ö
80
och mllinedvetna, vana att övervinna svbrigheter och lyhörda, n ä r det gZiller a t t skilja kiirna f r å n skal i det poli- ticka frasmakeriet. De h a seta t län ge p å å hör ar p l ats och hört mäniien dn-f- ta kvinnornas anaeliigenheter, och de- ras kritiska förmåga h a r skiirpts nn- der tiden. Detta tillskott i det politi- ska livet kunde v a r a gott att äga, h r r riksdapsmän, och intet part i kommer att bli lottlöst. Det h a r så ofta, sär- skilt i denna tidnings spalter, fr am- hållits hiirii kvinnorna och samhällets s v a r a och vanlottade sknlle vi nn a PA kvinnornas int räde i statslivet. Men det förefaller m i g som om även det politiska livet kunde h a något att vin- na p b kvinnornas medinflytande. Kvin- norna h a iii av Blder ansetts som de goch sedernas och den goda tonens viikfare. Och siiilan h a r vjil en dylik vnkthålliiinp vari t så vnlhehövlig m m j u s t nu inom det politiska livet. Det 2 r en sannskvldip plåpa f ör den med rmlitisk anstnndiPhetslrRrisla hegåvacle, vilket p ar ti han än tillhör, a t t med till- ti.iälp a v vissa a v de dagliga t i d n i n r a r - iia siilta orientera s i n i de politiska danshiindelserna. Denna försäm ring och detta förråande a v pressen R r sär- s k i l t mffrkbart, n ä r en vänsterregering Litter vid makten. Jag iir övertvgad
Tidning utgiven av Landsföseningen f6r kvinnans politiska rölsträtt.
Det engelhka folkrepresentationsför- slaget passerade fr å n underhuset till üverhuset den 7 december och brhand- lades och gick igenom i första läsnin- gen den ii december. h d r a läsningen ägde n i m den 17 deceniber och inleddes med en debatt, som va r ad e i t v å dagar.
Stämningen i överhuset karaktärisera- des a v den engelska rösträttstidningen The Common Canse som synnerligen akademisk, och man hade en ä n d å star- kare känsla än vanligt a v den högdra- genhet och kyla och den ringa kontakt med kampen f ör tillvaron, som ä r ut- märkande f ö r det illustra husets med- lemmar. Till denna stäm n ing bidrog i icke r i n g a niån fr å nva r on av de flesta yngr e pärerna.
E h u r u lord Salisbury underkastade förslaget en ingående kritik, varnade han dock f ö r avslag. H a n tiade e tt stort förtroeride f ör sina landsmän, och det iåg i statens eget intresse, a t t ma n skulle hysa tillit till de arbetantle lrlas- serna. Vad kvinnaiis röstriltt beträffar, vilken skulle tillföra nationen 6 millio- ner n y a väljare, så fanns det iritc heller n8gon anledning att misstro kvinnorna, ehiiru lorden själv rriecl eii
I__-
1
MOTTO; Vi kunna aldrig gora sb mycke: för en stor sak som en stor sak kan göra f ö r OSS.
om a t t n a r kvinnornri tillAtas deltapa w m fiillmvndipa medborpare i det po- litiska livet, s& komma de kvinnor röst- rättsriirelsen fostrat till fördravsamhet mot oliktänkande aldr ig a t t nedlåta s i p
att deltaga i skallet ut an komma a t t kraftigt reaeera. Lika litet som vi till- låta en dvlik ton inom v å r nmaiinges- och familiekrets, li ka litet skulle vi finna oqc: d 3 r i inom vår politiska miljö.
- "In hilsk överskattning", inviinder kanske någon vid tanken p& förlöpvin-
S T O C K H O L M , 15 F E B R U A R I 1918
rättsarbetet. Denna s k a r a a r emeller- tid både kvantitativt och kvalitativt så betydande, att vi hoppas att den skall lyckas genomsyra det hela. V i h a j u unde r rösträttsrörelsens fo rtgån g sett vilka möjligheter till utveckling kvinnorna sitta in ne med. Vi g r u n d a även denna förhoppning II& det politi- s k a upplysningsarbetet som L. K. P. R.
planliigger - en upplysning pLt bred basis, vid vilken de olika p artie rn as Asikter i v a r j e f r å g a skola erhålla sin
Böstrütt och politisk takt.
J a g sitter med en L. K. P. K:s irsbe- rättelse i min hand och bläddrar genom s i d o r n a Rätt enformig k a n den tyckas för den som e j deltagit i röstriittsarbe- tet. Lokalföreningar utströdda över hela riket, och en niassa namn p i per- soner: centralstyrelsemedlemmar och suppleanter, medlemssiffror. Och som extra påbröd litet vetskap om föredrag som hållits, socialt arbete som bedri- vits etc. T o r r t och a bst rakt förefaller det den oinvigde. Men f ö r den som levat med i detta intresse, s ug its i n i
Vi k u n n a icke med säkerhet förutsäga att inte i fram- tiden n y a NBpoleoner och Cesarer k o m m a att uppst&.
Den enda tryggheten f i n n s h o s folket självt. ö v e r hela världen h a r det visat sig att kvinnorna, nRr deras foster- land varit i fara, solidariskt ställt sig vid m ä n n e n s sida, om ock& deras hjärtan varit n ä r a att forblöda. Men vad framtiden fordrzr a v oss ä r att vi förekomma det o n d a och att vi genom klarsynthet och förutseende förhindra möjligheten av framtida krig.
CARRIE C H A P M A N CATT.
rörelsen, ä r det inte livlösa namn, det I
ä r livslevande människor och åskfid-
I
viljestarka kviniior, som års lå ngt ar- lipa bilder som inanas fram. Jag ser bete i rösträttens tj äns t g j o r t vakna I
Debstten 0111 kviriiarcsr8istrXteii 1 h g h l l d S
5 verbs *
viss oro niotsgg den enorma ökning a v väljarniassornz, som kvinnans röstriitt hkidle inneblira. I betraktande a v lord Salisburys forna stä n ning till kvinno- röstrlitten innebar hans tal åtskilligt a v iritreFse. Hans meningsfrände, ris- count Brycc, intog diireniot en förål- drad och fiir llinge sedan uppgiven po- sition, och niir h m yttrade, a t t kvin- norna icke voro intresserade a v poli- tik och inte heller hade några tillfällen (Kirtill, (15 de dc lrig resonerade om po- litik eller bevistade några miiten, visa- de till och med överhusets p ä r e r tecken till synbar fiirvå ring . Viscounten slu- tade sitt anf6rande med a t t siiga, att verkningarna a v kvinnoröstrs tten var- ken visat sig leda till ont eller gott, vilket lievisatle h ans egen bristande kiinnedom om vad som timat i världen nnder de senaste femtio åren.
Aveii lord Srdenhani talade emot de- mokrati och k v i n ~ o r i i s t r ä t t , och efter honom Iiiiiides det som en verklig be- frielse, clå lord Xiisrell höll e tt ntorn- ordentligt och aktuellt rikträttstal, ha- wrn nde kvinnornas riitt till valsedeln de niiinSlcliga rättigheter, som de dela med männen.
-. - - - __-__
.
vore o m livinnorria redau 1111, så ofta tillftille dlirtill erbjudes - och dessa tillfiilien iiro helt visst m h g a - gjorde fiirzök a t t få. den politiska tonen om- k r i n g sig hyfsad och anständig.
J a g blliddrar vidare i L. R. P. R:s årc,ho!i, liiser namnen pA de niånga kviiiiiorna och o rte rn a och ser e t t n ät
IV osynliga trådar spunnet f r å n den m a lilla platsen till den and ra , led- ningstrgdar som örerfiirt energi och ch iithållighet till de många som hop-
p:%~ a t t n u stå vid niålet f ö r sin a strii- vanden.
Elin Wahlquist.
Som billens fö rs va ra re u pp trä dd e Sven lorderna Buckniaster, S t u a r t of Wortley och Lytton. Den senare fram- höll i sitt a v sann och verklig överty- gelse präglade anförande, a t t h a n s en- d a inviindning mot ftirslaget var att det blivit fiir länge fiirdröjt. E n före- gående talare hade e r i n r a t om a t t Ryss- land v a r det enda s to ra europeiska rike, dtir kvinnorna hade rösträtt, me n i Ryssland radde anarki. Blen trodde nå- gon, a t t v å r a d a gars höndelser i Ryss- land skulle ä g t rum, om landet i tid ha- de få tt en demokratisk författning?
H a n ville be lorderna betänka a t t en- dast genom a t t ta hänsyn till folkets 1tRnslor och iinslremA1 kilnde man iind- rika en revolutions ödeshringande verk- ninpar. F ö r e å r 1832 voro Englands arbetare icke representerade i parla- mentet, och R n i denna d a g voro kvin- norna heroende a v dem, som stiftade la gar f ö r dem. Detta var icke ett för- slag., som gällde folkets stvrelse u t a n folkets rstt till representation. och som sådant hoppadcs h a n a t t det snart skui- le bli lag.
Förslaget segrade u t a n votering och debatterades å t e r a v iiverhiiset n nd e r det s. k. kommittPstadiet, som före- p.år tredje Inmingen, den 8, 9 och 10 ianiiari. Den 10 jan n ar i kommer att inregistreras i rö s trst te n s a n n ale r som en synnerligen betwlelwfiill darr. DA viin no niiwli ven Ennla nds rnsträ tts- lirinrior sitt Waterlno. demokratins och riittvisans principer segrade mot auto- kratin, och kvinnoröstrstten antogs av iiwrhiiset nied 134 röster innt 71.
Deha+ten fölides med hdde intresse nch oro. På ett vis kiinde man lriinnä sig sslrer om iiterången, men salten pällde
nrn den skiille f 3 ett liicrnt nc.h fridfiillt fiirlonp eller förvandlas till en hgftig konflikt mellan över- orh iinderhns, vilket i hetralrtande a r tidslnget kunde motse? med verklina farhågor.
h r r 1 Cirrzons snfiirandp, som inled- de dehatten, priiplarles icke a v n l g r a svnminkter. som skilde det frbn e tt or- rlin5rt antirKsIrRttsta1, men mot sliitet
lm n d P å h 6ra rna k n n d a tera nya ton fall.
Van bad 4 n R kollpPer hetsnka vad följ- den slriille hli nm de pil prnnri a v kvin- voröstriittsfr&mn skulle rRka i kon- flikt med nridcrhiiset. "Ni kiinnn rösta
p f f w e r övertvgelse", sade han, "ni h a makt nch r s t t a t t nteslnta det kvinn- lina röstr5ttsförclawt iir hillen, men n m ni t r o a t t ni qedan lrimna rRdda den, lb missta ni er griindlirt. Uvderhilset rnnimcr a t t 1Rinna tillbalra hillen med tvinnnrösträtten vederhörlipen inpas.
,at, nch hiir tsnlra ni då göra9 Äro n i w w l d a a t t inlåta er i en strid med 550 i9edlemmar a v i:nderhiicet, hlanri vil- i a 150 tillhöra samma p a rt i som ni själ-
;a?'' Själv ville lorden i nte st& i an-
2
Det gamla kravet a t t stat och koin muu skola efkeiitivt tiorja för uugdo iueus uppfostraii och uLbiIduiug avel efter deii egeutiiga s l t o l a l d e r ~ ~ , d. v. ti
aven efter i y i i u a 13 är, burjar näruii big sitt furverkligaude. Uti aret.a troii tal bebådades framlaggandet iuför i i i
ytigaeucie rilisdag a v ett "forslag till er piaumassig organisation av prakiisli:
uugdollissiiolor". Propositionen koil1 mer a t t stbcija sig pa det tjeitiuliaude som hösten 1917 avgavs a v utav k. m:
tiilkallade sakkuuuiga, 11 uiauliga ocl 1 kviniiliga; och m ä u h a r all anlediiiiil.
a t t hoppas a t t den skall få en gyniisau behaudhug. Emellertid dröjer det j u ei viss tid, iunan a v riitsdageu beslutadt reformer kuuna bringas till verkstal iighet. 'l'ydligen ü r det med tanke har pä som de bada k. kungbrelser utfar dats, som bära numren 89Y och Y00 i S v furf.-saml. för 1917.
Deu forstnamnda a v dessa båda kun.
görelser haiidlar om üliolplilit betriif.
fande fortsattuingsskolor. V i äga iiiiiik
iigen redari uu eii skolform med dett:
uumn, d a r Lirjungar som nied god2
vitsord genomg%tt den för fol!csliolai bestämda laroiiursen och som icke över.
g å till annan utbilduiugsaiistalt, kuuua vinna vidare förliovrau; uudervisuiiigs.
tid minst 180 timmar y r år; siiolforueu ä r sålunda förnämligast avsedd f b ~ dem som itro i förvärvsarbete; den åt.
njuter statsanslag. Hittills h a r det eiuel.
lertid stått i nämuda uugdonis fria sköii a t t begagua sig a v deiiua undervisniug eller Iäta bli; f r å n och nied detta Ark iugårig kan koiiiiuun, som upprättat eller uppruttar fortsättningsskola göra den obligatorisk för deiiua saiuuia uiiy- dom. Vilken viilgiiriiiug det skulle v a r a för alla de unga, som vid deiiiia ålder ü r o i behov icke blott a v de meddelade liunsliaperna utan üven a v en skolas vård och ledning, om koiiiniuneri:a uu
~ c k s å begagna s i g a v denna rattighet, behöver knappast fraiiih5llm. Vad komiiiunernas egen ställning till fort- sättningsskolan beträfiar, s% har det ün s å Iünge t y v ä r r stått deiii fritt a t t upp.
riitta eller icke upprätta dylik skola: j
detta förhiillande göres nu ingen Sud.
ring. Emellertid hava vi a t t vänta ati den reformerade fortsättningsskola som yrkessakkunniga upptagit i sitt f i j r slag, skall bli obligatorisk även för liommunerna och a t t det således blott ä r en tidsfråga, n ä r samhiillct verkli- gen slid1 på allvar t a hand o m all uiig- dom åtminstone de närmaste åren ef- ter folkskolan.
Den sistnäinnda a v de båda k. kun- görelserna har f ö r oss kvinnor ett än- nu större intresse. Den haiidlar om skolplikt beträffande undervisning i
huslig ekonomi. För närvarande ä r det så a t t om en kommun anordnar under- visning i huslig ekonomi, så erhåiier l e n därtill ekononiisk hjiilp f r å n sta- ten. Men försåvitt detta änine icke iii- jättes på själva skolans skeriia, utan imeddelas bredvid skolan såsom korn-
N:R 4
Barnni:drdens f f i r b a f t r f n g .
I Första kammaren har hr v. E o c h (1.1 vsckt tre motioner, som alla gA u t pA en iörbättring av nuvarande barnavArdslagar 3lotioniiren ifrhgasätter möjligheten av at1
!im en enda sakkunnig myndighet förena
tii!a samhiillcts upplysande, virdande, un- derstödjande och kontrollerande barnavårds- iilipgiiter. Ilan föresl5r uudervisning j
ixmiavlird för kvinnor i större utstrikii- riing än nu är fallet och begär utredning.
Iiuriivida statsunderstöd kan beviljas bar-
!iavårdsanstalter, som omhändcrtsga späda
&rn eller soni ha till uppgift, att. stödja Licinuppfostran.
:iarnavcirdEnC6?iindernn.
I Filrstn kammaren väckte Iir Ö s t e r - ii e r g (I.) en niotion om s i d a n ändring i iagen om uppfostran At vanartiga barn, a t t barnavårdsnämnd mA kunna utses även i stüder, diir sarskild folkskolestyrelse fin-
!Les.
Undcrcisning f huslig ekonomi f ö r d e n k . i ~ i t k r i l i ~ a fiskarebefolkningen.
1 en i Andra Iirimmaren väckt motion iöreslh hrr A n d e r s s o n i Fiskebäckskil
8 J C h U I s s o n i Kolungeröd, att ur ansla-
get för höjandet av det mindre jordbruket ijidrag xnst kunna utdelas till hushhllnings- .,ällsliap eller landsting för undervisning i iiuslig ekouonii för den kvinnliga flskare- uefoikningen.
j i o l s s k o l o r f ö r k v i n n l i g u n g d o m ,
Hr B j ö r c k (9.) motionerar om utredning .tiigAeude åtgärder för att statens under-
i isriiriea~-erltsarnhet mfi k u n n a utvidgas att Juifatta juinviil deu kvinnliga ungdomen.
RÖS'I'RATT FÖEP KYIHBOE
utkommer den 1 och 16 i var mRnsd.
Redaktör: GVBLI HERTZMAN ERICSON.
Redaktion och Exp.. 6 Karduansmakaregatan1 Radaktionstid: onsdag och lördag kl. i s3-',s4
Expeditionen öfJkJeT1 vardapar kl. 1-4.
Riktatrl 8tiUO. Allrn tel. i47 29 Telepramadresa. Koarratt, Stockliolm Prenumeration gencin posten:
Pria for IYIS Kr. 2 U0
Wwriiininirr 15 6.r-
Annonspris: 10 öre per mm. A sista sidan, 1i
bre A de ovriga. Vid langre tids annonserin!
rabatt.
R 6 SS T Ä T T s u Y R Års
6 ihrduannmrkaregatan II, Stuckholm AlIiu. lel. 147 'LY ttikatei. 86w.
Oppen vardagar L ~ I . i - l i i j e. m.
L. K. P. K.8 sekreterare traffaa personliger kl. 1-3 e m.
m a r för en s i d a n katastrof, och har tillkännagav sin egen och lord Peel!
avtiikt a t t varken rösta för eller e u o förslaget.
Efter denna förklaring visste de röst riittskvinnor, som vor0 närvarande, a t deras f r å g a v a r säkerställd och säker ställd utan att någon ödesdiger Iionflik, mellan över- och underhus behövdc riskeras. Oppositionen mot kvinno rösträtten karaktäriserades a v en stark f r u k t a n för demokrati och revolution Somliga motsågo med förskräckelse a t t kvinnorna skulle få bort vürri plikten och understödja pacifismen. An, d r a misstänkte. a t t kviiinorria skullt arbeta för en förhastad fred och a t t pB sli sätt den preussiska militarismen i c h skulle bli knückt. Ayen lord Laris.
downe, som liar ett mycket stort per.
sonligt inflytande, talade emot kvinno.
rösträtteii och röstade emot den.
Till kraftigt försvar f ö r kvinnoröst.
rätten uppträdde ärkebiskopen av Can.
terburg samt lorcleriia Russel, Willough.
by de Broke och Lytton. E n talaret antagande a t t kvinnornas tåliga vän- t a n blandats med en stor tillsats bit- terhet erinrade kvinnorna om att bit- terheten skulle känts mera intensiv oru de icke under årens lopp haft stödet av
Sil många vlinliga och pålitliga vän- ner bland parlaiiientets ledamöter, vil- ka uppmuntrat dein i kampen och bi- i t 4 t t dein med aiia tillgäugliga medel.
G. El. E .
De engelska kvinnornas rösträtt har trätt i kraft.
Sedan folkrepresentationsförslaget segrat i över- och underhus och blivit lag, h a därigenom 6 millioner kvinnor o r h u i t . medborgarrätt.
-
Ny landvinning.
Ny F. K. P. R. h a r bildats i Glimbkra Skåne. Ett tjugutal medlemmar i n gingo i föreningen.
Gift a kvi n nor,
försumma icke att avlämna egen deklaration.
Egen debetsedel medför kommunal rösträtt och val- barhet.
Stort lager QU in. o. utltbndska nyheter
DAMKAPPOR, DRÄKTER &KJOLAR
i alla slage
till h:lliga bent#rnda priwr. Obs ! ReställninpsavdelninK.
Vi? uppz;isnn.de av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 0 % rabatt.
Omsorgen om det upp- väsaude slaktet.
Iii k s d ag s mot i o ner.
>lement eller fortsättningsundervisning .tar det den kviuuliga ungdomen fritt Itt begagiia s i g a v den eller låta bli.
)en nu utfilrdade k, kungörelsen ger
;ommunen rottighet a t t göra även så- i m undervisning obligatorhk för alla Le fliclior, soin e j på a n n a t s ä t t erhållit lylik utbildiiing. Visserligen är det jiidnst en helt aiispråkslös första grund
> o m iiied en sådan kurs kan läggas: den Iiurs, ftir vilken statsbidrag kan erhål- las, skall racka minst 30 arbetsdagar Iuetl minst 4 timmars undervisning var- je d a g ; men såsom första grund är den wärtlerlig. Måtte alla, som inse vikten itt der1 griinden lägges i så stor iit- ,träckning som möjligt, arbeta på att
<onimuiicrna i det syftet snarast möj- ist begagna sin n u erhållna niakt!
Med abseende på framtidsutsikterna 'lir utbildning i huslig ekonomi så ut- ala yrkessakkunniga, vilka som nämnt 'tjreslå a t t den nya typen a v fortsätt- iingsskolor skall bli obligatorisk för ioitimuncrna såväl som f ö r lärjungar-
la, a t t de anse det önslivart a t t i varje ortsättningsskola för kvinnliga elever iusligt arbete i n g å r såsom ämne.
ISraro2ina W'iderrtröm.
--
Rverigeu iiIdata, största o. bäst
C:ie renommerade s p e c i a i a i i ä r i
Internationell kvinno- kongress i Bern.
Hoppet är j u det sista man låter fara, heter uet tia sant, och anuu hava kvin- uorua, uncierbart nog, inte latit hoppet fara om act au e n gaug Sa motas uuder ueita fasan8 krig, i uetta nauena är
1918.
Nar den internationella kvinnokon- ferens m a n ä ä v a r u t hoyyaues pi%
att kunua samla f o r r a ä r e t i htock- hoim gick om iutet, hade de mest for- hoypniugsfuila a v kviuuorua audå så u ~ c k e t hopp kvar, a t t de blott ham- taue auuan och togo ett n y t t tag
-
tauk a t t ue orka! suckar uog iriaugen avunubawt - och helt uytia h a r Iran uen tichweiziska tiektioneu a v 1. C. W.
i'. i?. utyatt inbjuuau till skiida län- der, till U l l a kvinuor, som aiua deras p r o g r a u - och h u r u a u g a yura ej uet
- act rriOtas i b e r u i$-+ uars 1016 tiii en ytterst v d forberedd kvinnoiion- fertins for interuatioueut saLuforsi8nd.
i u t e t forsok att ya de sista areu äam- l a kvlnuorua h a r straudat ya bristaude v i l j a hos U ~ M ajalva, ya oro f o r kost- uauer, persouliga obehag eller ens livs- i a r a ; ueras Onstian h a r varit lika brin- uauue som deras begar a t t hjaipa varl- uen, men hiuuret var allbd ueLsamriia
- yatisvagrani 8iirsirilt h a vi vkaucii- uavisiia livmuor nyligen biivit vagrade pass geuom ett land till e t t auuitt for a t t ueutrait mote; dock v i b a v i foroö-
La tro ya bättre t u r d e u a gmg, vi k u n m e j låta hoppet fara..
uiükussioutiproccrerm~et för konfe- reuseri upptager eu sauan fr8ga tiom
Y illia ä r o krigets verkuiugar ya kvin- uointresseua, uels u r rashyyieuisk, dels u r e K o u o u s k och social oyupuuktd vilka ar0 hindren for e n inieruatio- uell fbrlikuiug och h u r övervinua ueriit ueter uiteta huvutirubrik och här koin- u e r a t t talas om bl. a. uppfotitrau, rutit- uiugsyrobleriiet, presseus imiytaude Kvinnornas löneförhlllanden skola belysau och i de atora fragorua, de bom iiunsht: mer än a n u a t ligga kvinnorna
3m h j a r t a t naiiiligeu kviunorotitratten 3ch freden samt Kviuuaus yoiititika rostrtrtt tiou lotiuing pä de sociala fr8- gorua h a r man bl. a tankt sig tihuana .alariniior som Lida Giustava h e y u a u n , urs Pethick Lerwreuce, h t h e l biiowuen, crot;ika bchwimmer och Ailnie b'uru- u e l u . NUII, SOM tigga mer au ord om iviuuornas titravauuen, lidanden och tlurig tivikanue imensiva arbete på Iiausidighetens höjande till en gtAnd-
?unkt over brigetv - till fredens.
1u. tu.
Ellen Palmstierna.
Kvinnlig chef.
O~nastikinspektrisbefattningen vid Stock- iolms stads folkskolor har genom stadsfull- mäktiges beslut gjorts till ordinarie tjänst fr. o. m. innevarande kr. Befattningshava- ren åligger att övervaka huvudparten av gSmnastikundervisningen i dess skolor ( i lingefar '/a a v deras avdelningar d. v. 8.
Ilels i de klasser diir gossar och flickor un- Ilervisas tillsammans, dels i de rena flick- klasserna; de rena gossklassernas gymna- stikundrrvisning ö v e r v a k a av manlig in- wektörl. Till befattningshavare har Stock- ooims folkskoledirektion den 8 dennes ut- oiinint gymnastikdirektör Elin Falk, vilken Lr. o. m. år 1910 innehar platsen på förord- iande. Fröken Falk är den första och hit- A l s enda kvinnliga gymnastikinspektören i Sverige.
Ett uttalande om barnlagarna.
Som e n fortsättning på det a v cen- ralstyrelsen f ö r r a å r e t gjorda uttalan- let angående l a g om barn utom äkten-
;kap, gav centralstyrelsen V. U. i upp- lrag a t t även i år göra ett uttalande km barnlagarna. Enligt detta upp- Irag h a r V. U. tillsiint E'attigvårdslag- tiftningskommitten en skrivelse, vari rambiiras de uttalade önskemålen rij-
*ande förskott för ensamstående möd- rar och deras barn samt hjälp åt än- :or med minderåriga barn, d i t utan attigvårda karaktär,
