla övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kunskapskrav som eleverna behöver nå.”1
Den nya läroplanen är aktuell för mig då jag själv om ett år är färdigutbildad lärare för grundskolans senare år och gymnasiet där en av mina ämnesinriktningar är geografi. Min C-uppsats har därför inriktningen på kursplanen för geografi (se Bilaga 1).
Jag anser att det finns väldigt mycket studier av gymnasieböcker och även att ett stort antal av gymnasierna i Sverige använder sig av samma bok, därför har jag valt att inrikta mig på grundskolans senare år för att kunna bidra med något nytt. Jag har valt att skriva en innehållsanalys på läroböcker då läroböckerna ofta utgör en central roll i undervisningen.2 Det står i kursplanen under det centrala innehållet att eleverna i årskurs 7-9 ska ha behandlat olika underrubriker som: livsmiljöer, geografins metoder, begrepp och arbetssätt, miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Denna uppsats har inriktning på en av punkterna under livsmiljöer, nämligen att eleverna ska ha behandlat ”Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.”3
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klimat- och vegetationszoner, för de högre stadierna i grundskolan, framställs i fyra olika läroböcker i geografi. För att sedan se hur dessa olika läroböcker skiljer sig från varandra och om de har tydliga återkommande teman. Höstterminen 2011 träder samlade läroplaner med kursplaner i kraft för grundskolan. Det är dessa kursplaner uppsatsen utgår ifrån då de kommer att bli de aktuella. Kursplanen för geografi är uppdelad i tre delar med början av ett kort övergripande stycke om geografi som bland annat säger ”Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.”4 Kursplanen fortsätta sedan med syftet av geografi som ämne och avslutar med det centrala innehållet med kraven som skall behandlas i undervisningen.
1http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/48/02/Proposition_tydligare_mal_kunskapskrav.p
df
2 Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral – en studie av skolgeografins innehållsval.
Uppsala Universitet, Geografiska regionstudier nr.69. Uppsala: Uppsala Universitet, s.186
3 Utbildningsdepartementet (2011). Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan, i
skolverket: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lgr11. Stockholm: Fritzes förlag, s.5
Ändamålet med läroboken är att förmedla grundkunskap och kunna fungera som ett uppslagsverk5 därav är det intressant att studera vad som presenteras inom det valda ämnet, vilket motiverar den första frågeställningen. Att sedan titta på om det finns skillnader och likheter läroböcker emellan så finns fråga nummer två. När läroböckerna studeras är det relevant att återkoppla och se om de uppfyller kursplanernas krav, därför finns en avslutande fråga om kursplanen.
1.2 Frågeställningar
• Hur presenteras klimat- och vegetationszoner i läroböckerna?
• Finns det skillnader och likheter mellan de olika läroböckerna? Vilka är dessa?
• Hur anknyter läroböckerna till kursplanen?
1.3 Avgränsning
För att hinna skriva denna uppsats under tio veckor så har avgränsningar gjorts inom ämnet. Uppsatsens inriktning ligger på de kapitlen i läroböckerna som berör klimat- och vegetationszoner. Det är dessa delar som ska jämföras i de olika läroböckerna. Avgränsningen kom att bli detta då det krävs ett för omfattande arbete att jämföra hela läroböcker i geografi mot varandra.
Jag har valt att göra en analys av läroböcker med inriktning på ämnet geografi då mitt framtida yrke är inom undervisning. Begränsningen och inriktningen är inom geografi då det är kursen som jag skriver C-uppsatsen i och dessutom är det också ett av mina kommande undervisningsämnen.
Genom att endast analysera läroböcker avsedda för grundskolans senare år, i årskurs 7, har ytterligare en avgränsning gjorts. Jag vill rikta mig mot en bestämd årskurs då det inte finns tid att jämföra flera.
Det finns idag fyra bokförlag som författar läroböcker i geografi för de senare åren av grundskolan. Jag har valt att analysera dessa företags senaste tryckta läroböcker, då dessa läroböcker känns mest aktuella och bör vara anpassade för Lgr11. Dessa fyra läroböcker används idag i undervisningen i olika skolor runt om i Sverige.
1.4 Disposition
Uppsatsen har sex kapitel. Ett inledande kapitel som ger en inledning och ett syfte följt av frågeställningar och avgränsning. Följande kapitel är ett teoriavsnitt. Kapitel 3 är metodkapitel med motiveringar till varför denna metod används och det bakomliggande underlaget för uppsatsen. I kapitel 4 redovisas vad de olika läroböckerna tar upp. Sedan följer resultatet av jämförelserna läroböckerna emellan. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion i kapitel 6 i en sammanfattande slutsats.
2. LÄROBOKS- OCH LÄROMEDELSTEORI
Genom att slå upp ordet läromedel i nationalencyklopedin fås en artikel skriven av Staffan Selander som ger definitionen: ”pedagogiskt hjälpmedel för direkt användning i undervisningen” och även: ”… resurs för lärande och undervisning; traditionellt främst läroböcker, läseböcker, övningsböcker och ordböcker,…”6
Läromedel som bland annat läroböcker blev en angelägen beståndsdel i industrisamhället i och med dess systematiska massundervisning. ”Läroböcker i t.ex. grammatik, matematik, kristendomskunskap, geografi och historia samt läseböcker började allmänt användas.”7 I slutet av 1800-talet var skolan en del av nationsuppbyggandet och ”med en kurs- och timplanereglerad undervisning fanns förutsättningen för läroböcker för olika årskurser, och den "moderna" läroboken uppstod, t.ex. i skolgeografi (Carlson 1887),…”8 även användes planscher och samlingar av naturföremål, som uppstoppade djur och torkade växter. I och med 2000-talets digitala utveckling har skolundervisningen utvecklats liknande. Uppfattningen om vad som är läromedel har breddats och idag kan nästan vad som helst användas i undervisningen.9
Läroböckerna fungerade under en lång tidsperiod som en måttstock över vad som ansågs vara betydelsefullt, det var framförallt därifrån fakta skulle hämtas av eleverna. ”Läroböcker, liksom läromedel i vidare mening, förmedlar också metakunskaper, dvs. samhällets uppfattning om vad som bör betraktas som sann och önskvärd kunskap samt dess syn på hur kunskap skall bearbetas och användas.”10
Stora delar av en människas uppväxt tillbringas i skolan och en av skolans uppgifter är att förmedla dåtidens kunskaper till dagens ungdomar. ”Förpackningsformatet för överföringen mellan då och nu är fortfarande mycket ofta läroboken, en koncentrerad form för erfarenhetsförmedling som har långa anor och traditioner.”11 Läroböcker kan ses som en visuell kommunikation mellan människan och hennes omvärld. Enligt en undersökning som Föreningen Svenska Läromedel (FSL) genomförde 2003 tyder mycket på att läroboken fortfarande då hade en mycket stark ställning i skolundervisningen.12 Detta då lärare använder läroboken och tryckt läromedel som en ursprungskälla för material till undervisningen. ”Läroboken, och särskilt ”elevens bok”, tycks också ha en legitimerande funktion såtillvida att lärare anser att följer man den, så följer man också läroplanen.”13 Men läroboken ska vara ett hjälpmedel till presentationen av ämnet, dock blir läroboken lätt grunden till 6 http://www.ne.se/lang/l%C3%A4romedel 7 http://www.ne.se/lang/l%C3%A4romedel?i_whole_article=true 8 Ibid. 9 http://www.ne.se/lang/l%C3%A4romedel. 10 Ibid.
11 Englund, Boel (2006). Vad har vi lärt oss om läromedel? I Skolverkets: läromedlens
roll i undervisningen Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Fritzes, s.17
uppfattningen av undervisningen och vad den ska handla om.14 Eftersom att läroboken anses vara komplett med dess faktainnehåll, anses den inte behöva kompletteras med ytterligare texter. ”Läroboken är ämnet eller kursen.”15
Definitivt varierar lärobokens tyngd beroende på vilken lärare som tillfrågas och vilket skolämne denne undervisar i. Mer strukturerade ämnen som NO-ämnen och språk anses fortfarande vara i mer behov av läroboken jämfört med ämnen som till exempel samhällskunskap.16 Det får inte glömmas att det kan vara praktiskt för eleverna att ha en lärobok att följa istället för att behöva använda sig av flera olika källor som till exempel olika artiklar och faktaböcker. Det blir enklare för eleverna då de håller sig till endast en lärobok för att bland annat kunna ta med sig hem.17
Läroböcker, läseböcker och övningsböcker är exempel på pedagogiska texter. Tanken med pedagogiska texter är att de ska återberätta kunskap och inte skapa ny. Den pedagogiska texten måste ha en ett urval och en avgränsning och texten måste följa pedagogiska krav gällande strukturen.18 ”Innehållet i den pedagogiska texten karakteriseras också av att kunskap och moral är sammanvävt på ett sätt som har officiell sanktion men som oftast inte är uppenbart i texten utan ligger i fördolt i den.”19
Det får inte glömmas bort att läroboken är producerad för användning i skolan men de olika bokförlagen konkurrerar med varandra. Läroboksmarknaden styrs till stor del av den kommunala ekonomin och olika arbetssätt i olika rektorsområden. Då ekonomin försämras för skolorna minskar valet av läroböcker.20 Det är upp till läraren att se till att kunskap eleverna får är aktuell.
3. METOD
Syftet med uppsatsen är att jämföra fyra olika läroböcker i geografi med varandra för att se om de skiljer sig från varandra och även att titta på hur pass väl läroböckerna uppfyller kursplanemålen i Lgr11 för geografi. Uppsatsen är en innehållsanalys med avseendet på kapitlen som berör klimat- och vegetationszoner.
Metoden jag använder mig av är att först titta på vad kursplanen säger att eleverna ska ha lärt sig, vilket var klimat- och vegetationszoner och hur dessa påverkar levnadsvillkoren för människor. Då detta inte gav tydliga direktiv nog om vad delkursen innefattar så slog jag upp läroböckerna för att se vad de olika tog upp. Efter det valde jag ut vad jag skulle titta på. Även letade jag efter likheter och skillnader i
14 Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap – Pedagogisk textanalys med exempel
från läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur, s.22
läroböckerna och försökte koppla detta samman med hur väl de förhåller sig till kursplanen. Detta gör jag genom att välja ut samma avsnitt i alla läroböckerna för att se vad som upprepas och vad som skiljer dem åt i urval av faktainnehåll och deras förklaringar.21
4. INNEHÅLLSANALYSEN
4.1 Bonnier utbildning: Geografi 7
Boken från Bonnier Utbildning heter Geografi 7,22 som i namnet hörs det att den är ämnad för årskurs 7. Den är skriven av Wiwi Ahlberg, David Isaksson och Lars-Erik Åse och boken är tryckt 2011. Bonniers skriver på sin hemsida att ett förnyande av kursplaner träder i kraft hösten 2011 med förtydligande av läroplans innehåll och kunskapskrav där nya aspekter har lyfts fram i bland annat geografikurserna. Därför behövdes även SO-läromedel förnyas och förändras, detta genom en helt ny serie med de fyra ämnena för årskurs 7, 8 och 9.23
Bokens sista kapitel heter ”Jordens klimat”, det är det kapitlet jag fokuserar på ur denna lärobok.
Underkapitlen heter ”Väder och klimat”, ”Vad bestämmer klimatet?”, ”Byn som spolades bort”, ”Världens klimatzoner”, ”Grönland – människornas land”, ”Snö och bad i New York”, ”I utkanten av Gobiöknen”, ”Altiplano i Bolivia”, ”Olika platser - olika klimat” för att sluta uppmed ”Vegetationszoner”. Här följer en sammanfattning om vad underkapilena tar upp:
Väder och klimat: Tar upp definitionerna av väder och klimat och hur de skiljer
sig åt, med förklaringen att genom att se på det långsiktigt kommer vi in på årstider eller om vi pratar om vädret just nu eller den närmast tiden hur det då enkelt definieras som väder. Kapitlet tar även upp att det är lättare att förutsäga vädret närmare ekvatorn då det området inte påverkas till exempel på samma sätt som Norden, där två luftmassor möts med olika luftförhållanden. Efter detta följer en underrubrik som heter klimatet i framtiden som börjar med att berätta att under jordens historia har jorden gått genom några istider och att ”På lång sikt är vi antagligen på väg mot en ny istid”24 ”Men de senaste hundra åren verkar jorden i stället ha blivit allt varmare – medeltemperaturen har ökat med 0,7 grader”25 Det står även skrivet om att koldioxid och andra gaser har ökat med 37 procent sedan mitten av 1800-talet. Med uppvärmningen av jorden och klimatet leder detta till smältning av glaciärer och isar som bidrar till att havsnivån stiger och att hela processen är en
21 Selander, Staffan (1988), s.66
22 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011). Geografi 7. Stockholm:
Bonnier Utbildning, s.129-155.
23http://www.bonnierutbildning.se/m2/Grundskolan-6-9/Geografi/Geografi/
Baslaromedel/Geografi-7-9/
del av global uppvärmning. Efter följer en sida med bland annat klimatforskning och vad som är känt och vad vi människor kan göra åt det.
Vad bestämmer klimatet heter nästa underkapitel detta börjar med temperatur: där
det nämns att ”Solens strålar träffar jordytan rakt uppifrån kring ekvatorn”26 och menar på att desto längre ifrån ekvatorn en by eller ort ligger desto mindre värmemängd får det området ta emot. Eleven kan även läsa om en annan faktor som påverkar temperatur och det är höjder, desto högre upp du kommer sjunker medeltemperaturen med 0,6 grader per 100 meter och att andra påverkande avkylande faktorer kan vara vindar och havsströmmar. Direkt efter detta följer ett underkapitel som heter lufttryck, där beskrivs lågtryck och högtryck. Efter detta följer ett underkapitel som heter nederbörd, det beskrivs hur regn bildas. Läroboken återkopplar detta till Sverige genom att nämna vilka som är Sveriges regnrikaste månader. Konvektiv nederbörd, orografisk nederbörd och frontnederbörd beskrivs även. Efter följer vindar och vindsystem där det bland annat står att ”Olika delar av klotet får olika mycket energi från solen, vilket gör att luftens temperatur varierar från en plats till en annan. Vindarna bildas för att jämna ut de skillnader i lufttryck som uppstår när luftmassor värms eller kyls av.”27 Efter följer underkapitlet sjö- och
landbris där de nämner att strand värms upp snabbare än vatten. ”Luftmassorna i
lufthavet strävar efter att utjämna lufttryckskillnader.”28 Efter citatet förklaras det att den varma luften ovanför stranden stiger och in under tränger den tunga havsluften som sveper in över stranden. Även förklaras det att det är tvärtom på kvällarna och att detta kallas landbris. Efter följer förklaring av monsunvindar, passadvindar, tropiska cykloner och avslutar underkapitlet med El Niño, det beskrivs hur dessa skapas och vart de sedan härjar. Efter detta följer vad författarna kallar ett geografi reportage: som heter byn som spolades bort, här beskriver en man från Honduras hur orkanen Mitch drog förbi och den enorma översvämningen som den lämnade efter.
Världens klimatzoner: Underkapitlet börjar med att berätta att det finns olika
klimatområden på jorden. De beskriver att solen har en viss påverkan för klimatet men också beror det på topografi och hur pass nära kusten ett område befinner sig. Läroboken förtydligar att områden inte behöver ha samma klimat bara för att de ligger på samma breddgrad. Författarna har valt att dela upp klimatet i fyra olika huvudtyper: Polarklimat: Längst ner i söder och högst upp i norr. Där de beskriver medeltemperatur och väderförhållanden under sommar och vinter. Efter den introduktionen följer ett geografi reportage: ett tvåsidigt uppslag om Grönland, där vi får följa med Emil på hundkälke och får berättat om Tage som livnär sig på säl- och vitvalsjakt. Vidare följer underkapitlet tempererat klimat – varmtempererat och
kalltempererat: även i detta klimatområde beskrivs medeltemperaturen och fastlands-
och kustklimat.
Efter följer ett geografi reportage, som heter Snö och bad i New York, där de berättande förklarar hur det kommer sig att New York kan ha ett sådant snabbt
skiftande klimat, orsaker som bland annat den kalla Labradorströmmen från norr, men även den varma Golfströmmen från söder, tillsammans med Atlanten. Författarna tar även upp att det kommer värm från alla byggnader och att en annan orsak är att det arbetar och bor så mycket folk just i staden. Reportaget förklarar även att New York klassas av forskare som en urban värmeö. Efter detta följer underkapitlet subtropiskt klimat – öken-, stäpp- och medelhavsklimat: det står här om medeltemperaturen och vart detta klimat befinner sig till största dels. Författarna förklarar skillnaden mellan de torra somrarna och de regniga vintrarna. Även detta klimatområde följs av ett geografi reportage: I utkanten av Gobiöknen: läsaren får en målande bild av hur folk bor och har bott i tusentals år, boendena är hyddor insprängda i grottorna i nordvästra Kina. Författarna förklarar också att många av de vuxna byborna inte kan läsa eller skriva då de oftast enbart går i skolan något år. Det fjärde klimatområdet är den tropiska zonen – savann- och regnskogsklimat. Även i detta underkapitel beskrivs medeltemperaturen och vart områdena ligger och sedan beskrivs det hur det till mesta dels ser ut klimatmässigt. Även detta klimatområde har tilldelats ett geografi reportage: Altiplano i Bolivia: i detta reportage får läsaren veta att Bolivia är ett land väldigt högt beläget, vilket leder till att det är betydligt tunnare luft och mer syrefattigt än vad vi svenskar är vana vid. ”Landskapet är som en stor grässlätt och det växer nästan inga träd.”29 Vi kan även läsa att temperaturen kan vända väldigt snabbt. Efter detta följer något som författarna valt att kalla geografi
grafik, här är det sju stycken diagram som visar medeltemperatur och nederbörd varje
månad för en av vardera platser från de nämnda klimatområdena.
Vegetationszoner är nästföljande underkapitel. Detta underkapitel börjar med en
världskarta i olika färger där vardera färg representerar de olika vegetationszonerna. Dessa är inlandsis och isöken, tundra, tajgan, lövskogar, här kläms även in en ruta som beskriver fotosyntesen, stäppen, macchia och chaparal, öken och regnskog.
Slutligen avslutas kapitlet med sex stycken uppgifter till eleverna följt av en kort sammanfattning av kapitlet.
4.2 Natur & Kultur: SOL 4000
Från Natur & Kultur redovisas förlagets senaste tryckta bok som heter SOL 400030. Läroboken är skriven 2011 av Per Thorstensson, Anna-Britta Thorstensson, Christer Jansson och Ludvig Myrenberg. Författarna skriver på förlagets hemsida om läroboken med orden: ”I de nya kursplanerna betonas de sårbara platserna och hur de påverkas av samspelet mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. Avsnitten om sårbara platser löper som en röd tråd genom hela boken.”31 På hemsidan beskriver förlaget läroboken som en bok som besvarar elevers frågor om vad som händer på jorden. De skriver också att läroboken tränar elever att ifrågasätta
29 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011), s.147
30 Thorstensson, Per, Thorstensson, Anna-Britta, Jansson, Christer och Myrenberg, Ludvig
(2011). SOL4000. Stockholm: Natur & Kultur, s.18-27, 82-101.
och att söka svar på deras egna frågor. Illustratören har valt bilder som på ett inspirerande sätt ska förklara och fördjupa globala kunskaper. 32
Läroboken har ett kapitel som heter ”Olika klimatområden” med underkapitlen som heter ”Växlighet”, ”Väder och klimat” och ”Att leva i olika klimatområden”. Läroboken har även ett kapitel som heter ”Luften vi andas” där de har några underkapitel som berör utgångspunkten till uppsatsen, dessa underkapitel heter ”Årstider”, ”Atmosfären”, ”Temperatur”, ”Vindar” och underkapitlet som heter ”Vad händer med klimatet?”
Olika klimatområden: Författarna till läroboken inleder kapitlet med att förklara
världens växtligheters typer och utbredning. Detta gör författarna genom att hänvisa till en världskarta med olika färger. Efter följer underkapitlet väder och klimat där författarna förklarar att vädret växlar mellan regn och sol, och att väder under en längre tid på samma plats kallas klimat. Raskt efter detta följer fakta om att världen är indelad i klimatzoner och även dessa visas på en världskarta, innan dessa introduceras skriver författarna: ”Det finns alltså ett samband mellan vad det är för klimat i ett område och typer av växtlighet där.”33
Läroboken börjar med den tropiska zonen: och beskriver var den är belägen och förklara att det är på grund av solstrålarnas infallsvinkel som det är så varmt där. Även står det skrivet att: ”De stora tropiska regnskogarna ligger här.”34 Efter den tropiska zonen följer de subtropiska zonerna: författarna beskriver åter igen vart denna zon är belägen och klimatet som finns där. Även står det skrivet: ”I de här zonerna ligger de flesta av jordens heta öknar”.35 Snabbt efter följer de tempererade
zonerna: läget av zonen beskrivs för att sedan berätta att ”De tempererade zonerna
har tydliga växlingar mellan årstiderna.”36 I texten förklaras det att Sverige ligger i den norra tempererade zonen. Som fjärde zon är polarzonerna: även dessa får läsaren beskrivet för sig var dessa områden ligger. Läsaren får också veta att växtligheten där är näst intill obefintlig då områdena till största del är av is eller frusen mark under stora delar av året. I slutet av detta underkapitel finns det tre frågor för eleverna att besvara, som en repetition.
Underkapitlet att leva i olika klimatområden börjar med den tropiska klimatzonen
I den tropiska regnskogen – regnskogsklimat: Läsaren får i detta kapitel lära sig
medeltemperaturen och att det i princip regnar varje dag i dessa områden. Det går också att läsa om medelnederbörden per år och att det inte märks någon skillnad mellan årstiderna i denna klimatzon. ”Så länge skogstäcket är orört binder det också mycket vatten, som annars skulle orsaka jordförstöring.”37 Nästa uppslag kallas våra
sårbara platser här skriver författarna om ekosystemet och ”Att ekosystemet i den
tropiska regnskogen fungerar har stor betydelse för hela jorden.”38Läsaren kan sedan
32 http://www.nok.se/nok/laromedel/seriesidor/s/SOL-4000-Geografi-6-9/ 33 Thorstensson, Per, etal (2011), s.18
34 Thorstensson, Per, etal (2011), s.19 35 Ibid.
36 Ibid.
läsa om att över 80 % av jordens djur- och växtliv lever i regnskogen. Det går sedan att läsa att ”Stora delar av regnskogen är i dag hotad på grund av stora skogsskövlingar. Fortsätter regnskogen att minska kommer det att på sikt påverka klimatet för hela jorden.”39 Läsaren lär sig att på grund av den påträngande hettan och fukten är det svårt för människor att bo i regnskogen men de som väl bor där bedriver oftast svedjebruk, läsaren får även förklarat för sig vad svedjebruk innebär. Vi kan även läsa att det inte är denna livsstil som hotar regnskogen utan det är modernisering som i vägar och moderna plantager och fyndigheter som resursutvinning som lockar till avverkning av regnskogen. Efter följer en förklaring om de stora grönslätterna –
savann-stäppklimat: det förklaras i vilka väderstreck detta klimat sprider ut sig från
regnskogen, läsaren får veta att det är fortfarande hett, men inte lika fuktigt. Även här kan vi läsa om medeltemperaturen. Vi får förklarat för oss om torrtid och ”I områden med torrperioder råder savann-stäppklimat.”40 Läsaren får lära sig om klimatet på savannen och stäppen. Även att Afrikas savanner är kända för sitt rika djurliv. ”Men i många områden hotas djuren av att människorna odlar upp marken eller jagar alltför intensivt.”41 Efter savann och stäpp kommer i läroboken de subtropiska zonerna sol
och torka – ökenklimat: läsaren får beskrivet för sig vart områdena ligger, även för
detta område får läsaren reda på medeltemperatur och medelnederbörd. Läsaren får också lära sig att när det väl regnar så regnar det mycket och det blidas ofta tillfälliga strömmar och floder i den torra marken. Vi kan även läsa om att befolkningarna oftast bor i oaser eller att de flyttar runt mycket som nomader. Efter detta följer tre frågor till eleverna att bearbeta. Efter frågorna följer nästa klimatzon detta är de tempererade
klimatzonerna: Läsaren får här lära sig vart dessa områden ligger och att det är
mindre fuktigt och mindre varmt än i de tropiska zonerna. ”Det tempererade klimatet är dessutom indelat i två olika klimattyper: kalltempererat klimat och varmtempererat klimat.”42 Läsaren får lära sig vart dessa olika klimattyper ligger och vilken växtlighet som trivs bäst på vardera område. Svala somrar och varma vintrar – kustklimat: Läsaren får förklarat för sig i vilka världsdelar det finns kustklimat, här förklaras att det är havet som påverkar medeltemperaturen och vilken denna är. Läsaren får lära sig om vilken växtlighet som trivs bäst här och även att det är grönt året om. Efter detta kommer varma somrar och kalla vintrar – fastlandsklimat: här kan det läsas om var fastlandsklimatet breder ut sig och att skillnaden mellan vinter och sommar är stor. Läsaren får lära sig vilken växtlighet som trivs bäst här och varför just de trivs där. Författarna har även valt att förklara varma somrar och regniga vintrar –
Medelhavsklimatet: läsaren får koordinaterna för dessa områden och att de heta
somrarna gör det svårt att bedriva jordbruk men lockar desto mer turister. ”Gemensamt för områden med medelhavsklimat är att de ligger på västsidan av kontinenterna och på ungefär samma avstånd från ekvatorn (30-40 grader).”43
39Ibid.
40 Thorstensson, Per, etal (2011), s.22 41 Ibid.
Avslutningsvis för denna underrubrik följer tre frågor för eleverna att besvara. Författarna leder sedan in läsaren på polarzonerna Arktis och Antarktis: läsaren får veta deras lokalisering. ”Arktis mest beboeliga trakter är Nordkalotten (de nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland).”44 I läroboken beskrivs vilket folkslag som bor där och vad de livnär sig på. Även får läsaren lära sig att på Grönland lever inuiter som livnär sig på säljakt och fiske. Läroboken tar sedan upp
mörker och kyla – polarklimat: eleverna kan här läsa om medeltemperaturen och om
den knappa nederbörden som alltid är i snö form. Läsaren får lära sig om tundra och permafrost. Detta underkapitel avslutas med tre frågor för eleverna att besvara.
Luften vi andas heter nästa underkapitel det börjar med att förklara vad en tropisk
orkan är. Detta med att på ett helt uppslag beskriva hur Katrina, 2005, växte fram och härjade. Efter uppslaget följer två stycken frågor till eleverna att bearbeta.
Underkapitlet som heter den livgivande solen: berättar för läsaren om solen och dennes solstrålar och hur dessa värmer upp jorden eller reflekteras tillbaka dem ut i rymden från atmosfären eller jordytan. Solstrålarnas fördelning påverkar jordens uppvärmning, bland annat genom att solstrålarna träffar jorden i olika vinklar.
Näst i läroboken följer underkapitlet årstiderna: här förklaras att det finns årstider som vi känner igen i Sverige och att andra delar på jorden istället har regntid och torrtid. Skillnaden i årstider beror på att jordaxeln lutar och roterar kring sin egen axel. Detta uppslag förklarar förhållandet i läge mot solen och vad det blir för klimat i respektive läge. Eleverna har sedan sex frågor att besvara.
Med ett litet hopp över atmosfären kommer underkapitlet temperatur: underkapitlet inleds med att ge läsaren några extremtemperaturer jorden över. För att sedan fortsätta med att berätta att bergstrakter ofta har kallare klimat än lågland eftersom temperaturen sjunker med höjd. Att ”Havet utjämnar temperaturen”45 förklaras med hjälp av kustklimat och fastlandsklimat.
Efter följer ett nytt avsnitt av våra sårbara platser som förklarar om växthuseffekten och hur den förstärks av olika utsläpp och gaser. ”Koldioxid bidrar mest till den förstärkta växthuseffekten, cirka 70 procent.”46 även får läsaren förklarat för sig vart koldioxiden frigörs ifrån, och att träd och växter tar upp koldioxid varav att avverkning av skog bidrar till ökad växthuseffekt. Läroboken poängterar också att vattenånga är den vanligaste växthusgasen men även att metan är en kraftig växthusgas.
Efter detta följer underkapitlet vindar: där får läsaren lära sig hur vindar uppstår och vad högtryck och lågtryck, passader och monsuner innebär. Följande uppslag berättar om vandrande vindar och högtryck. Det förklaras även hur en orkan uppstår och att dess mitt kallas öga med en diameter på 10-30 km.
Det sista underkapitel heter vad händer med klimatet?: författarna börjar med att stolpa upp saker som att glaciärer och isar smälter, öar översvämmas och att Australien blir torrare och mer bränder uppstår. Författarna berättar sedan att FN:s
klimatpanel (IPCC) slog larm om att den globala uppvärmningen är ett faktum och att forskarna tror det blir mellan 1,4 och 6 grader varmare i medeltemperatur de närmaste hundra åren. ”Över hela jorden innehåller luften nu 25 procent mer koldioxid än den gjorde före industriåldern.”47 Läsaren får via ett diagram lära sig om några länder och hur mycket koldioxid dessa länder släpper ut. Efter att fått läsa om öar som riskerar att i princip slukas av havet ifall att havsnivåerna ökar så mycket som det förutspås av forskare. Läsaren får sedan lära sig om att det går att göra något åt detta och att ”I Kyoto 1997 antogs det första internationella överenskommelsen om att minska utsläppen av växthusgaser.”48 Läsaren får sedan följa med från Kyoto 1997 till Köpenhamn 2009. Sedan följer ett kort avsnitt om hur temperatur ökningens skulle påverka Sverige. Författarna lär läsaren att den enskilda människan kan bidra till en förändring genom att tänka på hur du reser, vad du äter, genom att minska energiförbrukningen och att handla klimatsmart. Efter dessa tips följer tre studiefrågor för eleverna.
4.3 Gleerups: Punkt SO geografi
Punkt SO geografi49 är tryckt 2008 och det är denna som används i uppsatsen. Den är skriven av Bo Andersson och Göran Andersson. Gleerups meddelar att de beräknar att deras nya böcker troligen kommer ut våren 2012, vilket betyder att det är läroboken jag använder mig av som används i skolan idag fram till att de nya böckerna finns att köpas. På förlagets hemsida beskriver de läroboken på detta sätt: ”I Geografi Punkt SO blir eleverna aktiva och lär sig tillämpa kunskaperna i ämnet. Fakta, resonemang och verktyg finns i samma bok.”50
Läroboken som undersöks för denna uppsats heter grundbok 1, det är den som är för årskurs 7. Läroboken är uppdelad i en grunddel bestående av faktainnehållet som avslutas med uppgifter i tre nivåer. Efter det följs en metoddel ”här finns intresseväckande uppgifter och enkla, konkreta förslag på laborationer.”51 Metoddelen fungerar som en fördjupningsdel. Läroboken har ett kapitel som heter ”Väder och klimat – vatten och vegetation. Detta kapitel är uppdelat i flera underkapitlen: ”Atmosfären”, ”Solen ger oss värme”, ”Årstiderna”, ”Väder och vind”, ”Vatten i naturen”, ”Klimat och vegetation”, ”Klimatdiagram”. Efter dessa följer metoddelen.
I underkapitlet atmosfären: kan läsaren lära sig om atmosfärens uppbyggnad, vi får också lära oss att temperaturen sjunker i genomsnitt med 0,7 grader per 100 meters stigning.
Underkapitlet som följer är solen ger oss värme och liv: läsaren får här lära sig att det är solen som påverkar ljus och värme på jorden. Vi kan även läsa om hur lång tid
47 Thorstensson, Per, etal (2011), s.97 48 Thorstensson, Per, etal (2011), s.98
49 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). Punkt SO Geografi del 1. Malmö: Gleerups
Utbildning AB, s.88-135.
50 http://webbshop.gleerups.se/se/grundskola_6-9/so_och_kartor/punkt_so/punkt_so_
geografi.ecp?product_category_id=1295&groupdetail=true&PositionId=15
det tar för närmaste stjärnas ljus att nå jorden. Läsaren får också lära sig hur lång tid det är kvar innan solen slocknar och allt liv på jorden upphör att leva. Läsaren får lära sig att vid ekvatorn faller solstrålarna rakt in mot jorden och att det är därför det är kallare vid polerna då solstrålarna träffar dem snett.
Årstiderna är underkapitlet som kommer härnäst vilket börjar med att förklara att
beroende vart på jorden ett område ligger så finns det olika uppdelningar av årstider, vissa har samma årstid året om medan andra har regntid och torrtid och de tredje har som vi i Sverige fyra stycken årstider. Författarna börjar med att beskriva sommar. Här står det skrivet om jordaxelns lutning på 23,5 grader och att det är den som påverkar vart vändkretsarna finns. Även att årstiden är den varmaste och ljusaste. Vinter följer näst i läroboken, ”På vintern står solen som lägst på himlen, eftersom norra halvklotet lutar från solen.”52 sedan berättas att det är tvärtom för södra halvklotet. Det står skrivet för läsaren att det är mindre värme och ljus än under sommaren. Vår och höst är de sistnämnda årstiderna och det står förklarat att det är mellan vinter och sommar och sommar och vinter och att solen står i zenit vid ekvatorn 21 mars och 21 september.
Väder och vind kommer i nästa underkapitel: här beskriver författarna hur
lågtryck och högtryck skapas och hur de hänger samman och påverkar varandra. Efter detta förklarar författarna i punktform hur sjöbris fungerar, för att sedan berätta och demonstrera landbrisen som sker kvällstid. Efter detta förklaras passadvindar och monsunvindar som blåser i tropikerna. Läsaren får lära sig att vindar inte blåser rakt och vad det är som påverkar deras avböjning, så som jordrotationen. Sedan följer ett västvindar underkapitel som förklarar vart de kommer ifrån och hur de böjer av sig och hur dessa ser ut som kommer in över Europa, med regn och rusk. Följt av detta kommer en underrubrik som handlar om oväder i tropikerna: ”I tropiska orkaner dör fler människor än i alla andra oväder tillsammans.”53 Efter denna redogörelse får läsaren lär sig hur en orkan bildas och växer över det varma havet. Läsaren får veta att i orkanens centrum finns ”…orkanens öga där det är vindstilla eller svaga vindar och molnfritt.”54 Författarna skriver sedan om tromber och tornador som även dessa har stor förödelse över marken, men skapas från åskmoln över marken. Nästa som följer i underkapitlet är El Niño, först får vi höra en bonde i Peru berätta om vad som hände i början av året 1998. Sedan följer lite fakta om El Niño som att de återkommer med ett visst antal år emellan och vart de härjar som värst. Läsaren får förklarat för sig hur detta fenomen uppstår och vad det är som händer dessutom förklaras varför den fått namnet El Niño. Sedan förklarar författarna att forskare försöker förstå och förutse när dessa fenomen kommer att återskapas.
Nästa underkapitel är vatten i naturen: vilket inte redovisas vad som står i början av detta underkapitel då det handlar mer om dricksvatten och havsvatten och vattnets kretslopp, men hoppar till ett underkapitel som heter nederbördstyper. Här beskrivs hur konvektiv nederbörd skapas. Sedan får läsaren läsa om orografisk nederbörd följt
av frontnederbörd. Det beskrivs vart denna sorts nederbörd faller och hur och varför de skapas.
Klimat och vegetation är det nästsista underkapitlet och även det längsta: Först
förklaras skillnaden mellan väder och klimat som fortsätter med ”För att kunna skilja olika klimat åt är det viktigast att studera lufttemperatur och nederbörd.”55 Efter detta så har författarna stolpat upp faktorer som bestämmer klimatet i ett område dessa är avståndet till ekvatorn, höjden över havet, avståndet till havet och vindar och havsströmmar. Den första klimatzonen som redovisas i läroboken är tropikerna: här står det beskrivet vart tropikerna är beläget. Även förklaras för läsaren att där det regnar som mest finns regnskogarna medan där det är torrare så finns det savanner.
Klimatet i regnskogen beskrivs med hjälp av medeltemperatur och nederbörds mängd,
även beskriver författarna vad som händer under dagen med avdunstning och nedkylning. Läsaren får lära sig att regnskogarna är väldigt glesbefolkade och varför dem är det. Även får läsaren läsa om att ”Över hälften av jordens djur- och växtarter finns i regnskogen. Det gör den till världens artrikaste ekologiska system”56 Vi får också lära oss att regnskogarna är väldigt känsliga för mänskliga ingrepp och att det tar väldigt lång tid innan det växer ny skog om denna avverkas och varför den återskapande processen är långsam. Läsaren får lära sig hur människorna bor i regnskogen, och att de eldar ett litet område och odlar sedan på askan men att de flyttar inom tre till fem år då marken är för näringsfattig för att odla på något mer. Sedan står det om regnskogen som huggs ner och detta för att ge plats åt befolkningsökningen men även för att ge plats för plantager och odlingsmark. Efterfrågan på ädelträ är stor vilket även detta leder till avverkning av dessa träslag. För att kunna transportera den avverkade skogen så breddas motorvägar varav ytterligare avverkning krävs för att ge plats. Underkapitlet fortsätter sedan med
savann och stäpp: läsaren får lära sig vart dessa finns och varför det inte växter skog
där, även får läsaren lära sig om vilka djur som går på savannen. Författarna berättar om vilka månader som regntiden inträffar och hur dessa påverkar djuren på savannen. Läsarna får information om vilken befolkning som befinner sig där och kort om hur de har ändrat sina levnadsförhållanden. Sedan kan vi läsa om att ”I torra områden övergår savannen i gräs- och buskstäpp.”57 Vi får läsa om vart stäppen sträcker ut sig och vi får lära oss att ”Under år som det faller mindre nederbörd än normalt slår skördarna fel och boskapen dör.”58 Den subtropiska zonen lär läsaren om vart dessa zoner finns på jorden och vad de har för medeltemperatur och att här finns jordens stora öknar. Vi får lära oss vart dessa öknar ligger och vad de har för medelnederbörd och om den enorma hettan en dags temperatur kan komma upp i. Läsaren får veta vilken som är den största öknen och hur stor den är i jämförelse med Sverige. I den subtropiska zonen finns även medelhavsklimat. De torra och varma somrarna lockar turister men är till nackdel för jordbruket. Läsaren får lära sig på vilken breddgrad
detta klimat ligger på och i vilka världsdelar. ”Gemensamt för de nämnda områdena är att de ligger på kontinentens västsida i ett subtropiskt område.”59 Nästa klimatzon är de tempererade områden i detta underkapitel står det skrivet om vart dessa områden ligger och att det förekommer stor variation på värmen. Även får läsaren veta att de södra delarna domineras av lövskog och att de är gröna året om och att i de norra delarna där det är kallare områden så är barrskog den framträdande vegetationen. Kustklimat finns på den västra sidan i Europa och Nordamerika, vilket innebär att det är svala somrar och milda vintrar. I läroboken beskrivs vad det är som skapar detta kustklimat och hur mycket medelnederbörden är och på vilken del av året det regnar mest. Uppslaget efter är en väderkarta med förklaring av vad de olika symbolerna betyder. Efter kustklimat kommer naturligt en redogörelse för
inlandsklimat. Eleverna kan sedan läsa om att det är mycket kallare vintrar här och
desto mer österut vi kommer (längre bort från havet) desto kallare kan det komma att bli. Läsaren får lära sig att ”Typiskt för inlandsklimat är varma somrar och kalla vintrar”60 Den sista klimatzonen är polarzonen i detta underkapitel börjar författarna med att förklara vart områdena ligger och att det är jordens kallaste områden. Läsaren får lära sig om den varmaste månadens medeltemperatur. ”Kylan gör att det bildas stabila högtrycksområden…”61 Vidare tar underrubriken Arktis över och författarna berättar att det är nordpolen, där det är för kallt för träd att växa och att det finns vidsträckta områden med tundra. Författarna berättar även om permafrost. Sedan lära sig eleverna om de få folk som bor i dessa områden och hur de gått från förfädernas traditioner i säljakt och fiske till en ganska modernt livsstil. Nämns Arktis så måste även Antarktis nämnas den kallas också den frusna världsdelen. Läsaren får veta att det är väldigt hårda vindar och ogästvänligt, mycket på grund av sin medeltemperatur som redovisas i texten. Läsaren får även lära sig om medelnederbörden och om solstrålarna som inte når området under ett halvår. Läroboken har på nästa uppslag tre stycken klimatdiagram från Vancouver, Winnipeg och Rom för att visa nederbörd och temperatur för varje månad på året i olika klimatzoner. Efter det följer en sammanfattning för hela kapitlet följt av många frågor för eleverna att besvara, sedan några att fundera och förstår och till sist några för att upptäcka mer.
Metoddelen av kapitlet följer efter frågorna dessa är som en liten repetition över vad eleverna fått lära sig och alla dessa innehåller sedan en uppgift eller laboration och några olika diskussionsfrågor att antigen besvara själv eller i grupp eller som en klassdiskussion.
4.4 Liber: SOS geografi
Boken som används från Liber heter SOS geografi62, den är tryckt 2008 och är deras senaste lärobok. Då förlaget ännu inte har någon nytryckt lärobok i geografi är det denna som är ute i skolorna. ”SOSerien Geografi är klassiskt upplagd med ingångar
59 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s.110 60 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008). s.114 61 Ibid.
62 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig, (2008). SOS Geografi. Nacka: Liber AB, s.104-
via naturgeografi och kulturgeografi.”63 Läroboken är uppdelad i fyra stycken böcker. Det är bok två som undersöks i denna uppsats då ”Geografi 2 har tyngdpunkten på klimat och växtlighet som förutsättning för människans överlevnad.”64 Del två har ett kapitel som lämpligen heter ”Klimat och väder” med underkapitlen ”Solen värmer olika”, ”Stadiga vindar”, ”Havsströmmar”, ”Kust och inland”, ”Högtryck och lågtryck” och ”Väderprognoser” läroboken har också ett kapitel som heter ”Klimatzoner och växtlighet” med underkapitlen ”Varmt och fuktigt i tropiska zonen”, ”Hett och torrt i subtropiska zonen”, ”Växlande klimat i tempererade zonen” och ”Isande kallt i polarzonen”.
I underkapitlet klimat och väder börjar läroboken med att förklara vad väder är och förklarar att studerar du vädret på en viss plats i 30 år så beskriver det klimatet för denna plats. ”Medelvärdet av bland annat temperatur och nederbörd ger en bild av klimatet på platsen.”65 I underkapitlet klimat får läsaren förklarat för sig att skillnaden i temperatur på sommaren och vintern beror på hur högt eller lågt solen står. Sedan följer en förklaring av lågtryck och att det är vad som händer vid ekvatorn. Även hur detta lågtryck skapas på grund av uppvärmning av luften. Läsaren får även lära sig om högtrycket som skapas vid vändkretsarna och vad ett högtryck är. ”Vindar blåser alltid från områden med högt lufttryck till områden med lågt lufttryck.”66 Författarna fortsätter med att beskriva passadvindar och förklara att det är atlantiska högtrycket som förser norra Europa med varm och fuktig luft. Monsuner tar vid efter passadvindarna i underkapitlet och det beskrivs vart de äger rum och varför. Efter dessa vindar redovisats i läroboken följer en kort sammanfattning. Det beskrivs sedan vidare i underkapitlet hur havsströmmarna vandrar över världens hav och är en av de bidragande faktorerna till uppvärmning av landmassor som till exempel Golfströmmen, medan det finns kalla strömmar som gör tvärtom så som Labradorströmmen. Avslutningsvis skriver författarna om kust och inland, här berättar de för läsaren att ”Vid kusterna påverkas klimatet väldigt mycket av havet.”67 och att ”Kustklimatet har små svängningar i temperaturen.”68 medan ”Inlandsklimatet har varma somrar och kalla vintrar” 69 Efter klimat-delen i läroboken återstår en
väder-del här får läsaren en tydligare förklaring om vad som händer under lågtryck
och högtryck och vad det oftast är för väder när en av dem drar förbi. Läsaren får förklarat för sig varför det regnar och att regnväder kan skapas på tre sätt. Författarna börjar med att förklara hur frontnederbörd går till och berättar varför det är den vanligaste anledningen till att det regnar i Sverige. I läroboken står det sedan skrivet att en annan typ är de regn som faller vid bergskedjor då luften tvingas uppåt. Den tredje regntypen som ofta uppstår i inlandet på sommaren, då uppvärmd luft stiger
63http://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-6-9/Geografi/Grundlaromedel/SOSerien-
Geografi-SOS/#furtherdescription
64 Ibid.
och sedan kyls ned högt uppe i luften och bildar åskmoln. Eleverna får senare i boken förklarat för sig vilket yrke de som jobbar med väderprognoser har. Läsaren får lära sig att olika klimat på olika områden beror på solens uppvärmning, avstånd till havet och höjd över havet och vindar och strömmar. Läroboken tar sedan upp att ”Under de senaste 100 åren har Jordens medeltemperatur stigit med nästan en hel grad.”70 Det står förklarat att det troligen är ökat utsläpp av växthusgaser som är anledningen. Läsaren får lära sig att det är framför allt koldioxid som har ökat och varifrån den kommer. Som avslutning för detta kapitel så följer en mängd frågor, som eleverna först bara ska besvara sedan några som kräver att de arbetar lite med texten och de sista två är sådana som eleverna själva ska ta reda på mera om.
Nästa kapitel i läroboken är klimatzoner och växtlighet: ”Jorden brukar delas upp i fyra områden med olika klimat. Områdena kallas för klimatzoner: tropiska zonen, subtropiska zonen, tempererade zonen och polarzonen.”71 Läroboken börjar med att beskriva den varma och fuktiga tropiska zonen: här kan läsaren läsa om att solstrålningen är intensiv och att det är den varma och fuktiga luften som kyls av och ger regn. Underkapitlet börjar med regnskogen och lär läsaren om vart denna skog finns och vad som symboliserar klimatet och att det bor väldigt lite folk där. Läsaren får också lära sig att ungefär hälften av jordens alla växt- och djurarter finns i regnskogen. Vi får sedan lära oss att växterna där är väldigt höga och att det är få växter på marken då nästan inga solstrålar når ner dit. Då marken är så näringsfattig så tar det lång tid för regnskog att växa upp på nytt, vilket leder till radikal förminskning av skogen då den avverkas, vilket den gör bland annat för de eftertraktade träslaget. Läsaren får sedan lära sig att skogen huggs ner för att ge plats för betesmark och att bönderna använder sig av svedjebruk. Efter regnskogen tar författarna upp savannen: i detta underkapitel kan läsaren få lära sig om vilka djur som går på savannen och att det inte finns så många stora djur på samma ställe som på Afrikas savann. Läsaren får lära sig om hur klimatet ser ut och vart det sprider ut sig. På sidan efter följer en fördjupning och denna berättar om orkanen Katrina. Vi kan läsa om när den härjade och vilken hastighet den hade. Även kan vi läsa om vilka delstater den drabbade och fördjupningen avslutas med att berätta hur en orkan skapas och att dess mitt kallas öga. Sedan följer en kort sammanfattning. Efter sammanfattningen följer ett delkapitel om att det är hett och torrt i den subtropiska zonen: läsaren får veta vart denna zon ligger och att det är väldigt varmt och torrt. ”Det mest typiska landskapet i subtropiska zonen är öken.”72 Vi får lära oss hur klimatet är och vad för sorts växter som växer där. Även finns det information om temperaturskillnaden mellan natt och dag. Efter följer lite fakta om Sahara, läsaren får veta vart Sahara öknen ligger och hur stor den är. Dessutom får läsaren veta att ”Vid Saharas oaser bor också de flesta av öknens två miljoner invånare.”73 Läsaren kan även läsa om att boskapen överbetat marken och om jordbortspolning. Detta följs av
en kort sammanfattning och sedan kommer en sida med uppgifter med frågor på texten och sedan arbeta med texten för att sluta upp med två frågor som eleverna ska ta reda på mer om. Efter detta tar läroboken upp de växlande klimat i den
tempererade zonen: författarna berättar för läsaren vart denna zon sträcker sig och att
klimatet kan variera mycket inom denna zon. Skillnaderna ligger i norr och söder men även finns det skillnader mellan kust och inland. Om klimatet i Skandinavien kan läsaren läsa sig till att ”Typiskt för vårt klimat är lågtrycken som kommer från Atlanten.”74 Och att från öst kommer högtrycken som på vintern för med sig soligt och kallt väder och på sommaren soligt och varmt väder. Läsaren får också lära sig skillnaden mellan kust och inlandsklimat, vi kan här läsa om sommar- och vinterskillnaderna. Ett annat område som ligger i den tempererade zonen är stäpp i detta underkapitel får vi lära oss om vart denna sträcker sig och vad som är typiskt för detta klimat i växtliv och torka. Läsaren får även lära sig vad som är en lämplig gröda att odla här och hur stor andel av jordens befolkning som bor här. Det finns även lövskog och läsaren kan i detta underkapitel lära sig om vilka träd som växer här och att det fanns mycket mer av lövskogen förr, men också kan vi läsa om vad den idag lämnat plats åt. Det finns två till väl kända klimat i den tempererade zonen och den ena är medelhavsklimat. Här kan läsaren läsa att det innebär varma och torra somrar och svala och fuktiga vintrar. Läsaren får också lära sig vad för träd som trivs bra i den kalkrika jorden. Det spekuleras i läroboken om att naturtypen macchia kan komma att övergå i öknen. Underkapitlet den temperande zonen avslutas med barrskog. Läsaren lär sig vart detta bälte sträcker sig och vad den kallas, även att klimatet är kallt och har mörka vintrar. Den sista klimatzonen att nämnas i läroboken är den kallt isande polarzonen: läsaren får lära sig om vart dessa zoner ligger på jordklotet. Även hur kallt det är och vilken skillnad det är mellan lång och mörk vinter och konstant ljus sommar. Läroboken börjar med Arktis här kan läsaren lära sig vad Arktis till största del består av och dess medeltemperatur. Vi får även lära oss att med den temperaturen kan heller inga träd växa. Läsaren får lära sig om tundra och vad det växer för växter på dessa områden. Kort kan läsaren lära sig lite om inuiterna, vad de lever på och vart de lever. På andra sidan jordklotet ligger Antarktis. Läsaren lär sig vart detta område ligger och att den är täckt av en inlandsis. Vi kan läsa om det extremt kalla klimatet och de hårda vindarna. Vi får lära oss om de djur som håller till i vattnet runt om detta område. Efter följer en kort sammanfattning och sedan en sida med uppgifter även dessa startar med frågor på texten och fortsätter med arbeta med texten och sedan tre frågor som eleverna själva ska ta reda på mer om.
5. RESULTAT
Det finns skillnader och gemensamma teman och faktainnehåll i läroböckerna. Här under detta kapitel tänker jag presentera några av dessa som jag tycker var tydliga.
5.1 Gemensamma faktorer
Det står i kursplanemålen för geografi att eleverna ska utveckla kunskaper och lära sig göra jämförelser mellan olika regioner, platser och levnadsvillkor. Även ska undervisningen ge en grund för utveckling och medvetenhet för tillfällen där geografiska kunskaper är användningsbara och viktiga.75 Detta är något som alla de undersökta läroböckerna har varit duktiga med, genom att lyckas förmedla en jämn och bred bas. Alla läroböcker har bland annat tagit upp och nämnt i olika utsträckning väderfenomen som vindar, lågtryck och högtryck, nederbörd, temperatur och även årstider. Alla läroböcker förklarar skillnaden mellan väder och klimat. För att sedan fortsätta med att berätta för läsaren om de fyra olika klimatzonerna, läroböckerna har alla beskrivit klimatet inom de olika områdena. Detta tycker jag leder till att alla av de undersökta läroböckerna uppfyller kravet i kursplanen om att eleverna ska ges chansen att lära sig se med ett helhetsperspektiv på världen.76 Däremot kan det skilja sig åt hur författarna av respektive lärobok valt att presentera klimatzonerna och dess vegetation. I läroboken Geografi 777 har författarna valt att först presentera de fyra olika klimatzonerna, efter följer ett underkapitel som heter vegetationszoner där alla olika vegetationszoner följer på varandra, jämfört med de andra tre läroböckerna som nämner vardera av klimatzonerna för sig och beskriver vad det är för vegetation i varje zon.
Alla fyra läroböcker tar under ett eget stycke upp orkaner och gemensamt för dem alla är att de betona orkanens öga. I läroboken SOS geografi78 beskrivs när Katrina svepte fram och vad orkanen lämnade efter sig, medan i Geografi 779 så får vi läsa ett reportage om Mitch som hade förödande effekter i Honduras. Läroboken SOL 400080 har en faktaruta som förklarar hur en orkan skapas och vad det är för något och i läroboken Punkt SO geografi81 får läsaren lära sig allmänt om orkanvindar i tropikerna.
Grafiskt har läroböckerna mycket gemensamt. De har alla lagt vikt i att tydligt demonstrera hur högtryck och lågtryck fungerar och hör samman. Det finns i alla läroböcker kartor på hur olika vindar som bland annat monsun och passadvindar rör sig, även demonstrerar alla läroböcker hur solens strålar träffar jordytan i olika
75 Utbildningsdepartementet (2011), s.63 76 Ibid.
77 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 78 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008)
79 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 80 Thorstensson, Per, etal (2011)
vinklar beroende på avstånd till ekvatorn. Alla läroböcker har på olika men pedagogiska sätt använt sig av världskartor för att demonstrera var de olika klimatzonerna ligger.
5.2 Skillnader läroböckerna emellan
Givetvis finns det skillnader mellan läroböckerna, både innehållsmässigt och faktamässigt.
Två av läroböckerna har tydliga demonstrerande bilder på hur sjöbris och landsbris fungerar medan SOL 400082 och SOS geografi83 inte tar upp detta. SOL 400084 och SOS geografi85 har en annan gemensam faktor som skiljer sig från de andra två läroböckerna och det är att dessa två läroböcker har små sammanfattningar och frågor till eleverna att besvara vart eftersom i texten, jämfört med Geografi 786 och Punkt SO geografi87 som har ett uppslag i slutet av kapitlet med en gemensam sammanfattning för hela kapitlet. Punkt SO geografi88 är ensam om att ha en metoddel efter grunddelen, denna ger exempel på laborationer som eleverna eller hela klassen kan utföra, följt av lite uppgifter att besvara eller diskutera.
I kursplanen står det att ”Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.”89 Jag tycker att det går att se en skillnad mellan läroböckerna när jag ser till de geografiska begreppen. Till exempel när jag tittar på nederbördskapitlet i respektive lärobok så framträder en skillnad. I Geografi 790 förklaras tydligt tre sorters nederbörd och dessa med namnen konvektiv nederbörd, orografisk nederbörd och frontnederbörd. Hur dessa blir till demonstreras även i bilder. Punkt SO geografi91 har tagit det steget längre, förutom de rätta benämningarna och bilder på dessa tre nederbördstyper, ges exempel på platser där dessa nederbörder ofta inträffar. När det gäller SOL 400092 så kallas nederbördstyperna sommarregn, regn vid kuster och berg och frontregn, men dessa demonstreras i tydliga bilder. I SOS geografi93 kallas dessa tre nederbördstyper åskregn, sluttningsregn och frontnederbörd. Dessa demonstreras även de med bilder, däremot tycker jag inte att de två förstnämnda är bra beskrivna i texten, som till exempel ”När den fuktiga Atlantluften blåser in med sydvästliga vindar mot Norges
82 Thorstensson Per, etal (2011)
83 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008) 84 Thorstensson, Per, etal (2011)
85 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008)
86 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 87 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008)
88 Ibid.
89 Utbildningsdepartementet (2011), s.63
90 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 91 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008)
92 Thorstensson, Per, etal (2011)
branta kust, tvingas den uppåt, kyls av och så regnar det.”94 Jag anser att det finns en saknad i den allmänna förklaringen i vad de olika nederbörderna innebär och hur de skapas. Här anser jag att SOS geografi95 har en brist, bland annat då läroboken inte lär eleverna nya begrepp. Fenomenen är nya för eleverna dock får eleverna inte lära sig den rätta benämningen på begreppen. Ord som permafrost kan eleverna i denna lärobok inte läsa om. Samma sak gäller det med ordet svedjebruk, i läroboken SOL 400096 tas ordet svedjebruk upp och dessutom ger en tydlig förklaring av innebörden detta för att tidigt introducera eleverna till nya ord och begrepp som kommer att tas upp mer ingående i senare årskurser.97 Punkt SO geografi98 beskriver och förklara att folket som lever i regnskogen använder sig av att bränna ner skog och odla på askan, men berättar inte benämningen på detta. Läroboken SOS geografi99 har ett underkapitel som heter svedjebränning där författarna kortfattat beskriver vad det innebär. Läroboken Geografi 7100 nämner inte svedjebruk.
Läroboken SOS geografi101 missar att berätta om hur viktig regnskogen är för världen, bland annat tar författarna inte upp någonting om koldioxid, inte heller nämns vad regnskogen bidrar med, medan till exempel både SOL 4000102 och Punkt SO geografi103 nämner att regnskogen är en stor del av jordens ekosystem, eller som författarna till läroboken Geografi 7104 valt att göra genom att informera om fotosyntesen in en faktaruta.
Något som är aktuellt är att vi människor ska vårda vår miljö och att vi kan göra något för att förbättra den och minska den globala uppvärmningen. De läroböcker som tagit upp underkapitel som klimatet i framtiden, vad vi kan göra och vad den enskilda människan och klimatforskarna gör idag och vad vi vet. Dessa läroböcker är de nytryckta läroböckerna från 2011. Men SOS geografi105 nämner kort att jordens medeltemperatur har stigit de senaste 100 åren. SOL 4000106 är läroboken som tar upp mest gällande hur jorden påverkas och vad det kan komma att bli för konsekvenser utifall att bland annat havsnivåerna stiger. SOL 4000107 har bland annat ett underkapitel som berättar att utsläppet av koldioxid ökar och ger med hjälp av en tabell en översikt på några länder och hur mycket av utsläppen de står för. Författarna berättar även om FN:s klimatkonferenser.
94 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig, (2008), s.114 95 Ibid.
96 Thorstensson, Per, etal (2011)
97Magnus Öljemark, 2011-05-06, Natur och Kultur 98 Lindberg, Lars Mårtensson, Solveig (2008)
99 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig, (2008)
100 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 101 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008)
102 Thorstensson, Per, etal (2011)
103 Andersson, Bo och Andersson, Göran (2008)
104 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 105 Lindberg, Lars & Mårtensson, Solveig (2008)
Geografi 7108 har tydliga men kortfattade texter med bra och lättförståeliga figurer som komplement. Läroboken har även fem stycken reportage, som författarna kallar det, där läsaren får följa med en person som beskriver sin vardag och sitt klimat eller en händelse som återberättas av en annan person. Detta ger en målande bild av hur det är i andra delar av världen.
SOL 4000109 har lite längre och tydligt förklarande texter. Detta gör faktainnehållet lättförståligt och ger läsaren mer kunskap. Författarna har även kursiverat ord som är nya för eleverna så som nomader, svedjebruk och ekosystem, dessa ord förklaras sedan i texten. Något som läroboken är ensam om är att den har några delar som författarna kallar våra sårbara platser, i dessa fall handlar det om regnskogen och växthuseffekten med växthusgaser och hur dessa påverkar hela jorden och klimatet.
Punkt SO geografi110 har ganska mycket text men jag anser att de missar att förmedla viktiga aspekter, till exempel beskrivs sommar och vinter, men förklarar inte hur en typisk sommar eller vinter ser ut temperaturmässigt eller vädermässigt och heller inte att det skiljs åt på olika delar av jorden. Däremot ligger fokus mer på vilket datum solen står i zenit vid norra vändkretsen. Författarna av läroboken har skrivit längre underkapitel där de ger exempel på vart i världen de olika väderfenomenen inträffar. Jag tycker även att läroboken förklarar tydligt vad som inträffar och kapitlet med klimatzonerna har långa underkapitlen där det mesta nämns. Det var även denna lärobok som hade en metoddel.
SOS geografi111 är läroboken som ger intrycket av minst text per sida. Däremot har läroboken många demonstrerande figurer, men lärobokens kortfattade texter ger ett intryck av att läsaren bör ha en bakomliggande förståelse för att kunna ta till sig av vissa delar av texten så som till exempel nederbörderna. Jag kan även känna att läroboken inte riktigt ger oss fakta nog, då den är kortfattad.
6. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER
Regeringen ställer krav på skolan om vad eleverna ska ha uppnått efter avklarad kurs eller årskurs, dessa krav kallas kursplaner. Sedan är det upp till den enskilde läraren att undervisa. Alltså beror det på läraren och dennes klass hur undervisningen av ett ämne ser ut. Läroboken har under lång tid i skolans värld haft en dominerande roll för undervisningen. Mycket har att göra med att lärare i alla år sett innehållet i läroboken som en orientering av vad som anses vara viktigt i läroplanerna och kursplanerna.112
Något jag visat med min C-uppsats är att vi lärare inte får lita blint på läroböckerna, bland annat då de inte uppdateras vart efter händelser sker i världen.
108 Ahlberg, Wiwi, Isaksson, David och Åse, Lars-Erik (2011) 109 Thorstensson Per, etal (2011)
